Redan före portarna öppnades vid 17-tiden på lördag kväll började folk sakteligen strömma mot Karlsplan i Vasa där Roxette, Alphaville och Frida Andersson uppträder under kvällen. Förväntningarna på den strålande sommarkvällen var höga.

Paret Björk hade tagit sig till Karlsplan från Jakobstad. Carl-Gustav Björk fick konsertbiljetten som födelsedagsgåva av sin fru Marina. Roxette väcker minnen.

- Vi var i Sverige 1992. Hade ny bil och Roxette spelades i radion. Man kommer ihåg olika saker från olika låtar, säger Carl-Gustav Björk.

Carl-Gustav och Marina Björk Carl-Gustav och Marina Björk väntar på att Roxette konserten skall börja. Bild: Yle/Malin Hulkki

- Roxette hör till tiden då man var ung, säger Marina Björk.

När det gäller Alphaville är förväntningarna inte lika höga. Det tyska bandet väcker inga större varken minnen eller känslor hos paret Björk.

- Jag har ingen aning om dem. Det blir en överraskning, säger Marina Björk

Paret Björk hörde till de som kom i god tid till Karlsplan för att säkra sig om en bra plats. Det gjorde också väninnorna Anita och Noora.

Noora och Anita Noora och Anita väntar på att Roxette ska börja spela Bild: Yle/Malin Hulkki

- Vi bor här nära och har njutit av en underbar brunch och tog sedan cykel och traska hit. Vi hade bra med tid, så nu njuter vi av solen, säger Anita.

Roxette väcker ungdomsminnen

Roxette är utan vidare dragplåstret för damerna. Men Alphaville är en bonus liksom Frida Andersson som inte är så bekant för väninnorna.

- Jag är ung ännu, men jag far ännu längre bak i ungdomen då jag hör Roxette. Jag hamnar på år 1991 och min första resa till Västerås till en underbar amerikansk bilträff. Då vi tre tjejer kom hem därifrån lyssnade vi på Roxette och det var toppen. Man blir lite yngre, säger Anita.

- Jag har lyssnat mycket på Roxette. Underbara romantiska låtar, säger Noora.

När det gäller Aphaville hamnar man ännu längre tillbaka i ungdomen, tror Anita. Vilka låtar som var populära kan Anita inte riktigt komma ihåg,

- De var väl någo nätta pojkar då och snygga karlar idag, säger Anita.

Det är länge sedan det ordnades en så här stor konsert i Vasa. Efter att Rantarock lades ner för femton år sen och Rockperry för sex år sen har det varit tunnsått med konserter som samlar 10.000 besökare.
Både Anita och Noora är entusiastiska över att ett evenemang som Wasa Open Air ordnas i hemstaden.

- Jag har väntat på den här kvällen med stor iver och det är ljuvligt att få komma hit med en kär vän och lyssna. Det blir en mäktig kväll tror jag, säger Noora.

Väninnorna köpte sina biljetter genast i maj och det var viktigt att få så bra platser som möjligt. Det blev biljetter till området precis framför scen.

- Vi vill se och höra, säger Anita.

Enligt arrangören Loud´n Live har så gott som alla av de totalt 11 000 biljetterna sålts. Det går inte längre att köpa sittplatsbiljetter eller VIP-biljetter den normala vägen. Däremot finns det ännu biljetter till ståplats och så kallade Golden Circle-biljetter som placerar en närmast scen.

Då jag lämnade Karlsplan vid 18-tiden fanns det ännu ett hundratal biljetter till salu. Enligt försäljaren fanns det fortfarande en och annan som köpte biljetter.

Wasa Open Air

Roxette,konsert på Karlsplan i Vasa

Katternö Skywatchers i Pedersöre sköt på lördag morgon upp två höghöjdsballonger från Katternö. En av ballongerna var utrustad med kamera som filmade och fotograferade Österbotten från 40 kilomers höjd.

Den ena ballongen kom upp till 37 kilometers höjd varefter den dalade ner på en åker i Jalasjärvi.
Den andra ballongen som också bar kamera steg till 41 kilometers höjd och kom ner i skogen i Ilmajoki.

Enligt Carl-Johan Källman från Skywatchers har man fått många timmar bildmaterial där man kan se den österbottniska kustremsan från 40 kilomters höjd.

- Nu har vi levande material från Katternö tills ballongen landar i skogen. Det tar en stund att titta igenom allt det här, men förväntansfulla är vi, säger Carl-Johan Källman från Katternö Skywatchers.

Nästan rekord

Amatörsvärldsrekordet när det gäller höghöjdsballonger är 44,3 kilometer och Katternö Skywatchers hade hoppats kunna slå rekordet. Tyvärr gick det inte den här gången eftersom den första ballongen sprängdes för tidigt. Det kan ändå hända att föreningen har ett rekord när det gäller ballong rustad med kamera.

- Det kan hända att ingen på amatörnivå hat varit med kamera på sådan höjd som vi har varit på. Det ska vi kolla. I Finland har knappast någon varit så här högt, säger Källman.

Han konstaterar också att man nu fått blodad tand efter lördagens framgångsrika ballongflykt. Redan nu börjar föreningen planera för nästa år och hoppet om att slå rekordet lever.

- Vi lärde oss lite till igen. Vi är ganska noviser på det här men vi har kommit förvånansvärt långt med tanke på det, säger Källman.

Katternö Skywatchers RF är en förening med 30 medlemmar med ett gemensamt intresse för rymden.

På bilden kan man se de vita är molnen som är ca 30-35 kilometer lägre ner. Det blåa är Kvarken och brungröna plätten nere till vänster i bild är Replot och brevid ser man Mickelsörarna. Från nedre mitten lite till höger syns Nykarleby, Jakobstad och Larsmos skärgård.

Pargas stad fick bästa möjliga reklam under Nylands brigads krigsmannaedgång på lördagen.

Krigsmannaedgång i Pargas Bild: Yle/Linus Hoffman

De sammanlagt nästan 3 000 gästerna och Pargasborna fick njuta av fint väder och perfekta arrangemang.

Militärbaretter Bild: Yle/Linus Hoffman

Givakt Bild: Yle/Linus Hoffman

Brigadkommendör Törner inspekterar trupperna på Centralidrottsplan i Pargas. Brigadkommendör Törner inspekterar trupperna på Centralidrottsplan i Pargas. Bild: Yle/Linus Hoffman

Givakt med kryckor Bild: Yle/Linus Hoffman

Förbimarsch Bild: Yle/Linus Hoffman

Nylands brigads förbimarsch på Skolgatan i Pargas Bild: Yle/Linus Hoffman

Vincent Sundholm och Alfons Eriksson brydde sig inte så mycket om förbimarschen. Vincent Sundholm och Alfons Eriksson brydde sig inte så mycket om förbimarschen. Bild: Yle/Linus Hoffman

De nya jägarna och deras anhöriga bjöds på ärtsoppa, vilket var något som Pargasbon Camilla Johansson såg fram emot.

