En lagrändring som träder i kraft i augusti gör det möjligt för kommuner att höja avgifterna för eftermiddagsverksamheten för skolbarn.

Enligt lagändringen får avgiften vara högst 120 euro för 570 timmar (ca 3h/dag) och högst 160 euro för 760 timmar (ca 4h/dag). Tidigare var summorna 60 euro för 570 h och 80 euro för 760 h. Det är första gången på tio år som avgiften höjs.

Sydkustens landskapsförbund och Utbildningsstyrelsens svenska enhet utförde under vårvintern en kartläggning av eftisverksamheten i Svenskfinland. Kartläggningen visar att en klar majoritet av de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i Österbotten planerar att höja sina eftisavgifter.

Jakobstad höjer med 20 procent.
Karleby höjer med 12 procent.
Korsholm höjer med 30 procent.
Korsnäs höjer med 33 procent .
Krisitnestad höjer med 20 procent .
Kronoby höjer inte.
Larsmo höjer med 60 procent.
Nykarleby höjer med 20 procent.
Malax höjer inte.
Närpes höjer med 17 procent.
Pedersöre höjer med 20 procent.
Vasa höjer med 25 procent.
Vörå höjer med 20 procent.

Monica Martens-Seppelin, vid Sydkustens landskapsförbund, misstänker att det ser likadant ut i de finska kommunerna i Österbotten.

Av de totalt 31 svensk- och tvåspråkiga kommunerna i hela landet kommer 25 kommuner att höja avgiften och 6 kommuner behåller samma avgift som tidigare.

"Av jord" är en bok om människorna bakom vår mat.

Johanna Granlund, numera Malaxbo, är född och uppvuxen i ett jorbrukarhem i Ytteresse.

Det här är hennes första bok. I den har hon kombinerat sin bakgrund som trädgårdsmästare och litteraturvetare.

Idén om en bok av det här slaget har funnits under några år.

- Jag tycker att matproduktion är väldigt viktigt. Jordbrukare är mycket viktiga, säger Granlund.

- Vi tar för givet att maten bara finns där. Vi behöver begrunda varifrån maten kommer och huruvida vi vill ha matproduktion i Finland.

Vill visa på mångfalden

I boken har Johanna Granlund dokumenterat sju gårdar i svenska Österbotten. Från Pedersöre i norr till Närpes i söder.

Den representerar lika många olika näringar, såväl djurproduktion som växtodling.

- Jag vill visa på den breda produktion vi har och samtidigt lyfta fram den geografiska spridningen.

Jordbrukarna var inte svårtövertalade att medverka i "Av jord"

- Jag var positivt överraskad av att alla jag kontaktade ville vara med.

- Det här är i första hand ingen faktabok, men visst finns det med avsnitt om hur man till exempel bäst tar hand om sina djur, säger Granlund.

Fotograferandet en utmaning

- Jag är ju inte utbildad fotograf så det har varit en utmaning att hitta intressanta motiv och gallra bland bilderna, säger Johanna Granlund

- Det är viktigt att fotografierna ger en rättvis bild av livet på gården.

Metallföretagen Laine-Engineering och Laine-tuotanto i Vasa har sökts i konkurs. Orsaken är dålig lönsamhet, uppges i ett pressmeddelande.

Den ökade konkurrensen från länder med billig arbetskraft har under de senaste åren ökat konkurrensen och pressat ner priserna. Inbesparingsåtgärder har genomförts, men trots det har företagen gått på minus allt sedan år 2014, uppges det.

Ägarna är inte villiga att gå in med tilläggsfinansiering. Därför har båda företagens styrelser beslutit ansöka om konkurs.

Laine-Tuotanto grundades år 1959 och såldes år 2011 till den svenska koncernen Koncentra.

Verksamheten delades upp i de två nu konkurshotade företagen så sent som i februari. Företagen har omkring 100 anställda.

Utredningen om den döda kvinna som hittades i en lägenhet i Replot i Korsholm på lördagen fortsätter.

Eero Välimäki, förundersökningsledare och kriminalkommissarie, säger att kvinnans make har förhörts och att han bestrider misstankarna om dråp.

Den misstänkte medger att han befunnits sig i lägenheten tillsammans med sin hustru men inte att han skulle ha orsakat hennes död.

Vittnen ska höras

Polisen har framfört en häktningsframställan till Österbottens tingsrätt och mannen har varit häktad sedan måndagen. På fredagen hölls en ny häktningsförhandling. Österbottens tingsrätt häktade mannen på sannolika skäl misstänkt för dråp.

Välimäki säger att den tekniska undersökningen har gett resultat. Resultaten understöder häktningsordern.

Obduktionen av kvinnan är genomförd och Välimäki säger att det finns tecken på yttre våld. Vilka skador det handlar om uttalar han sig inte om i det här skedet.

Välimäki säger att personer som känner paret ska höras. Polisen ger mera information om fallet tidigast om en vecka.

