Flickan som är misstänkt för dråpet på en 15-årig flicka i Seinäjoki vill sinnesundersökas. Södra Österbottens tingsrätt har i dag godkänt hennes förslag trots att hon ännu inte står åtalad.

Tingsrätten ansåg att förundersökningen kommit så pass långt att beslutet om sinnesundersökning kunde tas.

Att genomföra en sinnesundersökning tar i genomsnitt 56 dygn. Åtal måste väckas senast den 28 augusti 2015.

Institutet för hälsa och välfärd bestämmer var undersökningen äger rum och även undersökningens tidsplan.

Före den gångna vintern hade Kristian Bäck aldrig tagit en FM-medalj i längdhopp. Nu är Vasa IS-hopparen plötsligt sjunde bäst i Europa i U20-åldersklassen.

Bäck slutade sjua i EM-finalen i Eskilstuna med 741, vilket är två centimeter kortare än det personliga rekordet kan hoppade i Sibbo för ett par veckor sedan.

– Det känns nog riktigt bra. Målet var att hoppa 750 men det blev inte av idag. Jag hade små teknikproblem och banan kändes lite slö, säger en självkritisk Bäck till Yle Sporten.

– Ännu roligare hade det varit om jag kommit över 750, men inte kan jag ju vara missnöjd. Sjunde i junior-EM... Mitt mål var bara att komma till final. Jag är nog riktigt nöjd med min prestation.

Hastig utveckling under det senaste året

Bäck hade minst tangerat sitt personbästa i fyra av fem tävlingar i sommar inför EM. Sammanlagt har han höjt sitt rekord med 37 centimeter den här säsongen.

18-åringen har fortfarande aldrig tagit en FM-medalj utomhus i längdhopp, men knep guld inomhus i vintras. Utvecklingen har varit märkbar.

– Det har faktiskt gått ganska snabbt framåt, konstaterar Bäck som hoppade 726 inomhus i februari.

”Vristen supersjuk”

Bäck är delad sjua i Finland i år och tävlar följande gång på Kalevaspelen i Björneborg om två veckor. Pausen behövs också på grund av skadebekymmer.

– Jag har haft problem med vristen ganska länge, men blivit rätt van vid det. Men idag blev den supersjuk, så det blir lätt träning och vila nu.

– Det blir en bra tävling i Björneborg, jag satsar jag på att hoppa långt. Jag vet inte om jag har medaljchans, men målet är att komma in bland de fem bästa.

Kristian Bäcks mamma Natalia Kilpeläinen-Bäck hoppade under sin karriär i såväl VM som EM. Hon tränar sin son tillsammans med sin man Mikael Bäck.

Hur mycket vet du om Jean Sibelius?
((vis:949124))

En Korsholmsbo kammade hem storkovan i fredagens dragning i Eurojackpot. Med 5+1 rätt blev vinsten 724 000 euro.

Ingen hade den rätta raden i fredagskvällens dragning i Eurojackpot-spelet. Men i Korsholm lyckades någon pricka in 5+1 på lottokupongen.

De rätta siffrorna gav Korsholmsbon en vinst på 724 000 euro.

Lottoraden hade lämnats in på nätet.

En lika stor summa gick också till en annan finländare. Den kupongen lämnades in i Laukas i Mellersta Finland.

På rörtillverkaren OSTP i Jakobstad vädrar man morgonluft. Grunden står färdiggjuten för en ny produktionshall, då en produktionslinje flyttas från Sverige till Finland.

- Det här är helt klart positivt för oss. Det innebär att vi breddar vår produktportfölj och kan erbjuda i princip alla våra produkter här på samma ställe, säger Thomas Pettersson som är vd för Ostp Finland.

Efter några tunga år med minusresultat har företaget lyckats svänga minus till plus och nära att fördubbla omsättningen. Nu pekar alla kurvor uppåt, inklusive sysselsättningen, som redan ökat från 150 till 230 personer:

- Vi nyrekryterar. Både på grund av den utökade produktionen och dessutom ser vi att 50-60 personer går i pension inom kort, säger Pettersson.

Mer produktion på färre ställen

Fram för allt innebär flytten till Jakobstad en möjlighet att koncentrera verksamheten till färre orter, vilket innebär inbesparingar på bland annat administrativa kostnader och fastigheter. Men stängningar har drabbat andra orter, med påföljden att en allt större del av verksamheten flyttats till Österbotten.

Det vi kan tävla med är kvalitet, leveranstider och att vi håller vad vi lovar.― Tomas Pettersson, vd Ostp

På Rolls Royce i Karleby resonerar man likadant. Även hit koncentreras allt mer av bolagets tillverkning, då en större del av jet-båtmotortillverkningen överförs till Österbotten från svenska Kristinehamn.

- Jämfört med övriga Norden, ser man ju att vi har en ökad konkurrenskraft här och det gäller också vår enhet i Rauma, säger enhetschef Tomas Renlund på Rolls Royce i Karleby.

Omöjligt tävla med löner

Han betonar vikten av att nischa sig inom det specialkunnande som finns lokalt. På så sätt får man mervärde av högre lönekostnader jämfört med låglöneländerna.

- Men vi måste också satsa på och dra nytta av automationen, säger Renlund.

På Rolls Royce satsar man nu starkt på produktutvecklingen och även servicen är en viktig del, där finländskt kunnande värdesätts. Någon nyrekrytering är ändå inte aktuell trots expansionen. Trots det har personalstyrkan successivt ökat.

På Ostp ser man på ett lite annorlunda sätt på konkurrenssituationen. Frågan om huruvida finländsk exportindustri faktiskt är konkurrenskraftig handlar om många faktorer. Inte bara löner, som man så ofta hänvisar till.

- Vi kan inte tävla lönemässigt med Sydeuropa där våra viktigaste konkurrenter finns. Men det vi kan tävla med är kvaliteten, leveranstider och att vi håller vad vi lovar, säger Pettersson.

