Det var en hel del nya kandidater som valdes in som röstmagneter i höstens kommunalval. En av dem är bondbloggaren, jordbrukaren och brandmannen Karl-Gustav Svedjebäck från Närpes.

Han övertalades att ställa upp och tänkte att han kanske får 50 röster. På valdagen började nervositeten komma krypande och han värjde sig för ett eventuellt kommande nederlag.
- Timmarna före vallokalerna stängde tänkte jag, om jag får tio röster är jag nöjd.

Men det visade sig att han oro var obefogad. Redan förhandsrösterna gav honom mer än femtio röster och närmare två hundra till ramlade in under rösträkningen på söndag kväll. Han fick tredje flest röster i hela Närpes.

Karl-Gustav Svedjebäck kallas till vardags för Kalle och eftersom han förekom med sitt officiella namn, Karl-Gustav, på vallistorna orsakade det en viss namnförvirrning.
- En Närpesbo lär ska ha sagt : "Jag vet inte vem Karl-Gustav Svedjebäck är, men Kalle Svedjebäck borde ha ställt upp. Då skulle jag ha röstat på honom!"

I Naturväkteriet besvarade biolog Hans Hästbacka många frågor om fåglar.

Det är stormvarning på Norra Bottenhavet och de varnas för hård vind på Södra Bottenhavet och Kvarken.

Elbolagen förbereder sig nu på störningar i eldistributionen. Till exempel Fortum har ökat beredskapen för att reparera eventuella skador.

Enligt väderprognosen ökar vinden i styrka på onsdag eftermiddag.

På Bottenhavet förekommer också från och med eftermiddagen svår sjögång.

I Karleby kommer spelberoende att börja få hjälp. Staden kommer att delta i ett pilotprojekt för att hjälpa de som drabbats av spelmissbruk.

Under tre år kommer staden tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd att försöka hitta de bästa sätten att vårda de som är spelberoende och deras anhöriga.

Efterfrågan på päls är fortfarande stark ute i världen. Enligt börsbolaget Saga Furs är efterfrågan stor i både Kina och Ryssland.

De unga kineserna väljer allt oftare att klä sig i päls och i Ryssland används också päls i sommarkläder. Saga Furs första auktion den här säsongen ordnas i december.

Företagen ska se till att förändra sig och anpassa sig hela tiden. Annars kommer kineserna och andra att hitta på bättre lösningar och springa förbi Norden.

Det hjul som vi uppfann för tio år sedan är inte användbart längre och ser helt annorlunda ut, för att inte tala om det som uppfanns i Mesopotamien för 5 000 år sedan. Så vi ska uppfinna hjulet om och om igen men med nya material och användningsområden.
Kaj Mickos

Det säger uppfinnaren och professorn Kaj Mickos. Han föreläste för företagare och utbildare i Jakobstad på onsdagen och budskapet var att det finns alla möjligheter till nya lösningar.

Innovationer kan handla om nya produkter men också om nya tjänster, metoder eller processer. Mickos säger att uppfinningarna aldrig kan ta slut och hela tiden kommer nya och bättre produkter och verksamheter.

- Det hjul som vi uppfann för tio år sedan är inte användbart längre och ser helt annorlunda ut, för att inte tala om det som uppfanns i Mesopotamien för 5 000 år sedan. Så vi ska uppfinna hjulet om och om igen men med nya material och användningsområden.

Kaj Mickos talar för att företag ska ta med alla personalgrupper då de söker nya lösningar. Hans erfarenhet är att ingenjörer och utvecklare kanske inte alls är bättre uppfinnare än fotbollstränare eller sångpedagoger.

Kaj Mickos bor i Sverige men kommer ursprungligen från Finland. Han har ett trettiotal patent och har bland annat uppfunnit en pump för bröstmjölk och skruvförpackningar.

På onsdagen fortsatte rättegången mot en före detta rektor för Yrkesakademin Österbotten och hennes nuvarande make.

De två står åtalade för att via ett gemensamt bolag ha förmedlat studieplatser till en grupp indiska sjukskötare. I samband med detta ska de ha utlovat arbete i Finland - löften som inte har infriats.

På tisdagen hade den före detta rektorns misstänkta brott mot tjänsteplikt samt grova missbruk av tjänsteställning behandlats. Onsdagens åtalspunkt gällde grovt bedrägeri.