- Dom talar alla om den där ärtsoppan i Drakan, så kanske vi får en aning nu vad det är de pratar om, säger Johansson. Armén är nog en bra plats för dem, men ännu har han [sonen] inte kommit hem och överraskat med att bädda sängen.

Wiktor Wikström provkör pansarfordonet Pasi. Wiktor Wikström provkör pansarfordonet Pasi. Bild: Yle/Linus Hoffman

Massor av åskådare vid stridsuppvisningen i Pargas. Massor av åskådare vid stridsuppvisningen i Pargas. Bild: Yle/Linus Hoffman

Stridsuppvisning med rök Bild: Yle/Linus Hoffman

Jägare Lassfolk med hela släkten på krigsmannaedgången. Jägare Lassfolk med hela släkten på krigsmannaedgången. Bild: Yle/Linus Hoffman

För endel började permissionen genast.

Puss Bild: Yle/Linus Hoffman

Fem snabba frågor om kaffe.
((vis:949262))

På årets Gymnaestrada fylldes Mässcentrum av hallföreställningar. Nio hallar med gymnastikprogram samtidigt. Var 20e minut började ett nytt program, från tidig morgon till sen kväll.

Variationen var enorm. Allt man kunde tänka sig i gymnastikväg fanns representerat, från alla världens hörn.

Södra Kvarten uppträder i ett hallprogram södrakvartens uppvisningsprogram Bild: C.Wunsch/YLE

Istället för att konkurrera ut varandra, jobbar de finlandssvenska gymnastikföreningarna tillsammans. Finlands Svenska Gymnastikförbund har valt att satsa på samarbete inom förbundet och mellan förbundets medlemsföreningar. De lyckades i år få två större helheter att visa upp.

En så kallad "kvart" är ett hallprogram. En eller flera föreningar kan medverka. Programhelheterna ska gärna ha en idé och skapa en helhet.

Kvarten får vara högst 15 minuter och alla går igenom ett "urvalsprov" då man visar delar eller hela helheten inför en jury. Finlands gymnastikförbund väljer ut de kvarter som får representera Finland.

I år blev det två kvarter från Svenskfinland, en från Österbotten och en från södra Finland. För att hålla samman kvarten och styra upp den med övningar, gemensam koreografi samt att ha en kontaktperson, valdes huvudkoordinatorer för kvarterna.

Södra Kvarten och Helsingfors Gymnastikklubb södra kvarten uppträder Bild: C.Wunsch/YLE

Södra kvarten

One Day in Helsinki
Deltagande förenigar: Grankulla GF, Borgå GF, Helsingfors gymnastikklubb, Gymnastik- och idrottsföreningen Toppen, Gymnastikföreningen i H:fors
Huvudkoordinator Johanna Söderholm

Det är en minitur i Helsingfors, från järnvägsstationen till Tölö sporthall, Salutorget och Borgbacken. Gammal och ung, flickor och pojkar. Totalt cirka 140 gymnaster.

Motionsprogrammet "Baby Wake Up it's Holiday Södra kvarten uppträder på Gymnaestradan i helsingfors Bild: C.Wunsch/YLE

Programmet består av fyra delar:

• Jazzdans/lyrisk dans för kvinnor i olika åldrar som är öppna för nya dansstilar och uttrycksformer. Koreograf Julia Gustafsson.
• Redskapsgymnastik med Helsingfors Gymnastikklubb. Thomas Hellstén, Sara Aminoff och Denise Öller koreografer.
• Gymnastikföreningen i Helsingfors med motionsprogrammet ”Baby wake up, It´s holiday” för damer och herrar . Koreografer Birgitta Rautalin och Jan-Magnus Westerlund.
• Redskapsgymnastik för flickor, koreograf Karolina Stenfors. Programmet tränats i Grankulla Gymnastikförening.

One Day in Helsinki på Gymnaestradan i Helsingfors södrakvartens uppvisning på Gymnaestrada Bild: C.Wunsch/YLE

Johanna Söderholm koordinerar Södra Kvarten

Johanna växte upp med gymnastik i Vasa Gymnastikförening (VGF). Det var rytmisk gymnastik och truppgymnastik som hon tränade som 7-åring till 16-åring. Hon började även träna egna grupper tidigt.

Från VGF fortsatte Johanna som tränare i Grankulla Gymnastikförening (GGF) och tränade tävlingsgymnaster fram till 2006.

Hon har varit aktivt med i FSG sedan tonåren genom förtroendeuppdrag i olika sektioner och medlem i styrelsen och uppvisningssektionen sedan 2011.

- Som relativt nyvald medlem i FSG:s uppvisningssektion var jag för första gången med om att planera de finlandssvenska föreningarnas medverkan, deltagande och synlighet i en Gymnaestradan, säger Johanna. Eftersom jag var med om att vidtala de olika koreograferna till kvarterna, föll det naturligt att jag även tog ansvar för att koordinera helheten.

Redskapsgymnaster från Helsingfors Gymnastikförening HGK:s gymnaster över sitt Gymnaestradaprogram, maj 2015 Bild: Yle

Johanna berättar att projektet har krävt några möten och ett flertal e-postmeddelanden med programkoreograferna. För att skriva ansökan, diskutera gemensamma idéer till ett tema för helheten och koordinera samövningar, dräkt- och färgval mm.

Dessutom har det krävt tid för att hitta idéer och musik till den gemensamma avslutningen, som Johanna gjorde koreografin till. Koordinering av samövningarna var aktuellt våren och sommaren 2015. Då gällde det att finslipa allt så att helheten skulle fungera med alla byten mellan programmen mm.

Under Gymnaestradaveckan uppträder man tre gånger med sitt program. Den Södra Kvarten uppträdde på måndag, onsdag och torsdag.

- Måndag kändes som ett genrep och innehöll en del missar. De två resterande uppvisningarna gick betydligt bättre och då var "feelisen" verkligen i taket! Vi fick mycket positiv respons om stämningen och känslan i helheten och att det var trevligt med ett program med så olika gymnastikstilar och ålder på deltagarna, summerar Johanna.