Konkurrenskraften mångfacetterad

På Ostp är man närmast oroad över hur konkurrenkraften ska bibehållas, då det är svårt att hitta tillräckligt med kompetent folk.

- Vi måste lyckas locka hit folk också från södra Finland, säger Pettersson, som närmast beklagar att det går så bra för många bolag i regionen, vilket ytterligare ökar pressen på att hitta lämplig personal framöver.

Rolls Royce ser inte samma brist på lämplig arbetskraft. Däremot betonar Thomas Renlund andra faktorer som måste förbättras för att stärka och behålla konkurrenskraften.

Vi måste ha fungerande logistik både för vägtransporter och sjövägar, men också för lufttrafiken. Det är också ett viktigt sätt att stärka konkurrenskraften, säger Renlund.

Grävmaskinen kördes genom gårdens port och sedan ner rakt ner i diket.

Natten mellan fredag och lördag stal någon en grävmaskin av märket CAT 320 från Halmesmäkis gård i Jakobstad.

Grävmaskinen kördes genom porten och efter ungefär 200 meter har grävmaskinen körts rakt ner i ett djupt dike.

Polisen ber att den som vet något om händelsen kontaktar polisen på telefonnummer 0295 415 809

Aktieägare i Anivia har fått besök av dörrknackare eller blivit uppringda av personer som vill köpa aktier. Otrevligt, säger Dan Örndahl från föreningen Anvias småägare.

De senaste dagarna har det gjorts försök att locka aktier från Anvias småägare.

Ägarna har antingen blivit uppringda eller så har de fått besök av dörrknackare. De som tagit kontakt med aktieägarna vill köpa aktier.

För aktieägarna har det förblivit oklart vem det egentligen är som vill ha deras aktier.

- Det här har tagit otrevliga och oseriösa former och jag vill uppmana folk att vara väldigt försiktiga, säger Dan Örndahl som sitter i Anvias småägares styrelse.

En del misstankar har väckts mot att personerna är ute på uppdrag av Anvia. Detta påstående förnekas starkt av Anvia.

- En äldre dam hade haft besök av dörrknackare och de hade bett om hennes kontonummer, erbjudit 2000 euro och postat köpebreven på posten.

Örndahl säger att det här är inte är något som folk bara hittar på. En företagare i Helsingby hade också blivit uppringd av någon som ville köpa hens Anvia-aktier, men personen som ringde uppgav inte vem köparen är.

Enligt Anvias småägare r.f. handlar det om ungefär 20 dörrknackare i Seinäjoki och lika många i Vasaområdet.

Styrelsen för Anvias småägare tror att köparna arbetar för bulvanföretag som vill köpa aktier i Anvia.

Tidningen Pohjalainen var först med nyheten.

Över tusen besökare tog sig till Malax veterantraktorförenings utställning på lördagen. Årsmodeller ända från 1930-talet stod utställda.

På en åker i Övermalax är det trångt om saligheten just denna lördag. De sex personer som ska dirigera till och från parkeringsområdet är rejält överraskade.

- Jag trodde då aldrig att det skulle komma så här mycket besökare till utställningen, det är mycket mer än vad vi hade väntat oss, utbrister Håkan Stenfors, ordförande för Malax veterantraktorförening.

På själva utställningsområdet står 115 veterantraktorer. De flesta är från 1950- och 1960-talet, men några enstaka är från 30- och 40-talet också. En del är vackert nyrenoverade och polerade, en del är rostiga av tidens gång.

Utöver traktorer finns det också skogsmaskiner, mopeder och gamla grävmaskiner utställda.

Dessutom bjöds det på olika arbetsdemonstrationer och besökarna fick ta del av till exempel, pärthyvling, störvässning, tröskning och halmbalning.

Gamla kämpar

Huvudsakliga syftet med utställningen är att visa yngre generationer hur mamma och pappa, eller farfar och farmor, arbetade på åkrarna, säger Stenfors.

- Personligen brinner jag för allt det gamla och det här är fin möjlighet att ta del av hur det gick till och hur det såg ut förr.

Veterantraktorerna på utställningen är till stor del pensionerade från jordbruksarbete, men en använder faktiskt dem fortfarande.

- De flesta är som jag, alltså inte bonde men tycker om gamla traktorer. Men ungefär ett dussin av dessa används ännu i jordbruksarbete.

Malax veterantraktörförening har i dagsläget 234 medlemmar och utställningen ordnades för nionde gången.

Uställning av veterantraktorer i Malax

Malax veterantraktorförening ordnade utställning på lördagen.

Tabelljumbon Vasa IFK hade inget att säga till om i lördagens match mot tabellettan PK-35 i damernas fotbollsliga. Vandalaget vann matchen på hemmaplan med hela 7–0.

Toppen mot botten ska väl bara sluta på ett sätt? Precis så blev det också när tabellettan PK-35 krossade tabelljumbon Vasa IFK på hemmaplan i Vanda.

PK-35 inledde matchen starkt och det dröjde bara sju minuter innan Hanne Ojanperä kunde ge hemmalaget ledningen. I mitten av den första halvleken spelade PK-35 riktigt bra och inom loppet av fem minuter ökade ledningen från 1–0 till 4–0.

Sanna Saarinen var först framme och gjorde 2–0 i den 29:e minuten och bara minuten senare nickade Hanne Ojanperä in 3–0. I den 34:e minuten fick hemmalaget en hörna som Heidi Kivelä slog direkt in i mål.

I början av den andra halvleken fick hemmalaget en frispark i ett bra läge och Linda Ruutu förvaltade läget på bästa tänkbara sätt och gjorde 5–0. Med 20 minuter kvar av matchen stötte Sanna Saarinen in 6–0 från nära håll och med tre minuter kvar av matchen fastställde hon slutresultatet till 7–0 på straff.

– Det har överraskat mig hur hårt och tufft det är, hur mycket man måste spela som ett lag, säger liganykomlingen VIFK:s Camilla Backlund till Yle Sporten.

