Bolaget som upprätthåller Yrkeshögskolan Novia har valt ny styrelseordförande.

Ny på posten är Kaj-Gustaf Bergh från Utbildningsstiftelsen Sydväst och han ersätter Kjell Sundström, som avtackades under fredagens bolagsstämma.

Kaj-Gustaf Bergh, ny styrelseordförande. Kaj-Gustaf Bergh Bild: Ramirent

Ny medlem är Lasse Svens från Stiftelsen för Åbo Akademi. Håkan Fagerström från Utbildningsstiftelsen Sydväst avtackades under mötet.

Timo Kerke fortsätter som personalrepresentant och Andreas Hindrén som studeranderepresentant i styrelsen.

Samförstånd om nya styrelsen

Valet av ny styrelse för Yrkeshögskolan Novia har föregåtts av en öppen diskussion mellan parterna Åbo Akademi, Utbildningsstiftelsen Syväst och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Strävan har varit att få en samarbetsvillig och kompetent styrelse som kan möta de utmaningar som Yrkeshögskolan Novia och andra yrkeshögskolor i dag står inför.

- Jag är glad att man uppnått samförstånd i detta avseende, säger Åbo Akademis styrelseordförande Marianne Stenius som fungerade som bolagsstämmans ordförande.

Novia på plus

Yrkeshögskolan Novia höll ordinarie bolagsstämma fredagen den 26 juni. Bolagsstämman godkände också bokslutet för 2014. Det ekonomiska resultatet uppgick till 25 000 euro.

- Finansieringen har från 2012 minskat med cirka 3,9 miljoner euro och det har inneburit tunga åtgärder. Att resultatet är positivt visar att vi så här långt har lyckats anpassa oss, säger vd och rektor Örjan Andersson.

Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler? Följ med en turbulent tid då flytvästtvång och sjöbevakarnas nya arbetsuppgifter påverkade tryggheten på våra vatten.

Man planerade 1989 att lägga ner åtta av Finlands 34 kustbevakningsstationer. Regionalen besöker Kumlinge på Åland för att ta reda på hur orten tänker inför en sådan stängning.

Kustkanalen tar sig an våra vatten och våra båtar 1996.

Bör man ha flytväst i en roddbåt eller inte? Peter Krusberg på Sjöfartsstyrelsen menar att det alltid är bra att ha flytväst, även om förordningen inte förordar det. Men en lag på det planeras.

Ger övervakningen nya tidskrävande jobb för sjöbevakarna? Kustkanalen intervjuar Tom Gestranius på Gränsbevakningen.

(Numera är det tvång att ha flytväst på sig i alla typers båtar).

Och håller sjöbevakarna att förlora kontakten till sin viktigaste befolkning: skärgårdsborna?

Sjöbevakningen har inte råd att hålla full bevakning på de få stationer som ännu finns kvar 1997. De flesta har fått gå över till att vara gränsbevakare och passkontrollanter när sjöbevakningen fick ta över passkontrollen av polisen. I Åbo hamn står så många sjöbevakare och kontrollerar pass då färjorna anländer att det skulle räcka till två hela sjöbevakningsstationer.

Två man i sjöräddningsbåtar är för lite, menar Frank Heinonen i Nagu. Ralf Karlsson började jobba som sjöbevakare, men nu är han passpolis vid gränsbevakning på Sveaborg. Men han vill också rädda och hjälpa folk i sjönöd, trots att han inte vet om han får det.

Det blir frivilliga krafter som måste rycka ut och om något går fel är det sjöbevakningen som får skulden. Kommodor Jaakko Smolander tycker dock sjöbevakningen fungerar bra.

På Åland är problemet att sjöbevakarna inte kan utbilda sig på svenska.

2015 finns endast 13 fasta sjöbevakningsstationer från Björneborg ner till Hitis. Åland har en station i Mariehamn.

När Mikael Alfvén fick se bilder på tre prostituerade nepalesiska småflickor förändrades hans liv. Nu sex år senare har han startat organisationen Love Nepal som driver tio, snart elva, barnhem.

Mikael Alfvén och Patrik Hellström. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Några månader senare startades det första barnhemmet för 34 flickor.

Tio barnhem i Nepal

- Flickornas liv var fullständigt raserat, deras framtidsdrömmar var borta och de hade varit med om de mest fruktansvärda saker.

Nu driver organisationen Love Nepal tio barnhem i Nepal. Alfvén räknar med att de har räddat ungefär 700 barn från ett liv som barnsexslavar. Efter sommaren öppnar organisationen sitt elfte barnhem, det första i Indien. Barnhemmet i Indien öppnas för att ta emot HIV-smittade flickor som lider av tuberkulos.

- Vi hämtar flickorna från bordellerna. Väldigt många nepalesiska flickor säljs till Indien. Man räknar 11.000-12.000 flickor säljs i Nepal varje år och den största marknaden är Indien.

Lägst på kastskalan

De flesta barnsexslavarna kommer från Badifolket. Alfvén berättar att Badifolket underhöll de rika med sång och dans förr i tiden. Men under de senaste 90 åren har föräldrarna börjar sälja sina unga flickor.

- De som hör till Badifolket är väldigt fattiga. Badifolket är lägst på de hinduiska kastsystemets skala och mindre värda än en hund eller en råtta. Det här folket har väldigt dåliga förutsättningar.

Hallikarna först på plats efter jordbävningarna

Jordbävningarna som drabbade Nepal i maj har gjort förhållandena för de redan utsatta ännu värre. Organisationens byggnader skadades i jordbävningarna, men alla barnhemsbarn och all personal överlevde.

- Förödelsen är fortfarande enorm i Nepal. Ett stort problem är att de som var först på plats efter jordbävningarna var hallickar utklädda till räddningsarbetare. De samlade ihop de barn som nyss hade blivit föräldralösa, satte dem i bussar och sålde dem.

Love Nepal ska nu starta ett barnhem också för föräldralösa barn.

- Ibland känner man sig liten när man ser den stora omfattningen av problemen. Men man måste ändå tänka på varje människa. Varje familj och varje by som går att hjälpa är en hjälp som når fram.

Mikael Alfvén besöker Jakobstad i samband med de Finlandssvenska pingstförsamlingarnas sommarkonferens.

Heidi Kuitula befinner sig på gammellaestadianernas stormöte Suviseurat i Vasa. Får hon sminka sig och dansa? Och har de gardiner hemma? Vi kollar upp några typiska fördomar om laestadianer.

Just nu pågår gammmellaestadianernas stormöte Suviseurat i Vasa. Över 70 000 personer är på plats och en tillfällig stad har byggts upp för mötet. Där finns allt från affär och sjukmottagning till bönehus och diverse matrestauranger.

Heidi Kuitula vill gärna ha många barn, och när hon fått så många hon ska ha, kommer kroppen att säga ifrån. Heidi Kuitula Bild: YLE / Anki Westergård

Heidi Kuitula från Nurmijärvi är 21 år och har deltagit i Suviseurat flera gånger.