Här ser du hela Södra Kvarten som uppträder med sitt program på Gymnaestradan, i Helsingfors 2015

Norra Kvarten

Northern Lights
Deltagande föreningar: Gymnastikföreningen Nordan, IF Drott, Jakobstads Gymnastikförening, Lappfjärds Gymnastikförening, Nykarleby Gymnastikförening, Närpes Gymnastikförening, Närpes Redskapsgymnaster, Pargas IF, Vasa Gymnastikförening, Vasa Redskapsgymnaster, Åbo kvinnliga Gymnastikförening
Huvudkoordinatorer Jannike Sarin och Lotta Åström

Finlands natur med allt från ljusa sommarnätter till mörka vintertider och vackra norrsken. Ljus i olika nyanser, tempo och färger. De fem delarna skiljer sig från varandra avsiktligt, för att skapa variation och för att locka med så många deltagare som möjligt. Totalt 186 gymnaster deltar i programnmet.

Latinodamerna i Northern Lights Latinogruppen i Northern Lights dansar Bild: C.Wunsch/YLE

• Discodans från Gymnastikföreningen Nordan i Karleby, koreograf Jenny Jansson.
• Latino, modifierad version av massprogrammet från Gymnastikfesten i Jakobstad 2012, öppen för alla. Koreograf Annika Stenhäll Lill.
• Dansant gymnastik. Öppen för alla intresserade, koreograf Nina Hållfast.
• Redskapsgymnastik och pyramider. Koreograf Pamela Skytte.
• Showdans med Lappfjärds Gymnastikförening och dansgruppen Illusion. Koreografi gjord av dansgruppen Illusion.

Jannike Sarin och Lotta Åström koordinerar Norra Kvarten

Jannike och Lotta är hemma från Karleby. Båda har varit med i gymnastiken sen de var små. Det blev truppgymnastik under lågstadietiden och senare blev det dans. Även redskapsgymnastik är bekant.

De har varit aktiva i hemföreningen Nordan hela tiden fram tills studierna, då det blev en liten paus. Båda har även fungerat som ledare i föreningen under många år, både för stora och små gymnaster. Idag är Jannike ordförande i Nordan och Lotta fungerar som viceorförande.

Redskapsflickorna i Norra Kvarten redskapsflickorna i Norra Kvarten uppträder

- Uppdraget har funnits i bakhuvudet hela tiden sedan vi fick uppgiften, säger Jannike. Att sprida glädje och ge alla i publiken ett leende på läpparna var det vi ville få fram, säger Lotta. Vi ville inte binda oss till norrsken i sig, utan tanken skulle synas i "ljuset från norr". Temat kom från Nordans tidigare disconummer, som hette just "Northern Lights".

Dicodansarna i Norra Kvarten slutposé av dicodansgruppen Bild: C.Wunsch/YLE

- Även om vi gav temanamnet har koreograferna jobbat självständigt. Endast i ett program bad vi koreografen byta musik. Lotta och jag beslöt programmens ordningsföljd.

Jannike Sarin och Lotta Åström tränar Norra Kvartens avslutningsprogram Lotta Åström och Jannike Sarin är huvudkoordinatorer för Northern Lights Bild: C.Wunsch/YLE

Koreograferna har åkt runt i Finland (Österbotten) och lärt ut programmen i föreningarna. Allt slutade i en avslutningsdans som vi gjort koreografin till. Där fick alla 186 gymnaster tacka publiken. Den hann de träna tre gånger alla tillsammans innan Gymnaestradan.

- Att få tacka publiken till avslutningsnumret var en mäktig och härlig upplevelse, säger Jannike.

Avslutningsprogrammet i Northern Lights avslutningsdel av gymnastikprogrammet Northern Lights Bild: C.Wunsch/YLE

- Det blev en rolig vecka, fastän väldigt intensiv. Vi har fått bra feedback för kvarten. Föreställningarna gick bra med tanke på att vi aldrig hann vara alla på plats innan Gymnaestradan. Det var faktiskt mäktigt att få uppträda på hemmaplan, publiken hejade även om läktarna inte alltid var fullsatta. Glädjen var det viktigaste och nu några veckor senare känns det som att vi inte kunde ha gjort något annorlunda. Små missar och tabbar förkommer alltid i såna här projekt, menar Lotta. Men när jag får tårar i ögonen då jag tänker tillbaka på stämningen som låg i luften då vi uppträdde, ja, då kan man nog få vara nöjd.

Dansant gymnastik i Norra Kvarten dansant gymnastik Bild: C.Wunsch/YLE

- Gymnaster lärde sig nya danser, fick många vänner, njöt av publiken och hade väldigt god sammanhållning. Redan första föreställningen gick fantastiskt bra med stor publik och kalla kårar hos alla deltagare, säger Lotta.

Största tacket går till koreograferna som gjorde så fina danser. Och till gymnasterna som deltog. Vilken vecka, vilket gäng!

Här ser du hela Norra Kvarten som uppträder med sitt program på Gymnaestradan, i Helsingfors 2015

I en centerledd regering finns inte utrymme för extremism, säger nyvalda österbottniska riksdagsledamoten Antti Kurvinen (C). Det är ändå varje partis uppgift att hålla rent i eget hus, säger den 29-åriga Kauhavapolitikern.

Att ytterhögern höjt sin profil på sistone är något som oroar Antti Kurvinen. Han betonar att man inom Centern inte accepterar någon som helst form av extremism:

- Vi godkänner inga våldsamma ismer. Inte rasism, nazism eller våldsam anarkism. Ingen politiker kan acceptera våldsamma upplopp eller främlingshat. Det går inte att förändra Finland med våld.

Sannfinländarna måste inse att de inte kan driva en ytterhögerlinje i en centerledd regering.

Många anser att Juha Sipilä tydligare borde ha tagit ställning till riksdagsman Olli Immonens uttalanden. Håller du med?

- Jag anser att Juha Sipilä och Matti Vanhanen har varit tydliga med att Centern ser negativt på den här sortens skriverier och högerextremistisk verksamhet. Det har Sipilä sagt i ett pressmeddelande och på Twitter.
Jag håller inte med om att Centern skulle ha försökt tona ned frågan!

Nu är det upp till den sannfinländska riksdagsgruppen att ta ställning till Olli Immonens framtid, säger Kurvinen:

- I politiken gäller att varje parti håller rent i eget hus. Alla partier har sina egna problem, och det är klart att det blir korsdrag ibland. Det finns en gräns för hur mycket partier ska lägga sig i varandras angelägenheter. Samtidigt måste Sannfinländarna inse att de inte kan driva en ytterhögerlinje om de vill sitta med i en centerledd regering.

Hur fungerar regeringssamarbetet överlag?

Man kunde säga att vi har en regering med mer traditionella värderingar och bondförnuft.