– Så klart är det jobbigt att ta sig upp efter en förlust som till exempel idag efter 7-0. Det är jobbigt mentalt. Men i och med att vi vann den där matchen för några veckor sen märkte vi att vi har chanser och det lyfte upp lagstämningen.

PK-35 fortsätter att toppa tabellen före Pallokissat medan IFK är fast förankrat i botten med fyra poäng.

– Vi får förbättra bollkontrollen och hålla bollen inom laget. Jag tror det ser annorlunda ut mot sämre lag, konstaterar VIFK:s chefstränare Keijo Karvonen, vars lag har samlat ihop fyra poäng på tolv matcher.

I Åbo tog TPS tre viktiga poäng efter seger över HJK med 2–0. Matchen var bara nio minuter gammal när TPS notoriska målskytt Ria Öling gjorde 1–0 . Det här var Ölings åttonde mål för säsongen.

Saija Östlund fastställde slutresultatet till 2–0 när fem minuter återstod av matchen. Det här var TPS första seger sedan slutet av maj.

Resultat:

TPS – HJK 2–0
Ilves – FC Honka 0–2
Pallokissat – Merilappi United 2–1
PK-35 – Vasa IFK 7–0
Åland United – Nice Futis 3–2

Finlands vägnät är i kris. Vi har oreparerade vägar till ett värde av över en miljard euro. Spotlights granskning visar att bilisterna börjar få nog av gropar och sprickor.

Moottoritie on kuuma. Motorvägen är het. Pelle Miljoonas klassikerlåt känns så sann när vi rullar fram längs motorvägen mellan Åbo och Helsingfors. Lufttemperaturen visar på 16 grader, men asfalten är stekhet, hela 41 grader.

Stekhet är också debatten om våra vägars skick. Om våra förfallande vägars skick. För det är ett faktum att vägnätet i Finland skulle behöva mera asfalt. Mycket mera ny asfalt. Asfalt och andra ingrepp till ett värde av 1,2 miljarder euro.

Reparationsskuld

Vägarbeten på motorvägen mellan Åbo och Helsingfors. vägarbeten Bild: Yle/Kjell Lindroos

Det är den siffran som en parlamentarisk arbetsgrupp presenterade för några månader sedan i sin slutrapport om våra trafikleder. Gruppen som leddes av dåvarande trafikministern Paula Risikko (Saml) kallar det en reparationsskuld. Det betyder att vi borde satsa den summan – 1,2 miljarder euro – för att det nuvarande vägnätet skulle kunna repareras till fullgott skick. Om vi tar i beaktande hela trafiknätet (rälstrafik, vattenleder) är reparationsskulden dubbelt så stor, 2,4 miljarder.

Alla vet att det inte är aktuellt med dylika summor. Men den nya regeringen har låtit förstå att det ändå ska satsas på infrastruktur. I viss mån.

– Regeringsprogrammet lovar litet mera pengar från och med år 2017, konstaterar Anders Östergård, vid NTM-centralen i Södra Österbotten.

Ovisshet

Seinäjoki järnvägsstation. Seinäjoki järnvägsstation Bild: Yle/Kjell Lindroos

Men hur mycket som satsas på landsvägsnätet vet ingen ännu, tillägger han. Också järnvägarna behöver mera pengar.

På NTM-centralen i Nyland är ovissheten likaså stor beträffande de utlovade satsningarna.

– Det är oklart vilka åtgärder som regeringen planerar, säger områdesansvariga Jarmo Puharinen.

Katastrofalt skick

Det är middagstid vid en av Sydösterbottens stora samlingspunkter. Macken och restaurangen vid riksväg 8 litet utanför Närpes centrum drar till sig både lokalbefolkningen och förbipasserande. Långtradare och personbilar dominerar. Men det märks att sommaren är här. Motorcyklarna blir allt fler.

Harri Vuorenmaa och Lasse Kakkuri ger tummen ner för våra vägar. harri vuorenmaa (till vänster) och lasse kakkuri (till höger) Bild: Yle/Kjell Lindroos

Harri Vuorenmaa och Lasse Kakkuri från Vasa står vid varsin 1200 kubikmeters klassiker. De kör båda HD, alltså Harley Davidson. De är på väg till en MC-träff i grannlandet Sverige, närmare bestämt till Norrtälje.

Men det är ett tvivelaktigt nöje nuförtiden att ratta hojen längs vägarna i hemlandet.

– De är i katastrofalt dåligt skick, säger Harri.

– De är rent ut sagt skit, tillägger Lasse.

Vägarbeten på "riksåttan" i Malax vägarbeten på riksväg 8 i malax Bild: Yle/Kjell Lindroos

– Vi undviker däremot de mindre vägarna, säger de. Så dåliga har de blivit runt Vasa med omnejd.

Det är kanske inte så förvånande efter de här kommentarerna att vitsordet för vägnätet i Finland blir en femma. Nästan underkänt med andra ord.

Realism, tack

Tapio Mäkinen efterlyser realism i vägdiskussionen. Tapio Mäkinen Bild: Yle/Kjell Lindroos

Några kilometer utanför Kristinestad möter vi Tapio Mäkinen. Han är uppflugen på en cykel – modell sportig – och är klädd på ett sätt som får en att tro att han tar cyklandet på allvar.

– När jag var yngre cyklade jag från Nuorgam i norr till Hangö i söder. Det tog ett par veckor.

Nu blir det närmast turer kring hemstaden. Också i bil. Tapio är till skillnad från många andra ganska nöjd med underlaget.

– Man får vara litet realistisk. Visst finns det saker att fixa, men jag ger ändå en åtta i vitsord åt våra vägar.

Varierande kvalitet

När vi korsar landskapsgränsen till Egentliga Finland blir asfalten omedelbart blekare till färgen och sämre. Ännu i Sydösterbotten var långa sträckor nyasfalterade.

Nu blir det något sämre vägkvalitet. I vilket fall som helst är det dags för en kaffe. Vi väljer att vika av i Niittymaa, söder om Björneborg.

