Vasa IS längdhoppare Kristian Bäck har klarat kvalgränsen till friidrotts-EM i Amsterdam. 19-åringen förbättrade sitt rekord med nästan en halvmeter i säsongspremiären.

Förra året kom Kristian Bäck sjua i U20-EM i Eskilstuna. I vintras vann han FM-guld i Tammerfors med det nya inomhusrekordet 763.

Nu har 19-åringen nått ytterligare en milstolpe.

Bäck prickade EM-gränsen med snygga 795 i en medvind på 1,4 m/s i säsongens öppningstävling i italienska Formia, där landslaget för tillfället befinner sig på träningsläger.

– Jag fick mycket luft i hoppet, men det finns fortfarande saker att förbättra. Nog kommer åtta meter ännu, säger Bäck i ett pressmeddelande.

Avsikten är att tävla på nytt i Formia inkommande torsdag.

Tre finländare över EM-gränsen

Bäck förbättrade sitt utomhusrekord med hisnande 45 centimeter. Att formen är god skvallrar även det näst bästa resultatet 777 om.

– Jag har tränat hårdare än någonsin tidigare. Jag fattade för ett par år sedan beslutet att satsa på längdhopp, och har lärt mig att koncentrera mig och kontrollera mig själv mentalt.

Bäck är den tredje finländaren som överskrider EM-gränsen. De två andra, Henri Väyrynen och Eero Haapala, hade problem med övertramp i Formia. Tvåa kom istället Janne Etelämäki med 735.

Kristian Bäck fyller 20 år i juli och hans 795 är också nytt SFI-rekord i U23-klassen. Det tidigare rekordet, 790, satte Kenneth Kastrén år 1994. U23-klassens finländska rekord är 805. Roni Ollikainen nådde den längden för fyra år sedan.

I damtävlingen i Formia var Emmi Mäkinen etta med det nya inhemska årsbästat 636 (+1,5 m/s).

Yles enkät visar resultatet för dryga 800 skolor, det vill säga var tredje grundskola i Finland. Bland skolorna som svarat har över hälften haft problem med inneluften.

Vår rapport innehåller information om mögel- och fuktproblem samt dålig inneluft.

Mögelskolor har diskuterats i årtal men tidigare har det inte funnits en lika heltäckande sammanställning av läget. Enligt Arbetshälsoinstitutets tidigare uppskattningar skulle fukt- och mögel vara ett problem för till och med hundratusentals skolelever.

Rektorerna och kommunerna har fortsättningsvis möjlighet att skicka in sina svar.

((vis:1073358))

Så här gjordes enkäten

Yle har kartlagt skolornas problem med inomhusluft tillsammans med Helsingfors Universitet och Arbetshälsoinstitutet. Enkäten förmedlades till 2 000 grundskolor via lärarfacket OAJ och Finlands rektorer rf under perioden november 2015 till april 2016.

Hundratals skolor i Finland lider eller har lidit av dålig inomhusluft eller mögel, visar en kartläggning av Yle. Enligt enkäten ser elever ut att vara i en sämre sits än lärare vad beträffar hälsovården.

Yle har tillsammans med Helsingfors Universitet och Arbetshälsoinstitutet gjort den största kartläggningen hittills om problem med inomhusluft och mögel i finska skolor. Det finns 2 000 skolor i Finland och kring 800 rektorer eller fastighetsansvariga har svarat på enkäten.

Enkäten visar att nästan 200 skolor lider eller har lidit av mögel- och fuktproblem. Kring 400 skolor uppger sig ha drabbats av problem med inomhusluften, till exempel med ventilation. Tiotals skolor har lidit av bådadera.

43 procent av de som svarat på enkäten uppger däremot att de inte har haft några problem med inomhusluften. Informationen har samlats in sedan i fjol höstas.

Ingen överraskning

Rektor Mikael Pietilä i Bergö skola i Malax är inte överraskad. Han är en av de rektorer som har svarat på enkäten.

- Faktiskt förvånar det mig inte. När man följer med fackpress och medier överlag kommer det ju hela tiden fram problem med inomhusluften. Jag tycker det skrivs om det varje vecka, säger Pietilä.

Eleverna i Bergö skola tvingades flytta ut ur skolbyggnaden på grund av mögel som uppdagades 2012. I dag sitter rektorn och eleverna i ett nybygge tack vare statsbidrag.