- Vad regeringssamarbetet beträffar ser jag att vi har en synnerligen handlingskraftig och stark regering. Man kunde säga att vi har en regering med mer traditionella värderingar och bondförnuft.

Tiden mogen för medborgarlön

Som bäst förhandlar statsminister Juha Sipilä (C) om att få till stånd ett samhällsfördrag mellan arbetsmarknadsparterna. Kurvinen är optimistisk beträffande möjligheterna att uppnå ett avtal. Någon lätt uppgift blir det ändå inte:

- Det är klart att vi kommer att ske skärpningar ur löntagarnas synvinkel. Men som motvikt behövs också positiva åtgärder i form av utbildning, rehabilitering och kvalitativa förbättringar av arbetslivet. Arbetsgivarna måste inse att man inte kan få igenom alla sina krav. Det behövs också morötter för att motivera arbetstagarna.

Det anses allmänt att vi behöver få ut fler människor i arbetslivet. Ändå pekar sysselsättningssiffrorna i motsatt riktning just nu. Hur ska vi vända på trenden?

- Det är viktigt att inse att vi befinner oss i en akut lågkonjunktur. För att få fart i företagen måste vi se över arbetstiderna, få till stånd måttliga löneuppgörelser och sporra universiteten och forskningsinstituten till nya innovationer. Det är de akuta utmaningarna. På längre sikt måste vi se över strukturerna. Det ska vara lönsamt att arbeta, flitfällorna måste bort och onödig byråkrati ska inte sätta käppar i hjulen för utvecklingen. Vi tror på att nya idéer uppstår då människor får frihet att förverkliga sig själva.

Flitfällorna måste bort och onödig byråkrati ska inte sätta käppar i hjulen för utvecklingen.

Hur ska vi konkret göra oss av med flitfällorna? Är du för medborgarlön?

- Ja, även om jag inte vill ta ställning till några summor i det här skedet. Men principen borde vara att socialförmånerna minskar stegvis i takt med att förvärvsinkomsterna ökar. Det är också viktigt att kombinera beskattning och socialskydd bättre än i dag. Jag tycker att förvärvsinkomsterna borde vara skattefria till en gräns. Det här skulle sporra till att ta emot lägre avlönat arbete.

Kritikerna hävdar att grundinkomsten i praktiken kan förvandlas till ett statligt stöd till låglönebranscher. Ser du en risk för det här?

- Kritiken är säkert befogad. Om vi går in för ett försök med grundinkomst måste vi se till att möjligheterna att missbruka systemet blir så små som möjligt. Samtidigt frågar jag mig hur det kommer sig att vi har gott om lågavlönade jobb i Finland som ingen vill ha. Jag har talat med otaliga företagare som rekryterar arbetskraft från Östeuropa och Asien då ingen i Finland vill ta emot jobben. I ett läge med tio procents arbetslöshet borde systemet sporra människor att ta emot också dessa jobb.

Hur går diskussionerna inom ditt parti Centern? Tror du partiet är berett att stöda medborgarlön?

- Det finns nog ett brett stöd inom Centern. Själv representerar jag i den här frågan en yngre och mer reformvänlig falang inom Centern. Bland de yngre politikerna stöder nästan alla någon slags medborgarlön.

Det är viktigt att en del av regeringens infrastrukturpengar riktas till att upprätthålla mindre vägar på landsbygden.

Pälsnäringen viktig

I sin valkampanj profilerade sig Antti Kurvinen som en stark förespråkare av österbottniska intressen, en ”slätternas försvarare”. Den 29-åriga Kauhavabon har en lång lista på saker som borde förbättras i den egna valkretsen:

- Vägarna i Österbotten har tillåtits förfalla och det är viktigt att en del av regeringens infrastrukturpengar riktas till att upprätthålla mindre vägar på landsbygden. Vi måste se till att det finns goda utbildningsmöjligheter på alla nivåer, och stöda de lokala företagen. Näringslivet i Österbotten skiljer sig från övriga Finland. Här finns många små familjeföretag, vi har en stark jordbrukssektor, pälsnäring och torv som energikälla.

Du ställde nyligen ett skriftligt spörsmål till regeringen om utvecklandet av pälsnäringen. Vad vill du utveckla?

- För det första måste vi minska på regleringen av pälsnäringen. I dagens läge lider pälsuppfödarna av tungrodd byråkrati. För det andra är det viktigt att pälsuppfödare får finansiering för att kunna utvidga verksamheten och ge över den till följande generation. Vi måste också hjälpa de finländska pälsuppfödarna att nå ut till den internationella marknaden där efterfrågan finns.

Vad säger du till dem som anser att pälsdjursnäringen borde avvecklas, inte utvecklas?

Kanske har pälsdjursuppfödarna också varit alltför inåtvända.

- Jag vill fråga dem var vi ska hitta jobb åt de tusentals människor som pälsnäringen sysselsätter i Österbotten. Jag har också uppmanat pälsdjursuppfödarna att bjuda in allmänheten för att bekanta sig med verksamheten. Jag tror att många bildar sig en uppfattning om pälsnäringen utan att någonsin ha besökt en farm!

Pälsdjursuppfödningen väcker starka känslor. Hur ska man kunna föra en konstruktiv dialog mellan dem som stöder och motsätter sig pälsnäringen?

- Det är klart att det behövs mer dialog, här kan säkert bägge parter se sig i spegeln. Mitt budskap till dem som motsätter sig verksamheten är att man inte kan ta till olagliga metoder, till exempel släppa ut djur eller smygfilma. Men kanske har pälsdjursuppfödarna också varit alltför inåtvända. Som österbottnisk politiker hoppas jag att vi höjer blicken – detta gäller både för pälsdjursuppfödare och andra!

Artikeln med Antti Kurvinen hör till en intervjuserie med nyvalda riksdagsledamöter.´Nästa vecka intervjuar vi Vänsterförbundets Hanna Sarkkinen.

Polisen efterlyser observationer av Oravais rånarnas bil under onsdagsmorgon12. augusti. Polisen vill gärna veta mera om var i Oravais, Vörå och Kvevlaxområdet bilen rört sig mellan klockan 7.00 och 10.00 den morgonen.

Rånarna rörde sig i den ljusbrun Nissan Primera som syns på bilden. Tips till polisen kan ringas in på nummer 050- 3819810 mellan klockan 8-16 eller förmedlas per e-post till adressen: rikostorjunta.rannikko-pohjanmaa@poliisi.fi .

Rånarnas Nissan Primera Rånarnas Nissan Primera Bild: Polisen

Det var på onsdag morgon den12. augusti som en familj i Oravais utsattes för pistolhot och rånförsök. Tre maskerade män i trettioårsåldern trängde sig in i huset och ville ha pengar.