Tuula Heinonens café nära Björneborg. cafe i Niittymaa nära Björneborg Bild: Yle/Kjell Lindroos

– En gång i tiden var det min bror som tankade kundernas bilar, berättar Tuula Heinonen när hon har serverat kaffe och en traditionell smörbulle.

Tuula som är kameraskygg har däremot ingenting emot att berätta om själva platsen. Hon startade caféverksamheten 1965 när vägen var ny och hon själv var bara 22 år. Vägen har under åren varit bättre och sämre.

– Kunderna klagar nog en del i dag, säger Tuula.

Bättre huvudvägar

Motorvägsbygge utanför Åbo vägarbeten nära åbo Bild: Yle/Kjell Lindroos

Riksväg 8 sträcker sig från Limingo nära Uleåborg i norr till Åbo i söder. Strax utanför Åbo pågår omfattande vägarbeten. Vägsträckan mellan Masku och Reso görs om till motorväg, ett projekt som går lös på nästan 50 miljoner. Flera broar byggs och trafiken är stundtals trög.

Det är helt i linje med den policy som går ut på att de mest trafikerade vägarna i landet tilldelas de klart största anslagen.

– Ja, huvudvägarna är i bra skick, intygar Jarmo Puharinen på Nylands NTM-central. Så kommer det att vara också i framtiden, tror han.

Bilskatt till vägnätet

Mia Peussa och Kjell Isaksson, som vi träffar i Pargas håller med om att särskilt de mindre vägarna tar rejält med stryk i dag. De kör båda taxi och har således bra koll åtminstone på vägarna i sydvästra Finland.

– Det blir sämre, menar Kjell. Vart tar bilskatten vägen? Mera skattemedel borde gå direkt till vägunderhållet.

Han berättar att vissa vägar har klassats ner efterhand i takt med att vägunderhållet minskat. Rent konkret innebär det att maxhastigheterna på de här vägarna har sänkts från 80 till 70.

Taxichaufförerna Kjell Isaksson och Mia Peussa i Pargas. mia peussa och kjell isaksson Bild: Yle/Kjell Lindroos

Mera grusvägar

Spotlights koll med NTM-centralerna som ansvarar för vägarna i Svenskfinland bekräftar att allt fler vägar blir nerklassade. Anders Östergård som är direktör för vägfrågor i Österbotten hymlar inte.

– För fyra år sedan talade vi om dåliga grusvägar som vi inte hade råd att hålla i skick. Nu har detta spritt sig också till det belagda vägnätet.

Skillnaderna är stora beroende på var man rör sig. Det kan förekomma rejäla kast inom bara några kilometer.

– Vägarna i Finland är nog ganska bra, tycker taxichauffören Mia Peussa.

Men hon tillägger snabbt:

– De sämsta vägarna finns här. Skärgårdsfärjan tar pengar av vägarna, tror hon.

En broförbindelse till Nagu står högt på önskelistan i Åbolands skärgård. nagu färjfäste Bild: Yle/Kjell Lindroos

Hon skickar en hälsning till nya trafikministern Anne Berner: vi vill ha bättre vägar och gärna en broförbindelse till Nagu.

Nöjd est

Den nöjdaste trafikanten – en långtradarchaufför – hittar vi på en rastplats längs väg 25, Hangövägen. Marko Villand från Estland har nu i drygt tre års tid kört för en finländsk firma.

– Vägarna i Finland är bra, menar Marko uppflugen i förarhytten. Hangövägen är i och för sig litet ojämn. Men vägnätet i stort är bra, ungefär som i Sverige.

Marko har kört överallt i Europa och vet var man hittar de bästa och sämsta vägarna.

– De bästa vägarna finns i Tyskland och Österrike. De allra sämsta i Rumänien. Vägarna i Polen brukade vara riktigt dåliga, men de har förbättrats.

Marko Villand från Estland har kört långtradare i hela Europa. marko villand Bild: Yle/Kjell Lindroos

Avgasrör på flykt

När vi tar en paus i Sjundeå vid stamväg 51 hörs plötsligt ett skramlande ljud. En Audi kommer framkrypande längs den lilla uppförsbacken, som leder till en bilverkstad. Och det är precis en bilverkstad som Thomas Ehrnrooth behöver.

– Avgasröret föll ner, säger Thomas skrattande.

Det skulle kanske vara lockande att skylla olyckan på det dåliga vägnätet, men så långt går han inte i detta konkreta fall. Däremot har Thomas Ehrnrooth kritiska synpunkter.

– Vägarna är dåliga, slår han fast.

Thomas Ehrnrooth söker efter ett avgasrör. Thomas Ehrnrooth Bild: Yle/Kjell Lindroos

De vägar han mest kör på är Ring 1 och Ring 3, Västerleden och Åbo motorväg. Inte ens motorvägen får helt godkänt.

– Den inre filen har en hel del spår; det är fara för vattenplaning, säger Thomas som blir kvar på verkstaden med sitt lösa avgasrör och ett par väntande hundar i bilen.

Tufft vägår

motorcykel Bild: Yle/Kjell Lindroos

Ja, sammantaget är omdömena om vårt vägnät ganska hårda. Och om man får tro expertisen på NTM-centralerna blir det inte bättre i brådrasket.

– År 2016 kommer att bli ett tufft år för väghållningen, fastslår Anders Östergård i Österbotten.

Jarmo Puharinen på NTM-centralen i Nyland håller med den bedömningen.

Vägdebatten under överskådlig framtid lär bli tuff den också.

Trafikministern svarar

Spotlight bad nya trafikministern Anne Berner (C) kommentera kritiken och dessutom dra upp riktlinjerna för framtiden.

Vilket är ert omdöme om Finlands vägnät? Ett vägnät i förfall?