Sociala faktorer och ideologisk övertygelse driver personer i händerna på IS och Sverige ligger långt efter i det förebyggande arbetet. Det säger den svenska terrorismforskaren Magnus Ranstorp som föreläste på Åbo Akademi i Vasa på fredagen.

Ranstorp har gjort sitt livsverk inom forskningen av olika terrorgrupper, till exempel Hizbollah och Hamas. Han har träffat och intervjuat bägge organisationers ledning.

- Det handlar inte bara om terrorism. Terror är en metod. Man måste förstå de sociala, politiska och militära delarna i det hela, säger Ranstorp.

Han leder forskningen kring terror på Försvarshögskolan i Sverige. Han är också en del av EU:s Radicalisation Awareness Network. Nätverket för samman folk från hela Europa för att jobba mot radikalisering.

Sociala faktorer och religiös övertygelse

Hans föreläsning på Åbo Akademi behandlade våldsbejakande extremism och vad som förklarar det faktum att personer reser iväg för att ansluta sig till IS.

- Det finns många olika aspekter och faktorer. Det rör sig ofta om ett binärt tänkande som kopplas ihop med konspirationsteorier, säger Ranstorp.

Annat som påverkar är givetvis sociala faktorer, begränsade framtidsutsikter och religiösa faktorer.

På sociala medier och i slutna miljöer får många individer bränsle till sin radikalisering.

Ranstorp säger att forskarna är aningen delade i frågan om vad som driver personer till våldsam islamism. Är det sociala eller ideologiska/religiösa faktorer?

Ranstorp placerar sig mitt emellan.

- De sociala faktorerna skapar en sårbarhet. Men vi ska inte sticka under stol med att personerna faktiskt tror att de är utvalda för att driva ett religiöst krig i Syrien, säger Ranstorp.

Tycker du att man i allmänhet är rädd för att säga att religion är en del av problemet?

- Det är man. Jag kommer precis från Indonesien där jag träffade världens största muslimska organisation (Nahdlatul Ulama). De är kristallklara med att det finns en tolkningsdel där det finns en koppling mellan islam och våld.

Ranstorp berättar att organisationen i fråga nu påbörjat en process med att omtolka islamisk lagstiftning med målet att modernisera islam.

Islam och islamism

Ett vanligt missförstånd tycks vara att den som lyfter upp problem med islam samtidigt på något sätt gör sig skyldig till en attack på muslimer överlag.

Något som också används flitigt är termen "islamofobi". Det kan vara problematiskt i det förebyggande arbetet.

- Tyvärr finns det många personer som har som paradgren att dra fram just islamofobi och stigmatisering. När det som det egentligen handlar om är att skapa partnerskap mellan muslimer och majoritetssamhället och förutsättningar för att förhindra att ungdomar reser iväg, säger Ranstorp.

- Man måste kunna skilja på vilka olika agendor folk har. Man måste kunna diskutera de här frågorna, det är frågan om allvarliga samhällsproblem.

Problemet ligger förstås i de extrema grupperingarna, må de sen vara höger, vänster eller jihadister.

- Det handlar inte om muslimer eller hela religionen. Det är en väldigt snäv tolkning av islam som är problemet. Man måste skilja mellan islam och islamism, säger Ranstorp.

"Terrordebatten i Sverige blundar för verkligheten"

För ett år sen ansåg Ranstorp att terrordebatten i Sverige blundar för verkligheten. Något som han ännu håller fast vid.

- Vi är dåliga på den förebyggande verksamheten. Vi måste få ner kunskaperna från nationell till lokal nivå och börja jobba förebyggande på kommunal nivå.

Sverige har varit väldigt långsamma just vad gäller det förebyggande arbetet, enligt Ranstorp.

Sverige på lågstadienivå

Han ledde Köpenhams arbete mot våldsbejakande extremism och har således något att jämföra med.

- Sverige ligger på en lågstadienivå medan Danmark ligger på universitetsnivå. Så stor är skillnaden.

Ranstorp tror att långsamheten bottnar i koordineringsproblem mellan myndigheterna.

Sahlin gjorde ett bra jobb

Men läget har förbättrats. Ranstorp tycker att Mona Sahlin gjorde ett bra arbete som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

Sahlin avgick nyligen från sin post efter att det kommit fram att hon skrivit ett falskt intyg åt sin före detta livvakt.

- Jag har fullt förtroende för att de andra fullföljer sina uppgifter, det hänger inte på Mona Sahlin. Men hon var duktig på att ta debatten med höger- och vänsterextremister och hon förstod allvaret med jihadismen.

Rädsla för rasiststämpeln

En annan orsak till långsamheten är att frågan är så känslig.

Är man rädd för att bli stämplad som rasist?

- Självklart, det finns en stor risk för det.

Finland har inte samma volymer

Skyddspolisen i Finland uppskattar att över 70 personer rest iväg till Syrien eller Irak för att ansluta sig till eller understöda terroristorganisationer.

Jihadistforskaren Atte Kaleva tror att det rör sig om avsevärt fler.

Ranstorp kan inte bedöma vad den verkliga siffran är.