Fick löfte om jobb

De sex indiska målsägandena, fyra kvinnor och två män, arbetade alla som sjukskötare i hemlandet och hade månadslöner på motsvarande mellan 100 och 200 euro. Via en annons fick de veta att ett företag utlovade studieplats i Finland, fri inkvartering och mat, samt deltidsjobb under studietiden och fast jobb efter examen.

Betalade avgift för arbetsförmedling

Efter videointervjuer med personal från Yrkesakademin blev de sex antagna, sa upp sig från sina jobb, skaffade visum och betalade 1 510 euro för så kallade "post landing services"åt de åtalade personernas företag. I rätten sa de målsägande att de hade låtits förstå att utan den här avgiften så kunde de inte komma till Finland.

De sex målsägarna yrkar nu på ersättning för de pengar som de lånat för att bland annat skaffa visum och betala resan till Finland. Dessutom vill de ha ersättning för utebliven inkomst, eftersom de åtalade inte ordnat med arbete som hade lovats. Enligt de indiska målsägarna har de inte fått nånting för sina 1 510 euro som inte de andra internationella studerandena på samma linje har fått gratis.

Det hettade till i rätten

Under onsdagens behandling i rätten hettade det stundom till mellan å ena sidan åklagaren och målsägarnas advokat och å andra sidan försvarsadvokaten. Det handlade om ledande frågor, upprepning av redan besvarade frågor, och språkförbistring, då rättegången går på både svenska och engelska.

Rättegången fortsätter på torsdag.

Läs också

Svenska Yle ville veta var cyklar har blivit stulna. Nu finns de hundra första anmälningarna på kartan. Hör dina hemknutar till cykeltjuvarnas jaktmarker?

Har din cykel blivit stulen under senaste fem åren – och i så fall var? Webbenkäten har hittills gett 117 svar.

Stöldanmälningarna gäller framför allt Vasa, Åbo och Helsingfors – städer där det stjäls speciellt många cyklar, visar polisens statistik som Svenska Yle visualiserat. Det är i centrum av städerna de flesta cyklarna har anmälts stulna.

– [Cykeln stod] framför huset på trottoaren. Egen dumhet att inte ta in den på innergården. Dessutom borde man alltid låsa cykeln fast i något, skriver en person.

Men samtidigt har många blivit bestulna uttryckligen på en låst innergård, visar webbenkätens svar.

– Varje gång har cyklarna varit splitternya, de har varit fastlåsta med dubbla lås och ändå har tjuvarna lyckats slå till gång på gång. Nästa cykel införskaffar [min kille] först då han flyttar, skriver ett förargat offer för cykeltjuvarna.

Stölderna ökar kraftigt under sommarmånaderna, medan cykeltjuvarna tycks gå i dvala under vintern. Dra i reglaget under kartan för att visa stölder från en annan tidsperiod.

Kartan baserar sig på Google Maps, varför vissa svenska ortsnamn saknas. Vi beklagar att vi inte kan påverka detta. Om du använder pekskärm finns kartan i en större version här.

I de flesta fallen var antingen bak- eller framhjulet låst, men själva cykeln var inte fastlåst i något. Grafiken visar närmare hur cyklarna var låsta och av vilken modell och hur gamla de var.

Svaren tyder också på att ju äldre cykeln är, desto sämre är den låst. Av under fem år gamla cyklar har var tredje varit fastlåst i ett räcker eller liknande, medan bara vara tionde cykel över 10 år varit fastlåst i något.

Delta i kartläggningen: Hjälp kartlägga: Var blev din cykel stulen?
Läs också: I de här kommunerna stjäls flest cyklar - se kartan

Det har blivit lite för lätt för företagen att ta till permitteringar i dagens läge. Det anser Sören Kock, professor i företagsledning och organisation vid Svenska handelshögskolan i Vasa.

Sören Kock, professor i företagsledning och organisation vid Hanken i Vasa.Sören Kock, professor i företagsledning och organisation vid Hanken i VasaYLE/Sofi Nordmyr

- Lite verkar det som att man i dagens läge stirrar sig blind på vad grannen gör, tar de till permitteringar gör man det själv också. Lite is i hatten borde man ha och våga tro på framtiden.