Reparationsskulden för trafiknätet har vuxit i rask takt. För närvarande är den ca 2,4 miljarder euro. Reparationsskulden växer främst på lågtrafikerade avsnitt i väg- och bannätet. På huvudvägarna fungerar resor och transporter smidigt också i framtiden, men i övrigt försämras situationen.

Svåra väderförhållanden och tunna beläggningar hör till våra största utmaningar. På vägar som är i dåligt skick har man infört vikt- och hastighetsbegränsningar och vägar med ytbeläggning har vid behov ändrats till grusvägar. Värst utsatta är vägar med ytbeläggning i de lägre underhållsklasserna.

Broar måste repareras både på vägar och på banor. På järnvägarna behöver säkerhetsanordningar förnyas. Också bangårdar och råvirkesterminaler som är i dåligt skick måste iståndsättas. Däremot har vattenvägarna inte någon signifikant reparationsskuld.

Bilden tagen ute i april 2014 Bild: YLE/ Antti Lempiäinen

Vårt mål är att dela ut 600 miljoner euro i sammanlagt tre års tid för att minska reparationsskulden för trafiknätet. Under sommaren preciseras fördelningen av finansieringen och den detaljerade tidsplanen.
När arbetet i vägnätet väl kommer igång borde resultaten komma till synes ganska snabbt.

Hur vill ni som minister prioritera? Kommer de mindre/medelstora vägarna att få mera anslag i framtiden? Eller satsar man på de stora vägarna?

Jag vill prioritera åtgärder som utgår från kundernas behov. Med kunder avser jag både invånarna och näringslivet (t.ex. bioekonomin). Vi satsar på trafikförbindelser och väghållning på de vägar som är viktigast med tanke på invånarna och näringslivet och strävar efter att hålla alla andra delar av vägnätet i så gott skick som möjligt.

Hur ser ni på den framtida finansieringen av våra vägar? Behövs det nya finansieringsmodeller? I så fall: hurudana?

Vi behöver nya modeller för finansieringen i framtiden. Vi måste undersöka alla tänkbara alternativ i ett brett perspektiv och beakta alla faktorer långt in i framtiden. Detta är mycket viktigt. Än så länge har arbetet bara börjat och vi måste vara öppna för nya tankar och idéer.

Fem vägar under fem dagar

Spotlight kommer under nästa vecka att med hjälp av video, text och bild göra några stickprov längs vägnätet i Svenskfinland. Vi har gjort valen på basis av den respons som redaktionen har fått via vår Facebook-sida – Yle Gräv:

20.7 Väg 7274 – Monäsvägen, Nykarleby
21.7 Väg 1102 – Huskvarnsvägen, Raseborg
22.7 Väg 7291 – Lotlaxvägen, Vörå
23.7 Väg 180 – Skärgårdsvägen, Pargas-Nagu-Korpo
24.7 Väg 17063 – Skrattnäsvägen, Närpes-Kristinestad

Testa din allmänbildning med våra fem snabba frågor om blågröna alger!
((vis:949125))

Inbrottstjuvarna bröt sig in i husen på natten då husfolket låg sov. I Molpe vaknade Ture Norrgård av att någon var inne i huset.

Fyra inbrott gjordes natten mellan fredag och lördag i Korsnäs och i Malax. Tre av inbrotten skedde på Strandvägen i Molpe, Korsnäs, och det fjärde inbrottet skedde på Öjnavägen i Malax.

Tjuvarna fick med sig bland annat elektronik och pengar.

Inbrottstjuvarna tog sig in i husen nattetid när husfolket sov. Ture Norrgård i Molpe vaknade mitt i natten av att någon stod vid sängen.

- Först trodde jag att det var frun som var uppe, men sedan såg jag en kvinna stå vid sänggaveln. Sedan gick allt väldigt fort. Jag tog tag i hennes arm och kastade ut henne.

Norrgård säger att kvinnan sedan rusade in i en väntande bil. Det enda kvinnan fick med sig var en mobiltelefon.

Tjuvarna bröt sig också in i de närliggande husen därifrån de stal bankkort, nycklar och mobiltelefoner.

Polisen utreder stölderna.

Säsongens andra Elittävlingar i friidrott går av stapeln i Lapinlahti ikväll och sänds i TV2. Bland annat Nooralotta Neziri, Janne Ukonmaanaho och längdherrarna gör en satsning på VM-gränser.

Landets stora spjutkanoner med undantag för Teemu Wirkkala saknas, liksom topphäckduon Jussi Kanervo-Oskari Mörö och damhinderässen Sandra Eriksson och Camilla Richardsson.

Men Elittävlingarna i Lapinlahti har en del godbitar att bjuda på trots det.

Ukonmaanaho vill till Peking

På herrarnas 3000 meter hinder har förra sommarens EM-elva Janne Ukonmaanaho, 31, meddelat att han satsar på att klara VM-gränsen 8.28,00.

Ukonmaanaho, som lidit olovligt mycket av hälsoproblem under karriären, löpte sitt personliga rekord 8.27,08 just i Lapinlahti för fyra år sedan.

Janne Ukonmaanaho har riktat sig in på Lapinlahti redan en längre tid. Janne Ukonmaanaho, juni 2015. Bild: Lehtikuva

Nooralotta Neziri börjar så småningom hitta formen efter lårskadan som höll henne borta i en dryg månad under början av sommaren och åtminstone årsbästat 13,25 bör ryka i Lapinlahti.

VM-gränsen lyder 13,00, vilket är två hundradelar över Neziris personbästa från förra säsongen.

Starka sydafrikaner i längdgropen

I herrarnas längd vill åtminstone Eero Haapala (795 i år) och Henri Väyrynen (793) upp och nosa på Pekinggränsen 810.

Motståndet är det åtminstone inget fel på. Bland deltagarna finns bland annat världstvåan Zarck Visser och den mångfaldiga mästerskapsmedaljören Godrey ”Khotso” Mokoena.