- Men ni har i alla fall inte samma volymer som Sverige och Danmark.

Hur bra har man lyckats motarbeta radikalisering i Finland?

- Jag vet att skyddspolisen och inrikesministeriet fokuserar på det här. Jag träffar ofta folk från inrikesministeriet på konferenser runt om i Europa.

Nationellt åtgärdsprogram

Så sent som för en månad sen godkändes i Finland ett nationellt åtgärdsprogram för förebyggande av våldsam radikalisering och extremism.

Det här är i sig inget nytt. Det första åtgärdsprogammet godkändes redan år 2012.

- Målet är att försäkra sig om att det i hela Finland finns beredskap och stabila strukturer för att förebygga våldsam radikalisering och extremism. Man vill i synnerhet förstärka barns och ungdomars förmåga att identifiera och skydda sig mot våldsbejakande budskap och påverkan, säger utvecklingschef Tarja Mankkinen på inrikesministeriet.

- Internationellt har Finland fått god respons för det jobb vi gör. Vi har lyckats undvika problem som andra länder brottas med. Som ett tecken på det har inrikesminister Orpo bjudits in till FN:s kommitté mot terrorism för att berätta om det arbete som görs i Finland, fortsätter Mankkinen.

Mer samarbete i Norden

Det finns ett visst samarbete de nordiska länderna emellan när det gäller arbetet mot radikalisering.

- Det finns ett bra initiativ som heter "Nordic Safe Cities" där flera städer arbetar med de här frågorna, säger Magnus Ranstorp

- Men det kan bli mycket bättre. Vi ser fram emot att jobba med finländska städer och myndigheter. Vi har mycket att lära av varandra, säger Ranstorp.

Vårdkostnaderna ska minska med 180 000 euro och utbildningen ska minska sina utgifter med 100 000 euro. Kommunstyrelsen i Vörå ska behandla strukturkommitténs sparförslag nästa vecka.

Effekten av de åtgärdsförslag som kommittén presenterar i sin rapport till styrelsen innebär kostnadsminskningar på 1,32 miljoner euro. Målet var 1,2 miljoner.

Inför höstens budgetarbete ska nämnderna och sektorerna komma med egna förslag på åtgärder för hur de ska hålla sig inom ramarna.

Kommundirektör Mikko Ollikainen utgår från att rapporten kommer att väcka mycket diskussioner.

– De största diskussionerna kommer säkert skolorna att väcka, säger Mikko Ollikainen.

Strukturkommittén föreslår bland annat att kommunen går vidare med planeringen av en ny centralskola och att den inleds i höst.

Där är tanken att tre skolor ska gå ihop så att Koskeby, Rejpelt och Rökiö skola bildar en gemensam centralskola.

– Planeringsanslag finns för i år. Majoriteten i kommittén ville att vi inleder planeringen, säger Ollikainen.

Skolstrukturutredningarna uppdateras och behandlas igen våren 2018, föreslår kommittén.

Slopar elevgränser

Kommittén föreslår också för kommunstyrelsen att Vörå slopar elevgränserna för tvålärar- och trelärarskolor. De tog ställning till ett förslag om handlade om att man slopar 20 elevers gränsen och i stället inför en gräns på 36 elever.

Beslutet blev trots allt att det inte ska finnas någon övre gräns för trelärarskolor. Rainer Bystedt meddelade avvikande åsikt till det beslutet.

Då det gäller kommunens allmänna kostnader föreslår kommittén att kostnaderna för post och telefoni ska minska med tio procent och annonseringsutgifterna med 20 procent.

På tekniska sidan föreslår kommittén att man tar en årsavgift på 100 euro för att skotta privata vägar och införa en grundavgift på avloppsvatten på 100 euro per år från och med 2019.

Utöver det ska tekniska nämnden minska sin nettobudget med 60 000 euro.

Närvarande på kommitténs möte var Stig Svens, Rainer Bystedt, Roy Björklund, Leena Nikkari-Östman, David Nordgren och Viola Gunnar som fackliga representanter, samt Mikko Ollikainen och Markku Niskala.

I fotbollsligan hoppades VPS på att Sebastian Strandvall skulle hinna bli spelklar till matchen mot liganykomlingen PS Kemi. Strandvalls namn hittades till sist ändå varken i laguppställningen eller på bänken.

Enligt VPS kunde Strandvall inte spela på grund av att han saknade spelarlicens. Utan sin nya förstärkning fick Vasalaget se sig besegrat av liganykomlingen PS Kemi. Inför 968 ögonpar gav William Ions PS Kemi ledningen med 1–0 i den 52:a minuten och resultatet stod sig matchen ut.

KuPS överraskade genom att på bortaplan besegra RoPS. RoPS hemmamatch spelades undantagsvis i Uleåborg. Konstgräset i Rovaniemi byts ut, vilket innebär att RoPS inte kan spela på sin hemmastadion under en tvåveckorsperiod. 932 åskådare följde matchen i Uleåborg. Azubuike Egwuekwe avgjorde med sitt 1–0-mål i slutet av matchen.