- Här finns mycket vänner och stämningen är fin. Jag tycker om att sitta i det stora tältet och lyssna till predikningarna, säger hon.

Heidi berättar att stormötet ger henne en chans att träffa alla släktingar som bor på annan ort. För många är stormötet nästan den enda chansen att få se alla kusiner och andra bekanta.

En av mötets höjdpunkter infaller på lördagkväll.

- På dagen är det nattvard och på lördagkväll kommer alla ungdomar hit. Vi brukar titta på solnedgången och alla har bra fiilis, säger hon.

Och nu över till fördomarna.

Får man sminka sig?

- Alla frågar alltid ”får man göra det, och får man göra det?”, men det är svåra frågor. Själv tänker jag att eftersom jag är skapad som jag är, så behöver jag inte göra mig vackrare. Det finns många som sminkar sig lite grann, men det är deras egen sak. Jag tycker att jag själv inte behöver göra det, säger Heidi.

Får man dansa?

- Det där med att dansa hör till saker man ansett att inte är så bra att göra, eftersom vi inte har sex före äktenskapet. För att inte frestas har man tyckt att det skulle vara bättre att inte dansa. Vi lyssnar heller inte på sådan musik man har när man dansar.

Ingen dans och ingen popmusik. Det låter som om man går miste om en hel del som gammellaestadian.

- Det kan ibland kännas så, men när jag sedan tänker på det andra livet jag har, det som jag inte missar … eller det jag får av allt, så så är det inte svårt. Men jag vet att det kan vara jättesvårt för många.

Vill du ha många barn?

- Om jag har den möjligheten skulle jag gärna ha så många barn jag bara får. Jag tycker jättemycket om barn och så ser jag rikedomen i att ha många syskon och stora familjer. Det är inte bara mycket jobb, utan mycket annat också, säger Heidi.

På något sätt litar jag på att jag inte får större antal barn än jag själv skulle kunna ta hand om och bära.

Att få många barn kan kanske slita på hälsan, men det är inte Heidi oroad över.

- Jag tänker så barnsligt att jag inte kan få fler barn än vad min kropp kan bära. På något sätt litar jag på att jag inte får större antal barn än jag själv skulle kunna ta hand om och bära.

Bekanta dig med en laestadian

Heidi stöter ofta på fördomar, och hon har ett tips till alla de som inte vet något om laestadianer: ta reda på.

- Ni ska bekanta er med åtminstone en, och med hjälp av det bryta era fördomar. Alltid när jag pratat med någon som inte är troende säger de ”Jaha, ni är inte så instängda som man kunde tro, och wow, har ni gardiner också, så konstigt!”. Laestadianismen är så mycket mer än fördomarna. Så bekanta er med någon, jag kan till exempel vara en frivillig, säger Heidi.

Ni vet var ni hittar henne. Någonstans bland 70 000 andra på Söderfjärden i Vasa. Mötet är öppet för alla, så det är bara att åka dit och ta sig en titt.

Södra Österbottens tingsrätt har försatt valet av förvaltningsråd i Anvia i åtgärdsförbud. Det var vid senaste bolagsstämma Elisa lyckades få in 14 ledamöter. Nu får beslutet inte verkställas.

Det är bolagen Dignus Oy, Puhelinvoima Oy och Lännen Visestintä Oy som begärt säkringsåtgärd hos tingsrätten. Tingsrättens utslag är att valet av förvaltningsråd på bolagsstämman den 20 maj har försatts i åtgärdsförbud.

Vd Mika Vihervuori på Anvia säger i ett pressmeddelande att nu har man fått en linjedragning av tingsrätten fastän rättsprocesserna runt bolagsstämman fortsätter.

- Det skulle vara skadligt för Anvia om bolaget måste verka i en situation där förvaltningens laglighet är ifrågasatt.

Att de tre bolagen vände sig till tingsrätten beror på att Elisa strax inför bolagsstämman genom ett tingsrättsbeslut lyckades ogiltigförklara över 6 500 aktier. Det gav Elisa enkel majoritet. Senare upphävde tingsrätten sitt eget beslut.

Nu menar bolagen Dignus, Puhelinvoima och Lännen Viestintä att bolagsstämmans val av förvaltningsråd inte kan verkställas eftersom deras aktier felaktigt ogiltigförklarades.

Elisa av annan åsikt

På Elisa säger ekonomi- och finanschef Jari Kinnunen att dagens utslag från tingsrätten försvagar utvecklingen av Anvias service och konkurrenskraft.

- Det är beklagligt att saker som påverkar Anvias verksamhet och beslutsfattande måste behandlas i rätten.

Kinnunen säger att Elisa försvarar egna och andra aktieägares rättigheter därför att det finns en klar misstanke om att allt inte gått rätt till och felen bör korrigeras. Dagens utslag från Södra Österbottens tingsrätt kommer att överklagas.

Det som gått fel är att Anvia i kallelsen till bolagsstämman gav meddelande om att bolaget har 7 000 egna aktier utan rösträtt. Först lite senare framkom att aktierna överförts till bolaget S4F och skulle nyttjas på stämman.

- Vi har en stark misstanke om att det var en skenmanöver att föra över dotterbolagen till bolaget S4F för att undvika lagrummet som begränsar användningen av egna aktier, säger Kinnunen. Därför bad man tingsrätten om säkringsåtgärd.

Senare har alltså rätten ändrat sig tagit tillbaka sitt beslut. Elisa har inte nöjt sig utan överklagat också det utslaget.

Kinnunen säger att målet för Elisa fortfarande är att öka ägandet och ta över Anvia.

- Servicen blir bättre när Anvias och Elisas verksamhet förenas.

På frågan varför Elisa inte har någon svenskspråkig hemsida, svarar Kinnunen att bolaget har svensk kundservice, och att Anvias svenska kunnande kan nyttjas hos Elisa.

Vattennivån i de österbottniska åarna har stigit kraftigt. Orsaken är den senaste tidens regnväder.

Malax å har slagit årets tidigare rekordhöjd. Vattenmängden är nästan lika stor nu som när den var som störst i november ifjol.

På vissa håll har vattnet flödat ut på åkrarna. Onsdagens rikliga regn har lett till översvämning av Vörå å.

Också i Lappo å och i Kyro älv har vattnet stigit till något av en vårflod.

Samma sak gäller längre norrut i Kalajoki, Pyhäjoki och Siikajoki.

Bild: Yle/Jussi Laine

Fem snabba frågor om Minna Canth!

((vis:948075))

Förbudet mot jakt på sädgås fortsätter. Finlands viltcentral vill ha hjälp med att kartlägga sädgåsens häckningsområden i Österbotten.

Jaktförbudet gäller hela landet under det kommande jaktåret.

Sädgäss Bild: Yle

Jakten på sädgås avbröts i fjol eftersom taigasädgåsen uppvisat en betydande tillbakagång sedan 1990-talet. Från och med år 2011 har ministeriet begränsat jakten både tidsmässigt och regionalt.

Trots detta har populationen fortsatt att minska. Det tidsbestämda jaktförbudet ska minska jakttrycket på den i Finland häckande populationen och på den andra i nordvästra och nordöstra Europa häckande populationen som flyttar via Finland.

