Familjen Svenlin i Holm i Larsmo är vänfamilj till en syrisk familj sedan nästan ett år tillbaka. De har en viktig roll som vänner till familjen och får samtidigt smaka på den syriska kulturen.

Flyktingläget i Europa blir allt svårare, och det kommer att synas på många håll också här i Finland. Larsmo kommun tog i fjol emot två syriska familjer, och de har börjat hitta sin plats i det nya samhället, till stor del tack vare det lokala stöd de har fått.

Systemet med vänfamiljer har fallit väl ut. De syriska kvotflyktingarna Tariq Al Baradan och Wala Al Rwasheda kom till Finland för knappt ett år sedan tillsammans med sina två pojkar Mutaz och Mohammad. Och alla pratar redan svenska.

- Jag är mycket tacksam för mina vänfamiljer. De besöker oss och håller kontakt med oss. Jag, min fru och mina barn är så glada, säger Tariq Al Baradan.

Vad brukar ni göra?

- Vi pratar om allt möjligt. Barnen leker. Våra vänfamiljer vill veta hur det var att bo i Syrien. De lär oss språket och berättar hur saker fungerar här i Finland, säger Wala Al Rwasheda.

Fotbollsspel på gården hos vänfamiljen Svenlin i Larsmo. Fotbollsspel på gården hos vänfamiljen Svenlin i Larsmo. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

- Första gången hade vi med en tolk, säger Daniel Svenlin.

Men familjen, som pratar arabiska, kan varken engelska eller svenska. Hur gick ni tillväga sedan?

- Enkelt, vi använde oss av Googles översättningsverktyg i ungefär tre månader. Sedan lämnade vi bort Google och nu pratar vi svenska med varandra, säger Daniel Svenlin.

Det fanns ett stort behov av vänfamiljer redan för ett år sedan och Linnea Svenlin började fundera på om de inte skulle ta chansen.

- Jag frågade Daniel vad han tyckte och han hängde på direkt. Jag kontaktade Röda korset och så hade de en träffa veckan därefter och på den vägen är det, säger Linnea Svenlin.

Är det svårt att vara vänfamilj?

- Nej, det är det inte. Man ska ju bara vara en vän, finnas tillhands. Det är inte svårt. Vi har ingen praktisk uppgift eller så.

Behöver man mycket tid?

- Man väljer själv förstås. Men vi försöker att besöka dem en eller flera gånger i veckan. De sitter ju mycket hemma och de har ingen bil, så de uppskattar våra besök stort.

Man behöver inte hitta på några märkvärdiga sysselsättningar, berättar Linnea Svenlin.

Falafelkväll på syriskt vis

- Vi har varit till staden och till Maxifun med barnen. När vi är här hos oss är vi alltid ute och leker med barnen eller spelar något spel. Vi sitter också mycket och diskuterar allt vad de funderar på.

De syriska vänner delar också med sig av sin kultur.

- Jo, helt klart. Matkulturen är jättebra och i går kväll var vi där hos dem på falafelkväll. Det är bara intressant att få upptäcka nya kulturer och få ta del av dem, säger Daniel Svenlin.

- Man sitter på golvet och äter mat och bjuder in alla man känner. I går kväll var min mamma med också, säger Linnea Svenlin.

Fem års arbete bombades sönder

Tariq Al Baradan och Wala Al Rwasheda hade jobb i sitt hemland. Det hade tagit dem fem år att bygga sitt hus i staden Tafas där de hann bo i bara ett halvt år innan bomber demolerade huset och de tvingades fly till fots till Jordanien med sina två små barn.

De har en vädjan till de europeiska länderna:

- Jag önskar att alla länder skulle ingripa för att förbättra situationen i Syrien. All hjälp behövs, säger Tariq Al Baradan som bor i Bosund i Larsmo med sin familj.

Enligt FN har över fyra miljoner syrier lämnat landet som flyktingar under de fem år som inbördeskriget har pågått där. Det är en sjättedel av Syriens befolkning.

HIFK:s fina form på hemmaplan håller i sig. På söndagen fick VPS ge sig på Tölö fotbollstadion efter att Pekka Sihvola gjort två mål i matchen.

VPS är i stort behov av poäng i botten av tabellen men på söndagen åkte man på en förlust i Helsingfors när hemmastarka HIFK vann med 3–0. HIFK har ännu inte förlorat på hemmaplan den här säsongen.

– Vi har bra fans som hjälper oss på hemmaplan och underlaget hjälper också. Vi siktar högre upp i tabellen och vi behöver bra resultat för att nå våra mål, säger HIFK:s målvakt Carljohan Eriksson till Yle Sporten.

Sihvola på hugget

Båda lagen hade flera goda målchanser i den första halvleken men det dröjde till den 61:a minuten innan hemmaspelarna fick jubla.