I Tammerfors vann Ilves över liganykomlingen PK-35 Vanda med 2–0. Tuure Siira och Mikael Soisalo gjorde Tammerforslagets mål.

För liganykomlingen PS Kemi innebär trepoängaren att laget avancerar till tredje plats. KuPS passerade RoPS i serietabellen och är ny fyra.

VPS och PK-35 Vanda är kvar i botten av tabellen. De regerande mästarna SJK (4 poäng) är sist och på degraderingsplats, PK-35 Vanda (5 poäng) ligger kvar på kvalplats och VPS (7 poäng) är trots förlusten fortfarande ovanför strecket.

Resultat

Ilves – PK-35 Vanda 2–0
56. 1–0 Tuure Siira
58. 2–0 Mikael Soisalo

Publiksiffra: 2068

RoPS – KuPS 0–1
89. 0–1 Azubuike Egwuekwe

Publiksiffra: 932

VPS – PS Kemi 0–1
52. 0–1 William Ions

Publiksiffra: 968

Jan-Olof Svarvar, som regisserat dokumentärfilmen Tills cancern skiljer oss åt, har vunnit pris på filmfestivalen i Nice. Svarvar tog hem priset för Best director of a Foreign Language Documentary.

Tills cancern skiljer oss åt var nominerad i kategorierna Best director of a Foreign Language Documentary, Best Cinematography in a Documentary, Best Editing of a Documentary samt i Scientific & Educational Award.

Jan-Olof Svarvar. Bild: Yle/Kati Enkvist

I dokumentären följer vi Peter Snickars och hans familj i hoppet om att besegra cancern som till sist tog hans liv i februari 2015.

Artikeln har uppdaterats 9:14 med en rättelse. Jan-Olof Svarvar fick sitt pris på filmfestivalen i Nice och inte på filmfestivalen i Cannes. International Filmmaker Festival of World Cinema ordnas i Nice 6 - 13 maj, någar dagar innan festivalen i Cannes.

I november 2015 fick Malax äntligen sin egen ishall. För ishockeylaget Malax IF har detta möjliggjort seriespel och som krona på verket utmärkelsen "årets förening".

Det är Finlands ishockeyförbunds distrikt Keskimaa som tilldelade föreningen utmärkelsen. Att Malax IF skulle premieras kom som en total överraskning, säger Roger Herrgård som är föreningens juniorchef.

- Motiveringen är att vi på kort tid har fått många juniorer och att vi gör saker och ting rätt. Vi visste inte om det så vi hade ingen utsänd på plats då priset kungjordes på distriktets vårmöte, säger Herrgård.

Fyra juniorlag nästa säsong

För att få spela seriehockey måste ett lag ha tillgång till ishall eller åtminstone konstis. Malax IF hoppade på seriespelet först efter nyår, efter att ishallen byggts färdigt.

- Ishallen gav ett enormt lyft, det går nästan inte att beskriva. Tidigare hade vi två lag som bara kunde spela träningsmatcher. Vi startade "från noll", men nu har vi redan 100 juniorer som spelar.

I år hade Malax IF två lag, till nästa säsong kommer man att ha fyra juniorlag och dessutom ett division 3-lag för seniorer.

Till Malax IF kommer också spelare längre bort ifrån: från Korsnäs i söder till Vassor i norr. Någon konkurrent till Vasa Sport vill man inte vara, säger Roger Herrgård.

- Vi ser oss som ett komplement: pojkar och flickor kan komma hit och spela och lära sig grunderna. De som vill göra en elitsatsning och gå vidare så kan fara till Sport och tvärtom så kan de som inte orkar träna fyra-fem gånger i veckan med Sport komma till oss.

Enligt Herrgård är en av huvudtankarna att juniorerna ska ha en vettig sysselsättning. Alla som vill ska få vara med och ekonomin ska inte vara ett hinder för att kunna spela ishockey.

Sommarträning för första gången på många år

Under sommaruppehållet används ishallen i Malax inte. isen är borta och underlaget är för mjukt att till exempel spela fotboll på.

- Man kunde kanske hitta på något om man hade betong- eller asfaltgolv, men vi har bara ett fint grusgolv. Det finns risk att kylslingorna skadas, säger Herrgård.

Under sommaren byggs omklädningsrum och cafét färdigställs. I början av september ska rinken än en gång vara isvallad, för i månadsskiftet september-oktober börjar seriespelet.

- C- och D-juniorerna börjar sommarträna nästa veckas onsdag. Det är första gången som Malax IF har kunnat ordna sommarträningar på jättemånga år, säger Roger Herrgård.

Vågen av ny närpesisk musik växer sig allt större och starkare. Emilia Enlund, hemma från Närpes, vann en låtskrivartävling och fick spela in sitt vinnande bidrag Breaking your own Rules.

Till vardags studerar 23-åriga Emilia Enlund till barnträdgårdslärare i Jakobstad. Vid sidan om studierna är det musiken som upptar en stor del av vardagen.