Mikael Pietilä och Margareta Nyman-Klemets i Bergö skola. Arkivbild. Läraren Margareta Nyman-Klemets och rektorn Mikael Pietilä börjar riva Bergö gamla skola. Bild: Yle/Anna Ruda bergö,bergö skola,malax,margareta nyman-klemets,mikael pietilä,nyman-klemets,pietilä,österbotten

Massiv saneringsskuld

Enligt Pietilä beror problemen med inomhusluften på byggnadsteknik som användes under 1960-70-talet. Men Sari Hildén, direktör för Helsingfors fastighetskontor, säger att problemet är mer komplext än så.

- Dels finns det en stor saneringsskuld i Helsingfors skolbyggnader, dels har det skett en förändring i hur byggnaderna används. All medieuppmärksamhet kring mögelproblem betyder samtidigt att oron ökar och fler problem utreds och upptäcks, säger Hildén.

Enligt Hildén behövs det nu mera forskning kring ny byggnadsteknik. En fråga gäller den maskinella ventilationen. Och Helsingfors behöver pengar, totalt en halv miljard euro för att finansiera skolornas saneringsbehov. Den årliga budgeten på 60 miljoner euro är inte tillräcklig.

Eleverna i svagare sits

Ur Yles enkät framgår också att lärare ser ut att ha en bättre sits än elever gällande hälsovård när problem uppdagas. Av de skolor med problem uppger 70 procent att lärarnas symptom har utretts av hälsovården, medan symptom för elevernas del har utretts bara i hälften av fallen.

Enligt Kari Reijula, professor i arbetshälsa vid Helsingfors universitet, har lärare bättre tillgång till företagshälsovård och bättre juridiskt skydd. Lagstiftningen för skolhälsovården är inte lika strikt som arbetarskyddslagstiftningen, säger Reijula.

- Personligen är jag oroad över skolhälsovårdens små resurser, säger Reijula och uppmanar företagshälsovården att jobba ihop med skolhälsovården.

I många skolor kan det finnas flera hundra elever och en skolsköterska.

I Malax kommun har rektor Mikael Pietilä ändå inget att anmärka på vad gäller hälsovården. Lärarna hade överlag lite symptom, medan eleverna drogs med seg influensa, huvudvärk och rinnande ögon.

- Jag kan bara tala för vår egen kommun och jag tycker vi har fått utmärkt hälsovård. Lärarna var inte så sjuka, det handlar ju också om känslighet för de här problemen, säger Pietilä.

Via Yles sökmotor kan du se uppgifter om din egen skola, förutsatt att skolan har deltagit i enkäten.

Trafikministeriet planerar att avskaffa trafiktillstånd för paketbilar upp till 3500 kilo totalvikt. Det skall också bli möjligt för privatpersoner att få inkomster upp till 10 000 euro årligen utan byråkrati. Det här skapar en grå transportmarknad i landet, anser oroade intresseorganisationer.

Trafikanternas intresseorganisationer har gett utlåtanden till Trafikministeriet. Förslaget skapar en grå transportmarknad och staten går miste om skattepengar anser Skal - Finlands Transport och Logistik r.f.

Tvånget med trafiktillstånd kan försvinna med nya lagen

Enligt Skal finns det idag 6 500 skåpbilar med trafiktillstånd i Finland och den här sektorn betalar 230 miljoner euro årligen i momsbeskattning till staten.

En grå skåpbil av märket Mercedes Benz Bild: Ritva Tarkki paketbilar,skåpbil

Avsikten med den nya lagen är att öppna marknaden för övriga EU-länder och ETA-länder. Trafikministeriet hoppas på förmånligare transporter med hjälp av den nya lagen.

Skal motsätter sig ändringarna med motiveringen att transporterna bör skötas av yrkesfolk som sköter sina åtaganden mot staten.

Grå ekonomi blir en risk enligt Skal

Ministeriets avsikt är att ge förutsättningar för förmånligare transporter av paket och varor när regelverket görs lättare. Enligt Skal finns det en risk att det samtidigt skapas två marknader, en marknad där skatter och avgifter betalas och en där det inte görs och resultatet blir ojämlikt med olika konkurrensförutsättningar mellan företagare.

Staten skulle i så fall också förlora skatteinkomster. Enligt Skal borde en konsekvensutredning av lagförslaget göras.