Eero Haapala ute efter drömgränsen åtta meter. Eero Haapala, juni 2015. Bild: Lehtikuva

Intressanta starter gör även till exempel hemmakastaren Sanna Kämäräinen, den likaså VM-klara trestegshopparen Kristiina Mäkelä samt medeldistansaren Niclas Sandells som gjort comeback till löpbanorna

Elittävlingarna i Lapinlahti i TV2 och på Yle Arenan klockan 16.35–19.00 med svenskt referat av Janne Isaksson.

En kall sommar påverkar hela naturen. Också i bisamhället ställer vädret till det och honungsskörden ser ut att bli mindre än normalt i år.

På Jens Österåkers gård i Veikars i Korsholm surrar det bin i luften var du än befinner dig. Mellan bikuporna och det gyllene rypsfältet är det livligt och honungsbina pendlar mellan fältet och kupan.

Jens Österåker Jens Österåker Bild: Yle/Patrick Stenbacka

Inne i bikupan är situationen bra just nu - där trängs ungefär 80 000 bin för att komma så nära drottningen som möjligt. Men för bara ett par månader sedan såg det riktigt illa ut.

- Vi höll på att få riktigt stora bekymmer. I mitten av maj var det nära att vi blev tvungna att nödmata dem. Matförrådet tog nästan slut och det fanns ingen nektar att hämta, det ledde till mindre bisamhällen. Nu är det däremot på topp, säger Österåker.

Men även om bisamhället är som det borde vara är det annorlunda med honungsskörden, som blir mindre än normalt. Ungefär en fjärdel mindre, räknar Österåker.

- Då har vi det ändå bra här på kusten. Det finns andra ställen Finland där det är mycket sämre.

Förra sommaren var däremot ett riktigt toppenår när det gäller honungsskörden.

Nära till hands hittar bina den nektar de behöver. Nära till hands hittar bina den nektar de behöver. Bild: Yle/Patrick Stenbacka

Oförklarlig bidöd

Ibland rapporteras det om bidöd. Omfattande och ibland helt oförklarliga händelser då hela bisamhällen plötsligt dör bort.

I Finland hände det nyligen i Loimaa i Egentliga Finland. Där tros orsaken vara bekämpningsmedel - ett nödvändigt ont om odlaren vill hålla sina bin vid liv.

Bin bär Varronakvalster. Ett kvalster som sprider sig i bisamhället om det inte bekämpas. Bekämpningen ska göras varje höst, utan den dör bisamhället inom två år.

Men det finns alltså också fall där dödsorsaken saknar förklaring, och det talas ibland om mystisk bidöd.

- Sjukdomar är en sak men det finns också så mycket som vi inte känner till. Vilken inverkan har bespruta odlingar på bin och hur påverkas de av att vi varje höst tar honungen från dem och ersätter med sockervatten. Socker är inte bra för människan, varför skulle det vara det för bin, frågar sig Jens Österåker.

Finland är hittills förskonade från omfattande bidöd, men Österåker känner till fall i Sverige där yrkesbiodlare med 600 bisamhällen plötsligt blev av med 70 procent av odlingen.

Trots allt det - vad är det som får dig att fortsätta?

- För att det är så otroligt intressant ändå! Det är inte det ekonomiska som är avgörande. Det här är egentligen en hobby som slagit över till ett halvtidsjobb, men det är väldigt spännande. Och så får vi ju honung förstås.

Årets honungsskörd tas från bikuporna under första och andra veckan i augusti.

RoPS hade på söndagen chansen att ta över tätpositionen i fotbollsligan men laget fick bara 1–1 mot jumbon VPS på Sandviken i Vasa. Senast RoPS vann en ligamatch i Vasa var för 15 år sedan.

RoPS och VPS har varit varandras motpoler den här säsongen. Rovaniemilaget har gått som tåget medan VPS radat upp förluster och även hunnit med att sparka en tränare. På söndagen hade RoPS chansen att ta över förstaplatsen i ligan från HJK men det lyckades inte då man bara fick oavgjort på Sandviken.

Hemmalaget VPS fick en lysande start på matchen när Timi Lahti gjorde 1–0 redan i den femte minuten. Jordan Seabrook kastade sin vana trogen ett långt inkast som Ville Koskimaa skarvade vidare till Lahti. Mittbacken tog först ner bollen och dunkade sedan upp den i nättaket.

VPS ledning höll ändå bara i sju minuter. I den tolfte minuten fick RoPS en frispark i ett mycket bra läge som Moshtagh Yaghoubi sköt rakt i muren. Returen gick ändå tillbaka till Yaghoubi som den här gången inte gjorde något misstag utan satte in kvitteringen bakom Henri Sillanpää.

I början av den andra halvleken spelade gästerna riktig bra och hade flera fina målchanser men VPS lyckades stå emot anstormningen. Efter den pigga inledningen mattades RoPS av ordentligt och var sedan aldrig nära att ta tre poäng.

På stopptid fick VPS sin bästa målchans i den andra halvleken när Denis Abdulahi nickade tätt utanför RoPS stolpe efter en bra slagen hörna av Tony Björk.

Matchen slutade 1–1 och därmed är RoPS fortfarande tvåa i tabellen men nu på samma poäng som HJK. Rovaniemilaget har haft det väldigt svårt på bortaplan mot VPS och man har inte vunnit på Sandviken sedan i oktober år 2000.

– Vi vill alltid ta tre poäng på hemmaplan men som matchen utvecklade sig så var det en viktig poäng. Andra halvlek var mycket tuff och de slog många bollar in bakom vår linje men vi lyckas ändå hålla ut. Vi ville pressa högt tidigt i matchen och då fick vi vårt mål, säger VPS mittfältare Tony Björk till Yle Sporten.

Resultat:

VPS – RoPS 1–1

1–0 Timi Lahti (5 min)
1–1 Moshtagh Yaghoubi (12 min)

I fotbollsligan vann IFK Mariehamn hemma över FF Jaro med 4-3. Efter att ålänningarna lett matchen med 3-1 i halvtid lyckades Jaro komma tillbaks till 3-3, men då IFK svarade omgående med ett fjärde mål räckte inte Jakobstadslagets krut längre.