Som bäst arbetar man med att ta fram en nationell förvaltningsplan med riktlinjer för hållbar stamförvaltning och jakt på sädgås.

Kartläggning av sädgåsens häckningsområden

Finlands viltcentral har startat ett projekt med målet att kartlägga sädgåsens häckningsområden.

Enligt jord- och skogsbruksministeriet är det av stor vikt att jägare och naturentusiaster med intresse för sädgås i stora skaror deltar i frivilligarbetet att kartlägga häckningsområdena i Södra, Mellersta och Norra Österbotten samt i Norra Karelen under juli och augusti 2015.

För att jakten på sädgås ska vara hållbar kommer man att införa skyldighet att rapportera fångst.

Om ett år tar man ett nytt beslut om jaktens vara eller inte vara.

Det blev 14 månaders ovillkorligt fängelse för mannen som försökte råna en bank i Jakobstad. Det rapporterar Vasabladet.

Den 20 maj försökte en man råna Handelsbanken i Jakobstad. Mannen gick till mottagningsdisken och sade till tjänstemannen att en bil brinner framför banken. Vidare krävde han att få pengar.

Tjänstemannen drog sig undan och gjorde samtidigt övriga anställda uppmärksamma på vad som höll på att hända.

En annan bankanställd gick för att tala med mannen och meddelade att han inte kommer att få några pengar. Då blev mannen hotfull.

- Vill du dö? frågade han.

Det hela slutar med att mannen flyr från banken och polisen griper honom utanför yrkesskolan Optima.

Hemfridsbrott och försök till rån

I fredags dömdes mannen till 14 månaders ovillkorligt fängelse för hemfridsbrott och försök till rån.

Hemfridsbrottet begick han i utkanten av Hollola. Han gick in i huset och blev utjagad av barnfamiljens mor.

Det hände tre dagar före bankrånsförsöket i Jakobstad.

Mannen frigavs från fängelset den 13 maj efter att ha avtjänat 10 år för dråp.

Det var tänkt att 28 båtar skulle bege sig iväg från Björköby mot Sverige. Men nordanvinden på 7-8 meter per sekund förstörde årets postrodd.

Starten var planerad till klockan 10. Först sköts den upp med ett par timmar och sen avblåstes hela rodden.

- Det är nordlig vind mellan 7-8 meter i sekunden vid Valsörarna. Sjögången är för grov, säger Kjell Nyback, en av arrangörerna.

Om vinden skulle ha varit sydlig skulle läget ha varit ett annat, säger Nyback. Då skulle rodden troligtvis ha blivit av.

Christian Sandström var på väg ut på sin första postrodd. Här med arrangör Kjell Nyback. Christian Sandström beger sig ut på sin första postrodd. Kjell Nyback håller i arrangörstrådarna. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Det var besvikna sjömän ute vid Svedjehamn.

- Men alla vet ju att man inte kan vara på sjön i dessa förhållanden, säger Nyback.

Nya tag nästa år

- Då har vi glömt det här, säger Nyback.

Christian Sandström var på väg på sin första postrodd. Det känns surt.

- Igår var vädret bra och imorgon blir det bra. Men inte idag. Nya tag nästa år.

Kan man inte flytta rodden till någon annan helg eller till imorgon?

- Att hålla den imorgon var ett alternativ som diskuterades men det gick inte för båtlagen. Det här är en så pass stor apparat att hålla igång. Folk har tagit ledigt för det här och så vidare. Om det hade varit 10 båtar hade den kanske gått att flytta, säger Kjell Nyback.

Postrodden är en mångårig tradition, där allmogebåtar ros och seglas mellan Björkö i Finland och Holmön i Sverige. Evenemanget ordnas till minne av posttransporterna som gjordes mellan dessa två orter.

Lervälling, doften av köttsoppa, tusentals glada människor och syndernas förlåtelse. Det är ungefär vad som möter den som besöker Söderfjärden i Sundom i Vasa i helgen.

Då gammellaestadianerna rustar till sommarfest, eller Suviseurat som det officiellt heter, går man, kvinna och barn ur huse.

Efter att det regnat över ett dygn, skiner solen på de dryga 70 000 gammellaestadianer som deltar i Suviseurat. I fyra dagar och på 190 hektar finns det mesta som kan tänkas behövas i en tillfällig miniatyrstad: bank, post, restauranger, hälsovård, kiosk, duschar, apotek, vilorum och så vidare.

Lätt att tappa bort sig då man är liten. Suviseurat 2015 liten pojke framför husvagn Bild: Anki Westergård

I centret för utländska besökare träffar jag Jim Krey från västkusten i USA. Det är första gången han besöker Finland och Suviseurat.

– I USA är vi bara cirka femtusen till antalet, så det är häftigt att komma hit och se denna folkmängd, säger han.

Folkmängden innebär i sin tur att man måste vara beredd på att det kan ske sådant som händer en vanlig helg i en stad av motsvarande storlek. Därför finns det också barnmorska på plats, liksom läkare, ambulans och polis. Men förutom att det föds ett antal bebisar på Suviseurat, så dör det också en och annan människa.

– Att dö hör till livets gång. För oss är det inte nödvändigtvis en hemsk sak. Det är klart att det är ledsamt, men då tiden är inne är det Guds vilja som sker, förklarar Juhani Norrgård från Tervajoki.

Tillfällig matbutik. Färsk frukt, frysdisk, mjölkprodukter, specialdieter, batterier, tejp, etc. Här lämnas inget åt slumpen. Suviseurat 2015 butik frukt Bild: Anki Westergård

Glädje och gemenskap

Suviseurat är höjdpunkten för de flesta gammallaestadianer. Det är här man träffar hela tjocka släkten, och om man har tur kanske till och med sin blivande partner. Suviseurat är de facto de största evenemangen med religiösa förtecken som finns i Norden, och mötenas popularitet är lika stor bland gammal som ung.

Tiina och Mika Vesamäki bor i husvagn med sina sju barn. Suviseurat 2015 familj i husvagn Bild: Anki Westergård

Antalet husvagnar måste slå något slags rekord. I en av husvagnarna pysslar Tiina och Mika Vesamäki från Raumo på med vardagssysslor. Tiina har familjens fyra månaders gamla baby i famnen, de har sju barn inalles.

– Det här är årets höjdpunkt! Vi ser fram emot predikningarna och att träffa släkt och vänner, säger Mika.

Jag frågar om det inte är väldigt jobbigt med sju barn i en husvagn, men Tiina tycker tvärtom.

– Här kan man släppa ut de andra barnen för att leka, så det är typ bara vi och babyn här. Dessutom finns släkten här, så vi har många som hjälper till att sköta om det behövs, säger hon.

Både Tiina och Mika har deltagit i Suviseurat sedan de var små, och de säger att de vill komma hit genast det öppnar så att de får så mycket utav evenemanget som möjligt.

Fördomar

Heidi Kuitula är 21 år och hemma från Nurmijärvi. Hon pratar varmt om tillställningen, och hjälper till att svara på några vanligt förekommande fördomar.