Håkan Stara i Jakobstad är Skals viceordförande och han är bekymrad lagförslaget och de följder det kan föra med sig.

- Privatpersoner som idkar trafikverksamhet skulle bara anmäla transportinkomsterna under 10 000 euro som lön och sedan kan alla fundera hur mycket som blir anmält till skattemyndigheterna, vem kan följa upp det när det inte finns bokföringsskyldighet, säger Håkan Stara.

- Det här förslaget kommer att underlätta den grå ekonomin.

Konkurrens från de baltiska staterna

Ifall kraven på trafiktillstånd försvinner kommer konkurrensen från de baltiska staterna att öka tror Håkan Stara.

- Det blir fritt fram att komma från Estland, Lettland och Litauen och där är prisnivån helt annorlunda än den finska.

På vardagarna tar du dig till flygplatsen i Vasa med buss. Men Petri Lampi, flygplatsens chef, hoppas att passagerarna kunde åka buss även under sommarmånaderna och veckosluten.

Passagerna använder sig av lokaltrafiken för att ta sig till flygplatsen. Det är jättebra, anser Petri Lampi, men önskar att tidtabellen kunde justeras för att stämma bättre överens med avgångarna och ankomsterna.

- Det är fint att folk använder sig av lokaltrafiken men eftersom flygtidtabellerna inte alltid håller tiderna kan det vara svårt att hinna med. Då får man så lov och vänta. Om man inte tar en taxi så klart, säger Lampi.

Petri Lampi Petri Lampi, chef på Vasa flygplats. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist lampi,petri lampi,vasa,vasa flygplats,österbotten

Sommaruppehåll även i år

Från och med den 6 juni övergår Vasa Lokaltrafik till sin sommartidtabell. Det innebär att fram till den 14 augusti åker linje 4 och 10 inte till flygplatsen.

- Det är en önskan jag har inför framtiden. Att passagerarna hade möjlighet att åka buss året om. Även på veckosluten, säger Lampi.

Men Lampi önskar också att resenerärer kunde ta sig till och från flygplatsen sent på kvällen eller natten.

- Då finns det inga andra alternativ än taxi.

På Vasa Lokaltrafik säger man att utvecklingen ändå gått framåt.

- Under en lång tid körde vi ju inte alls till flygplatsen. Det började vi med för 4-5 år sedan. Samtidigt ökade vi rutterna för linjerna 4 och 10, säger Jan Finne, vd vid Vasa Lokaltrafik.

Jan Finne Jan Finne, verkställande direktör på Vasa lokaltrafik. Bild: Yle/Anna Ruda finne,jan finne,vasa,vasa lokaltrafik,österbotten

- Nu kör vi 15-16 rutter fram och tillbaka varje vardag, och det är en hel del.

"Folk har för bråttom"

Jan Finne har hört att det finns ett visst missnöje bland kunderna.

- Det är Vasa stad som sköter trafiken och de har bestämt så här. Men det här är ju inga direkt linjer till flygplatsen som sådana utan det är linjerna till Runsor som har förlängts till flygplatsen. Därför passar inte tidtabellerna alltid ihop.

Men allt beror på hur bekväm man vill vara, fortsätter Finne.

- Om du har tid att vänta lite och åka billigt så kan man ta buss. Men i dagens läge har alla så väldigt bråttom, säger Finne.

Inte tillräckligt med taxibilar

Till taxibilarna kan det ofta vara långa köer. Men de flesta behöver ändå inte vänta länge.

- Vid varje ankomst är taxibilar på plats. De räcker inte alltid till men sällan behöver man vänta länge på en bil, säger Petri Lampi.

Det populära storloppiset Adam & Ewa i Vasa står inför ägarbyte och dörrarna är stängda. Åtminstone står det på en lapp på dörren att ägarbyte är på gång och att loppiset öppnar snart igen. Utanför står försäljarna och undrar hur det blir med deras pengar.

Säljarna som har ett bord på loppiset har inte fått någon information om vad som är på gång mer än lappen på dörren om att ägarbyte är på gång.

De har inte heller fått någon information om vad som händer med deras innestående pengar och varor som finns på försäljningsborden. På sociala medier spekuleras vad som nu kommer att hända.

Adam & Ewa ett populärt loppis

Företaget Adam & Ewa har funnits sedan juli 2007 och som ägare står Tarja Pryyl i Jakobstad. Hon har inte gått att nå för en kommentar.