Dock så kan de inledande minuterna av matchen i det närmaste beskrivas som något av ett målfyrverkeri, med gott om krut. Jaro satte den första baljan redan i den första matchminuten varpå IFK svarade genom att göra tre mål under de tio nästkommande minuterna.

Jamaikanen Dever Orgill i IFK Mariehamn gjorde både det första och sista målet för hemmalaget. I den 74:e matchminuten fick Jarospelaren Walter Moore gå i duschen efter att ha dragit på sig sitt andra gula kort i matchen. Mellan de två gula korten hann Moore med att göra Jaros 3-3-mål.

I och med segern går IFK Mariehamn upp på en fjärdeplats i tabellen som leds av HJK och RoPS, båda på 37 poäng, men RoPS med en match mindre spelad.

I de andra ligamatcherna vann FC Lahti hemma mot Ilves med 3-1, KuPS kryssade mot FC Inter (1-1), SJK vann över HIFK i Seinäjoki med siffrorna 4-1 och RoPS missade chansen att gå upp i ligaledningen mot tabelljumbon VPS (1-1).

Resultat från fotbollsligan:
FC Lahti - Ilves 3-1 (1-1)
IFK Mariehamn - FF Jaro 4-3 (3-1)
KuPS - FC Inter 1-1 (0-0)
SJK - HIFK 4-1 (2-0)
VPS - RoPS 1-1 (1-1)

När Yle Gräv efterlyste tips på dåliga vägar och via vår Facebook-sida hade vi en överlägsen vinnare: Monäsvägen i Nykarleby, väg 7274. Ett dussintal webbläsare som tog kontakt med oss tyckte att just den här vägen är sämst i klassen.

Det är en tidig kväll i juni när vi kommer till en T-korsning i Munsala i Nykarleby. Om man viker av till vänster bär det av till Monå.

monäsvägen Bild: Yle/Kjell Lindroos

Men vi tar en högersväng och börjar köra längs den illa beryktade Monäsvägen, väg 7274.

monäsvägen Bild: Yle/Kjell Lindroos

Längs vägen finns foderköket Monäs Feed; det betyder att bland annat foderbilarna kör längs den här vägen.

monäs foderkök Bild: Yle/Kjell Lindroos

Efter en fem kilometers färd på dålig beläggning kommer vi till den sista kvarvarande butiken i nejden: Monäsboden.

monäsboden Bild: Yle/Kjell Lindroos

Butikens styrelse är samlad den här kvällen. Lars Heinonen kommer ut och berättar vad han egentligen tycker om Monäsvägen.

lars heinonen på monäsvägen Bild: Yle/Kjell Lindroos

Om Monäsvägen i nuvarande skick tycker Lars Heinonen inte. Han sticker ner handen i ett av hålen …

lars heinonen på monäsvägen Bild: Yle/Kjell Lindroos

… och uppskattar att hålet är 13-14 centimeter djupt.

monäsvägen Bild: Yle/Kjell Lindroos

En silverfärgad Mercedes dyker upp; den kör försiktigt längs den gropiga vägen.

lars heinonen på monäsvägen Bild: Yle/Kjell Lindroos

Per-Eric och Marlene Lindgren vet att det gäller att ta det lilla lugna på Monäsvägen. Annars går det illa för bilen.

per-eric lindgren och marlene lindgren Bild: Yle/Kjell Lindroos

Förutom groparna ondgör sig Lars Heinonen över vägrenen.

lars heinonen på monäsvägen Bild: Yle/Kjell Lindroos

Den borde hyvlas ner så vattnet rinner bort från vägytan. Då skulle man slippa ”småsjöarna”.

monäsvägen Bild: Yle/Kjell Lindroos

Direktör Anders Östergård på NTM-centralen i Södra Österbotten säger att Monäsvägen hör till kategorin vägar med litet trafik. Det betyder att trafikmängden är ca 500 fordon per dygn.

korsningen av monäsvägen och monåvägen i munsala Bild: Yle/Kjell Lindroos

Kan då den illa tilltygade vägen räkna med ny beläggning? Svaret är nej på den punkten. Vägen kommer däremot att lappas under sommaren enligt Anders Östergård.

monäsvägen Bild: Yle/Kjell Lindroos

Vad säger din allmänbildning om lite historia, närmare bestämt Titanic?
((vis:949195))

Skogens gröna guld blir ännu mera guld värt

Det är uppgång i skogsindustrin. Investeringarna i branschen har ökat med nästan 50 procent i år. Man satsar också mera i forskning och utveckling än under fjolåret.

Det här betyder att avverkningarna ökar här i hemlandet. Skogsmaskintillverkarna räknar med kraftig tillväxt.

På UPM:s stora fabriksområde vid Alholmen i Jakobstad kör en strid ström stockbilar och tömmer sin last. Virkesmarknadsexpert Mikael Bäckman håller med om att industrin nu går mot ljusare tider.

- Vi har investerat och förnyat vissa processer på cellulosasidan, berättar Mikael Bäckman. Sågens hanteringslinjer har också förbättrats här i Jakobstad. Biodieselproduktionen i Villmanstrand är en helt ny produkt, som har krävt stora investeringar.

Det betyder att industrin kommer att köpa mera inhemskt trä och avverkningarna kommer att öka. Och då behövs det skogsmaskiner.

Nya branscher behöver trä

Logset i Korsholm tillverkar skogsmaskiner för export och hemmamarknad. Tapio Ingervo, ny VD, tror starkt på framtiden för hela skogsbranschen.

- Trä används allt mer i helt nya branscher, berättar Ingervo. Inom läkemedelsindustrin, textilindustrin och som biobränsle och det är intressant och viktigt för oss.

Vissa typer av cellulosa kan göras till textiler. Av trä får man enzymer som läkemedelsindustrin har nytta av. Det här öppnar nya globala perspektiv för ett skogrikt land som Finland.