De misstänkta rånarna greps utan dramatik i Kvevlax i Korsholm strax efter händelsen. De tre rånarna är häktade och misstänks för grovt rån.

Familj hotad med pistol i Oravais
Tre män häktade för rånet i Oravais

Det blev två SFI-medaljer på damernas 800 meter vid 22-åringarnas FM-tävlingar i Lahtis. IF Nykarlebynejdens Jonna Julin kom i mål som vinnare i ett lopp där Vasa IS Sofie Lövdahl var trea.

Julin öppnade med ett första varv på 71 sekunder och kom i mål som etta på tiden 2.16,9. Hon besegrade tvåan Roosa Lahtinen med en halv sekund.

- Jag vet inte riktigt om man ens kan kalla 800 meter för en sidogren, det var en lyckad säsongsdebut för min del, skrattar Julin när Yle Sporten ringer upp henne på hemvägen från ett lyckat FM.

Mer glädjande än segern på 800 meter var putsningen av det personliga rekordet på 400 meter på lördagen. I den tävlingen blev det "bara" FM-brons.

- Jag har haft så mycket problem med skador och sjukdomar och kämpat i fyra år och det har inte lossnat även om jag varit i form. Nu äntligen lossnade det och det är jag supernöjd med, konstaterade Julin.

"Oerhört glad för Anna"

På 200 meter var hon också finalklar, men orken tröt och placeringen blev fyra.

- Det var trötta ben då, jag hade inga andra förväntningar än att komma i mål. Jag är oerhört glad för Anna (Julin) som gått framåt så mycket i år, hon var väl värd sin medalj.

Jonna Julins kusin Anna Julin knep silver på 200 meter, medan guldet gick till förhandsfavoriten Milja Thureson.

Sofie Lövdahl från Vasa IS hade marginalerna på sin sida vid målfotot på 800 meter, då hon skar linjen en hundradel före HKV:aren Amira Chokairy och tog brons.

Guld till Sjundeå

Också på herrarnas 800 meter blev det en SFI-medalj, när IK Falkens Simon Haglund var trea. Hans sluttid blev 1.55,15.

På herrarnas 5000 meter blev det dubbelt SFI när Eero Saleva från Sjundeå IF knep guld före tvåan Otto Loukkalahti från IF Raseborg. Saleva var 18 sekunder före Loukkalahti i mål.

Great weekend! National champion gold from steeplechase and silver from 5000m #IFRaseborg #sfifriidrott #pumarunning #trackandfield #sm22

— Otto Loukkalahti (@Oloukkalahti) August 16, 2015

Oskari Mörö kom aldrig till start på 400 meter häck på grund av skadekänningar, men i hans frånvaro knep Jevgeni Aleksandrov från Helsingfors IFK ett FM-brons på tiden 55,12.

På 200 meter drabbades Erik Back från Helsingfors IFK av kramp i kurvan och kom aldrig i mål. Det gjorde däremot Esbo IF:s Roope Saarinen som fick silver med tiden 21,30.

Saldot för SFI-föreningarna under andra dagen i Lahtis blev två guld, tre silver och tre brons: totalt åtta medaljer.

Resultaten från 22-åringarnas FM hittar ni här.

Arrangörerna för Wasa Open Air under veckoslutet tror att festivalen kan bli en årligen återkommande happening. Redan nu har arrangören Loud N´Live börjat planera för ett evenemang på Karlsplan i Vasa också nästa år.

Producent Arde Jokinen från Loud N´Live är mycket nöjd med helgens festival där Robin och Isak Elliot uppträdde på Fredag och Frida Andersson, Alphaville och Roxette på lördagen. Allt fungerade riktigt bra.

- Det var ett hopp i det okända med en ny plats, men allt fungerade riktigt bra, säger Jokinen.

Fler skulle rymmas

Det slutliga publikmängden är fortfarande inte helt klar. Över 10 000 åskådare hade lördagens konserter och kring 3500 besökte festivalen på fredagen. Allt som allt släpptes 11 000 biljetter till lördagens konserter och Arde Jokinen tror att man nästa år kan få in ännu fler åskådare.

- Vi kollade in kapaciteten för Karlsplan på samma gång och med små justeringar skulle man kunna få in 3000 personer till, säger Jokinen.

Redan nu har arrangören alltså börjat planera ett motsvarande evenemang för nästa år. Om tidpunkten är den samma är ännu oklart men redan nu finns det planer på vilka artister kunde bli aktuella.

Vilka artisterna är vill Jokinen inte gå in på i det här skedet. Han hoppas att det klarnar i bästa fall redan vid årsskiftet.

- Jag tror att det blir av också nästa år, säger Jokinen.

Nu hänger det på publiken

Förutsättningarna är enligt arrangören goda för att Wasa Open Air kan bli en tradition. Staden har varit mycket tillmötesgående och stött evenemanget på alla tänkbara sätt berättar Jokinen. Nu hänger det egentligen bara på publiken.

- Vi ordnar så länge publiken vandrar in genom porten, säger Jokinen.

Karlsplan som festivalställe var lyckad och allt förlöpte i stort sett bra. Akustiken på plan är bra eftersom den inte omgärdas av byggnader. Dessutom finns det inga betongläktare som påverkar ljudet. Små justeringar med tanke på nästa år har arrangören ändå i tankarna.

- Om artisten är av samma typ som Roxette så det lockar mer vuxen publik så måste vi se över restaurangutbudet till nästa år, säger Jokinen.

Juniorerna sålde biljetter

VPS juniorer och Vasa Sport juniorer sålde biljetter till både fredagens och lördagens konserter. VPS juniorers styrelseordförande Teija Korpilahti berättar att samarbetet med arrangören var mycket positivt.

VPS juniorer sålde 3000 biljetter och fick en del i provision. Enligt Korpilahti har de här intäkterna en mycket stor betydelse för VPS juniorer.

- Pengarna går direkt till lagen och underlättar en hel del när det gäller kostnader som annars faller på föräldrarna. Det har varit en mycket bra erfarenhet. Vi är gärna med och säljer biljetter också framöver, säger Korpilahti.

Det är länge sedan det ordnades en så här stor konsert i Vasa. Efter att Rantarock lades ner för femton år sen och Rockperry för sex år sen har det varit tunnsått med konserter som samlar 10.000 besökare.

Wasa Open Air

Lyssnarnas och läsarnas bilder från veckoslutets konserter.

Artikeln uppdaterades med kommentar från VPS juniorernas styrelseordförande 15:00

Fredrik Smulter hade inga problem att vinna FM-guld i klassisk bänkpress i Ylöjärvi. Nytt finskt rekord blev det ändå inte.