Eero Peltonen fick bollen på mittplan och lyfte in den mot VPS mål. Mittbacken Timi Lahti gick upp och försökte nicka bort bollen men han misslyckades kapitalt och istället kunde Pekka Sihvola komma emellan och nicklobba in ledningsmålet.

I den 79:e minuten var Sihvola framme igen och stötte in 2–0 från nära håll efter Jukka Halmes fina inlägg.

På stopptid serverade Sihvola sedan Nnaemeka Anyamele som gjorde sitt första mål i ligan när han fastställde slutresultatet till 3–0.

– Vi spelade inte så dåligt som resultatet säger. Vi hade bra stunder och visade en ordentligt vilja. Vi skapade målchanser men några dåliga beslut avgjorde matchen, säger VPS mittfältare Thomas Kula.

SJK närmar sig toppen

Nykomlingen Ilves håller på att ta ett stort steg mot förnyat ligakontrakt efter seger på hemmaplan över HJK med 1–0. Tomi Petrescu gjorde matchens enda mål i den 30:e minuten inför ögonen på 5050 åskådare.

IFK Mariehamns dåliga form håller i sig och det här var femte matchen i rad som laget fick lämna planen utan att göra mål.

Resultat:

FC Lahti – KuPS 1–0

HIFK – VPS 3–0

Ilves – HJK 1–0

SJK – IFK Mariehamn 4–0

Stefan är i 30-årsåldern och skuldsatt upp över öronen. Stefan förstår att det är han själv som satt sig i skulden men han önskar att banker ändå tog emot skuldsatta bättre.

- Vi borde fundera på hur jag kan bemöta en som är skuldsatt? Det känns som att banker och inkassoföretag hjälper till med att gräva gropen för skuldsatta i stället för att hjälpa.

Stefan heter egentligen något annat men han vill vara anonym. Vi väljer att kalla honom Stefan.

Snabblån bov i dramat

Allt började med några dåliga beslut. Sedan fick Stefan familj och det var inte bara sig själv han skulle försörja.

- Jag tog mer lån. Jag är förvånad hur lätt det ät att ta snabblån via nätet. Snabbt hade min skuld växt med mer än 10 000 euro.

I dag är Stefan långtidssjukskriven. I våras försökte han ta sitt liv.

- Jag mår relativt dåligt idag. Det är svårt att se en utväg när man är mitt i det.

Han säger att det är en lång kamp han har framför sig. Om cirka 20 år kan han vara skuldfri.

Personlig skuldsanering minskar

Under årets första halva minskade antalet skuldsaneringar för privatpersoner med 2,6 procent jämfört med fjolåret.

Men antalet kunder på Vasaregionens skuldrådgivning har ändå inte minskat. Det är en jämn ström.

- De som kommer till oss är oftast djupt nere i skuldträsket. De vågar inte komma till oss före på grund av skammen, säger skuldrådgivare Kristina Myllyviita.

Kristina Myllyviita Kristina Myllyviita Bild: Yle/Markku Hautala

Myllyviita säger att deras kunder ofta är väldigt nertryckta.

På skuldrådgivningen kan de hjälpa till med att ansöka om personlig skuldsanering.

- Det viktigaste är då att du inte tar på dig fler skulder. Att inte betala telefonräkningen är en skuld. Personlig skuldsanering ges inte om du inte kan visa att du är villig att ändra dig.

"Hjälp till i stället för att gräva grop"

När Stefan besökte Folkpensionsanstalten kände han att han fick ett gott bemötande. Raka motsatsen var det när han gick till banken.

- Jag kände mig utskrattad, att jag ens kan komma på tanken att vilja öppna ett konto och få ett betalkort på just den banken.

Stefan uppmanar banker till öppenhet gentemot de som är skuldsatta.

- Se människan! Jag är inte bara min kreditvärdighet.

Stefan tog själv kontakt med Yle Österbotten för han säger att det är dags att skammen försvinner från de som är skuldsatta.

- Skulle till och med läkare kunna börja fråga hur det är med ekonomin när man kommer in och mår mentalt dåligt? Så skulle skulderna komma fram i ett tidigare skede.

Banken tar emot alla - men kan inte hjälpa alla

På Vasa andelsbank har personalen det senaste året märkt att antalet skuldsatta som söker hjälp ökat hos dem.

- Vi tar emot alla men det kan jag erkänna att vi kan inte hjälpa de allra värsta fallen. Då är det släktingar eller föräldrar som får hjälpa till, säger vd Ulf Nylund.

Ulf Nylund Ulf Nylund Bild: Yle/Markku Hautala

Nylund har inget gott att säga om snabblån. Han vill inte säga något illa om företagen men han tycker att det är allt för lätt att ta snabblån.

Ur hans synvinkel är det främst ungdomar som skuldsätter sig djupt.

- Ingen under 35 har kommit in med så stora skulder som snabblån kan medföra.

Merventos vindkraftverk i Sundom är för bullrigt, och nu sänker man effektuttaget under tre timmar nattetid. En ny förordning kring bullret kan tvinga bolaget till ytterligare åtgärder.