Heidi Kuitula. heidi kuitula Bild: Anki Westergård

Samma princip gäller då det kommer till att dansa, titta på tv och att ha sex före äktenskapet.

Jag tror att jag får det antal barn som min kropp klarar av.― Heidi Kuitula.

– Det är inte handlingarna i sig som vi motsätter oss. Det är bara att de kan leda oss bort från det liv vi vill leva. Alltid är det inte lätt, ibland vill man vara som alla andra, men då tänker jag på allt det jag har istället, säger Heidi.

Vi talar om hur deras liv är som vilka liv som helst; man jobbar, sköter hushållet, tar hand om barnen, umgås. Heidi kommer från en familj där de är tio syskon och själv vill hon ha så många barn som möjligt.

– Jag tror att jag får det antal barn som min kropp klarar av. Det är något jag ser väldigt mycket fram emot, säger hon.

Talkoanda

Att det krävs oerhörd disciplin, strikt logistik och en stark vilja av samarbete för att kunna bygga en miniatyrstad av denna kaliber står synnerligen klart. Här drar alla åt samma håll och man kan gott säga att detta är definitionen på god talkoanda. Allt fungerar, folk känner till rutinerna och man har tänkt på allt. Den populära träffpunkten ”Keppikeräys”, alltså ”Käppsamling” är bara ett exempel på detta.

Skräpinsamling. Lönen är glasskupong. Suviseurat 2015 glasskupong Bild: Anki Westergård

Till denna punkt brukar barnen köa över en timme, får jag berättat åt mig.

Bland tälten skymtar en punkt med skylten ”Förbön”. Dit kan man komma och lämna in ett önskemål om förbön, alltså en bön som utförs på uppdrag av andra. Förbönspunkten funkar lite som en drive in med vissa särskilda öppettider, och då kan man också passa på att få ett personligt samtal med den person som sitter i luckan och tar emot begäran om bön.

Kö till literförsäljning av soppa. Hinken med så är maten för en hel familj fixad! Suviseurat 2015 soppa och hink Bild: Anki Westergård

Gammellaestadianism for dummies

Det är mycket man som utomstående inte vet och förstår om laestadianismen. De flesta förknippar kanske laestadianism med många barn. Det är guds vilja då ett barn blir till, så därför skall man avstå från preventivmedel. Vilket i sin tur innebär stora barnaskaror. Påpekas bör dock att man kan vara laestadian trots att man inte har några barn, man behöver inte ens vara gift.

En annan stämpel som man som gammellaestadian ofta måste försvara sig mot, är skandalen om de sexuella övergreppen som kom upp till ytan för några år sedan. Gammellaestadianerna tycker självfallet att detta är mycket sorgligt, de vill inte bli förknippade med de avskyvärda brotten.

Och i ärlighetens namn: brott av detta slag förekommer inom alla folk-, och samhällsgrupper, och det är hemskt för offren oavsett om man tror på Gud eller inte.

Vasabon Heikki Hurtig får bli den som får räta ut de resterande frågetecken jag har kring laestadianismen. Vi börjar med barnafödandet – det måste ju tära mycket på kvinnans kropp att föda så många barn, påpekar jag.

– Det där är individuellt. Och barnen kommer ju inte alla på samma gång, säger Heikki och visar stolt upp en bild på sin stiliga fru som fött tio barn.

Heikki Hurtig. Suviseurat 2015 heikki hurtig Bild: Anki Westergård

Men feministen i mig jublar ju inte precis. Som utomstående kan man inte låta bli att undra hur många av kvinnorna som inte själva får välja om de vill föda många barn eller inte. Påpekas bör dock att bland de kvinnor som jag träffar på Suviseurat så verkar de mycket lyckliga över att kunna få så många barn som möjligt, så detta är givetvis som med allt annat, det vill säga individuellt.

Jag har inte kommit för att döma gammellaestadianernas tro – även om deras världssyn kan uppfattas som väldigt kategorisk - så vi går vidare med nästa fråga, nämligen vad Heikki upplever vara den största fördomen om (gammel)laestadianer.

– Att vi är helgon. Det är vi inte. Och vi anser att alla är lika mycket värda oavsett religion, bön, etnicitet, säger han.

Okej, men om alla är lika mycket värda, kommer då alla till himlen? Nja.

– Man kommer till himlen då man fått syndernas förlåtelse. Som troende kan man vara trygg, för man vet att man kommer till Guds rike, säger han.

Man kan med andra ord inte taktikera sig in till himmelriket.

Så kommer man då till himlen om man tror, men tillhör en annan trosinriktning? Nja igen.

– Alla barn kommer till himlen, oavsett om de är döpta eller ej. Men enligt Bibeln finns det två grupper, nämligen de som på Domedagen har levt med den rätta tron och därmed hamnar i Guds rike, eller de som lever i förtappelse, förklarar Heikki.

Men, framhärdar jag, kan man då leva i förtappelse hela sitt liv, och sedan ångra sig under sitt sista andetag och därmed ändå komma till himlen? Trippel-nja.

– Gud känner våra hjärtan. Vi kan inte ensamma bestämma oss för att plötsligt bli troende. Tron är ett ämbete man för vidare, vilket innebär att andra människor är vittne till processen, förklarar Heikki.

Man kan med andra ord inte taktikera sig in till himmelriket. Vi går vidare till temat alkohol. Absolutism är ett av rättesnörena inom gammellaestadianismen. Men det är svårt att tro att det bland en sådan stor människosamling, och med tusentals ungdomar på plats, inte förekommer någon alkohol alls. Men Heikki är av annan åsikt.

– Nej, vi använder ingen alkohol här. Nattvarden är ett undantag, men även den kan tas alkoholfritt, säger han.

Inte Provinssi, men Suviseurat. Gummistövlarna var slutsålda under den första dagen. Suviseurat 2015 leriga gummistövlar Bild: Anki Westergård

Många barn passar på att tjäna en slant på glassförsäljning under Suviseurat. Försäljarna på bilden meddelade att försäljningen går "sådär". Suviseurat 2015 pojkar säljer glass Bild: Anki Westergård

Lars Levi vem?

Men okej, vi tar en kort (och intressant!) historielektion för att sätta gammellaestadianerna på kartan. Prosten Lars Levi Læstadius levde och verkade i mitten av 1800-talet och kännetecknades som en mycket karismatisk person som använde sig av målande beskrivningar och ett personligt präglat språkbruk. Det som präglar gammellaestadianismen är, enligt dem själva, ”predikan om både Jesu undervisning och hans lidande, död och uppståndelse”. Det är endast genom tron, nåden och Kristus som man kan bli frälst.

I början på 1900-talet delade laestadianerna på sig och det uppstod självständiga grenar. Av dessa är gammellaestadianerna den största och mest utspridda. Till antalet är gammellaestadianerna dryga 100 000, varav de flesta bor och verkar i Finland.

