![]()
Svenska Yle har kartlagt klagomål och besvär som behandlats av bygg- och miljönämnderna i de tvåspråkiga kommunerna under 2014. Över 250 besvär har kommit så långt som till nämnden och nästan hälften av dem handlar om rättsprocesser.
Det är ändå bara en bråkdel av alla klagomål som går så långt som till nämnden eller en domstol, vilket betyder att antalet i verkligheten är mångdubbelt.
Vi har lusläst alla bygg- och miljönämnders protokoll från året 2014 i 25 kommuner i Svenskfinland för att ta reda på vad man klagar på och i vilken utsträckning. De stora städerna lämnades utanför eftersom vi ville kartlägga situationen på områden med mest egnahemshus- och fritidsboende, där invånarna ofta känner både varandra och kommunens tjänstemän.
Grannens bygglov, grannens skräpiga gård och grannens olagliga bygge stör mest
Ur grafiken kan man läsa i vilken utsträckning nämnderna har hanterat olika fall av klagomål och besvär under 2014 och vad de har handlat om i olika kommuner. Vilka ärenden som behandlas av nämnden varierar, men när någon har valt att föra en process till domstol kommer de fallen alltid till nämnden.
Av de 253 fall som vi hittade handlade 110 om rättsprocesser. Ibland kunde samma fall behandlas av flera olika instanser.
((vis:955617))
Kommunen ändrar sällan åsikt
Grannfejder -Så gjorde vi
- Materialet är baserat ärenden i bygg och miljönämndernas protokoll i 25 två- och svenskspråkiga kommuner
- Vi har plockat ur alla fall med besvär, klagomål och utlåtande till domstolar
- Samma tvist förekomma i olika former många gånger under året, varje ärende räknas skilt för sig.
- Vasa, Åbo, Esbo, Vanda och Helsingfors lämnades utanför iom att bebyggelsen till största delen är höghus och det finns få fritidsbostäder
- Protokollen är offentliga handlingar och finns att läsa på nätet på kommunernas hemsidor
- Den nya regeringen vill minska på besvärsprocesserna - vi ville granska hurudana klagomål som sysselsätter myndigheterna
De allra vanligaste klagomålen handlade om besvär över beslut som kommunens tjänstemän fattat. I den här kategorin finns besvär över alla sorters lov och tillstånd som kommunen beviljat eller inte beviljat åt grannen, någon annan eller en själv. För det mesta handlade det om besvär över beviljade bygglov eller miljötillstånd.
Genom att besvära sig över ett beviljat bygglov eller miljötillstånd kan man förhindra ett bygge eller ett företags verksamhet under den tid processen tar. I slutänden verkade det vara ganska sällan som kommunen ändrade åsikt utan loven beviljades till slut. Kommunerna verkar inte vara speciellt benägna att ändra åsikt eller komma emot då det gäller deras egna beslut.
Det näst vanligaste var fall där någon byggt något utan att först ansöka om bygglov. I många fall var det grannen som anmält det olovliga bygget. Vi bygger bastur och fritidshus utan lov, vi placerar våra husvagnar på en tomt utan byggrätt och börjar utvidga med terrasser, förråd och dass.
Annat som irriterar oss är grannens hus, grannens skräpiga gård och miljölov som företag i grannskapet fått.
Ett plock bland fejderna
Flugor från en pälsfarm
Grannarna till en pälsfarm i Österbotten vill hindra en utvidgning och hänvisar till lukt och lukt- och flugproblem. Då hälsoinspektören besöker grannarna konstaterar de ”förekomst av stora mängder flugor på utsidan av huset samt att flugmängden utgör en olägenhet som hindrar en normal vistelse på terrassen”. Nämnden anser att problemen kan förhindras genom att utvidgningen följer de bestämmelser som ingår i tillståndet. Besväret förkastas.
Högljudd musik från gästhamnen
Grannarna till en gästhamn i Västnyland klagar på högljudd musik som pågår till efter midnatt. Då kommunen sammanfattar klagomålet beskrivs situationen så här: ”Musiken och sångens bullernivå har varit så hög att den har hörts kilometervis över vatten och holmar in i bostäderna. En del av undertecknarna har varit tvungna att använda öronproppar för att kunna sova.”. Gästhamnen erbjuder sig att flytta musiken inomhus.
Lång process om ovårdad fastighet
Gårds- och gatusynen i en kommun i Västnyland har två år tidigare märkt att en fastighet ”var i ovårdat skick och förfulade omgivningen”. Trots en uppmaning har fastighetens ägare inte snyggat upp fastigheten. Nämnden kom då med en ny uppmaning men denna gång med hot om tvångsutförande.
Krav på kortare brygga
Efter ett beslut i Högsta förvaltningsdomstolen har ägarna till en fastighet i Åboland varit tvungna att förkorta sin brygga från 33 till 10 meter. I ett senare skede söker fastighetsägare som bor i närheten om åtgärdstillstånd för att få renovera sin brygga. Ägarna till den förkortade bryggan kräver då att den andra bryggan också måste förkortas i samband med renoveringen. Då ärendet går vidare till Åbo förvaltningsdomstol anser nämnden att rättelsekravet är obefogat eftersom ”fastighetsägarna som är rågrannar vid stranden och vattenområdets ägare inte motsätter sig renovering av bryggan och bryggan inte kränker allmän rätt”.
Gårdsbod på grannens tomt
En nämnd i Västnyland beviljar bygglov för en gårdsbod på fyra kvadratmeter. En granne för saken till Helsingfors förvaltningsdomstol och hänvisar bland annat till att bodens placering inte är tillräckligt specificerad.
Vems fel är det dåliga brunnsvattnet?
En fastighetsägare i Västnyland märker att kvaliteten på brunnsvattnet är dålig och misstänker sina grannar. Miljöinspektören gör bedömningen att ytvatten kommer in i brunnen och att grannarna inte är orsaken. Vattenprover tyder på samma sak.
Övernattningsstuga utan bygglov
Byggnadsnämnden i en österbottnisk kommun får tips om att en ”bastu/ övernattningsstuga på hjul” har placerats på en tomt som saknas byggrätt. Nämnden uppmanar ägaren att lämna in en förklaring.
I Österbotten stör pälsfarmer, i Åboland sommarstugor och bryggor
I materialet framkommer tydliga regionala skillnader. I de åboländska kommunerna och Raseborg förekommer en hel del klagomål på bygglov som grannen fått för sitt fritidshus eller brygga. Kimitoön är också den kommun där det klagas mest om man ser till antalet invånare.
I Östra Nyland förekommer många fall som handlar om vattenandelslag och hur de drar sina rör.
Bland de österbottniska kommuninvånarna är det vanligt att besvära sig över rävfarmernas bygg- och miljölov. I nästan alla fall får ändå farmerna de lov som de ansökt om.
I Österbotten varierar också benägenheten att klaga, eller åtminstone att föra fall till nämnderna eller rätten, mycket. Vi kan bara spekulera i vad det kan bero på; kanske är tjänstemännen i Närpes, Kaskö och Korsnäs bättre på att medla, eller så är tröskeln att klaga högre.