Bullerkraven skärps på vindkraftverken i Finland. Det här kan leda till nya bekymmer, särskilt för de som planerar att bygga vindkraftsparker till lands. Men för de som bor i närheten av vindkraftverk kan den nya förordningen innebära en lättnad.

Jens Drud Hansen bor nära Merventos testmölla i Sundom.

Jens Drud Hansen. Jens Drud Hansen Bild: Yle/Matti Tamminen

- Under vissa väderförhållanden hörs vindkraftens monotona ljud här. Ryktet säger att någon sover i köket, att de tvingas flytta dit under vissa förhållanden, säger Jens Drud Hansen.

Sänkning med 10 decibel

Den nya förordningen innebär att vindkraftverk inte får byggas så nära fast bebyggelse att bullret överstiger 45 decibel dagtid och 40 decibel nattetid.

Det är en sänkning med 10 decibel och dessutom gäller det nu även gamla bostadsområden, inte bara de nya som planeras.

- De nya kraven kan till och med omöjliggöra vindkraftsparker till lands, säger Jarmo Saaranen, vd för vindkraftsbolaget Mervento i Vasa.

Gäller främst nya kraftverk

De nya kraven gäller inte gamla kraftverk - närmare bestämt sådana som redan fått miljötillstånd eller bygglov. Därför torde förordningen inte ha särskilt stor påverkan på befintliga kraftverk. Merventos mölla i Sundom kan bli ett undantag.

- Möllan har inte något miljötillstånd, säger Christer Hangelin, miljödirektör i Vasa.

Christer Hangelin. Christer Hangelin Bild: Yle/Matti Tamminen

Kommer den nya förordningen på något sätt att ändra situationen i Sundom?

- Det är en sak som vi måste undersöka och möjligen gå igenom med våra jurister, säger Hangelin.

Mervento drar ned effekten

Ifall grannarnas klagan leder till ett krav på miljötillstånd skärps också bullerkravet enligt den nya förordningen. Bullret ligger redan nu på gränsen, och Mervento meddelar nu att man skrider till åtgärder i Sundom.

- Mellan klockan tio på kvällen och klockan ett på natten så drar vi ned effekten för att minska bullret. Det gäller från första september, säger vd Jarmo Saaranen. Han menar att den nu aktuella förordningen inte kommer att kräva några ytterligare åtgärder.

"Vasa stad borde ta tag i saken"

Jens Drud Hansen är inte lika säker.

- Vasa stad har ju givetvis ett problem eftersom man har investerat så mycket pengar i bostadsområdet här i Sundom som man nu inte kan förverkliga i sin helhet.

- Som skattebetalare tycker man ju att Vasas stad borde ta tag i problemet och se till att vindkraftverket inte orsakar mer ljud än vad som är tillåtet, säger Jens Drud Hansen.

Prokon Wind Energy vill dra en 110 kilovolts kraftlinje till stamnätet från vindkraftsparken som ska byggas på Storbrötet. Nykarleby vill att en del av linjedragningen sker med jordkabel.

Prokon Wind Energy har planerat för en luftledning. Ledningsgatan är 26 meter bred och därtill tillkommer kantzoner på 10 meter. Enligt förslaget berör linjens västra del huvudsakligen markområden i Vörå.

Byggnadskontoret anser att linjedragningen och elstationens läge kan preciseras när generalplaneprocessen fortsätter.

En luftledning motiveras av Procon av tekniska och ekonomiska skäl, men byggnadskontoret anser att jordkabel är att föredra åtminstone delvis. Det skulle vara till fördel med tanke på markanvändningen.

Landskapskonsekvenserna bedöms inte bli betydande eftersom Storbrötet är vidsträckt och till stora delar består av ekonomiskog.

Förslaget är att stadsstyrelsen inte motsätter sig kraftledningsprojektet.

Bybor i Ytterjeppo och Kovjoki har besvärat sig över Nykarlebyfullmäktiges beslut att lägga ner Ytterjeppo och Kovjoki-Markby skolor. På måndag bemöts besvären av stadsstyrelsen.

Missnöjda med stadsfullmäktiges beslut har bybor i Ytterjeppo och Kovjoki-Markby vänt sig till förvaltningsdomstolen. De vill att beslutet om skolnedläggningar upphävs och beläggs med verkställighetsförbud.

Besvärsställarna hävdar att beslutet tillkom i oriktig ordning. Det baserar sig på bristfälliga utredningar och det förekom oklarheter i röstningsförfarandet.

I förslaget till bemötande till förvaltningsdomstolen anser stadsstyrelsen att besvären är ogrundade och fullmäktigebeslutet gäller.

De som vill ge sitt bidrag är så många att vi knappt hinner med. Väntjänster och allt som behövs i flyktingens vardag är mer än välkommet, säger Nina Stubb på Röda Korset i Österbotten.