- Nu är man rädd att man inte får sina saker och innestående pengar tillbaka därifrån. Jag har kanske någon hundralapp, säger en försäljare som vill vara anonym.

Företaget har enligt uppgift varit till salu på Findit.fi. Polisen har inte fått någon anmälning om företaget och någon konkursanmälan har inte lämnats in till tingsrätten i Vasa.

Förvirrade försäljare

Utanför det stängda loppiset i Klemetsö står förvirrade människor och undrar vad som riktigt har hänt.

Marise har haft bord på lopptorget sen 2012. Tydligen finns det också en manlig ägare.

Marise såg mannen senast i onsdags utanför lopptorget.

- Då sa han att det kommer att bli ett ägarbyte och att det finns fem intresserade.

Sedan det har inget hörts.

- Ingen svarar i telefonen och våra pengar och våra varor finns där inne, säger Inger.

Öppnar om en vecka?

Nu står det på dörren att loppiset öppnar nästa måndag. Men det verkar osannolikt.

- Jag har pratat med fastighetsägaren och han sa att ingen kommer hit innan han har godkänt det, säger Inger.

Nadja bokade bord på tisdag kväll förra veckan. Bokningen gäller från i dag, måndag.

- Och nu möts jag av att stället är stängt och ett meddelande om att de öppnar först om en vecka.

Styrelsen och personalen får höra resultatet på onsdag. I år förväntas Optima göra ett minus på nästan 150 000 euro, men de två följande åren blir värre. Därför inleddes samarbetsförhandlingar.

Samarbetsförhandlingarna på Optima är avslutade och på onsdag presenteras resultatet för styrelsen. Målet var att nå en nettoinbesparing på 800 000 euro.

Resultatet blev till och med aningen bättre, 806 000 euro. Vid fjolårets slut arbetade 264 personer på Optima.

I löner, arvoden och personalbikostnader betalade Optima ut nästan 12,4 miljoner euro.

De anställda informeras om resultatet av samarbetsförhandlingarna efter onsdagens styrelsemöte.

Ska man riva silorna och i stället bygga ett nytt höghus i anslutning till Åbo Akademi (ÅA) i Vasa eller bygga ett höghus helt separat från ÅA eller göra inget alls. Det är frågan nu när silornas öde igen är aktuella.

Toppen av silorna som står intill Academill i Vasa sett från Museigatan. Bild: Yle/Sofi Nordmyr silor,silorna,silorna bredvid academill,silorna intill academill

Frågan om silorna har varit en riktig långkörare men för ett år sedan fattade stadsstyrelsen beslutet att man får riva silorna om man så önskar. På tisdag ska stadsstyrelsens planeringssektion godkänna de tre alternativen nämnda ovan så att man kan gå vidare med ärendet.

- Det är bra att det varit en långkörare så man vänt på alla stenar. Men jag tror och hoppas att vi nu ska öppna Museigatan mot havet, säger byggnadsarkitekt Johan Ångerman (SFP) som också är byggnadsnämndens ordförande.

Exakta kostnader för de tre olika alternativen är inte kända.

- Det är klart att det är en stor kostnad som ska betalas på något sätt. Därför tycker jag att ett alternativ där man skapar ny byggnadsrätt här är ett bra alternativ, säger Ångerman.

Farligt att anlägga park

Det finns ett fjärde alternativ och det är att riva silorna och förlänga Marieparken som ligger nedanför Österbottens museum. Men det alternativet finns överhuvudtaget inte med när planeringssektionen möts i och med att rivningen inte återbetalar sig om man bara anlägger en park.

- Parkområden där det inte finns bebyggelse i närheten är otrygga platser. Jag tycker absolut att vi inte ska skapa sådana ställen. Vi ska ha ett samhälle där man är trygg att vistas överallt.

Till vänster i bilden syns delar av Marieparken. Silorna som står intill Academill i Vasa Bild: Yle/Sofi Nordmyr silor,silorna,silorna bredvid academill,silorna intill academill

Silorna är 12-13 våningar höga men om de rivs och det byggs ett nytt hus på tomten blir det ett hus med åtta våningar.

"Öppna upp Museigatan"

Ångerman är av den åsikten att silorna ska rivas och att man ska bygga ett höghus som inte står vägg i vägg med Academill. På det sättet öppnar man upp Museigatan mot havet.

