![]()
Sociala faktorer och ideologisk övertygelse driver personer i händerna på IS och Sverige ligger långt efter i det förebyggande arbetet. Det säger den svenska terrorismforskaren Magnus Ranstorp som föreläste på Åbo Akademi i Vasa på fredagen.
Ranstorp har gjort sitt livsverk inom forskningen av olika terrorgrupper, till exempel Hizbollah och Hamas. Han har träffat och intervjuat bägge organisationers ledning.
- Det handlar inte bara om terrorism. Terror är en metod. Man måste förstå de sociala, politiska och militära delarna i det hela, säger Ranstorp.
Han leder forskningen kring terror på Försvarshögskolan i Sverige. Han är också en del av EU:s Radicalisation Awareness Network. Nätverket för samman folk från hela Europa för att jobba mot radikalisering.
Sociala faktorer och religiös övertygelse
Hans föreläsning på Åbo Akademi behandlade våldsbejakande extremism och vad som förklarar det faktum att personer reser iväg för att ansluta sig till IS.
- Det finns många olika aspekter och faktorer. Det rör sig ofta om ett binärt tänkande som kopplas ihop med konspirationsteorier, säger Ranstorp.
Annat som påverkar är givetvis sociala faktorer, begränsade framtidsutsikter och religiösa faktorer.
På sociala medier och i slutna miljöer får många individer bränsle till sin radikalisering.
Ranstorp säger att forskarna är aningen delade i frågan om vad som driver personer till våldsam islamism. Är det sociala eller ideologiska/religiösa faktorer?
Ranstorp placerar sig mitt emellan.
- De sociala faktorerna skapar en sårbarhet. Men vi ska inte sticka under stol med att personerna faktiskt tror att de är utvalda för att driva ett religiöst krig i Syrien, säger Ranstorp.
Tycker du att man i allmänhet är rädd för att säga att religion är en del av problemet?
- Det är man. Jag kommer precis från Indonesien där jag träffade världens största muslimska organisation (Nahdlatul Ulama). De är kristallklara med att det finns en tolkningsdel där det finns en koppling mellan islam och våld.
Ranstorp berättar att organisationen i fråga nu påbörjat en process med att omtolka islamisk lagstiftning med målet att modernisera islam.
Islam och islamism
Ett vanligt missförstånd tycks vara att den som lyfter upp problem med islam samtidigt på något sätt gör sig skyldig till en attack på muslimer överlag.
Något som också används flitigt är termen "islamofobi". Det kan vara problematiskt i det förebyggande arbetet.
- Tyvärr finns det många personer som har som paradgren att dra fram just islamofobi och stigmatisering. När det som det egentligen handlar om är att skapa partnerskap mellan muslimer och majoritetssamhället och förutsättningar för att förhindra att ungdomar reser iväg, säger Ranstorp.
- Man måste kunna skilja på vilka olika agendor folk har. Man måste kunna diskutera de här frågorna, det är frågan om allvarliga samhällsproblem.
Problemet ligger förstås i de extrema grupperingarna, må de sen vara höger, vänster eller jihadister.
- Det handlar inte om muslimer eller hela religionen. Det är en väldigt snäv tolkning av islam som är problemet. Man måste skilja mellan islam och islamism, säger Ranstorp.
"Terrordebatten i Sverige blundar för verkligheten"
För ett år sen ansåg Ranstorp att terrordebatten i Sverige blundar för verkligheten. Något som han ännu håller fast vid.
- Vi är dåliga på den förebyggande verksamheten. Vi måste få ner kunskaperna från nationell till lokal nivå och börja jobba förebyggande på kommunal nivå.
Sverige har varit väldigt långsamma just vad gäller det förebyggande arbetet, enligt Ranstorp.
Sverige på lågstadienivå
Han ledde Köpenhams arbete mot våldsbejakande extremism och har således något att jämföra med.
- Sverige ligger på en lågstadienivå medan Danmark ligger på universitetsnivå. Så stor är skillnaden.
Ranstorp tror att långsamheten bottnar i koordineringsproblem mellan myndigheterna.
Sahlin gjorde ett bra jobb
Men läget har förbättrats. Ranstorp tycker att Mona Sahlin gjorde ett bra arbete som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.
Sahlin avgick nyligen från sin post efter att det kommit fram att hon skrivit ett falskt intyg åt sin före detta livvakt.
- Jag har fullt förtroende för att de andra fullföljer sina uppgifter, det hänger inte på Mona Sahlin. Men hon var duktig på att ta debatten med höger- och vänsterextremister och hon förstod allvaret med jihadismen.
Rädsla för rasiststämpeln
En annan orsak till långsamheten är att frågan är så känslig.
Är man rädd för att bli stämplad som rasist?
- Självklart, det finns en stor risk för det.
Finland har inte samma volymer
Skyddspolisen i Finland uppskattar att över 70 personer rest iväg till Syrien eller Irak för att ansluta sig till eller understöda terroristorganisationer.
Jihadistforskaren Atte Kaleva tror att det rör sig om avsevärt fler.
Ranstorp kan inte bedöma vad den verkliga siffran är.
- Men ni har i alla fall inte samma volymer som Sverige och Danmark.
Hur bra har man lyckats motarbeta radikalisering i Finland?
- Jag vet att skyddspolisen och inrikesministeriet fokuserar på det här. Jag träffar ofta folk från inrikesministeriet på konferenser runt om i Europa.
Nationellt åtgärdsprogram
Så sent som för en månad sen godkändes i Finland ett nationellt åtgärdsprogram för förebyggande av våldsam radikalisering och extremism.
Det här är i sig inget nytt. Det första åtgärdsprogammet godkändes redan år 2012.
- Målet är att försäkra sig om att det i hela Finland finns beredskap och stabila strukturer för att förebygga våldsam radikalisering och extremism. Man vill i synnerhet förstärka barns och ungdomars förmåga att identifiera och skydda sig mot våldsbejakande budskap och påverkan, säger utvecklingschef Tarja Mankkinen på inrikesministeriet.
- Internationellt har Finland fått god respons för det jobb vi gör. Vi har lyckats undvika problem som andra länder brottas med. Som ett tecken på det har inrikesminister Orpo bjudits in till FN:s kommitté mot terrorism för att berätta om det arbete som görs i Finland, fortsätter Mankkinen.
Mer samarbete i Norden
Det finns ett visst samarbete de nordiska länderna emellan när det gäller arbetet mot radikalisering.
- Det finns ett bra initiativ som heter "Nordic Safe Cities" där flera städer arbetar med de här frågorna, säger Magnus Ranstorp
- Men det kan bli mycket bättre. Vi ser fram emot att jobba med finländska städer och myndigheter. Vi har mycket att lära av varandra, säger Ranstorp.