- Jag har hållit på med musik hela livet och skrivit egna låtar sedan jag var 16, säger Emilia.

Ursprungligen var tanken inte att spela in någon av låtarna, men så fick Emilia nys om en låtskrivartävling som Folkhögskolan Lärkkulla i Karis ordnade för finlandssvenska singer-songwriters och skickade in ett bidrag.

- Jag blev aningen överraskad att jag vann hela tävlingen. Det fanns några låtar som jag funderade på att skicka in men fastnade för Breaking Your Own Rules. En låt som handlar om en relation jag inte riktigt visste vart den var på väg.

Juryn i låtskrivartävlingen bestod av Juryn bestod av musikerna Frida Andersson, Markus Helander och Christopher Romberg och första priset var att spela in det vinnande bidraget.

Ekenäsbördiga Simon Zion som slog igenom i svenska Idol var på en snabbvisit i Vasa i och med PopUp-Norden. I samma veva passade han på att bli stämplad av barndomsvännen Susanne Remahl. X3M hängde med på ett hörn för att snacka om deras vänskap och för att dokumentera skapelseprocessen.

Då vi kommer in i tatueringstudion är Susanne redan i full gång med tatuera sin vän Simon. Båda är på gott humör och Simon ser fram emot att tatuera över sitt gamla regnbågseukalyptusträd som han skaffade i Australien. Det ersättande motivet? Ett rymdträd.

- Vi har gemensamma bekanta i Ekenäs och har hängt ihop och festat i en alldeles för ung ålder, skrattar Simon.

- Alla känner alla i Nyland. Vi har umgåtts i samma kretsar och för det mesta hängt i Stallörsparken, minns Susanne.

Intensiv men kul dag med @simonzionofficial ! #jobbajobba

A photo posted by Susanne Remahl (@susanne_remahl) on May 12, 2016 at 6:55am PDT

Ibland grimaserar Simon till. Det är känsliga områden på kroppen vi snackar om. Men han känner sig trygg i kompisens kompetenta händer.

- Vi har pratat om att göra det här i många år. Tyvärr har jag inte vägarna förbi Vasa så ofta. Nu hittade vi ett bra läge. Susanne har dessutom gjort några tavlor på mig och min dotter som är helt fantastiska, så nu gällde det att passa på medan jag var här uppe, säger Simon.

"Klart jag känner hippie-Simon!"

Medan Simon medverkade i svenska Idol var det någon som på Susannes sociala medier gissade att hon känner Simon Zion. "Ni är ju båda typiska hippier."

- Klart jag känner hippie-Simon! Jag tror att om man är konstnärlig så är man lite hippie. Det är väl någon "free-spirit"-grej, skrattar Susanne.

Colour pt.2 😭🌈🎵 #fistofneedles

A photo posted by simonzion (@simonzionofficial) on May 12, 2016 at 2:50am PDT

Är det annorlunda att tatuera en kompis?

Trots att det är en vän Susanne stämplar för livet känner hon sig avslappnad.

- Jag tycker att det är ganska skönt. Sitter man åtta timmar med någon så känner man att man måste upprätthålla någonslags diskussion samtidigt. Men det flyter på mycket mer naturligt om det är någon man känner från förr, säger Susanne.

Pt. Three - Rainbow Eucalyptus tree!🌌🌳And I love it! Incredible work by @susanne_remahl Thx to all nice people I've met in Vasa, now back to Stockholm! ✌🌍 #rainboweucalyptus #tattoo #color #fistofneedles #vasa #suomi #Finland

A photo posted by simonzion (@simonzionofficial) on May 12, 2016 at 6:31am PDT

Mer vanligt att man täcker över gamla tatueringar

Susanne passar på att kombinera nytta med nöje. Hon får jobba med det hon älskar samtidigt som hon får ta igen förlorad tid med sin vän som hon träffar alltför sällan. Att göra det Simon gör, täcka över en gammal tatuering, har blivit vanligare längs med åren. En trend som även Susanne märkt av.

- Det är ofta jag gör sådana arbeten. Jag tycker att det är bra. Folk ändras och folk växer. Man kommer på andra motiv man är intresserad av än det som intresserade en för 15-20 år sedan. Det är skönt att man inte behöver ta till laser. Man kan bleka det med laser ett par gånger om man vill och sedan täcka över det med en ny tatuering, säger Susanne.

Space tree thing for @simonzionofficial ! :) such a crazy day, we had less than five hours to do this and we also did a radio interview while tattooing, but we managed to get both the tattoo done and Simon to his flight on time! :) lots of fun! #space #tree #tattoo #eternalink #rainboweucalyptus #inkeeze #simonzion #cheyennetattooequipment

A photo posted by Susanne Remahl (@susanne_remahl) on May 12, 2016 at 9:07am PDT

Simon spelar endast på ett ställe i Finland i sommar: Ekenäs

I sommar beger Simon sig ut på en miniturné. Den 13.8 uppträder han på hemmaplan i Ekenäs och det blir hans enda spelning i Finland. Han har även gott om material för debutskivan.