Silorna står i ändan av Museigatan. Till höger om dem skymtar Norra stadsfjärden. Silorna som står intill Academill i Vasa sett från korsningen av Museigatan och Skolhusgatan. Bild: Yle/Sofi Nordmyr academill,silor,silorna,silorna bredvid academill,silorna intill academill,åbo akademi

I Vasa centrum och på Brändö knyts gatorna till havet. Att låta silorna stå kvar bryter den rytmen enligt Ångerman. De står i vägen för att Museigatan skulle gå hela vägen ner till havet.

- Alla tvärgator binder staden till havet. Om du ser hela vägen från Sandviksgatan kommer du ner till havet från varje tvärgata men här kommer du inte ner. Den här rytmen är viktig.

Eldfängd långkörare

Silorna har inte använts sedan i början av 1990-talet. Studentbostadsstiftelsen Voas köpte dem och planerade bygga om dem till studentbostäder. Men väggarna inne i silorna är så fulla av mögel att det blir en kostsam historia att sanera.

I början av 2000-talet köpte Vasa stad silorna och sedan dess har debatten stundvis gått het huruvida de ska rivas eller inte.

Varför tror du att det tagit så länge innnan man fattat något beslut?

- Det är en stor fråga och en stor byggnad. Företagsamheten är mycket viktig i Vasas historia och det här är en del av ångkvarnens verksamhet. Trots att silorna rivs finns det kvar av den verksamheten. Vi har elevatortornen som har renoverats, de kommer att stå kvar länge och likaså den här stora tegelbyggnaden som idag heter Academill. De vittnar om ångkvarnens era här vid stranden.

Silorna som står intill Academill i Vasa Bild: Yle/Sofi Nordmyr silor,silorna,silorna bredvid academill

Optima har lyckats sälja den tidigare slöjdskolan i Terjärv i Kronoby. Det dröjde ett och ett halvt år innan man kom till skott.

Ett föravtal om att sälja den tidigare hemslöjdsskolan är undertecknat och på onsdag får samkommunstyrelsen ta ställning till anbudet.

Två anbud hade kommit in och det högsta anbudet var 150 000 euro. Det vinnande anbudet gavs av Patrick Forsbacka. Han uppger att man planerar öppna ett företagshotell.

Fastigheten är på drygt 1 600 kvadratmeter plus fyra elevbostäder.

Om tre byskolor, däribland Rökiö skola, blir en centralskola i Vörå riskerar man att tappa invånare i kommunen. Det säger Rökiö Hem och skola.

Den planerade centralskolan i Vörå hotar att sluka Rökiö skola. Runt 50 personer träffades på söndagskvällen för att diskutera skolans framtid. Fredrik Småros, ordförande för Hem och skola i Rökiö är nöjd med uppslutningen.

- Folk är engagerade och vill ha kvar skolan.

- Vi diskuterade hur det kan vara möjligt att lägga ner en skola som har god ekonomi, inga renoveringsbehov och är billig per elev, säger Småros.

Han påpekar också att man inom kommunen har haft en undre gräns på 20 elever för att en skola ska få vara kvar, den nya gränsen på 36 elever påverkar inte heller Rökiö skola. Där finns både i år och nästa läsår 50 elever.

Vörå en pendlingskommun

Småros säger att det finns många som har elever i skolan som har valt att bo i Vörå på grund av de små skolorna.

- Vi tror att det är Vörås nisch, att ha byskolorna kvar.

Småros framhåller att Vörå är en pendlingskommun.

- Varför ska pendlarna bo kvar i Vörå om vi inte har byskolorna kvar? Då kan de lika gärna bo i Vasa.

Nu vill Rökiö Hem och skola stoppa den nya storskolan.

- Vi börjar med att lämna in en skrivelse till kommunstyrelsen idag, säger Småros.

En av skolorna som rapporterar om problem i Yles satsning på problemskolor är Gerby skola i Vasa. Där har man problem med inomhusluften i ett par klassrum.

Rektor Fredrik Sundell berättar att det rör sig om ett par klassrum i en barackbyggnad som sitter ihop med själva huvudbyggnaden. Baracken och huvudbyggnaden har skilda ventilationsanläggningar.

För någon månad sen mättes inomhusluften i klassrummen från stadens sida. Man mätte kvaliteten i ett par dagars tid.

- Från stadens sida säger de att resultaten är inom ramarna för det tillåtna, säger Sundell.