Men han anser ändå inte att man ska se permitteringar som något ont om företaget i fråga just presenterat goda resultat men ändå väljer att permittera.
- Ett gott bokslut eller en god kvartalsrapport innebär inte att man är säker framöver. Det gäller att se framåt och inte titta i bakspegeln.

"Wärtsilä har hård men mjuk ton när det gäller personalen"

Ralf Holmlund, huvudförtoendeman för tjänstemän och högre tjänstemän vid Wärtsilä i Vasa.Ralf Holmlund, huvudförtoendeman för tjänstemän och högre tjänstemän vid Wärtsilä i VasaYLE/Sofi Nordmyr

Läget är lugnt bland de berörda arbetarna på Wärtsiläs leveransenhet i Vasa som inledde samarbetsförhandlingar i måndags. Det säger Ralf Holmlund som är huvudförtroendeman för tjänstemän och högre tjänstemän på Wärtsilä i Vasa.

Holmlund anser inte att permitteringar har blivit en enkel utväg för företag.
- Jämför man dessutom Wärtsilä med övriga företag i Finland har Wärtsilä en hård men ändå mjukare ton när det gäller personalen. Trots att det är ett stort företag vågar vi ändå tro att personalen är en viktig del av paketet.

Omkring 790 personer kan permitteras i högst 90 dagar. Av dem är två tredjedelar arbetare och en tredjedel tjänstemän.

Wärtsilä i Vasa permitterar personal

Nu börjar renoveringen av Lövö skola i Bennäs i Pedersöre vara klar. Skolan som varit museum, daghem och stått tomt en tid ska nu fyllas med musik. Och det blir mest hårdrock. Det tror projektledare Dennis Rönngård.

Per-Erik Jansson, Dennis Rönngård, Ann-Margret Hjulfors och Eerika Ittonen.Per-Erik Jansson, Dennis Rönngård, Ann-Margret Hjulfors och Eerika Ittonen.Yle/ Luzilla Backa

Den 14 november invigs huset. Efter det kör man i gång på riktigt med musikundervisning, 4H-verksamhet och musikkurser i Medborgarinstitutets regi. Band ska också kunna repa där.

Dennis Rönngård är projektledare för musikprojektet Gränslös i Pedersöre kommun och aktiv i föreningen Musikerfarsor.
- Det ska bli en plats för alla musikintresserade i Pedersöre att samlas på.

Föreningen har renoverat skolan på talko. I somras var också föreningen Retro med och satte upp väggar och målade.
- Det var fint av kommunen att ge oss möjlighet att vara här, säger Per-Erik Jansson, ordförande i Musikerfarsorna.

Ann-Margret Hjulfors är verksamhetsledare för Pedersöre 4H.
- Vi kommer att ha ett kafé så att de som bokar något rum här kan få kaffe och bullar.

Eerika Ittonen, verksamhetsledare för Pedersöre 4 H, berättar att man redan tjuvstartat med lite verksamhet för någon vecka sedan.
- Då hade vi en höstkarneval med pyssel för elva barn.

För två år sedan flyttade 4H in i skolan och de har haft sitt kontor där.

Nu börjar ytrenoveringen av fastigheten vara klar. På talko har man renoverat husets ytor för 25 000 euro.
- Pengarna har räckt till alla ytor och att påbörja verksamheten, Senare finns det kanske saker som man borde se över i huset för en mer långsiktig verksamhet, säger Rönngård.

I Karleby är ett omfattande sparprogram att vänta inom vården. Enligt en lista med 39 punkter ska man spara genom att bland annat ta in färre vikarier, inte bevilja stöd för nya närståendevårdare och skippa kaffet på sammanträden.

- Det här kommer att få påverka invånarna negativt, säger social- och hälsonämndens ordförande Roy Sabel (SDP).

För alla 39 sparpunkter har nämnden tecknat ner vilka konsekvenser beslutet får. För nämndens del godkänner man sparpaketet men lämnar stafettpinnen till stadsstyrelsen som i sista hand får avgöra vilka nedskärningar som kan göras.

