Nu börjar det gå upp för kommunala beslutsfattare vad som väntar i och med den nya kommunallagen, och alla förändringar är inte till det positiva.
Bland annat väntar en större utsatthet för de förtroendevalda, tror beslutsfattare i Korsholm.
- Tyvärr verkar det som om man till en del har klippt och klistrat ur den lag som gäller landets riksdag och regering, nu ska privatekonomin för kommunernas förtroendevalda och tjänstemän synas lika noggrant i sömmarna som för våra nationella beslutsfattare, säger Marcus Beijar.
Beijar är numera anställd som fritidschef i Korsholms kommun men har en bakgrund som en av kommunens yngsta förtroendevalda genom tiderna. Han är bekymrad över att den nya lagen kan skrämma bort andra unga som vore intresserade av att ställa upp som kandidater i kommunalval. Detta anser han går stick i stäv med ett av de mål som uttalats med den nya lagen, nämligen att det ska bli mer lockande med kommunala förtroendeuppdrag.
- Jag tror att det blir väldigt viktigt att upplysa alla kandidater om de nya kraven, annars kan det komma som en shock om man blir invald att så mycket ska ut i offentligheten, säger Beijar.
Detaljerna klarnar först nu
Marcus Beijar får medhåll av Carola Lithén, ordförande i Korsholms kommunfullmäktige och med en mångårig bakgrund som förtroendevald i kommunen.
- Kandidatjakten har aldrig varit lätt och det här kommer att försvåra den ytterligare, fastslår Lithén.
Den nya kommunallagen trädde i kraft redan 2015, men stora delar av den börjar tillämpas först 2017 då resultatet av nästa kommunalval är klart och de förtroendevalda inleder sitt arbete. Därför är det inte så märkligt att en del detaljer i lagen börjar klarna för beslutsfattarna först nu.
Bland annat ska de förtroendevalda och tjänstemännen framöver meddela om eventuella betydande förmögenhet, skulder, bindningar och intressen. Jurist Ida Sulin från kommunförbundet reser runt i kommunerna för att informera om lagändringen och besökte nyligen Korsholm.
- Tanken med den här paragrafen om bindningar är naturligtvis att öka öppenheten i beslutsfattandet och göra det möjligt för framför allt kommuninvånarna att se på vilka pallar olika personer sitter och vilka påverkningsmöjligheter det finns mellan olika strukturer i samhället, säger Ida Sulin.
Lägga sten på börda
Sulin vill inte se begreppet bindning som något negativt, tvärtom.
- En bindning är ofast något positivt. Det betyder att man har en kunskap från samhället, till exempel från en position inom näringslivet, som man hämtar med sig in i det kommunala beslutsfattandet. Nu vill vi bara att den här kopplingen ska bli synlig för alla, det behövs mera genomskinlighet i beslutsfattandet, säger Sulin.
Men riktigt så enkelt tycker inte beslutsfattarna i Korsholm att det ser ut.
- Självklart har det betydelse om man exempelvis äger flera hektar skog på ett område som planeras bli vindkraftspark, det förstår var och en, men då kunde det väl räcka med att man jävar sig som brukligt hittills, säger Beijar.
Enligt Beijar är kraven på såväl de förtroendevalda som på tjänstemännen redan högt ställda och med den nya lagen till kan det i värsta fall bli för mycket.
- Man får lägga ner oerhört mycket tid enbart för att vara så påläst som det förväntas idag, förtroendevalda och tjänstemän blir lätt väldigt utsatta och jag anser att vi egentligen inte har råd att lägga sten på börda, säger Beijar.
Jurist Ida Sulin medger att de nya kraven kan påverka kandidatrekryteringen inför val och vem som söker jobb inom den kommunala förvaltningen.
- Det är klart att det kan finnas någon som inte vill gå ut offentligt med att man har vissa bindningar och då kan det göra att man inte ställer upp i val eller söker en viss tjänstemannaposition, men samtidigt är det nog så att det här med öppenhet är en ledstjärna som nu genomsyrar allt politiskt beslutsfattande och det får man bereda sig på. Man får helt enkelt finna sig i att bli skärskådad om går med i politiken idag, säger Sulin.
Mindre byråkrati blev mer
Carola Lithén ser även en risk att den nya kommunallagen leder till dubbelarbete för kommunerna, då ett av de krav som ställs är att samtliga mötesprotokoll ska finnas tillgängliga elektroniskt för kommuninvånarna att ta del av så snabbt som möjligt.
- Tanken är god, men i praktiken leder detta till att vi måste skriva två helt skilda protokoll eftersom man under kommunala möten ofta har hand om ärenden där det framkommer uppgifter om privatpersoner som inte ska ut i det offentliga, allt från personsignum till kontonummer, säger Lithén.
Korsholm är en av många kommuner som är på sparkur för tillfället och det lockar inte att lägga pengar på mer byråkrati.
- Vi kommer ofrånkomligt att tvingas anställa fler som har hand om det här, både att sammanställa alla uppgifter som ska ges ut om de förtroendevaldas och tjänstemännens bindningar och det löpande arbetet med mötesprotokoll, säger Carola Lithén.
Såväl Carola Lithén som Marcus Beijar konstaterar att man hade hoppats att den nya kommunallagen skulle leda till färre uppgifter för kommunerna och mindre byråkrati.
- Tyvärr ser det ut som om det gick tvärtom, säger Beijar.