Luften räcker inte till

Sundell beskriver läget i klassrummen som att luften inte räcker till. Eleverna och lärarna blir fortare trötta än i andra delar av skolan. Temperaturen växlar också ganska kraftigt.

- Staden har svarat att temperaturproblematiken kommer att åtgärdas. Men hur det ska göras vet jag inte, säger Sundell.

Inom gränserna

Underhållschef Timo Kinnari på Vasa hussektor säger att koldioxidvärdena var höga men inom gränserna.

För några år sen åtgärdades luftproblematiken i den andra av två baracker vid Gerby skola.

- Då blev luften bra. Ventilationssystemet byttes ut, säger Fredrik Sundell.

Timo Kinnari kan inte säga med säkerhet vad som kommer att göras den här gången.

- Men det tåls säkert att fundera på en liknande lösning, säger Kinnari.

Sundell: Vi har väntat länge

Enligt Sundell tog det flera år för staden att komma till skott med just dessa klassrum.

- Vi brukar meddela staden varje år att vi önskar att det här problemet ska åtgärdas, säger Sundell.

När underhållschef Timo Kinnari på Vasa hussektor går igenom det officiella system som staden haft i bruk sen 2003, är den senaste anmälan från 2010.

Bortsett då från i år. När den anmälan kom in skickade man som redan nämndes ut folk för att mäta luftkvaliteten.

Via systemet i fråga ska skolorna meddela om fuktproblem och problem med inomhusluften.

Fredrik Sundell säger att man varje år lämnar in förslag på årsrenoveringar, där man gör upp en lista med förslag på vad staden i första hand borde åtgärda.

Det är inte samma sak som systemet som Kinnari pratar om.

- Förslagen på årsrenoveringar försöker vi få med beroende på möjligheterna och användarnas prioriteringar, säger Kinnari.

Dålig luft inte nödvändigtvis farlig

Om skolbyggnaders skick och luftkvalitét överlag påpekar Timo Kinnari att det att man upplever att luften är dålig inte behöver betyda att den är farlig.

- Ofta är det så att folk inte är nöjda med luften. Det kan till exempel vara så att man bor i ett nybyggt hus med bra ventilation. Sen när man kommer till en skola fylld med människor är ju läget givetvis ett helt annat.

- Då är det mer än sannolikt att en allergiker eller astmatiker reagerar starkt.

Ofta blandar man också ihop luftkvalitét med fuktproblem och mögel.

Men han tycker ändå att folk på sistone blivit bättre på att inte dra likhetstecken mellan dålig luft och mögel.

Han framhåller också att en fungerande ventilation är A och O för att undvika problem med inomhusluften.

- Det här är grundförutsättningen som alltid borde vara i skick, säger Kinnari.

Sjukhussjälavården vid Vasa centralsjukhus firar 50 år i år. Som en del av jubileet invidges på måndagen ett eget stilla rum.

- Rummet har varit påtänkt ända sen år 1999-2000 och nu är det äntligen klart, säger Rose-maj Friman, chef för sjukhussjälavården.

Rummet är tänkt för stillhet, någonstans att dra andan. Rose-Maj säger att på finska har hon hört uttrycket "henkäyshuone" - bokstavligen "andningsrum".

- Det lär vara vetenskapligt bevisat att redan om man tillbringar 15-30 minuter i stillhet så blir man mera effektiv på arbetet och man är mera kreativ, säger Rose-Maj.

Ett rum för alla, ensamma eller tillsammans

Tystnad är för många en ganska ovanlig upplevelse numera. Vi omges ständigt av ljud och sjukhusmiljön är inget undantag.

- Naturljud är sen en annan sak. Det kan vi också få här via datorn och skapa ett ljudlandskap som påminner om de naturfotografier som finns här.

Det stilla rummet är till för alla som kommer till sjukhuset: patienter, vårdpersonal, anhöriga... Rummet är öppet dygnet runt och man kan komma dit ensam, med en vän eller tillsammans med sjukhusprästen.

- Vi finländare är rätt så vana att vara tillsammans och tysta. Det är ett naturligt sätt att vara tillsammans, säger Rose-Maj.

Stilla Rummet vid Vasa Centralsjukhus Bild: Yle/Pia Lagus stilla rummet,vcs

Vårdreformen tar ett steg framåt den här veckan när regeringen meddelar vilka av landets sjukhus som kommer att få så kallad full jour. Men vilka sjukhusen är och vad som egentligen menas med full jour - eller begränsad jour, är än så länge öppet.