Öppningsvikten på 252,5 kg gick lekande lätt upp för Smulter och inte heller andra lyftet på 260,0 kg orsakade några problem för Malaxlyftaren.

I det tredje lyftet försökte Smulter förbättra på sitt finska rekord i klassisk bänkpress, men 282,5 kg var den här gången för tungt för Smulter.

– Normalt sett så känner du när du har det på raka armar ifall du klarar av att lyfta det och det kändes faktiskt bra, så jag blev lite förvånad att det tog emot där mitt i allt, sade Smulter efter tävlingen.

Ove Lehto från Ålands Kraftsportsklubb slutade tvåa med resultatet 242,5 kg.

– Jag är nog nöjd med det. Det kändes som att det fanns lite till idag, men det var årsbästa i klassisk bänk, konstaterar Lehto.

Martti Jylhä från Vuokatti Ski Team Kainuu korades till finsk mästare på 15 kilometer vid FM på rullskidor i Hyvinge. Med sig på pallen fick han Matias Strandvall från IF Minken och Rikhard Mäki-Heikkilä från IF Länken.

Segermarginalen för Jylhä över Strandvall blev futtiga 0,3 sekunder i ett lopp där tätduon var ute på banan i nästan 32 minuter.

Rullahiihdon SM-kultaa monon mitalla ennen @mstrandvall'ia! Hyvä reitti ja kova treeni.💪🏼 Iskettiin kahdestaan irti reilu 2 kierrosta ennen maalia ja kirittiin lopuks.#rintterit #hiihto #xcskiteamfin #marwe #hyvinkää @salomon #yoko 📷: @innka8

A photo posted by Martti Jylhä (@marttijylha) on Aug 16, 2015 at 5:47am PDT

Bakom tätduon lyckades Länkens Rikhard Mäki-Heikkilä klämma in sig på en tredje plats. Dagen innan hade han tävlat vid FM i friidrott och var nära ett brons på 1500 meter i Lahtis.

Oho OHO! Rullahiihdon SM-kisoista #ronssi:a! Vitosen jälkeen vedin porukan rikki ja lopussa kolmas! #kesäkunto2015 pic.twitter.com/USQ2htTiRx

— Rikhard MäkiHeikkilä (@rikhardfi) August 16, 2015

I damtävlingen gick segern till Maija Hakala från Hämeenlinnan Hiihtoseura. Hakala var helt överlägsen och vann med nästan en och en halv minut före tvåan Milla Saarinen från Anjalan Liitto.

Kolla in alla resultat från Hyvinge och FM på rullskidor.

Trestegshopparen Sanna Nygård från Vasa IS har haft skadeproblem under hela sommaren, men på söndagen lyckades hon göra nytt personligt rekord när hon fick till 13,73 vid en tävling i Umeå.

Nygård, som har diagnosen hopparknä på sitt ena knä, har fått skynda långsamt hela säsongen och inte kunna inleda trestegstävlandet som normalt.

Knäproblemen gav vika under högsommaren, men på senaste tiden har en ond fot gäckat utvecklingen för 27-åringen.

Tävlingen i Umeå var hennes tredje trestegstävling för säsongen.

- Det var sjukt bra förhållanden, soligt och varmt och perfekta vindar. Allt jag gjorde kändes lätt och det var helt enkelt en superdag, säger Nygård till Yle Sporten.

Vid tävlingen i Umeå fick hon bara till två lyckade prestationer även om tekniken fungerade bra.

- Det känns extraskönt att göra personligt rekord nu med tanke på mina problem med skador och det faktum att jag senast hoppat så här långt för nästan två år sedan, säger Nygård.

Har väntat länge på att dra på dessa o idag var en passlig dag: 13,73 #PB #folksamchallenge Umeå 😎

A photo posted by Sanna Nygård (@sannanygard) on Aug 16, 2015 at 8:18am PDT

Den första i omgång ett mätte 13,52 medan hennes tredje notering med +1,5 vind i ryggen mätte 13,73.

Hennes tidigare rekord var 13,63, även det gjort i Sverige hösten 2013.

180 minuter fotboll spelades på söndag i fotbollsligan och det enda målet såg dagens ljus i Tammerfors.

Ilves tog viktiga poäng i bottenstriden, då laget besegrade Jaro på hemmaplan med 1-0. Heikki Aho gjorde matchens enda mål i slutet av första halvleken.

I och med segern steg Ilves förbi Helsingfors IFK till en åttonde plats och tog lite avstånd till bottenstriden.

I Lahtis lyckades VPS knipa ett poäng mot FC Lahti. Matchen slutade 0-0. VPS fortsätter som tabelljumbo.

Vasa IFK:s Lasse Linjala var pigg i matchen mot Haka i fotbollsettan. Linjala orsakade oreda i Hakaförsvaret vid flera tillfällen och fick även sitt namn i målprotokollet.

Det såg mörkt ut för VIFK efter första halvlek, då Hakas Kalle Multanen fört upp bortalaget i ledning i den 17:e spelminuten.

Men Linjala såg till att hemmalaget fick ett poäng med sig från matchen, då han kvitterade i inledningen av andra halvleken.

Linjala hade även chanser att göra fler mål i matchen, men fick nöja sig med ett mål på söndag.

Vasa IFK presenterade även nyförvärvet Cameron Roget, som fick spela från start. Amerikanen gjorde en hyfsad debut och kan vara en viktig spelare för Vasalaget i bottenstriden.

PS Kemi upp i tabelltoppen

PS Kemi tog igen över tabelltäten, då laget krossade FC Jazz på bortaplan med 4-0. Skillnaden till tvåan TPS är två poäng.

Vresrosen har börjat sprida sig i den österbottniska skärgården. Eftersom vresrosen tvingar undan all annan växtlighet pågår bekämpning på Valsörarna.

- Vi är rädda att den kommer att ta över mer och mer. Till sist kanske den täcker stränderna med sina taggiga, ogenomträngliga bestånd och det vill vi inte, säger Lotta Flemming på föreningen Ostrobothnia Australis.

Vresros Vresros Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Vresrosen har länge varit ett problem i södra Finland men nu har den börjat breda ut sig i Österbotten också.

Med hjälp av medel från Närings-, trafik- och miljöcentralen har Ostrobothnia Australis tagit på sig att bekämpa vresrosen på Valsörarna.

Svårt att bekämpa

På sandiga och steniga havsstränder trivs vresrosen särskilt bra och den sprids via frön och rötter. På grund av de kraftiga rotskotten är det svårt att bekämpa vresrosen.

- Vi använder en utmattningsmetod som går ut på att vi kapar gröna skott av växterna. Helst ska det göras flera gånger per sommar och flera somrar i rad, säger Flemming.