Roy Sabel är speciellt bekymrad över att man ska stänga en del av intervallvården. Dessutom beviljas inga pengar för nya närståendevårdare och inte heller mer pengar för rehabilitering av missbrukare. Färre patienter ska skickas till specialsjukvården och på sina sammanträden ska beslutsfattarna inte längre dricka kaffe eller äta något.

Social- och hälsovårdsnämnden föreslår också att alla politiker i staden ska avstå från sina mötesarvoden för ett möte i höst. Sparåtgärderna gäller resten av året.

Den första gruppen med bosniska kvotflyktingar kom till Närpes 1992. På lördag firar den Bosniska föreningen i Närpes 20-årsjubileum med bland annat tillbakablickar på kulturkrockar som uppstod mellan bosnierna och Närpesborna.

Det är nu 20 år sedan Aldijana Elkaz kom till Närpes.Aldijana ElkazYLE/Mira Myllyniemi

En av de första bosnier som kom till Närpes var Aldijana Elkaz. Hon var bara elva år när hon kom hit tillsammans med sin mor, far och storebror.

- Vi kom den 30 oktober till Vanda flyplats. Det var jättemycket snö, det var iskallt och man såg inga berg. Jag sa att här är det inte möjligt att bo, här finns ju inga hus och här finns ju bara skog.

Vi fick en broschyr om Kyrkstallarna i Närpes och jag trodde att det var sådana hus vi skulle bo i.

Familjen placerades först på ett rehabiliteringscenter i Punkalaidun. Men i mitten av december kom de till Närpes och hon trodde att de skulle bo i ett stall.
- Vi fick en broschyr om Kyrkstallarna i Närpes och jag trodde att det var sådana hus vi skulle bo i. Men det var egentligen häststallarna bredvid Närpes kyrka.

Vi barn levde i den tron att vi skulle tillbaka hem. Det här att komma till Finland var bara en tillfällig lösning. Vi skulle bara vara här i några månader och sedan fara tillbaka.

Trodde att Finland var en tillfällig lösning

Elkaz kommer från staden Kozarac i nordvästra Bosnien. Och hon trodde länge att de skulle flytta tillbaka till hemlandet.
- Vi barn levde i den tron att vi skulle tillbaka hem. Det här att komma till Finland var bara en tillfällig lösning. Vi skulle bara vara här i några månader och sedan fara tillbaka.

Och det är först nyligen som hon har insett att hon ska stanna i Närpes.
- De är först nu som vuxen då jag har utbildat mig och har ett jobb. Det är viktigt med de dagliga rutinerna, att ha ett jobb att gå till och få lön så att man överlever. Familjen kommer ju alltid först.

Jubileumsfest på lördag

Jubileumsfesten ordnas alltså på lördag i Yttermark UF-lokal. Elkaz leder programmet som bland annat innehåller minnen om kulturkrockar mellan bosnierna och Närpesborna. Och ett exempel på kulturkrockar är hur man definierade ett berg i Närpes och i Bosnien.
- Närpesborna pratade om Varberget och vi föreställde oss ett jättestort berg från hemtrakten, men det var ju bara en stor backe.

I Korsholm funderar tjänstemännen på att flytta elever från Kuni och Vassor till Kvevlax skola. Kuni-Vassor skola växer och behöver nya utrymmen.

I stället för att hyra en elementbyggnad föreslår kommundirektör Rurik Ahlberg att femmorna och sexorna kunde flytta till Kvevlax skola.

Föräldrarna är kritiska till förslaget och ärendet avgörs nästa vecka i samband med budgetdiskussionerna i Korsholm. Hem och skola föreningen vid Kuni-Vassor skola hade ett extra insatt möte på onsdag kväll för att diskutera saken.
- Hem och skola föreningen i Kuni Vassor skola godkänner inga andra alternativ än att alla klasser fortsätter i Kuni-Vassor skola. Kommunens skyldighet är att ordna med ändamålsenliga utrymmen vid Kuni-Vassor skolområde, skriver föreningen i ett uttalande.

Rektorn för Kuni-Vassor skola, Tomas Koskinen hade för ett par veckor sedan endast hört förslaget som ett rykte bland föräldrar till elever i skolan.
- Det är paradoxalt att vi först får ett beslut om tilläggsbyggnader och sedan ska eleverna flyttas.

Planer på att renovera Kvevlax skola finns.