Læstadius hyste särskilt starka åsikter om användandet av rusmedel, som han fördömde i starka ordalag. Han förespråkade absolut nykterhet, och förtappelsen var ett faktum för dem som lät sig förföras av ”alkoholens orena ande”.

Suviseurats bild på symbolen för årets sommarträff på Söderfjärden. Suviseurat 2015 porten Bild: Valtteri Saukko

Har man inte fått feeling före det, så får man det då.

Men på tal om syndigt leverne. Ryktet säger att då gammellaestadianerna har sommarmöte går både kondom-, och alkoholförsäljningen upp på orten. Det kanske man ska ta med en nypa salt, liksom med allt annat.

Fast den gamla nykterhetsdevisen ”man kan ha kul utan alkohol”, tycks i alla fall stämma. Alla de jag talar med säger att jag måste komma dit på lördag kväll som är festens höjdpunkt, för då är stämningen på topp. Har man inte fått feeling före det, så får man det då, förstår jag på pratet.

Suviseurat fullkomligen sjuder av folk. Jag kommer tyvärr inte kunna delta på den omtalade lördagskvällen, men jag tvivlar inte på att de har värsta upplägget på gång. Jag tar en genväg förbi några dolda containrar, och irrar rakt in i en hög med tre tonårstjejer som – röker. Jag stirrar på dem, försöker få ihop det. Tjejerna ser lugnt på mig, sen höjer den ena ett pekfinger mot läpparna och gör ett tyst ”sssch!”.

Gammellaestadianerna visar än en gång att de är fulla av överraskningar. What happens in Suviseurat, stays in Suviseurat.

Sanna Nygård från Vasa IS stod för en mycket bra insats när hon hoppade nytt personligt rekord i längd i grenkarnevalen i Jämsä. Nygårds nya personliga rekord och inhemska årsbästa lyder 632.

Tävlingen i Jämsä var mycket upp och ner för Sanna Nygård. Efter darriga insatser i de två första omgångarna lyckades hon i tredje omgången hoppar över sex meter och då släppte allt.

I det sista hoppet slog hon sedan till med 632 vilket är nytt personligt rekord med tolv centimeter.

– Jag är nöjd med resultatet men jag vill ändå inte kalla det för en fullträff. Jag landade lite snett och jag hade förväntat mig en rejäl rekordförbättring. Jag tror nog att jag kan hoppa ännu längre, säger Nygård till Yle Sporten.

Satsar nu på tresteg

Nygård är egentligen mest känd som trestegshoppare men en knäskada har gjort att hon satsat på längd den här säsongen.

– Det har varit bra att hoppa längd i juni. Jag har fått vila knäet nu och det har blivit bra. Nästa vecka tänkte jag börja hoppa tresteg. Formen är bra och snabbheten har utvecklats, det gäller bara att få tekniken att fungera i tresteg. Jag går nog in för att förbättra rekordet där också, säger hon.

Universiaden väntar

Säsongen fortsätter för Nygård nästa söndag där hon hoppar tresteg i Tyskland. Efter det väntar Universiaden i Sydkorea.

– Jag vill kämpa om en finalplats i både längd och tresteg. Jag vet inte vad som krävs för final, det är en stor tävling och jag ska försöka njuta av det, säger Nygård.

Sanna Nygård vann tävlingen före Anne-Mari Lehtiö som hoppade 621. Trea blev Esbo IF:s Iida Kalliomäki som hoppade personligt rekord med 616. Det här var första gången som 17-åringen hoppade över sex meter.

I herrarnas tresteg hoppade Simo Lipsanen för första gången i godkända förhållanden över 16 meter. Lipsanens längsta hopp mätte 16,15, vilket är nytt personligt rekord med över 30 centimeter.

Tvåa blev Kristian Pulli som hoppade 16,01.

Eero Haapala slog till med personligt rekord i herrarnas längdtävling. Haapala hoppade 795 i sitt fjärde hopp och vann tävlingen med två centimeter före Henri Väyryen.

Samtliga resultat från Jämsä hittar ni här.

I stavkarnevalen i Somero gick segern i herrarnas tävling till Eemeli Salomäki medan Minna Nikkanen var bäst bland damerna.

Mostafa Hicham Al-Gamal från Egypten tog hem segern i släggkarnevalen i Kaustby. Al-Gamals längsta båge mätte 77,71.

I damernas tävling fick Merja Korpela se sig besegrad när Inga Linna vann med ett kast på 68,25. Korpela slutade bara trea i tävlingen med 66,26.

Resultat:

Damer längd:

1. Sanna Nygård 632 PB
2. Anne-Mari Lehtiö 621 PB
3. Iida Kalliomäki 616 PB

Tresteg herrar:

1. Simo Lipsanen 16,15 PB
2. Kristian Pulliu 16,01
3. Topias Koukkula 15,64 PB

Längd herrar:

1. Eero Haapala 795 PB
2. Henri Väyrynen 793 PB
3. Mikko Kivinen 775

Efter åtta förluster och en oavgjord match har Vasa IFK till slut öppnat segerkontot i damernas fotbollsliga. Eva-Susanna Dahlmars gjorde hattrick när IFK besegrade Merilappi United med 3–2.

Efter en tung inledning på säsongen har Vasa IFK under den senaste tiden visat bättre takter och på lördagen tog laget för första gången tre poäng.

Inledningen på matchen var ändå allt annat än bra när Krystyna Freda gjorde 1–0 redan i den femte minuten. Ledningen varade ändå inte länge för bara minuten senare var Eva-Susanna Dahlmars framme och nickade in kvitteringen.

Vasa IFK Bild: Marcus Beijar

Tio minuter före paus tog Merilappi United igen ledningen efter mål av Emma Heikkilä och laget såg ut att få gå till pausvila i ledning. Men i den sista minuten i den första halvleken var Dahlmars igen framme och gjorde 2–2.

Dahlmars var på riktigt bra spelhumör i matchen och då den andra halvleken bara var fem minuter gammal gjorde hon 3–2 som också blev slutresultatet.

– Det känns helt underbart. Allt klaffade idag. Vi trodde på oss själva och fick igång spelet på mittfältet. Vi gjorde tre fina spelmål så man kan inte vara annat än nöjd, säger IFK:s tränare Keijo Karvonen till Yle Sporten.

Tabelljumbon Vasa IFK har nu skrapat ihop fyra poäng den här säsongen, lika många som Nice Futis och Merilappi United.

– Det blir en nedre slutspelserie där Merilappi och Nice Futis troligen kommer att finnas med. Vi möter lagen tre gånger till så det finns många poäng att hämta. Sen tror jag att vi kommer att ta poäng av de bättre lagen också, säger Karvonen.

Resultat:

TPS – Pallokissat 1–3

FC Honka – HJK 2–0

PK-35 – NiceFutis 5–2

Vasa IFK – Merilappi United 3–2

Dagens frågesport handlar om de ödesdigra skotten i Sarajevo. Hur väl kan du din historia?

((vis:948076))

Knapphetens stjärna lyser över finländsk fotboll. I fjol försvann två lag från ligan eftersom pengarna tog slut. Men i Seinäjoki är läget ett annat. SJK har snabbt tagit sig från tvåan till ligan. Och det är bara början.