Förutom universitetssjukhusen i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg är det sju centralsjukhus som sägs ska få sk fulljour. Men definitionen på fulljour är oklar:

- Det har varierat över tid. Men man har talat om tio specialiteter. Det är färre än vad vi har idag på Vasa centralsjukhus, säger Göran Honga, direkör vid Vasa sjukvårdsdistrikt.

Undantag för Österbotten?

I en första version som presenterades av social- och hälsoministeriet för några månader sdan var det centralsjukhusen i Rovaniemi, Joensuu, Seinäjoki, Björneborg, Tavastehus, Lahtis och Villmanstrand som fanns listade som fulljourssjukhus. Därefter har regeringen lagt locket på när det gäller den här frågan.

Göran Honga. Göran Honga Bild: YLE/Filip Stén göran honga,honga,vasa,vasa centralsjukhus,vasa sjukvårdsdistrikt,österbotten

- Eventuellt kan det bli fråga om undantag på olika grunder. I Kajana handlar det om att avstånden blir så långa, kanske kan vi få undantag på språkliga grunder till Österbotten, säger Honga.

Mer makt åt landskapen

Risken är också överhängande att lagförslaget inte klarar en granskning i grundlagsutskottet.

Medicinalrådet Timo Keistinen vid social- och hälsovårdsministeriet säger till tidningen Pohjalainen att landskapen ska få rätt stora friheter att själva bestämma nivån på jouren vid sina centralsjukhus. Det här kunde innebära att ett sjukhus med begränsad jour de facto har en mer omfattande jour än ett fulljour-sjukhus.

Förvaltningsdomstolen i Vasa förkastade besvären mot val av byggnadsinspektör. Tar inte ställning till om poststrejken orsakade försening av besvär.

Två av de sökande, Vasas tidigare byggnadsinspektör Eija Muttonen-Mattila och tidigare planläggningsarkitekt Juhani Hallasmaa, ansåg att valet av Paula Kemppinen borde förkastas.

De anmälde båda besvär till stadsstyrelsen, men besvären kom in för sent.

Posten strejkade

Muttonen-Mattila och Hallasmaa hänvisade till att den nationella poststrejken försenade besvären och att det är fråga om force majeure. Besvären skulle vara inne senast den 3 juni 2015, samma dag som posten strejkade.

Istället inkom besvären följande dag.

Stadsstyrelsen beslöt att inte ta upp besvären till behandling och då vände sig Muttonen-Mattila och Hallasmaa till Vasa förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolen förkastade besvären med motiveringen att de inkommit för sent till stadsstyrelsen och att förvaltningsdomstolen kan inte ta ställning till om poststrejken orsakat förseningen.

Karlsplan i Vasa är i dåligt skick. VPS spelar hemmatch mot RoPS på söndag. På lördag springer skolungdomarna i Stafettkarnevalen på planen och det blir tufft för gräsplanen.

Samarbetet mellan VPS och Stafettkarnevalsarrangörerna har löpt bra trots att gräsplanen inte håller för alltför mycket användning den här årstiden och med det kalla väder som rått den senaste tiden.

Hockeymatcher stressar VPS mer än Stafettkarnevalen

VPS och Stafettkarnevalsarrangörerna har samarbetat en hel del inför helgen enligt VPS vd, Petri Fahler.

- Det är bra stafetten ordnas i Vasa, det är jätteviktigt för Vasa och vi har ett gott förhållande till arrangörerna.

- Planen är i dåligt skick men den är lika dålig för RoPS.

- Stafettkarnevalen är mitt minsta problem, mer stressad är jag om det blir VM-hockeymatcher samtidigt som vi möter RoPS, säger Fahler.

Jaro fortsatte som sig bör om man vill ha chanser att stiga tillbaka till ligan: nämligen obesegrade. Tyvärr blev det ingen seger denna gång heller.

Inledningen för FF Jaro i division 1 har lämnat en del att önska. Jakobstadslaget är visserligen ännu obesegrat denna säsong, men man har ändå bara gjort två mål på tre matcher.

I bortamatchen mot JJK Jyväskylä var det dock Jaro som inledde målskyttet – 1-0 genom Alibek Aliev.