Bönderna har förlorat ovanligt stora delar av spannmålskörden i höst. I området mellan Karleby och Nykarleby handlar det om 2 000 hektar spannmål och rypsodlingar som är helt eller delvis skadade.

Bara i Kronoby handlar det om 900 hektar som jordbrukarna inte har kunnat tröska.
- Det handlar om rätt mycket pengar som har lämnats kvar ute på åkrarna, säger Jonas Huldén i Nedervetil. Han räknar med att ha förlorat 120 hektar korn och vete och minst 50 000 euro.

Sommaren var sval och skördetiden regnade bort så det har inte funnits någon möjlighet att tröska. Huldén säger att Nedervetilborna inte ens lyckats få gräset på sportplan att växa i sommar, så dåligt har vädret varit. Att tröska 500 hektar mellan regnen blev omöjligt. Och då snön föll finns inget hopp längre.
- Vi har kastat in handduken nu.

Österbottens Tidning skriver att staten har 11 miljoner euro för att ersätta skadorna enligt skördeskadelagen, men den summan kommer inte att räcka. Det är kring 200 gårdar i regionen som har anmält skördeskada.

Det behöver inte alls vara så att det är ingenjörer eller utvecklingsavdelningar som är de bästa på att uppfinna nya produkter, tjänster eller processer. Det kan bli så invecklat då de jobbar.

Det säger uppfinnaren och professorn Kaj Mickos. I onsdags föreläste han för företagare och utbildare i Jakobstad.

Kaj MickosYLE/Ida-Maria Björkqvist

Mickos brukar ordna så kallade innovationsrace där målet är att få fram så många innovationer som möjligt inom 72 timmar. En av hans mest lyckade grupper bestod av en fotbollstränare, en sångpedagog, en 13-åring och en fin dam.

- Det var en av våra mest produktiva grupper. Under en tv-inspelning löste den 13-årig flickan ett flera tusen år gammalt problem - hur ljus passar i ljustakar. Det gör de ju aldrig.

Flickan gjorde en produkt av silikon som gör att alla ljus passar i alla ljustakar, och när ljuset har brunnit ner kan man lätt plocka bort den.

Med rätt hjälp kan vem som helst bli uppfinnare

- Så det behöver inte vara de mest avancerade ingenjörerna som gör innovationer banbrytande, utan det kan vara nästan vem som helst med rätt hjälp
Det bästa är, enligt Mickos, om man kan blanda konstnärer med ingenjörer, ekonomer och arbetare.

Mickos bor i Sverige men kommer ursprungligen från Finland. Han har själv ett trettiotal patent och har uppfunnit allt möjligt - en pump för bröstmjölk till skruvförpackningar.

82-åring vann pris med sin innovation

Mickos hjälpte också 82-åriga Elisabeth att uppfinna nånting riktigt bra.
- Elisabeth, som har finlandssvensk bakgrund, var 82-år gammal och kom till mig och ville ha ett fordon som hon kunde ta sig hem från affären med. Jag sa att hon kanske behövde en rullator och hon blev väldigt förnärmad.
Hon bodde i Paris och ville ha något ungdomligare som man kunde fälla ihop.

Mickos skickade Elisabeth till en designer, en konstruktör och till patentverket. Och resultatet blev en Shoppinette. Det är en shopping-sparkcykel som är hopfällbar.
- Hon åkte till Frankrike och deltog i Frankrikes största uppfinnartävling, och där vann hon första priset för stadsfordon.
Dessutom fick hon ett uppfinnarstipendium av Stockholms stad.

Så kreativitet behövs i alla sammanhang, inte bara hos konstnärer eller inredare.
- Finland lägger massa pengar på forskning och utveckling, men får ut rätt lite resultat. I stället borde man få en bredd där alla deltar i uppfinnandet, för allt kan bli lite bättre, och det är bara att börja någonstans.

- Den som vill uppfinna något ska börja med att leta problem. Annars blir det bara som att hitta på en medicin och sedan se om den passar på någon sjukdom.
Det viktiga är alltså att ha ett så kallat bra problem och så hitta en lösning på det.

Det behövs fler hissar i höghusen i Vasa. I Vasa finns omkring 900 trapphus som saknar hiss.

Det byggs endast omkring tio hissar per år i Vasa. Det är inte bara privata höghus utan också stadens egna byggnader som behöver fler hissar.