- Det här är produkter med högt värde. Mediciner är inga billiga produkter precis.

Skogsmasinerna allt större

I Logsets fabrikshall står en stor skogsmaskin klar och redo att skeppas till Frankrike via Antwepen. Trenden just nu är att maskinerna blir större och större, berättar Tapio Ingervo.

- Man avverkar också mera lövträd, även om barrträd är lättare att fälla. Det avverkas också mera träd med liten diameter för biobränslen. Allt det här är vi förberedda på, säger Ingervo.

Bror Hagström i Jakobstad besvärar sig mot beslut i Österbottens avfallsnämnd till Vasa förvaltningsdomstol. Han anser att nämnden har en olaglig sammansättning.

Enligt föredragningen i Österbottens avfallsnämnd på mötet den 19 maj skulle en övergång till ett tvåkärlssystem för insamlingen av hushållsavfall inom Ekorosk området ske den 1.4 2016 och med en övergångstid på sex månader. Beredningens förslag röstades ner med rösterna 6-5 i avfallsnämnden.

Ekorosks nuvarande anläggning för sortering av hushållssoporna måste förnyas och planerna på ett tvåkärlssystem vid fastigheterna har förts fram som huvudalternativ av Ekorosk och ansvariga tjänstemän vid Österbottens avfallsnämnd.

Bror Hagström besvärar sig mot beslutet

Bror Hagström är pensionerad biträdande stadsdirektör i Jakobstad och han lämnade in sitt besvär till Vasa förvaltningsdomstol den 25.6 2015 . Besväret gäller inte enbart själva beslutet i Österbottens avfallsnämnd den 19 maj utan också nämndens sammansättning och en enskild medlems agerande i nämnden.

Bror Hagström Bror Hagström i Jakobstad besvärade sig mot Österbottens avfallsnämnds beslut Bild: Yle/ Kjell Vikman

Jakobstad har två representanter i avfallsnämnden och den socialdemokratiska gruppen har dessutom enligt Hagström gjort ett lagvidrigt avtal sinsemellan när den egna representanten utsetts. Ulla Hellén (SDP) utsågs till ordinarie ledamot med Pentti Hautala (SDP) som ersättare. Enligt avtalet skulle Hautala delta i mötena, inte Hellén.

- Lagen bygger samhället och skall vi ha ett samhälle skall vi ha en lag. Då tycker jag att lagen må kallas helig och den skall hållas, säger Bror Hagström.

Det tredje faktorn som Bror Hagström åberopar i sitt besvär gäller påstått jäv. Nämndmedlemmen Kauko Kivilehto (saml) från Karleby är enligt Hagström jävig att delta i beslut som gäller avfallstransporter och anordnandet av dem.

Kivilehto är en tidigare anställd hos en avfallstransportör, Lassila & Tikanoja. I dagens läge har han en egen konsultfirma i branschen, Avection Ky.

Kivilehtos företag var en aktiv part i en kundundersökning som utfördes på uppdrag av transportföretag i avfallsbranschen. Undersökningen gjordes med hjälp av studerande vid yrkeshögskolan Centria och den utgjorde en del av beslutsunderlaget i avfallsnämnden.

- Jag är inte jävig, det är absolut säkert, säger Kauko Kivilehto.

Österbottens avfallsnämnd har en olaglig sammansättning

Frågan om avfallsnämndens sammansättning har tidigare lyfts fram. Nämnden har bara tre kvinnliga medlemmar av totalt tolv och fyller därmed inte kraven på fördelningen mellan män och kvinnor.

Stadsjuristen i Jakobstad, Anne Ekstrand, har tidigare sagt att nämndens sammansättning är olaglig men att de beslut som fattas det oaktat är lagliga. Den frågan vill nu alltså Bror Hagström skall prövas i Vasa förvaltningsdomstol.

Antalet kvinnor är dessutom lägre i praktiken eftersom socialdemokraternas Ulla Hellén aldrig tänkt delta i mötena. I stället är det hennes ersättare Pentti Hautala som tar hennes plats.

- Det är ingen överenskommelse mellan Hautala och mig, det är en överenskommelse i socdem gruppen, säger Ulla Hellén. Det är en plats vikt för en kvinna men vi ville gärna ha en plats åt Hautala så därför går han på mötena.

- Jag tycker det här är ett ganska vidrigt sätt att tillämpa lagen och bygga samhället på sådana funderingar, säger Bror Hagström. Är man ordinarie så är man, är man ersättare så är man ersättare.

Socialdemokraterna i Jakobstad avgjorde omröstningen

Pentti Hautala hade en direkt avgörande roll när Österbottens avfallsnämnd förkastade förslaget om tvåkärlssystem. Stadsstyrelsen i Jakobstad hade gett instruktioner åt sina representanter i nämnden att rösta för ett tvåkärlssystem. Ulla Hellén (SDP) som medlem i stadsstyrelsen i Jakobstad var av samma åsikt.

Ulla Hellén kontrollerade aldrig i förväg vilken åsikt hennes ersättare hade i den här frågan och Pentti Hautala som den ene av Jakobstads representanter röstade tvärtemot Helléns och stadsstyrelsens åsikt.

Olli Ahllund Ekorosks vd, Olli Ahllund Bild: Yle/ Kjell Vikman

Vad sker i Ekorosk nu?

Ekorosks anläggningar för sophanteringen börjar småningom komma till vägs ände och måste förnyas. Utredningarna pågår som bäst, men osäkerheten har ökat eftersom det system man planerat att införa röstades ner i avfallsnämnden.

- Rent praktiskt fortsätter vi att utreda investeringarna som vi har på gång men naturligtvis måste vi invänta beslutet från förvaltningsdomstolen, säger Ekorosks vd, Olli Ahllund.

Besvärsställaren Bror Hagström kommer att föra ärendet vidare till Högsta förvaltningsdomstolen ifall han förlorar i Vasa förvaltningsdomstol.