Flyktingförläggningarna och hjälporganisationerna arbetar nu på bristningsgränsen. Det finns redan närmare 30 flyktingförläggningar runt om i landet och flera ska öppnas under hösten.

I det svensk- och tvåspråkiga Finland finns flyktingförläggningar i Helsingfors, Kyrkslätt, Åbo, Kristinestad, Vasa, Oravais och Jakobstad. Nina Stubb arbetar som mångkulturkoordinator på FRK med hela Österbotten som arbetsfält.

- Här i Österbotten har de asylsökande ökat från 150 till 450 på mindre än ett år, säger hon. Trycket på mottagningen är stort, bland annat för att antalet väntas stiga ännu mer under hösten.

Kurser på alla håll

På Röda Korset är det här en utmaning för personalen. Många vill hjälpa till men vet kanske inte alltid hur eller genom vilka kanaler det borde ske.

- Det blir kurser i norr och i söder och i mitten för dem som vill bli vän- eller stödperson. Det är helt otroligt hur många som vill ställa upp. Men vi effektiverar våra vänkurser och gör dem lite kortare för att alla ska rymmas med, säger Stubb.

FRK ordnar motsvarande kurser runt om i landet. De ger grunderna i vad det betyder att ta sig an en asylsökande eller flykting och det behövs inget speciellt i bagaget för att gå med.

- Det handlar om att ha tid att ge tid, att finnas där för att prata och kanske delta tillsammans i någon aktivitet. Det enda som behövs är positiv nyfikenhet, säger Stubb.

Donationer via frivilligorganisationer

Yle Nyheter berättade nyligen om män som blivit flyktingvänner vid en av förläggningarna i Helsingfors och om arbetet på förläggningen i Kristinestad, med en rad exempel på vad man kan göra för att hjälpa till.

Mindre förläggningar tar gärna emot donationer direkt men också via frivilligorganisationer.

- Vi samarbetar med Flyktingvännerna, säger Mats Hägglund som leder flyktingförläggningen i Oravais. De har lopptorg mittemot och via dem kommer en hel del.

Förläggningen i Oravais är fullsatt, 428 personer. Hägglund säger att det allra bästa för den som vill hjälpa med donationer är att ha direktkontakt med till exempel församlingarna och olika organisationer i tredje sektorn på sin hemort.

Lagren fulla i Helsingfors

Donationerna väller in, inte bara i Österbotten utan också i Helsingfors. Ett samtal till Röda Korset i huvudstaden blir plötsligt många samtal och i slutändan kommer beskedet att lagren är fulla just nu. Men åtminstone i Kyrkslätt samlar FRK-avdelningarna som bäst in herrkläder - och skor för förläggningen i Evitskog. Samtliga omkring 300 asylsökande där är män. Donationer tas emot på flera ställen, som hittas via FRK-avdelningarnas webbsidor.

Röda Korset är involverat i samtliga flyktingförläggningar.

- Förutom vän- och stödverksamheten hjälper vi till med att få ihop ett hushåll med allt vad det betyder av möbler, lakan, husgeråd, leksaker och kläder. Vi inreder också hela hem så att de är inflyttningsklara då den nya invånaren kommer, säger Nina Stubb.

På orter där donationslagren är fulla hoppas FRK på bidrag i form av väntjänster eller kanske bara ett besök då och då för att hjälpa till i vardagskontakterna utanför förläggningen.

- Vill man vara med är det bara att ringa FRK:s lokalavdelning och finns det inte en sådan kan man ringa till FRK-distriktet i regionen, säger Stubb.

På Röda Korset i Helsingfors räknar man med att hjälpbehovet fortsätter även om det just nu svämmar över. De asylsökande väntas öka under slutet av året, nya förläggningar öppnas och donationsverksamheten ska läggas upp så att medborgarhjälpen når också dem.

Läs också
En utmaning utan like - hur ska Europa hantera krisen?
Fler asylsökande till Jakobstad
Asylsökande i Evitskog: Vi har tvingats fly för våra liv
Soini: Stödet till asylsökande kan minska
Vad vet du om asylsökande?
Vad är det för väder i Bagdad? Så här går asylprocessen till
De flesta asylsökande får inte stanna i Finland
Orpo: Över 15000 asylsökande kan komma till Finland i år

Karosserifabriken Närpes Trä och Metall tar i bruk solceller på fabrikstaket. Solcellerna producerar el som motsvarar förbrukning i flera hushåll.

- Vi har installerat solceller för 60 kilowatt för att visa att det är möjligt att vara ekologisk och ta vara på solenergi, säger VD Kurt-Erik Nordin.

För NTM är den energi som utvinns ur cellerna endast en droppe i havet, men avsikten med att installera solpaneler var en miljögärning.

- Vi gör ju mycket miljöfordon så vi vill också sprida kunnande. Vi gör sopbilar som går på batterier och helst kunde man ladda dem med solenergi.