Metoden gör att växterna tröttas och torkar. Att gräva är inget alternativ i och med att det är så stenigt på Valsörarna. Gift är heller inget alternativ.

- Om vi skulle gräva borde vi gräva upp varje sten för att komma åt varenda rotbit. En rotbit kan ge upphov till en ny planta.

Föreningsmedlemmar i Ostrobothnia Australis förbereder sig för att bekämpa vresrosor på Valsörarna. Medlemmar i föreningen Ostrobothnia Australis förbereder sig för att bekämpa vresrosor på Valsörarna. Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Föreningens medlemmar har två gånger i sommar och en gång ifjol besökt Valsörarna för att bekämpa vresrosen. Först nästa sommar fortsätter bekämpningen.

Dryg arbetsmetod - hjälp behövs

Hur utbredd vresrosen är i Österbotten är svårt att säga eftersom det inte har gjorts någon inventering.

- Det är en droppe i havet det vi gör. Vi når vissa resultat, kanske vi hindrar utbredningen men vi kommer inte att kunna få bort allt helt och hållet. Det är ett långsamt arbete.

Så här ser vresosbusken ut när den fått utstå bekämpning. Vresros Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Därför vill Flemming att alla som har stugor ute i skärgården eller annars rör sig i skärgården, ska hålla utkik efter vresrosor.

- Fast du kanske inte tycker att den har ökat på tiotals år producerar den nypon som flyter i väg eller som fåglarna tar. Det sprider vresrosen till andra ställen i skärgården.

Flemming är rädd att vresrosen kan tvinga bort havtornen.

- Jag tror inte riktigt att vi är beredda att byta ut havtornen mot vresrosor.

Normalt är gatubelysningen tänd överallt i Vasa om nätterna den här tiden på året. Men inte i år. Staden ska spara 50 000 euro genom att hålla beslysningen släckt mellan midnatt och klockan fem på vardagsmorgnar.

Anci Jylhä och Johanna Stenback ogillar de släckta gatlyktorna i Vasa nattetid. Anci Jylhä och Johanna Stenback ogillar de släckta gatlyktorna i Vasa nattetid. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

- En mörkersituation med bil, cykel och fotgängare inblandade är inte bra, speciellt inte om det är regnväder och dålig sikt - det är inte en bra kombination. Det är hemskt att säga, men det blir ju också enklare för en våldsman att slå till eftersom det är enklare att fly i skydd av mörkret, säger Anci Jylhä.

Måste det hända olyckor?"

Anci Jylhäs granne Johanna Stenback håller med - att släcka gatlyktorna skapar så mycket oro att det kanske ändå inte är värt det.

- Jag är lite orolig för att det här kommer att drivas till att det först måste hända något - först en olycka, sedan en till, en andra och en tredje innan man börjar ta tillbaka det här beslutet. Det vore ju inte bra om man tvingas göra såm säger Johanna Stenback.

Staden har fått en del kritik

Ragnvald Blomfeldt, SFP, sitter i tekniska nämnden och var förra vintern med om att fatta beslutet om att släcka gatlyktorna i stora delar av Vasa. Han har fått en del kritik för det.

- Vi förväntade oss en del kritik och det har mycket riktigt börjat kommit en del synpunkter, säger Blomfeldt.

Men inga synpunkter som får staden att ångra sig?

- Nej, det är för tidigt ännu att dra sådana slutsatser.

Har försöket gått bra överallt eller finns det något ställe där gatlyktorna borde vara tända?

- En sak som är lite olyckligt är att det är mörkt när man kommer från Vasklot hamn. Det ger kanske inte så bra intryck när utländska gäster kommer in efter midnatt och hela staden verkar vara mörk. Där borde man kanske fundera om inte vägen in till centrum borde vara tänd, säger Ragnvald Blomfeldt.

Utvärderas inför nästa år

Försöket med släckta gatlyktor gäller inte i centrum och inte längs huvudleder, och inte alls på helgnätterna.

Det är tänkt att försöket ska fortsätta ända till nästa sommar, men det ska först utvärderas före årsskiftet.

I fjol startade Patrick Tiainen en ny kristen församling och ett nytt samfund i Karleby. Sedan dess har han fått ta emot en rad hotelser. Allt från bilder på en knivhuggen man till dödshot på bilens vindruta.

Tiainen säger att han varje månad får mer eller mindre otrevliga samtal, e-post eller lappar på bilen.

- Det är allt från att de vill att jag ska flytta bort, stänga församlingen eller att de vill ta livet av mej eller klå upp mig.

Det första mer allvarliga hotet kom inom en vecka efter att Tiainen grundat församlingen Word of faith i maj 2014.

- Det var någon som ringde och sa att de ska klå upp mig så att inte ens min mamma känner igen mig.

Tianen säger att han inte är rädd. Han har bara tagit några enstaka fall till polisen. En del av dem bara till kännedom, men åtminstone en brottsanmälan.

Offra honom åt Satan

Några av de mest allvarliga hoten har kommit som lappar på Tiainens bil. På den första stod det på finska att "Vi är många som hatar dig Patrick Tiainen".

Dagen före hade han fått ett mejl med en knivhuggen man i ett badkar fyllt med blod.

Några av lapparna som lämnats på Patrick Tiainens bil. Några av lapparna som lämnats på Patrick Tiainens bil. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Den andra lappen var på engelska. Översatt blir texten så här: "Jag vill att du ska vara min pojkvän, sen ska jag offra dig åt Satan och använda ditt huvud som skål för frukostflingor".

Lapparna har kommit då Tianen till exempel varit i någon butik eller besökt någon.

- Jag insåg ganska snart att det är någon som vet var jag finns, och som vet vilken bil jag har.

Vad tänkte du?

- Jag var förberedd, men kanske ändå lite överraskad. Jag tycker det är ett väldigt ofinskt beteende. Det kom så jättemycket och så rakt på.

Någon saboterade bilen

Tianen säger att han delvis kan förstå att folk reagerar. Han och församlingen Word of Faith har varit mycket synlig i media, och de är ofta ute på gatorna och missionerar.

- Jag kan förstå att folk blir upprörda, att det finns många som reagerar starkt på det jag gör. När det gäller religion eller religiös övertygelse är vi vana med att det är personlig sak som vi inte talar så mycket om. Vi är så väldigt synliga, jag antar det är en av orsakerna till varför vi blir attackerade.

En händelse som gjorde att Tiainen började ta hotelserna mer på allvar var när någon hade fixat med hans bil.

- Någon hade petat på upphängningarna vid hjulen. När jag kom upp i 80 km i timmen smällde det. Jag miste kontrollen över bilen, snurrade runt och åkte i diket.