Finländsk ligafotboll påverkas av landslaget. När det går bra för landslaget är intresset för den inhemska ligan större. Men om landslaget nyser får ligalagen förkylning.

Nu ligger landslaget efter Färöarna i EM-kvalet. Ett land som har färre invånare än Seinäjoki.

Lokalderby, SJK-VPS

Förväntningarna är låga. Vädret är grått, det duggar. Lätt att stanna hemma. Svårt att ta sig ut.

Vid Lakeuden risti (Slättens kors) i Seinäjoki, en kyrka ritad av Alvar Aalto, träffar jag en man som är på väg till centralplan. När han hör att jag jobbar som journalist och är intresserad av ligaklubbarnas ekonomi blir han aningen högstämd.

Femhundra företag i sydösterbotten stöder SJK. Baksidan av centralplan i Seinäjoki Bild: Yle/Patrik Skön

Han lovordar Raimo Sarajärvis gärningar, SJK:s största ägare som ligger bakom fotbollsboomen i Seinäjoki.

- Sarajärvis fastighetsföretag har betytt mycket för fotbollen i Seinäjoki. Dessutom har han fått andra företagare att stöda SJK, säger han.

Det är klart att Sarajärvi är en respekterad man på orten. Och Seinäjoki är inte känd för att vara en ort för de anspråkslösa.

SJK:s anhängare finns nämnda i laguppställningen. Nummer 12, Klopit. SJK-supporters vid match mot VPS 22062015 Bild: Yle/Patrik Skön

Den här kvällen är Raimo Sarajärvi inte på plats på centralplan i Seinäjoki. Han är i schweiziska Nyon och följer med lottningen inför kvalet till Europa-Ligan.

När lagen värmer upp är det redan klart att SJK kommer att möta FH Hafnarfjördurin från Island i början av juli.

Mehmet Hetemaj skakar hand med bollpojkar före matchen SJK-VPS. Mehmet Hetemaj skakr hand med bollpojkar före SJK-VPS Bild: Yle/Patrik Skön

Jag träffar Raimo Sarajärvi i Helsingfors, någon dag senare. Det är första gången SJK är med i en europeisk turnering. Snacket bland andra klubbägare och direktörer i Nyon påminde om diskussionen hemma.

- Hur ska man klara ekonomin, det är en fråga som alla har gemensamt över hela Europa, säger Sarajärvi medan han styr bilen mot kontoret.

Även bland de större klubbarna?

- Ingen skillnad, med större intäkter följer större utgifter. Alla sitter med samma problem, hur få det att gå ihop ekonomiskt.

Fattigt i fotbolls-Finland

De flesta finländska klubbarna lever ur hand i mun. HJK är undantaget. Lagets budget är i en klass för sig och resultatet är positivt, medan de andra klubbarna gör en ekonomisk förlust.

KuPS gjorde ifjol en förlust som var nästan lika stor som omsättningen.

(Uppgifter för FC Inter är inte med i grafiken, eftersom deras bokslut innehåller koncernbidrag från Alfons Håkans-koncernen. Därför är det svårt att jämföra med andra lag. Läs mer om FC Inter Mannen med ett blåsvart hjärta)

I fjol gick det anrika brukslaget MYPA i konkurs. Även företaget bakom ligaklubben Honka gick i konkurs. Nu tar Honka ny fart med nya bakgrundskrafter i division två.

SJK styrs från Skatudden

Vi går in på Sarajärvis kontor, en stenbyggnad på Skatudden med utsikt över Norra Kajen i Helsingfors.

Raimo Sarajärvi säger att den finländska fotbollsspelaren håller måttet. Nu gäller det att få lagen att fungera. Raimo Sarajärvi är SJK:s största ägare. Bild: Yle/Patrik Skön

Det är huvudstadens dyrare kvadratmetrar vi går i. Sarajärvis företag äger huset, 7 000 kvadratmeter.

Han är med i ungefär trettio företag inom fastighetsbranschen. Ibland har han tagit stora risker som lönat sig, säger han. Han är ganska fåordig, gör inget nummer av det han håller på med. Det verkar vara mer verkstad än snack för Raimo Sarajärvi.

Lång väg från Rovaniemi

Många har gett sig in i fotbollen bara för att inse att det inte bär sig. Riksdagsmannen och företagaren Hjallis Harkimo och krögaren Sedu Koskinen fick ge upp.

Sarajärvi brinner för grenen och vill att Finland ska bli ett bättre fotbollsland.

- Tiden som spelare är bästa tiden i ens liv. Alla som har varit spelare längtar tillbaks till den tiden, säger Sarajärvi.

Det kan låta sentimentalt. Men han verkar inte vara en sentimental man.

Sarajärvis fotbollsbana inleddes i Rovaniemi i karga förhållanden. Vintertid tränade man utomhus i snön och kylan. Han flyttade samma år som Rovaniemi fick sin första fotbollshall. Studier i ekonomi förde honom söderut.

Fotboll spelade han i Seinäjoki. Han nådde aldrig ligan, men höll till i ettan och lärde sig känna fotbolls-Finland. En av hans tränare var Keith Armstrong, numera tränare för Ilves. En lagkamrat tränar FC Lahti i dag.

Finland är ett litet land.

Ny stadion väntar

Sarajärvi byggde en idrottshall i Seinäjoki. Det skulle räcka för hans del, men det var bara början. 2009 blev han ordförande för klubben. Byggandet fortsätter - nästa år ska en ny fotbollsstadion vara färdig.

Nästa år ska SJK ha en ny arena. Seinäjoki centralplan har idag endast 1 300 platser under tak. Sponsorfigur rör sig bland publik under halvlek SJK-VPS Bild: Yle/Patrik Skön

Prislappen är ungefär 10,5-11 miljoner euro. Seinäjoki stad svarar för grundarbete och belysning. SJK:s räkning blir åtta till nio miljoner euro.

- Som det är i dag förlorar vi 10 000 euro i biljettintäkter om det regnar. Därför måste vi se till att vi får en ordentlig arena. Stadionföretaget tar ett banklån på fem miljoner och resten kommer från ägarna. Vi är fyra, av vilka jag är störst.

Det tyder på en viss tro på det ni gör?

- Om man inte tror på det man gör så kan man lika gärna låta bli, säger han och tystnar.

Mecenatfaktorn

Klubbarna i ligan kan delas in i två läger. De som har en eller några större ägare, ofta kallade mecenater och de som inte har det.

När jag ringer runt klubbarna får jag höra att en stark ägare skulle vara bra att ha. Att det vore viktigt om någon kunde hjälpa till med oväntade utgifter. Ge laget en tryggare grund.

Detalj av vagn där man säljer supporterprodukter för SJK. Bild: Yle/Patrik Skön

Men Sarajärvi ser inte sig som en mecenat.

- Om folk tror att jag, ägaren, betalar bort räkningarna vid slutet av säsongen så har de fel. Min viktigaste roll är att utveckla verksamheten systematiskt och se till att SJK går framåt, både idrottsligt och ekonomiskt. Då kan alla i klubben betala sina egna räkningar, säger han.