Inte ekonomiska försvarbart

Någon ekonomisk nytta av satsningen på solceller ser Nordin inte i det här skedet.

- Det är inte riktigt ekonomiskt försvarbart. Som företagare räknar man med en återbetalningstid på fem år som det ska vara någon nytta med det. Men med det här räknar vi med en återbetalningstid på åtta till tio år. Det är mera en ideell sak som vi gör och känner att vi får vara med och utveckla, säger Nordin.

När NTM byggde ut fabriken sist blev det en nivåskillnad mellan taken. Den skillnaden lappar de över med hjälp av solpanelerna.

Byter tak hemma

- Det är ett tillskott och också en liten säkerhetsmarginal. Om det riktigt kniper kan de här kanske funktionera genom att åtminstone hålla cirkulationspumparna igång.

Kurt-Erik Nordin vill också inspirera andra att satsa på solenergi.

- Jag har ett hus som är byggt på 1970-talet som jag ska byta tak på. Där tänkte jag sätta solceller. Egentligen borde varje hushåll utnyttja sina tak på det sättet, säger Nordin.

Korsnäs är Finlands lyckligaste kommun enligt en undersökning som Helsingin Sanomat har gjort.

Också två andra österbottniska kommuner är med i täten. Vörå ligger på plats tre, och Närpes på plats fem.

Att Korsnäs är den lyckligaste kommunen var ingen överraskning för psykiatern Antti S Mattila, som forskar i lycka. Mattila säger att de små kommunerna klarade sig bättre i jämförelsen.

Relationerna i skick

Där finns en faktor som är avgörande när man mäter lycka: att värna om sina relationer. Det är utmärkande för de kommuner som placerade sig högt på listan, enligt Mattila.

I undersökningen jämfördes hur stor del av barnen som var kunder vid barnskyddet och hur stor andel av befolkningen som åt antidepressiva läkemedel.

Dessutom jämförde man hur många sjukdagar den arbetsföra befolkningen fått sjukdagpenning för och hur många hur många som misstänkts för ett brott som gjorts under påverkan av rusmedel.

I Korsnäs är det färre än ett brott av 1000 som görs drog- eller alkoholpåverkad.

Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffra i Kemi är nästan 36.

Topplistan över de lyckligaste kommunerna ser ut så här:

Korsnäs, Pyhäntä, Vörå, Karvia, Närpes, Grankulla, Larsmo, Kumlinge, Malax, Ypäjä, Koski, Miehikkälä, Korsholm, Lemland, Lemi.

Kårkulla samkommun gjorde ett dåligt år ifjol. Tyvärr berodde det mycket på Österbotten, säger samkommunsdirektör Märta Marjamäki.

Det var i norra svenska Österbotten ett stort minus uppstod, men ett annat år kan det vara en annan region som ger underskott, säger Märta Marjamäki.

Fjolårets underskott har lett till en lång lista med inbesparingar i år. Bland annat har tre chefsposter dragits in och anställda uppmanas ta oavlönade tjänsteledigheter utan vikarier.

- Vi försöker att det ska synas så lite som möjligt hos klienterna, men när kommunerna sparar syns det i vårdkvaliteten.

Korttidsvården lider

Kårkulla har korttidsvård på nio orter varav Backeboenheten i Jakobstad är den största. Jakobstad har skurit ner på korttidsvården eftersom boendet är dygnet runt vård och svårare att påverka.

- Det är ett kortsiktigt sparande, för den preventiva vården är viktig.

En rad föräldrar har lämnat in rättelseyrkande eftersom de anser att de inte fått tillräckligt många avlastningsdagar av kommunerna för sina handikappade barn och unga.

2014 gav Kåkulla korttidsvård åt 214 personer, av dem besökte över 80 enheten i Jakobstad.

Kårkulla i vågskålen

Framtiden för Kårkulla är just nu osäker. Samkommunen går över fem landskap och lika många sjukvårdsdistrikt och passar inte in i social- och hälsovårdsreformen.

Märta Marjamäki vill hålla samman Kårkulla och inte dela upp samkommunen på flera vårdområden.

- Ska Kårkulla fortsätta behöver vi en särställning.

På samma linje är styrelsen för samkommunen. Det behövs en kritisk massa för att upprätthålla specialkunskap.

Marjamäki ser ändå en ljusning i arbetsgruppens förslag från den 14 augusti. En paragraf ger möjlighet att viss verksamhet kan centraliseras på riksnivå.

Skälen är flera, vara den språkliga rättigheten är en.

- Vi hoppas man utifrån detta kan diskutera Kåkullas verksamhet, säger Marjamäki.

Kyrkostrand-Jungmans skola i Jakobstad satsar extra mycket på fysiska aktiviteter detta läsår. Att börja dagen med gymnastik ökar inlärningen, säger rektor Ida Kronholm.

På Kyrkostrand-Jungmans skola var förväntningarna höga bland barnen. Fotbollsspelare från JARO besöker skolan på måndag och ger lite tränings- och dribblingstips. På vintern tar skolan in ishockeyspelare och vinteridrottare.