Hemmalaget kom dock tillbaka in i matchen då man kvitterade genom Iiro Järvinen med knappa 20 minuter kvar av ordinarie speltid.

Slutresultatet i matchen skrevs också 1-1. Därmed inkasserade Jaro sitt tredje oavgjorda resultat för säsongen.

Roman Eremenko agerade kapellmästare då hans CSKA Moskva besegrade FC Krasnodar med 2-0.

Det finländska landslagets mittfältsmotor passade till 1-0 och ökade själv på ledningen till 2-0.

Eremenko utökade därmed säsongens målsaldo till tre fullträffar.

Tack vare vinsten leder CSKA serien med två poäng före FK Rostov.

Roman Eremenkos klubbadress har ändrats kl. 9.17.

Stadsstyrelsen i Vasa tog inget beslut om förslaget till ny förtroendeorganisation. Arbetsgruppen har inte bett om gruppernas utlåtanden och inte heller lyssnat till dem. Nu går ärendet åter till fullmäktige.

Förslaget till ny organisation innebär att stadens nämnder skulle försvinna och ersättas av fem fullmäktigeutskott. Förslaget har redan återremitterats från fullmäktige på initiativ av fullmäktigegruppernas ordföranden.

Arbetsgruppen lyssnade inte

Man önskade att arbetsgruppen skulle höra fullmäktigegruppernas ordföranden. Men arbetsgruppen ville inte lyssna. På måndagen behandlade stadsstyrelsen åter igen det ursprungliga förslaget.

- Arbetsgruppen har inte bett om något utlåtande och inte heller lyssnat på oss fast vi framfört våra åsikter. Det finns ingen vilja till diskussion eller kompromisser. Det är ledsamt, säger Anne-Marie Viinamäki (Saml) .

Den mest omstridda delen av förslaget handlar om ifall utskotten ska bestå av enbart fullmäktigeledamöter och deras ersättare, eller om man också ska kunna tillsätta medlemmar som inte har ställt upp i kommunalvalet.

- Det här är en stor och viktig förändring och jag hade verkligen önskat att arbetsgruppen lyssnat. Jag är besviken på det här förfaringssättet, säger Viinamäki.

Förespråkare och motståndare till modellen hittas inom alla partier.

Stadsfullmäktige i Karleby godkände inte budgetramarna eller ekonomiplanen. Nu kräver man istället en ny beredning.

- Vi är fullständigt medvetna om att vi måste spara. Men att godkänna detta hade varit som att skriva över en fullmakt till nästan vad som helst, säger Marlén Timonen (SFP).

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen för 2018 - 2019 åkte tillbaka som en boomerang efter en förhandlingspaus i fullmäktige. För mycket var öppet gällande vad ett godkännande skulle innebära.

- Vi skulle i princip ha beslutat att alla tvålärarskolor ska avslutas och att alla byggen ska byggas av enskilda byggherrar eller enligt livscykelmodellen, säger Timonen.

Enligt beslutsunderlaget ska alla skolinvesteringar förverkligas i så stora enheter som möjligt.

Ugglor i mossen

Diskussionen i fullmäktigesalen var livlig och Timonen säger att den plötsliga brådskan att klubba igenom ärendet gjorde att man anade ugglor i mossen.

- Det var plötsligt en väldig brådska. Annars brukar vi tas dylika beslut i juni och ändå bli klara i god tid.

Tveksam till beslutsunderlag

I beredningen sägs att skatteinkomsterna ska öka och även statsandelarna stiga. Timonen ställer sig frågande till dessa siffror.

- Hur ska de öka, vi kan inte höja inkomstskattesatsen som redan ligger på 21 procent. Och vår fastighetsskatt ligger på maxnivå, säger Timonen.

Mellan den 9 och den 15 maj har det inte anlänt några nya asylsökande till Polisinrättningen i Österbotten. Under samma tid har en sökande dragit tillbaka sin asylansökan.

Inom polisinrättningens område finns för tillfället ungefär 2300 asylsökande inkvarterade.

På polisinrättningens område finns det sex stycken administrativa mottagningscentraler. En del av centralerna inkvarterar asylsökande i centren och andra centraler inkvarterar de sökande i bostäder.

Därtill finns även nödinkvarteringar eller andra utrymmen för asylsökande.

Under uppföljningsperioden kan polisinrättningen rapportera tre uppdrag med koppling till de asylsökande av totalt 1608 alarmuppdrag under perioden.