Avsaknaden av hiss kan vara ett problem för äldre som bor hemma.
- Man klarar sig inte hemma om man inte ens kan föra ut soppåsen, säger Marjatta Vehkaoja som är ordförande Vasa stads äldreråd.

På torsdag ordnades ett hisseminarium i Vasa. Målet var att få igång arbetet att bygga nya hissar.

Vasa Littfest inleds på fredagen. Årets stora affischnamn är Sofi Oksanen.

- Men det är publiken som ska stå i fokus, säger Anna-Maija Koskimies-Hellman som är ordförande i Vasa Littfests innehållsgrupp.

- Vi vill lyfta fram böcker, författare och det som är aktuellt inom litteraturen. Vi vill få nya läsare. Det är viktigt för oss att folk får diskutera litteratur och träffa författare en gång i året, säger Koskimies-Hellman.

På stadsbiblioteket i Vasa har man märkt att Littfesten skapar ett sug efter böcker av de författare som uppträder.

- I fjol blev det efterfrågan på Miika Nousiainens böcker efter att han varit här. Likadant var det med Karl-Ove Knausgård. Det blev en jättestor efterfrågan efteråt, säger Kristina Grönberg som är projektsekreterare för Vasa Littfest.

Den tvåspråkiga litteraturfestivalen Vasa Littfest ordnas nu för nionde gången.

"Vi måste ta in indiska studerande också". Så sade enligt ett vittne den före detta ledande rektorn för Yrkesakademin i Österbotten i maj 2009. Hon och hennes affärspartner är åtalade för att med falska löften om arbete ha lurat en grupp indiska studerande till Vasa. Den före detta ledande rektorn och hennes affärspartner är numera äkta makar.

Vittnet berättade i Österbottens tingsrätt att hon hade protesterat. Den internationella vårdutbildningen var redan fullsatt med filippinska studerande som hade rekryterats tidigare. Vittnet var då händelsen utspelade sig rektor för skolans välfärdstjänster. Den åtalade fick ändå sin vilja igenom och sex indier antogs i rask takt.

Kontaktperson i Indien var den nu åtalade mannen. Han gav på på den tredje och sista dagen av rättegången sin version av hur kontakten Indien-Finland kom till och hur elevrekryteringen genomfördes. Han sade att avgiften på 1510 euro som de målsägande kräver tillbaka var frivillig. De indiska studerandena har tidigare vittnat om att de fått höra att avgiften var obligatorisk.

Den åtalade mannen sade också att de studerande fått den så kallade "post landing service" som de hade betalt för. Då de kom till Vasa blev de de enligt den åtalade hämtade vid flygfältet och fick skjuts till internatet. De blev bjudna på middag och de fick veta var affärer och busshållplatser finns.

I avtalet som de betalat för utlovades tillfälligt arbete inom tre månader - förutsatt att de studerande hade lärt sig grunderna i antingen finska eller svenska. De löften om fast arbete som de målsägande indierna hänvisar till ville den åtalade mannen inte kännas vid.

Vid en träff i december konstaterade de två åtalade att indierna inte behärskade språket. De åtalade började planera en intensivkurs i svenska till slutet av januari. Språkkursen och praktik och sommarjobb gick om intet då fallet blev en polissak.

Ett vittne som hade anlitats för att leda kursen berättade att ingen av de indiska studerandena kom till kurstillfället. Studerandena sade i sina vittnesmål att de på polisens och sin advokats inrådan hade brutit kontakten med de åtalade.

Samkommunen Söfuk är målsägande i fallet. Söfuks revisor och chefsekonom hördes i rätten om den ekonomiska skada som skolan led då allt för många studerande - bland dem då gruppen från Indien - antogs år 2009. SÖFUK söker ersättning för överskridningen av antagningskvoten. De indiska studerandena vill har ersättning för sina utlägg för flygbiljetter, visum, rekryteringsavgifter och utebliven inkomst under studietiden.

Dom i målet ges om en månad.

Det behövs en ny syn på hur kommunerna skall se ut i framtiden. Det säger sex österbottniska stads- och kommunaldirektörer i en bok som de publicerade på torsdagen. Bakgrunden är att Finland står inför en omfattande kommunreform.