Detta läsår blir det dubbelt mera gymnastik på schemat än normalt, berättar rektor Ida Kronholm.

- Vi strävar efter att inleda tre av veckans fem dagar med ett PULS-pass och få en bra start på dagen.

Och det gäller inte bara eleverna. På måndagen inledde lärarna skoldagen med att gå på gym.

Mera gymnastik verkar gillas av eleverna Bild: YLE/Patrik Enlund

Lär sig bättre

Schemat är upplagt så att ämnen som kräver stor koncentration, till exempel matte och språk, förläggs direkt efter PULS-passen.

- All forskning visar att fysisk aktivitet ökar inlärningen, säger Kronholm.

På måndagen var det stor Kick off för PULS med inbjudna gäster, aktiviteter och föreläsningar. Besök hade skolan också at Sara-Lotta Huhtaoja från Malax och "skolan i rörelse"

Det behövs mera gymnastik i skolan, sade Huhtaoja. I dag fick pedagogerna fortbildning i ämnet och ute på skolgården förbereddes en bantävling för eleverna.

- Jättebra med mera gympa, tyckte eleverna, som fick tillbringa hela dagen ute.

Hösten stora dragplåster är trombonisten Nils Landgren som gärna återkommer till Vasa.

Trettiotvå livekonserter är inprickade under hösten.

Det här är något av ett rekord för Doo-Bop Club som arrangerat konserter under tjugo års tid.

- Det bjuds på konsert varje fredag och lördag, säger Mathias Sandberg, styrelsemedlem.

- En av de största höjdpunkterna i höst är trombonisten, sångaren och multi-instrumentalisten Nils Landgren från Sverige, säger styrelseordförande Richard Mitts.

- Han var här senast för tio år sedan. Men redan för tjugo år sedan gästade han oss första gången, säger Mitts.

Till höstens spelning har man samlat ihop de österbottenbördiga musiker som spelade med Landgren 1995.

Nils Landgren uppträder 3 oktober.

Lördagarna är vikta för jazz medan fredagskonserterna innefattar allt från rock och reggae till funk och alla möjliga andra stilar.

- Sen återkommer våra populära salsakvällar. Då är det fritt fram att dansa salsa, säger Mitts.

Mycket utländskt på scen

Det blir en hel del utländska gäster i höst.

- De kommer från bl.a Sverige, Polen, Italien och USA, säger Mathias Sandberg.

- Jag vill gärna lyfta fram pianisten Joey Calderazzo från USA. Han är en av de mest anlitade jazzpianisterna de senaste trettio åren, säger Sandberg.

Det är inte Doo-Bop Club som kontaktar artisterna. Det är tvärtom.

- Vår situation är väldigt tacksam. Klubben är så känd och omtyckt att musikerna gärna kommer hit och spelar, säger Richard Mitts.

- Vår uppgift är att organisera och hitta rätt datum för konserterna.

Doo-Bop Club i Vasa inleder höstsäsongen 4 september med gitarristen Petteri Sariola på scen.

Här hittar du höstens program.

Hockeyligasäsongen börjar igen om en dryg vecka och för Vasa Sport är det här den säsongen när man på riktigt ska visa att man hör hemma i den högsta serien.

Inför förra säsongen, den första ligasäsongen på nästan 40 år för Sport, var allt nytt för Vasalaget och man slutade på jumboplats i ligan. Nu har man under ett år fått samla erfarenhet av ligahockeyn och nu ska man på allvar utmana de övriga lagen.

– Förstås vill vi vinna varje kväll och ta oss till slutspelet, men inte vet jag om vi har någon större press på oss. Förra året förväntade sig ingen något av oss, men vi kunde visa att vi hör hit. Nu är det dags att spelmässigt ta ett steg framåt och det innebär att vi även resultatmässigt tar oss framåt, konstaterar chefstränaren Tomek Valtonen.

Starkare lag på isen

Det har skett en hel del förändringar i laget. Spelare har gått och nya har kommit in, men Erik Riska han hör till möblemanget i Sport. Anfallaren inleder nu sin sjunde säsong med laget och han är övertygad om att man i år är bättre än förra året.

– Jag vågar nog lova att vi är starkare i år. Vi har fått in spelare som (Joonas) Komulainen och (Tuomas) Vänttinen, som är riktiga ligaprofiler. De är duktiga spelare som kommer att lyfta det här laget några steg högre.

– Vi har fått förstärkning på de positioner där vi hade problem förra året och våra yngre spelare är igen ett år äldre, så jag tror nog att vi är klart bättre i år, konstaterar däremot Valtonen.

Enligt tränaren är Sports målsättning i år att ta sig till playoff, men Riska är igen sitt vanliga självsäkra jag och slår till på stort.

– Guld så klart!

– Är det en realistisk målsättning?