VPS Juha Mäkelä jublar över sitt mål mot SJK. VPS-anfallaren Juha Mäkela firar sitt mål mot SJK 22062015. SJK-VPS 3-2 Bild: Yle/Patrik Skön

Laget har varit tydligt med att klubben vill framåt. Hela tiden har det funnits de som har tvivlat och hoppats på att det ska gå dåligt. Redan när laget var i tvåan.

- Orsaken till att vi går framåt är att vi blir strävar efter att förbättra verksamheten och kolla om det verkligen blir bättre.

Vem fixar senapen?

Allt för många klubbar kör genom säsongen och konstaterar i november att laget inte har gått i konkurs. Och att de behöll serieplatsen. Sedan gör laget om samma sak nästa år.

Som spelare hann Sarajärvi se väldigt olika organisationer som förändrades från säsong till säsong. Ena året fungerade det bra, nästa år sämre.

- Det kan inte vara så att man varje år måste fundera på vem som ska fixa senapen till korven.

Sarajärvi tar fram en surfplatta. Han visar flera sidor strategiska mål för SJK och hur de ska uppnås på och utanför plan.

- Lägg upp en strategi och följ den. Stenhårt. Led verksamheten. Och bli bättre för varje månad.

Har du tålamod med människor som inte hänger med?

- De som jobbar i mina organisationer vet att jag ogillar kompromisser.

Richie Dorman ger en passning. Richie passar bollen i matchen SJK-VPS 22062015 Bild: Yle/Patrik Skön

Med tanke på att han är ägare vet han mycket om spelarna. Han kan berätta hur många kilon ett nyförvärv har gått ner under tiden i SJK. Eller om spelare som kommer från utländska klubbar har bättre värden i fysiska tester. Det har de inte. Kondisen växer när de börjar träna med SJK.

- Jag vill följa med det som händer och pressa på lite även på den fronten, säger han när jag uttrycker min förvåning över att han vet hur mycket en spelare gått ner i vikt.

Han vill mäta det mesta som går att mäta. Från den enskilda spelarens löpsteg under träning till hur ofta ägare till säsongbiljett besöker matcher.

VIP-kort för företag och privatpersoner som stöder SJK. Bild: Yle/Patrik Skön

Det finns mål för det mesta, bland annat hur mycket en besökare ska använda pengar under en match. Varje månad kollas om målet uppnåtts. Ett av de övergripande målen handlar om att SJK ska erbjuda en upplevelse för Sydösterbotten.

- Om en stad inte har ett lag i fotbollsligan eller ishockeyligan så är det inte en riktig stad. Inget illa om andra grenar, men så är det bara. Och vi vill inte bara vara intressanta för Seinäjokis 60 000 invånare utan de 230 000 som bor i regionen.

Nätverkning

På stadion finns en VIP-restaurang för sponsorer och privatpersoner. En företagare säger att vissa väljer att vara på restaurangen hela matchen.

Mehmet Hetemaj jagar bollen, andra står på VIP-restaurangens terass. Mehmet Hetemaj jagar bollen i matchen SJK-VPS 22062015. Bild: Yle/Patrik Skön

Från terrassen kan man följa med matchen, på avstånd, men ändå. Att få företagare att sluta upp bakom laget var ett av målen för Sarajärvi. Nu är det femhundra företag som stöder laget.

- När österbottningar bestämmer sig för nåt så det är det allvar, nu har vi en fullmakt av ortens företagare och det är vi tacksamma för.

VIP-restaurangen har blivit ett område där företagare träffar varandra för att nätverka. För tusen euro får du vara med, mat och en viss mängd dryck ingår.

VPS Henri Sillanpää rensar bort en hörnspark. VPS målvakt Henri Sillanpää rensar undan en hörna. Bild: Yle/Patrik Skön

Hörnflaggan är förresten sponsorerad av nejdens köttjätte med landets största slakteri.

400 000 på minus

Upplägget låter lovande och Sarajärvi är övertygande. Dessvärre gjorde SJK en förlust på 400 000 euro ifjol. Hur går det här ihop?

- Det var väntat, i år gör vi vinst. Det vet vi redan nu. SJK måste ses som ett start-up företag och då kommer det år när utgifterna är större än intäkterna, säger han.

Hur vet du att SJK gör ett positivt resultat i år?

- Kontrakten är undertecknade och vi vet vad som kommer in, säger han.

Målen för de närmaste åren är klara. Att ta upp kampen med HJK om guldet. Innan SJK steg till ligan ägde han en del av HJK och satt med i lagets styrelse. Men han valde SJK.

- Den finländska fotbollen mår bra av att det finns fler som kan kämpa om mästerskapet.

HJK har tagit sex guld på raken. Inget lag verkar kunna hindra dem ta det sjunde. Framgång ger framgång, HJK har en betydligt större spelarbudget än andra lag. Det betyder att HJK kan använda fem gånger mer per spelare än till exempel Ilves.

HJK har största spelarbudgeten. Vad kostar lägger klubbar i genomsnitt på sina fotbollspelare 2015 Bild: Yle

Den här säsongen har SJK inte klarat av att slå HJK. Men Sarajärvi är inte orolig.

- Målet är att få mästerskapet till Seinäjoki, frågan är hur många år det tar, säger han.

Dessutom är målet att få spela regelbundet i europeiska turneringar. Vid lottningen i Nyon hade UEFA:s generalsekreterare problem att uttala Seinäjoen Jalkapallokerho.

- Kanske de lär sig säga Seinäjoen Jalkapallokerho om vi är med de kommande tjugo åren.

Du skördar vad du sår

Derbyt mot VPS slutar 3-2 till hemmalaget. Supportrarna Klopit packar med sig trumman, flaggorna och banderollerna. Det blir tystare och Lou Reeds "Perfect Day" hörs från högtalarna på centralplan.

Det var inte låten jag förväntade mig i bobollens, knivjunkarnas och Duudsons hemstad. Men kanske det inte är någon slump. You are gonna reap just what you sow, sjunger Lou Reed. Man skördar det man sår. Lou Reed tänkte knappast på det, men hans låt passar tänket i SJK.

Anhängarna är nöjda med en hemmaseger. SJK-fans på matchen SJK-VPS 22062015 Bild: Yle/Patrik Skön

Trafiken bort från Söderfjärden är igång. Värst uppskattas den bli på söndag kväll. Mats Sund och de andra traktorförarna får jobba natten igenom.

- Vi hade redan tidigare frågat markägarna om de kan ställa upp vid behov, säger Heikki Hurtig från Vasanejdens fridsförening.

Och behov, det blev det i och med onsdagens regn.

Kring klockan 15 på onsdag fick Heikki Hurtig i uppdrag att samla ihop så många traktorer som möjligt. En timme senare var 25-30 traktorer på väg mot Söderfjärden.

Mats Sund jobbar hårt på Söderfjärden. Mats Sund har jobbat stenhårt under Suviseurat. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Mats Sund var en av traktorförarna.