Tankesmedjan Magma ger ut boken, eller pamfletten som de vill kalla den. Magma vill på det här sättet bidra till en fördjupad diskussion om hur kommunerna ska utvecklas.

I pamfletten dryftas bland annat frågan om hur kommunernas konkurrenskraft ser ut i ett framtida Finland och vilka lösningar som bäst tryggar svenskans ställning i kommunerna..

I pamfletten finns artiklar av kommundirektörerna Rurik Ahlberg från Korsholm, Mats Brandt från Malax, Christina Öhling från Vörå och Michael Djupsjöbacka från Kronoby. Också stadsdirektörerna Tomas Häyry från Vasa och Mikael Jakobsson från Jakobstad medverkar.

I slutet av pamfletten kommenterar minister Ole Norrback kommunernas framtid.

Det kommer att ritas kommunkartor med frenesi nu efter kommunalvalet. Regeringen försöker få ändan ur vagnen med sin mångomtalade social- och hälsovårdsreform. Kommunkartor kan ritas upp på ett otal olika sätt, inte sällan utan politiska maktambitioner i ritövningarna.

Också Svenska Yles nyheter har lekt ställföreträdande kommunminister! Se på kartan och dra dina egna slutsatser!

Svenskfinlands kommunala kvintett

Svenska nyhetsverksamhetens fiktiva kommunkarta är en kombination av dels Krister Ståhlbergs visioner om tre stora kommuner i hela Svenskfinland, dels har inspirationen hämtats från de mest radikala utredningarna om att man ska gå in för 66 -70 kommuner i hela landet. Vår kommunindelning gör inte anspråk på att motsvara den slutgiltiga kommunstrukturen då kommunreformen har genomförts fullt ut. Vår ambition är att påvisa hur politiska styrkeförhållanden och den regionala spridningen av beslutsfattarna förändras då man går in för verkligt stora kommuner. Antalet ledamöter i de påhittade storkommunerna baserar sig på nuvarande lagstiftning (mandat/invånarantal). Uträkningen baserar sig på färska resultatet från kommunalvalet. Så här skulle mandatfördelningen se ut om kommunerna sammanslogs utan att ett nytt kommunalval hölls.

Plattlandets vidder under samma tak

Så här skulle mandatfördelningen se ut om kommunerna sammanslogs utan att ett nytt kommunalval hölls.

Österbottens kommun sträcker sig från Kristinestad i söder till Karleby i norr. En långsmal mastodont med drygt 200 000 invånare, något mindre än Tammerfors men lite större än Vanda. Vi valde att ta med Karleby i Österbottens kommun bl.a för att man skall kunna förhindra att Karlebyregionen i framtiden hänförs till Uleåborgs sfär. En diskussion som kan bli aktuell på nytt.

Sammanlagt skulle kommunen ha 67 fullmäktigeledamöter. Det skulle bli en rätt kraftig SFP-hegemoni i kommunen, SFP skulle få drygt 41 procent av rösterna om man utgår från resultatet i kommunalvalet. SFP:s position skulle befästas av att de övriga rösterna sprider sig på fem jämnstora partier, SDP, Centern och Samlingspartiet får sällskap av sannfinländarna och KD som bägge är på frammarsch i Österbotten.

Kaskö och Korsnäs utan representation

Österbottens kommun är rätt skoningslös när det gäller den lokala demokratin. Stora landsbygdsområden blir helt utan inflytande - till exempel Larsmos 5 000 invånare representeras av en ledamot. De drygt 2 000 Korsnäsborna blir helt utan representation och Kaskö kan på sin höjd hoppas på en nämndplats. En slutsats är också att Sydösterbotten blir förfördelat - hela regionen representeras av sex fullmäktigeledamöter, tre från Kristinesstad och tre från Närpes.

Helt klart är att det är Vasaregionen som dominerar i kommun Österbotten, Vasas position i den ständiga dragkampen med Seinäjoki förstärks klart.

Skärgårdens talan tystnar i stor-Åbo.

Stor-Åbo kommun har ett enormt skärgårdsområde. Kommunen har 203 000 invånare så också i Stor-Åbo räcker befolkningsunderlaget till för 67 platser i fullmäktigeförsamlingen.