– Vi har över 30 spelare här och vi kommer att vara med varje match, så det är klart att det är en möjlighet. Om man är bland de tio bästa, så tar man sig till slutspel och sedan så får man se.

Sport inleder säsongen med hemmamatch mot Jyp fredagen den 11 september.

Vasa centralsjukhus startar en utbildning för erfarenhetsexperter i oktober. En erfarenhetsexpert ska själv ha personlig erfarenhet av psykisk ohälsa eller missbruk och ha en vilja att hjälpa andra människor i en liknande situation.

Utbildningen tar fyra månader i anspråk och räcker 40 timmar. En erfarenhetsexpert anställs inte av Vasa centralsjukhus, uppdragsgivaren kan finnas inom den offentliga sektorn eller inom en förening.

- De blivande erfarenhetsexperterna lär sig att berätta sin egen livshistoria och utbildningen kan ses som ett led i rehabiliteringsprocessen av dem själva, säger Gunnevi Vesimäki, sakkunnig inom vårdarbete vid den psykiatriska enheten vid Roparnäs sjukhus.

Sista ansökningsdag till utbildningen är 13 september.

I tingsrätten i Uleåborg har ett fall av grovt koppleri med förgreningar till Karleby behandlades på måndag.

Åklagaren kräver fängelsestraff för grovt koppleri för två medelålders män. Koppleriverksamheten har enligt åklagaren skett i Kemi och i Karleby i privatbostäder och i Uleåborg i ett företag som ger thai massage.

Verksamheten pågick ett år från juni 2011 framåt.

Hjälporganisationen Nada-Nord i Jakobstad hjälper syriska flyktingar som kommit i båtar till Grekland.
Nada-Nord riktar in hjälpen via en evangelisk församling på ön Lesbos (nygrekiska Lesvos). Hjälpen sker genom penninginsamling i Jakobstadsregionen och på plats i Grekland köps mat och förnödenheter åt flyktingarna.

Nada -Nords ordförande Gunilla Luther-Lindqvist säger att föreningen skall ha samlat in minst 15 000 euro innan man åker ner till Grekland.

Den första vägörenhetskonserten till förmån för flyktingarna sker på söndagkväll 6.9 i Pedersöre kyrka. Vid konserten uppträder Henrik Åberg.

När Johanna Borg var två år gammal blev hon bokstavligen biten av jakt. Nu har hon jagat aktivt i 14 år och kan inte tänka sig att sluta. Jakt är mer än en hobby, det är en livsstil.

- Ett flygfä pickade mig på kinden och sedan började det, säger Johanna Borg om hur det stora intresset för jakt vaknade.

Hon var två år gammal när hennes pappa tog med henne på andjakt. Andra skulle kanske bli förskräckta av ett fågelbett och aldrig våga sig ut igen, men inte Johanna. Många i hennes familj jagar så hon har växt upp med det som en del av vardagen.

Johanna Borg gillar att jaga med sina taxar. Varje vecka lägger hon ut egna spår i skogen så att de kan träna. Johanna Borg ute på jakt med en av sina taxar. Bild: Johanna Borg

Jaktkort vid 11 års ålder

Johanna tog jaktkort när hon var elva år gammal. Då jagade hon mest harar och fåglar. När hon var 16 år började hon jaga älg och när hon var 17 skaffade hon sin första jakthund (en tax). Nu har hon två taxar som hon jagar med.

- Med taxarna jagar jag mest sådant man spårar upp, som harar och hjortar, säger hon.

Johanna spårar också upp skadskjutna och påkörda älgar som springer omkring i panik i skogen.

Allt kretsar kring jakt

För Johanna är jakt mer än en hobby. Det är en livsstil.

- Många kanske tror att jakt bara handlar om att gå ut i skogen och skjuta några djur, men det är så mycket mera. Det är inte ett intresse, det är en livsstil.

Johanna säger att livet skulle vara något helt annat utan jakt, eftersom hela året just nu kretsar kring jakten (och så klart familjen).

Första bytet en hare

Johanna minns sitt första byte väl.

Man är nog på något vis stolt. Det är svårt att beskriva om man inte upplevt det själv.

- Det var en hare. Min pappa hade stövare då, så det var harjakt varje helg på vintrarna. Jag väntade många år på att den där haren skulle komma, så när den slutligen var där blev jag ganska så glad, säger Johanna.

Hon har svårt att beskriva känslan hon får när hon fäller ett djur.

- Jag är nog stolt på något vis. Det är svårt att beskriva om du inte upplevt det själv.

Vi frågar om det har med makt att göra, men det tycker inte Johanna.

- När jag jagar med hund är det mycket strategi och planering inblandat, så det känns bra när jag lyckas, säger hon.

Ingen trodde på taxen

Johanna berättar om en av de gånger när hon blivit extra stolt över sina hundar.

- Jag spårade en älg som var skadad och min hund skötte sig riktigt bra. Älgen gick in i ett område där det fanns andra älgar, men ingen trodde att min lilla tax med sina korta ben skulle hitta den där stora älgen.