- Jag var här ända till halv fyra på natten. Sen hem ett par timmar och så tillbaks, säger Sund.

Sen var det full rulle igen hela torsdagen ända in på natten.

Otroliga mängder

Sund kan inte uppskatta hur många bilar, vagnar och bussar han dragit genom leran.

- Det är otroliga mängder. Men det har löpt otroligt bra. Alla har varit vänliga och blivit glada när de fått hjälp.

Trafikledare Pekka Lahtinen har enligt egen utsago hittat det perfekta fordonet för Suviseurat. Han dirigerar traktorerna på området. Trafikledare Pekka Lahtinen har enligt egen utsago hittat det perfekta fordonet för Suviseurat. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Sund har en lite större traktor så det har fallit på honom att dra de tyngre fordonen.

Han tror att han kommer att snurra runt på Söderfjärden ännu på måndag kväll. Efter det ska man ännu sanda vägarna så att de blir i skick.

Traktorförarna får beröm

En av Sunds många kunder är Osmo Koivula och Pirkko Lukkari från Haapavesi. Deras husbil fick draghjälp för att ta sig upp på vägen.

- Arbetet kallar på måndag morgon, säger Koivula.

Osmo Koivula och Pirkko Lukkari Osmo Koivula och Pirkko Lukkari från Haapavesi var glada för hjälpen. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Han berömmer traktorförarna för deras insatser.

- Fantastiskt. Vi fick hjälp förvånansvärt snabbt med tanke på hur stort området är.

Åkern ser ut som ett slagfält

Mats Sund jobbar vidare.

Han är en av många markägare som hyrt ut sin plätt på Söderfjärden. Men han är inte bekymrad över att den kommer att se ut som ett slagfält.

- Det är inga större problem. En stor del ska så höstraps i slutet av juli.

Så lervällingen är inget negativt?

- Det luckras nog upp. En tjälrik vinter så är det inga problem.

Sommaren har varit fruktansvärt kall så här långt, även om solen faktiskt tittade fram under söndagen. Den kalla sommaren syns tydligt hos sjöbevakarna på Vallgrund, säger äldre sjöbevakare Jens Södergård.

Folk har ingen lust att röra sig på havet när temperaturen är vad den är.

- Det har varit lugnare än vanligt. Nu har vi sista veckoslutet i juni och då brukar det vara fullt pådrag. Men det har varit otroligt lugnt den här helgen, säger Södergård.

Sjöbevakningens båtar på Vallgrund. Båtarna vid Vallgrunds sjöbevakningsstation. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Det var kallt också på midsommar. Men på midsommar trotsar många väder och vind för att ta sig ut till stugan.

Trafiken var ändå tunnare än normalt.

- Det var inte så mycket trafik som det ibland är på midsommar, säger Södergård.

Klokt att inte ro över till Sverige

Postrodden från Björköby till Holmön inhiberades på lördag på grund av nordanvinden. Södergård tycker att det var ett klokt beslut.

- Vi kollade läget och det rev i mer och mer under förmiddagen. Ett bra beslut med tanke på säkerheten till sjöss.

Flytvästarna igen

Den vanligaste synden när det gäller sjöfarare är fortfarande avsaknaden av flytvästar.

- Många gånger saknas en eller ett par flytvästar i båten, säger Södergård.

Mer brådska om juli blir varm

Det kan ännu bli bråda tider för sjöbevakarna. Om juli blir varm kommer det att börja röra på sig.

- Värmeböljan brukar göra sitt. Då har vi mycket att stå i.

En förskönad bild av yrket som sjöbevakare är att man får glida runt på sjön i solen. Men bevisligen skiner solen inte alltid och hösten och vintern är lång.

- Det är ingen som ser oss i höststormarna i mörkret. Det finns för och nackdelar med allt.

Under den gångna veckan har tjuvar stuckit iväg med en bil och med smycken.

Bilen, en vit Daihatsu paketbil, stals från Gerbyvägen mellan den 26 och 27 juni. Registernummern är AIR-905.

Mellan den 21 och den 28 juni bröt sig någon in i ett egnahemshus på Mellanvägen. Tjuven eller tjuvarna fick med sig smycken.

Returtrafiken från Söderfjärden leds ut i tre olika riktningar beroende på om trafikanterna är på väg norrut, österut eller söderut.

Returtrafiken har så småningom kommit igång och Mikko Uljas, organisationsavdelningens ordförande, berättar hur man planerat det hela.

- De som ska norrut kör genom Sundom, Vasklot och Vasaesplanaden. De som ska österut kör genom Solf ut till Strandvägen och sen vidare. Ska man söderut kör man ner till Strandvägen och svänger mot Långåminne och riksåttan när man kommer ner till Malax.

Uljas tror att trafiken kommer att vara värst i Solf.

- Så var det i alla fall när folk kom hit, säger Uljas.

Uljas tror att returtrafiken kommer att fördela sig ganska jämnt mellan söndag kväll och måndag.

Kastriot Kastrati har varit guld värd för HIFK i de två ligamatcher som han har spelat för klubben. I söndagens match gjorde han igen mål när HIFK kryssade mot IFK Mariehamn.

HIFK inledde matchen mot IFK Mariehamn mycket starkt men det dröjde till mitten av den andra halvleken innan laget kunde spräcka gästernas nolla.

I den 62:a minuten byttes nyförvärvet Kastriot Kastrati in och han behövde bara sex minuter på sig för att från nära håll sätta in ledningsmålet. Det här var anfallarens andra mål på två matcher i den röda tröjan.

Kastriot Kastrati Bild: Str / Lehtikuva

– Målen är mer som en bonus, jag skulle hellre ha tagit tre poäng. Visst är det bra för självförtroendet att göra mål, sa Kastrati till Yle efter matchen.

I den 81:a minuten kom kvitteringen som en blixt från en klar himmel. Brian Span chippade snyggt in 1–1 bakom Carljohan Eriksson i hemmamålet. Det här var Spans andra mål den här säsongen.

Båda lagen hade några riktigt fina målchanser under matchens sista minuter men kampen slutade 1–1 och därmed delade man på poängen.

– Det här var en match som vi borde ha vunnit. Vi grämer oss ganska mycket för vi gick miste om två viktiga poäng, säger HIFK:s mittfältare Fredrik Lassas till Yle Sporten.

Kokko gjorde mål igen

I Jakobstad besegrade RoPS FF Jaro med 1–0. Matchen såg länge ut att sluta mållös men i den 87:e minuten fick gästerna en straff som Aleksandr Kokko satte säkert i mål.

Det här var Kokkos tionde mål i ligan den här säsongen och han är nu i ensam ledning i skytteligan. RoPS har nu vunnit tio av sina tretton senaste matcher och laget är nu fyra poäng efter HJK i toppen av tabellen.

Jaro fick spela stora delar av den andra halvleken med tio spelare efter att Peter Opiyo drog på sig ett rött kort.

Resultat:

HIFK – IFK Mariehamn 1–1

FF Jaro – RoPS 0–1