I Åboland har en sammanslagning av kommunerna Kimitoön och Pargas länge framförts som ett realistiskt alternativ. Vår uppfattning är att " kommun Åboland" kan bli rätt svår att administrera, dels är skärgårdsområdet som sträcker sig västerut från Hangö ända till Iniö enormt, och dels upplever en ansenlig del av befolkningen säkert Pargas som en ganska onaturlig centralort. Dessutom är befolkningsunderlaget alltför litet, 23 000 räcker helt enkelt inte till om bilan ska gå med kraftigt förändrad kommunstruktur.

Vi har utgått från att Åbo kommer in i bilden så att framtida Stor-Åbo kommun består av Pargas, Kimitoön och Åbo.

I Stor-Åbo kommun kommer beslutsfattarna nästan uteslutande från Åbo. Bara två fullmäktigeledamöter kommer från Kimitoön medan Pargas får fem mandat. Befolkningsunderlaget på drygt 3 000 invånare i de tidigare skärgårdskommunerna Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö kan räcka till för ett (1) mandat i Stor-Åbos fullmäktige.

Grankullaborna tiger i Metropolen

Kommun Metropol blir Finlands enda miljonstad. Till kommun Metropol hör Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. Metropolen blir Samlingspartiets och de grönas verkliga skötebarn; om de hittar en gemensam linje kan de med enkelhet styra i metropolen. Vi har utgått från att kommun Metropol kommer att ha 85 fullmäktigeledamöter helt i enlighet med dagens lagstiftning.

Man kan inte hävda att metropolområdet blir något laboratorium för närdemokrati, snarare tvärtom. Befolkningsunderlaget i Grankulla räcker inte till för en plats i metropolens fullmäktigeförsamling, men kanske man kan hoppas på en plats i någon mera oansenlig nämnd. En annan intressant faktor är att Vanda blir förfördelat, "sofflockspartiet” är starkast just i Vanda och återspeglar sig på slutresultatet. Sammanlagt kan bara fjorton Vandabor räkna med att vara beslutsfattare i en framtida metropol.

Det är helt entydigt på axeln Helsingfors-Esbo riktlinjerna i metropolpolitiken skisseras upp, det är också här samlingspartiet och de gröna har sitt starkaste fotfäste.

Kommun Västnyland - jonejkanske

Kommun Västnyland är kanske den som är minst sannolik i vår kommunkvintett, men å andra sidan är det svårt att veta hur de politiska vindarna blåser. Ett faktum är att Raseborg i dag har ekonomiska problem och en av landets högsta skattesatser. Det kan alltså hända att de finansiella musklerna inte riktigt räcker till på längre sikt.

Dessutom kan det hända att Kyrkslätt på nytt kommer att överväga att gå ihop med Sjundeå och Ingå för att förhindra att bli uppslukad av metropolen. Kommun Västnyland består av Hangö, Raseborg,Ingå,Sjundeå,Kyrkslätt och Lojo. I en kommun med den här sammansättningen är det rätt naturligt att det är Lojo och Kyrkslätt med sitt starka befolkningsunderlag som dominerar.

Kommun Västnyland har 127-tusen invånare dvs en kommun som är något mindre än Jyväskylä. Befolkningsunderlaget i kommun Västnyland räcker till för 67 mandat i fullmäktige.

Det är klart att mindre kommuner som t.ex. Sjundeå och Ingå inte kommer att ha ett så stort inflytande med sina sammanlagt sex mandat. Hangöborna får rösta flitigt för att trygga fem mandat i den framtida kommunen.
Det finns tre jämnstora partier i kommun Västnyland - SFP, Saml och SDP. Intressant nog är SFP fortfarande störst med drygt 23 procent.

Kommun Östnyland - med Borgå mått.

Kommun Östnyland har drygt nittiotusen invånare, majoriteten av befolkningen bor i Borgå. Vi har valt att ta med Pyttis i kommun Östnyland för att värna om Pyttisbornas tillgång till svensk service. Kommun Östnyland är kraftigt SFP-dominerad med närmare en tredjedel av rösterna. Dessutom har Samlingspartiet och socialdemokraterna stort inflytande i regionen. Det är Borgå- och Sibboborna som styr och ställer i kommun Östra nyland, medan t.ex. Mörskom kan få problem med att rädda ett mandat.