Johanna och taxen spårade flera kilometer och det började mörkna. De andra jägarna började förlora hoppet och sade att det inte kommer att lyckas. De sa att taxen inte skulle orka.

- Men till sist kommer vi fram och taxen ställer sig på bakbenen. Jag säger till skytten som är med mig att han får göra sig redo, och plötsligt stiger älgen upp och vi skjuter den.

Johanna säger att det är viktigt att alltid hitta de skadskjutna djuren.

- Om det misslyckas och något blir skadat ska man givetvis söka upp det. Det ska man alltid göra.

Är det tomtar? Nej, det är bara Johannas jägarpolare i Närpes. Johanna Borg och andra jägare ute i skogen. Bild: Johanna Borg

"Ingen jägare vill se ett djur lida"

Det finns många djurvänner som aldrig skulle kunna döda ett djur. Johanna däremot har aldrig fått dåligt samvete eller känt sig dålig för att hon tar ett djurs liv.

- Nej, inte kan jag säga att jag mår dåligt av att se dem dö. Men det är klart att ingen jägare vill se ett djur lida. Vi strävar verkligen efter att de inte på något vis ska lida, säger hon.

Många som själva äter kött skulle inte kunna tänka sig att döda ett djur, eller ens gå in till ett slakteri. Johanna tänker annorlunda på den saken.

- Min grundinställning är att jag är köttätare. Som alla säkert vet växer inte köttet fram i köttdiskarna i affären, så jag tycker inte det är något fel på att skaffa fram köttet själv.

Får kritik för jakten

Johanna får emellanåt kritik för att hon jagar. Kritiken stöter hon mest på från bekanta som inte själva jagar.

Det handlar mest om djurens lidande och så hör jag också det där om att en tjej inte kan jaga.― Johanna om kritiken hon får

- Det handlar mest om djurens lidande och så hör jag också det där om att en tjej inte kan jaga.

När Johanna började jaga var det ovanligt med tjejer i jaktlagen och hon kunde ofta få höra kommentarer om det.

- En gång handlade det om att jag hade nagellack. Det beror väl på att det är lite ovanligt. Folk har inte sett tjejer i skogen så ofta, men i mitt eget jaktlag ändrades nog inställningen ganska snabbt när de lärde känna mig.

Kvinnor klarar det precis lika bra

Johanna kommer inte på några fysiska utmaningar som skulle göra en kvinna mindre lämpad för jakt. De klarar det precis lika bra som männen. Och tur är väl det, för nu börjar allt fler kvinnor syssla med jakt.

- Överlag tror jag att könsrollerna inte är lika definierade som de var förut, säger Johanna.

Johanna är ändå fortfarande ensam tjej i sitt jaktlag i Närpes och hon har inte en enda tjejkompis som jagar. Men det är okej säger hon, det spelar ingen roll vem hon jagar med, så länge hon får jaga.

Finlands fotbollslandslag har åkt på ett nytt bakslag inför EM-kvalmatcherna mot Grekland och Färöarna. Mittfältaren Roman Eremenko är skadad och missar matcherna.

Niklas Moisander och Rasmus Schüller har redan varit tvungna att tacka nej till de kommande EM-kvalmatcherna och nu förlängs listan med Roman Eremenko.

Eremenko lider av en ljumskskada meddelar Bollförbundet.

– Jag har haft problem med ljumsken ett tag och i den senaste matchen blev det värre. Jag kommer att vara borta i ungefär två veckor och det här grämer väldigt mycket, säger Eremenko på Bollförbundets webbplats.

Chefstränaren Markku Kanerva har valt att kalla in Joni Kauko som ersättare. Kauko spelar till vardags i Energie Cottbus i Tyskland.

Det har varit en livlig helg i Jakobstad med inbrott, stölder och stöldförsök.

En paketbil av märket Skoda stals från Nötkråkevägen natten mellan 30 och 31 .8. Nycklarna fanns i bilen. Samma natt försökte någon bryta sig in i ett affärsutrymme på Järnvägsgatan 6 men det försöket misslyckades.
Däremot lyckades ett inbrott i ett cafe på Västermalmsbrinken och där kom tjuvarna över en del pengar.

Pengar blev också bytet för de tjuvar som tog sig in i en affärsfastighet på Bärklarsvägen i Pedersöre i helgen.

Polisen ber om tips angående stölderna på telefon 0295415809.

Inga brott har begåtts när representanter för OTC Sijoitus Oy har köpt upp Anviaaktier.

Polisen har avslutat förundersökningen i fallet och konstaterar efter vittnesförhör och undersökningar av skriftligt material att Anvias företagsnamn inte missbrukats eller använts i bedrägligt syfte för att få köpa aktier.

Det var Anvia som anmälde misstankar angående OTC:s tillvägagångssätt i samband med aktieköpen till polisen.