- Jag hoppas att folk hör äktheten i det jag gör. Jag är inte intresserad av något annat än att nå folk, säger Simon.

Vad är det då som gör Simon så äkta? Vi frågar Susanne som har känt honom hur länge som helst.

- Simon är precis samma Simon som han alltid har varit. Det är så jävla skönt att kunna träffa någon efter så här många år och se att det är samma människa, det tycker jag är guld värt, säger Susanne med ett leende.

Estniska Tarmo Kink räddade tre poäng för SJK med sitt första fotbollsligamål då de regerande mästarna mötte HIFK på söndagen. Seinäjokiklubben stiger därmed till elva i ligatabellen.

Hemmalaget SJK var på hugget genast från start. Roope Riski inledde målskyttet redan i den nionde minuten och fick igång hemmaklacken.

Sin vana trogen gav Helsingforskamraterna inte upp utan kamp.

I den 79:e spelminuten steg den tidigare SJK-strikern Juho Mäkelä fram och satte in en kvittering från straffpunkten.

SJK lyckades ändå rädda tre poäng och ett kliv upp från jumboplatsen i fotbollsligan. Nyförvärvet Tarmo Kink hade hoppat in i den 69:e minuten och tjugo minuter senaren satte han in segermålet 2-1.

Målet var estens första i fotbollsligan. Segern var SJK:s andra för säsongen.

"Vi bättrade från förra veckan"

Efter matchen var HIFK-mittfältaren Fredrik Lassas väntat nog missnöjd med resultatet, men inte med HIFK:s kamp.

- Egentligen tycker jag att vi gör en helt okej match. Vi bättrade mycket från förra veckan och vi gör bra ifrån oss i duellerna, säger Lassas till Yle Sporten.

HIFK kom in i den andra halvan med en ordentlig kämpaglöd. Vad talade truppen egentligen om i omklädningsrummet?

- Vi talade om att vi ska fortsätta göra allting rätt också i den andra halvan. Vi ger en bra fight, men glömmer tyvärr allt efter 1-1-målet, konstaterar Lassas.

SJK – HIFK 2-1 (1-0)

9’ R. Riski 1-0
79’ J. Mäkelä 1-1 (straff)
88’ T. Kink 2-1

Irakiern Bassam har inte längre något efternamn. Inte om han ställer upp för intervjuer eller talar med någon han inte litar på. Om han hittas riskerar han att bli torterad och dödad. Nu anpassar han sig ivrigt till ett nytt liv i Vasa.

När 32-åriga Bassam lämnade sitt hemland hade han ett hem, ett välbetalt jobb och en bil. Han hade också det viktigaste av allt; sin familj. Tillsammans med sin 30-åriga bror lämnade han allt i september 2015. Resan till Finland och Vasa tog en månad. Nu delar han en lägenhet med brodern och tre andra män. Alla asylsökande från olika platser i världen.

- Vi får det att fungera. Det har gått bra hittills, säger Bassam och skrattar när vi går in i vardagsrummet.

Rummet är sparsamt inrett men rent och prydligt. De tre sängarna är bäddade och i hörnet står en sliten soffa. I sovrummet finns två bäddade sängar till.

I ett hörn står en synt. Den har Bassam fått låna. Han vill gärna lära sig spela ett instrument. Sjunger gör han dock inte.

- Jag har en fruktansvärd sångröst.

Och så skrattar han igen. Bassam har bra humor. Han ler och skämtar ofta.

- De andra killarna gillar att gå på gymmet. Det behöver inte jag, säger han och spänner armmusklerna.

Och Bassam har mycket att vara glad över. Han anser sig vara lyckligt lottad över att vara där han är. I Vasa. Tillsammans med sin bror. Börja ett nytt liv.

- Jag är som pånyttfödd. Får jag stanna här så kommer jag att vara som en baby. Det finns så mycket jag kommer att få lära mig. Språket, kulturen, allt.

Mötte Ban Ki-moon och Angelina Jolie

Men vad gör Bassam här? Han är utbildad ingenjör. I Bagdad, där han är född och uppvuxen, hade han ett väldigt prestigefyllt och ansvarsfullt arbete. Och ja, sin familj.

- 2012 började jag jobba för FN i Bagdad där min huvuduppgift var att se till att se till att konvojer med till exempel högt uppsatta politiker var utom fara. Jag fick också möjligheten att träffa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Jag har också mött Angelina Jolie.

Med detaljerna om vad Bassam arbetade med, eller informationen han fick genom sitt jobb förblir otydliga. Det är också orsaken till hans flykt.

- Milisen ville ha klassificerad information om VIP-klassade personer. När och var de skulle finnas under sina besök. Den informationen var jag inte villig att avslöja.

Fly eller riskera tortyr och död

Vilken milis det handlar om kan Bassam inte avslöja. Den amerikanska armén har erhållit viss information som ledde till en uppmaning att fly. Bassam varnades om att hans liv kunde vara i fara.

- Skulle jag inte lämnat landet skulle de ha kidnappat mig, torterat mig och dödat mig.