Från verkstaden sa de att enda förklaringen var att någon på flit har gjort det.

- De sa att det här inte händer av sig själv.

Kastade lakrits på honom

Vid ett tillfälle befann sig Tiainen i en affär tillsammans med en församlingsmedlem. Plötsligt började några barn kasta lakritsbitar på honom.

- "Det är farligt att åka med Patrick till butiken", är numera ett skämt i församlingen.

Tiainen betonar att reaktionerna som han får ta emot egentligen är ett rop på hjälp. Han säger att han inte är rädd.

- Nä, alla som reagerar så här starkt och hotar så behöver Guds kärlek, vi måste se det på det sättet.

Men har du blivit försiktigare?

- Efter episoden med bilen funderade jag vad jag ska göra för att skydda vår församling. Men jag insåg till slut att vårt liv i varje fall är i Guds händer. Inte i polisens eller övervakningskamerornas, så vi har fortsatt som förr.

Samtidigt tycker Tianen att det är oroväckande att det i dagens samhälle finns en brist på respekt för vår nästa.

Polisen tar alla hot på allvar

Tianens brottsanmälan är under utredning hos polisen.

Österbottens polisinrättning tog i fjol emot 535 anmälningar om olaga hot. Men där ingår allt från mindre saker som en ogenomtänkt kommentar på Facebook till verkliga dödshot.

Kommunikationschef Mikael Appel kommenterar inte enskilda fall, men han säger att man ska ta alla hot på allvar.

- Men man ska göra en bedömning efter att man har fått hotet. Fundera igenom om det finns något konkret bakom hotet, eller om det bara är någon som kastat ur sig något.

Med fem sekunder speltid kvar så var Wasa Royals senaste lördag klara för division 1-final i amerikansk fotboll. Men på de sekunderna lyckades motståndarna Saints göra en touchdown och vände 26-21 till 26-28.

- Det var nog en märklig, tom känsla. Vi har nog inte riktigt smält det ännu, säger Joakim Jakobsson och Christoffer Norrgård två dagar efter förlustmatchen.

Wasa Royals är 20-åriga föreningen West Coast Vikings rf:s representationslag i amerikansk fotboll. Royals bildades för tre år sen och i fjol vann de division 1.

- Vi blir starkare varenda år. Alla som är med satsar till 100 procent, så jag tror nog att det kommer att bli bra i framtiden också, säger Christoffer Norrgård.

Amerikansk fotboll är - åtminstone än så länge - en liten sport i Finland. Men då det gäller att locka nya intresserade så har "football" vuxit ganska kraftigt de senaste åren. Ambitionsnivån stiger.

- En stor faktor har nog varit Royals, vi har satsat hårt och det har smittat av sig till andra lag, säger Christoffer.

Målsättningen i år var att förnya division 1-mästerskapet och ta steget upp till Lönnligan. Att laget nu föll i semifinalen behöver ändå inte att drömmen om en ligaplats år 2016 är helt död.

- Nästa år ska det vara åtta lag, mot årets sex, så två ska stiga. Man vet inte om lagen som spelar i final vill stiga, eller om de får stiga - det finns ju flera kriterier som ska uppfyllas, säger Joakim Jakobsson.

Saints från Tammerfors möter Huskies från Tavastehus i final. Vilka lag som sedan stiger till Lönnligan borde vara klart i oktober.

Vindkraftens specialtransporter kommer att belasta vägnätet i Sydösterbotten. Det borde motivera till att hålla vägarna i skick, anser Kristinestads stadsdirektör Ritta El Nemr.

Beläggningen på mindre vägar måste förbättras, speciellt med tanke på de många planerade vindkraftsprojekten i Sydösterbotten. Det skriver Kristinestad i sitt utlåtande till Närings-, trafik- och miljöcentralens väg- och trafikplan.

Specialtransporter kommer att belasta vägnätet i regionen mer i och med vindkraftsprojekten, skriver Kristinestads stadsdirektör Ritta El Nemr i utlåtandet till Södra Österbottens NTM-centrals vägplan för 2015-2109.

Anders Östergård, direktör på NTM-centralen i Södra Österbotten, påpekar i planen för väghållning och trafik 2015-2019, att vägarna sannolikt kommer att försämras ytterligare under planeperioden.

200 miljoner extra behövs per år

För att hindra förfallet och småningom vända utvecklingen till det bättre, bör det satsas 200 miljoner euro mera per år i vägunderhåll, enligt Östergård.

I Kristinestad är bland annat Skrattnäsvägen mellan Kristinestad och Pjelax i stort behov av förbättring, enligt stadens utlåtande. Vägen används mycket av arbetspendlarna, turister och sommarstugeägare.

I en intervju för Yle i juli sade Anders Östergård att det inte finns pengar för ny beläggning på Skrattnäsvägen. Däremot kommer vägen att lappas.

Stadsstyrelsen i Kristinestad behandlar utlåtandet till väg- och trafikplan på måndag kväll.

- I Kristinestad behövs ett vägnät som underhålls både av stat och kommun. Vägnätet är livsviktigt eftersom det är den enda förbindelsen till och från Kristinestad, skriver Ritta El Nemr i beredningen.

Stadsdirektör Riitta El Nemr i Kristinestad föreslår att delgeneralplanen för havsvindparken utanför Sideby ska godkännas. Stadsstyrelsen behandlar ärendet på måndagkväll.

I juni beslöt tekniska nämnden att planen inte skall godkännas och planeringen avslutas.

Vindparken kan få uppemot 80 vindkraftverk

Finlands Havsvind Ab har ansökt om att staden Kristinestad skall inleda planläggningen för cirka 80 vindkraftverk i havet utanför Sideby. Havsvindparken får en total effekt på cirka 240-400 MW.

När tekniska nämnden behandlade ärendet i juni föreslog Kennet Kangas att planen inte skall godkännas. Hans förslag vann efter omröstning med 8-2. Bror Eriksson och Per-Erik Englund (sfp) röstade för planen.

Kangas hänvisade till att stadsstyrelsen år 2009 i sitt utlåtande till Österbottens Förbunds etapplan ansåg att havsvindparken skall strykas.

Nya anvisningar för buller och skuggeffekter

Stadsdirektören önskar bland annat att stadsstyrelsen och fullmäktige i besluten beaktar nya anvisningar gällande bullervärden och skuggeffekter. Enligt dem torde inga riktvärden överskridas i närheten av byggnader.

Observationer visar att största delen av fågelsbeståndet flyger mellan projektområdet och fastlandet, det här enligt beredningstexten till stadsstyrelsens möte på måndagkväll.