![]()
I Finland lider cirka 400 000 personer av osteoporos, eller benskörhet. Olle Lindroos fick reda på att han lider av benskörhet för cirka fem år sen. Nu försöker han hålla sig i form med olika rörelser som han utför varje dag.
När Tv-nytt besöker Lindroos i hans hem demonstrerar han en del rörelser som personer med osteoporos kan utföra.
Rörelserna är inriktade på olika delar av kroppen, beroende på vilka delar som behöver stödas.
- Likt mig är det många som har en oerhört dålig hållning som rörelserna bättrar på, bara man håller på tillräckligt länge, säger Lindroos.
Man ska ta det lite lugnt i början, uppmanar Lindroos.
Ny förening
Han är ordförande i den nygrundade Vasanejdens Osteoporosförening. Man vill framför allt få ut så mycket information som möjligt om osteoporos och hur man ska ta hand om sig.
- Det här är det första steget. Ny information dyker upp hela tiden, säger Lindroos.
- Vi ska också försöka starta upp tillfällen där man motionerar tillsammans. Det finns redan på andra håll.
En folksjukdom
Över 400 000 personer i Finland lider av benskörhet. Sjukdomen för med sig att det blir allt lättare att bryta ben.
Man uppskattar att osteoporos ligger bakom åtminstone 40 000 benbrott årligen.
- En vanlig folksjukdom, säger Ansa Holm, verksamhetsledare på Luustoliitto.
Minskad benmängd är den huvudsakliga orsaken till benskörhet. Skelettet är som starkast i 20-25-års åldern och försvagas därefter hela tiden.
Äldre kvinnor får svagare skelett i och med att de inte längre producerar östrogen. Benskörhet är vanligare bland kvinnor än bland män.
- I takt med att befolkningen åldras är det sannolikt att fler och fler upptäcker att de lider av benskörhet, säger Ansa Holm.
Men osteoporosen stirrar sig inte blind på ålder, även yngre människor kan drabbas.
Diabetes ökar risken
Benmängden regleras av en mängd olika faktorer såsom kost, rökning och motion. Benskörheten går också i arv.
- Man måste få i sig tillräckligt med kalcium, proteiner och d-vitamin. Tobaksrökning och alkohol ska man också undvika, säger Holm.
Det finns också andra sjukdomar som kan bidra till att benskörhet uppstår. Till exempel celiaki och diabetes.
- Det att diabetes ökar risken för benskörhet är ett av de nyaste rönen, säger Holm.
Vardagsmotion i kassakön
Det att man motionerar behöver inte betyda att man inte kan göra annat samtidigt. Olle Lindroos brukar till exempel lyfta hantlar när han tittar på tv.
Ett annat ställe där man kan smyga in lite vardagsmotion är i kassakön.
- När det är lång kö på fredag eftermiddag kan man till exempel lyfta upp sig på tårna eller föreställa sig att handtaget till kärran är en kvist som man vill bryta av, säger Lindroos.
Det finns givetvis också medicinering för benskörhet. Lindroos valde att låta bli eftersom han oroar sig för olika biverkningar.
Det betyder dock inte att han motsätter sig medicinering.
- Men den egna vården behövs absolut som stöd för medicineringen, säger Lindroos.
Ansa Holm betonar också vikten av rätt kost och motion.
- Dessutom behöver vissa personer definitivt medicinering.
Forskningen går framåt
Det dyker hela tiden upp ny information om osteoporos. Sjukdomen har haft en officiell status i endast lite över 20 år.
År 1993 kunde man officiellt börja ställa diagnosen osteoporos.
- Men inom gynekologin har man säkert vetat om benskörhet i ett tidigare skede, säger Anki Holm.
Holm välkomnar den nybildade föreningen i Vasa. Sett till hela landet finns det 19 olika föreningar som jobbar med osteoporos.
- Folk behöver stöd och information. Och som sagt, det kommer ny information hela tiden.