Så Bassam flydde. Tillsammans med sin bror. Resan genom Europa tog en månad. Det fanns inget egentligt mål. De var bara tvungna att ta sig så långt från Mellanöstern som möjligt.

- Vi åkte i gamla skåpbilar och bussar. Vi var utmattade hela tiden. Vi sov på ställen som inte verkade vara menade för människor. Men eftersom jag hade med mig min bror tänkte jag hela tiden på honom och inte så mycket på mig själv.

- Jag förstår inte hur fäder som flyr med sina familjer klarar det. Att känna det där ansvaret, säger Bassam och tystnar.

Taxiresan som förde honom hem

Men så lyser hans ansikte upp igen. Han vill berätta en rolig händelse som inträffade när de, via Sverige, anlänt till Torneå.

- Vi fick tag på en taxi och sa att vi skulle till Helsingfors. Väl framme var det midnatt och kolsvart. Vi kände oss lättade. Det var först på morgonen vid polisstationen vi fick veta att chauffören hade kört oss till Vasa, säger Bassam och skrattar gott igen.

Och glad är han för det. Både han och brodern trivs i Vasa. Men det kan bli långtråkigt.

- Vi har fyra timmar finskundervisning i veckan. Det är allt för lite. Jag önskar att jag skulle få lära mig språket snabbare så att jag kan få börja jobba.

Ovisshet och tacksamhet

Bassams föräldrar och en bror och två systrar lever fortfarande i hemlandet. Och uppväxten var lycklig. Irak var under Saddam Husseins välde ett land utan frihet för medborgarna. Men det var bättre. Bättre än det är nu.

- 2003 skulle den amerikanska armén fria det irakiska folket. Samtidigt återvände irakier som lämnat landet för 20-30 år sedan. De skulle hjälpa amerikanerna att få Irak på fötter igen men visste inget om hur vårt Irak såg ut när de återvände. Så något gick fel och konflikten mellan sunni och shia blossade upp igen.

Bassam säger att han och många med honom, inte är helt säkra på om USA faktiskt ville hjälpa irakierna eller om det fanns andra motiv till invasionen 2003.

- Låtsades de bara? De blandar ju sig inte i längre. De påstår att Irak är demokratiskt. Gå och lev, säger de.

Efter 2003 råder det inte längre någon lag. För att hålla sig utanför trubbel gör man inget väsen av sig.

- Vi håller oss för oss själva. Det finns ingen som skyddar oss. Jag saknar min familj så mycket. Men jag kommer aldrig att kunna återvända. Samtidigt är jag realistisk. Får vi inte stanna är jag osäker på hur framtiden kommer att se ut. Men jag är ändå så väldigt tacksam. Så tacksam för all hjälp vi fått.

Bassam och hans bror har fått veta att det kan dröja sex månader innan besked om uppehållstillstånd.

Hanna-Maari Latvala löpte på lördagen inhemskt årsbästa på 100 meter och underskred samtidigt kvalgränsen till EM i Amsterdam. Latvala löpte på 11,45 vid tävlingar i Clermont i USA.

I början av juli är det dags att göra upp om medaljer i EM i Amsterdam och kvalgränsen på damernas 100 meter är satt till 11,50 – en tid som Hanna-Maari Latvala nu klarat.

Latvala löpte på 11,45 vid tävlingar i Clermont i USA och underskred därmed gränsen med fem hundradelar.

Latvala ställde också upp på 200 meter i Clermont men där blev hon två hundradelar från EM-gränsen. Latvala korsade mållinjen på 23,62.

Ville Myllymäki löpte hundringen på 10,53 i medvind på 2,6 m/s. Herrarnas EM-gräns på 100 meter är 10,38.

Det är Nadias kompisar som gett henne titeln. Först var hon "Malax coolaste kvinnliga basist", det begreppet skippades snabbt eftersom hon är den coolaste basisten överlag i sin hembygd.

Nadia Väglund studerar andra året på Hanken i Vasa. Hon har spelat bas sedan hon var elva år.

- Jag började med gitarr när jag var sex år. I femman skulle jag börja spela i ett band med några kompisar. De hade redan två gitarrister så det blev bas. I slutändan kändes det mer rätt för mig än gitarren, säger Nadia.

Stefan Lindblom och Roger Bäck har agerat mentors åt Nadia. Hon slutade ta lektioner för lite på ett år sedan.

- Man kan alltid lära sig mer. Men det kändes som att jag inte behöver lära mig så mycket mer, om jag inte lär mig själv, konstaterar Nadia.

"Folk blir chockade av att en kvinna spelar bas"

Varje gång någon ny ser att Nadia spelar bas verkar de överraskade av instrumentvalet.

- "Du är ju kvinna". Folk blir kanske lite chockade först och sedan då de hör att jag faktiskt kan spela är reaktionerna "Och du kan spela?", berättar Nadia.

Nadia tror att reaktionerna beror på att det inte är så vanligt med kvinnliga basister i Österbotten. Hon känner några kvinnliga basister men konstaterar att det kanske är mindre vanligt.

- Det är mer vanligt med gitarr och sång, säger Nadia.

Musiken förblir en hobby

Just nu väger studierna på Hanken tyngre än musiken. Musiken hänger med på sidan om allt annat.

- Helst blir jag någonting inom ekonomyrket. I en perfekt värld skulle det vara roligt att vara en proffsbasist. Men det är nog roligt att spela på sidan om, säger Nadia.

Polisen tog fast flera rattfyllerister under lördagen.

Efter polisens trafikövervakning i Karleby på lördag kväll misstänks en person för grovt rattfylleri. En 48-årig man blåste 1,77 promille.

En 50-årig man är misstänkt för grovt rattfylleri i Vetil som blåste 2,29 promille. Likaså en 45-årig man i Kaustby centrum som blåste 2,13 promille i polisens alkometer.

En man, född 1989, körde ner i diket och upp på en cykelväg i Laihela. Nu är han bland annat misstänkt för grovt rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten.

Mannen framförde personbilen längs med Tammerforsvägen i riktning mot Laihela centrum på lördagen 18.15-tiden. Mannen körde ner i diket och upp på en cykelväg där han fortsatte färden cirka 400 meter.

Föraren återvände därefter till körfilen och fortsatte färden mot Laihela centrum. På grund av skadorna som bilen fick när den körde i diket så stannade den på Suorttilantie.

Mannen är misstänkt för grovt rattfylleri, äventyrande av trafiksäkerheten och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet. Mannen blåste 1,20 promille.

En 25-årig man rånade på lördag eftermiddag en kiosk i Dragnäsbäck. Mannen hotade försäljaren med en sten och fick med sig en liten summa pengar, skriver Pohjalainen.

Polisen fick snabbt tag på rånaren i Dragnäsbäckområdet. Mannen är känd av polisen sedan tidigare.

Försäljaren skadades inte i händelsen.

Silorna vid Strandkvarnen i Vasa kan snart få möta sitt öde. På tisdag behandlar stadsstyrelsens planeringssektion ett nytt planutkast.

Vad ska hända med silorna på Strandgatan? Det har både invånare och beslutsfattare funderat på i åratal.

Nu ska ett nytt planutkast behandlas. I det förekommer tre olika alternativ. I det första bevaras silorna och saneras för boende.

Det andra alternativet talar för ett nybygge med åtta våningar i anslutning till Academill. Alternativ nummer tre beskriver även det ett nybygge. Men som en fristående byggnad som förlänger Museigatan i riktning mot stranden.

Marieparken, invid Österbottens museum, gagnas av alla alternativen och kommer att förstoras.

Många planer som aldrig genomfördes

Silorna, som har stått tomma och outnyttjade i mer än 20 år, var föremål för diskussion redan när de byggdes stegvis 1958-59 och 1963. Då var det en hård tvist om huruvida silorna skulle få byggas på gatuområdet eller inte.

Sedan dess har det funnits flera planer på att väcka silorna till liv igen. På 1990-talet ville Voas bygga studentbostäder i silorna. Vasa stad köpte silorna år 1998.

Andra planer för silorna har innefattat en musiksal, kontorsutrymmen och till och med ett hotell.

Idétävling ordnades

År 2006 arrangerade Vasa stad tillsammans med Vasa Elektriska Ab och Harry Schaumans Stiftelse en tävling för inbjudna att komma med idéer för den framtida användningen av strandzonen mellan Inre hamnen och Universitetsstranden i Vasa.

I tävlingens bedömningsprotokoll konstateras att det i tävlingsförslagen framkommit många lyckade lösningar för en förbättring av helhetsintrycket av området.

På första plats i tävlingen placerade sig förslagen "Kärmex" av Käpy och Simo Paavilainen och "Jousi" av LRP-Arkkitehdit Oy.

Invånarinitativen ledde ingenstans

Stadsstyrelsen i Vasa behandlade ett par invånariniativ år 2012. Det ena gällande bostäder. Då konstaterades det att byggnaderna är olämpliga för ändamålet främst på grund av den stora mängd mögel som finns på byggnadens innerväggar.

En sanering var så dyr att projektet skulle ha blivit ekonomiskt olönsamt.

Det andra invånariniativet gällde en potentiell sevärdhet; världens största fyr och ett präktigt utkikstorn. Stadsstyrelsen fann inga hinder för att förverkliga det förslaget, men beslöt att staden inte vidtar några åtgärder.

Rivning godkändes 2015

Tre år framåt i tiden, 2015, godkände stadsstyrelsens planeringsektion en planeändring som möjliggör en rivning av silorna.

Men det var långt ifrån alla som var nöjda med det beslutet. Bland dem arkitektbyrån Hytönen som för 20 år sedan hade gjort upp planer för att göra silorna till studentbostäder.

Silorna finns i ett kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader. Men Gerd Hytönen, sade efter stadsstyrelsen beslut att hon tycker att det låter lite absurt med planer på att bygga bostadshus på området.