Det var fel att förkasta de röster de som tre tidigare Anviaägda bolagen hade gett vid senaste bolagsstämma. Det konstaterar Egentliga Finlands tingsrätt i sin dom.

När telekombolaget Anvia höll sin senaste bolagsstämma i maj blev det oväntat dramatiskt.

Elisa, som under en lång period köpt upp Anviaaktier i ett försök att ta över bolaget, hade bara en timme före bolagsstämman skulle hållas, lyckats få ett temporärt domslut kring totalt 6 570 aktier i Anvia.

Det gällde bolagen Dignus Oy, Puhelinvoima OY och Lännen viestintä Oy. De tre bolagen hade tidigare ägts av Anvia, men överförts till bolaget S4F som en del av ett aktiebyte med Anvia.

Elisa fick stor pott

Det temporära domslutet slog fast att Anvia inte längre kunde räkna till godo de rösterna som bolagens aktieinnehav skulle gett rätt till. I praktiken betydde det att Elisa, som hade kommit över 30 procent av aktierna i Anvia, plötsligt kunde få ett oväntat stort inflytande i Anvia - betydligt större än det som 30 procent av aktierna skulle ge.

Bland annat kunde Elisa få in 14 av sina ledamöter i Anvias förvaltningsråd som består av 30 personer och som i sin tur utser styrelse vid slutet av året.

"Inte hållbart"

Men nu visar det sig att det tillfälliga domslutet inte var hållbart, enligt tisdagens beslut i Egentliga Finlands tingsrätt.

- Det här betyder att de 6 570 rösterna ändå kan användas på den fortsatta stämman som kommer att hållas den 19 augusti. Då kommer bland annat bokslutet att behandlas, liksom dividendutdelningen, säger Bengt Beijar, styrelseordförande i Anvia.

Beijars position har varit hotad sedan bolagsstämman. Elisa har bland annat krävt att Beijar ska avsättas och att man skulle få in sin egen representant på posten.

Oklart kring förvaltningsrådets sammansättning

Hur det kommer att gå härefter med Elisas planer, är oklart.

Redan på fredag kommer nästa dom i frågan. S4F holding, som till en del ägs av Anvia efter aktiebytet, har väckt talan mot att rösterna inte kunde användas vid stämman. S4F kräver åtgärdsförbud gällande besluten på senaste stämma. Det gäller till exempel sammansättningen av förvaltningsrådet.

Enligt Bengt Beijar hänger de två sakerna ihop med varandra, men han vill ändå inte sia i hur det kommer att gå på fredag då Södra Österbottens tingsrätt kommer med sin dom.

Men det är uppenbart att Elisa åtminstone just nu ser ut att riskera att förlora en del av den makt som bolaget har kommit över i Anvia.

1200 personer ska bo på 14 olika skolor i Vasa. Inkvarteringskommittén har jobbat hårt inför laestadianernas möte på Söderfjärden.

Via suviseurat.fi har man förmedlat 240 bostäder, 120 hus och 40 stugor. Dessutom har det blivit 100 husvagnar och 50 husbilar.

Inkvarteringskommittén har skaffat husrum åt cirka 480 inbjudna gäster från bland annat Estland och Ryssland. De bor bland annat på Kronvik lägergård och Alskathemmet.

1200 personer ska bo på 14 olika skolor inom Vasa stad. Allt som allt blir det runt 5200 personer.

Jobbat sen februari

Jan Hellbom och resten av inkvarteringskommittén har jobbat med inkvarteringen sen februari.

Jan Hellbom Jan Hellbom från Suviseurats inkvarteringskommitté. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

- Varje kväll har någon svarat i telefon eller läst sin mejl, säger Hellbom.

10 + till Vasaborna

Han är väldigt nöjd med hur folk har bjudit ut sina stugor och bostäder.

- Mängden vi har erbjudits är mer än vad det brukar vara. Jag ger 10 + till folket i Vasaregionen.

Och än finns det plats: ett par hundra objekt väntar på intresserade. Om det blir dåligt väder kan också de platserna fyllas.

- Så gick det förra året. Först var det tomt på skolorna men så blev det kallare och på en dag var skolorna fulla.

Trafiken börjar på onsdag

Den värsta stormen har inte börjat än. På onsdag börjar trafiken och den största massan väntas på torsdag.

75 000 personer samlas på Söderfjärden under veckoslutet.

Södra Österbottens tingsrätt har häktat tre utländska män misstänkta för flertalet grova stölder. Männens bil som var efterlyst i Norge hittades till slut i Vasa.

Männen misstänks ha brutit sig in i flera bostäder på olika orter. Som stöldgods fick de med sig kontanter och smycken.

Polisen bad om tips om den paketbil som männen använde sig av. Efter många tips hittades bilen i Vasa.

Bilen i fråga är också kopplad till inbrott i Norge och polisen där har efterlyst bilen.

En man i Aspnäs i Vasa hittade björnspår på tomten till sitt egnahemshus på tisdag morgon. Polisen bekräftade att det rör sig om björnspår.

Det här skriver Pohjalainen.

- Kanske de sökte mat ur soptunnorna, funderar kommissarie Timo Välimäki från Österbottens polisinrättning.

Det verkar röra sig om en hona med en unge. Polisen har än så länge inte vidtagit några ytterligare åtgärder.

- Om det kommer in fler observationer kontaktar vi jägare. De har olika metoder för att skrämma iväg björn. Om de inte fungerar och björnen utgör en fara för människor så kan man enligt lagen avliva björnen, säger Välimäki till Pohjalainen.

Observationer runt om i Österbotten

Stefan Pellas, jaktchef på Kust Österbottens avdelning av Finlands viltcentral, säger att man ska hålla kolla på situationen. Björnarna rör sig mycket på natten just nu.

- Björnar kan röra sig 20 kilometer per dag. Björnarna var troligen bara på väg någonstans och befinner sig nu 10 till 20 kilometer från den plats där de observerades, säger Pellas till Pohjalainen.

Pellas säger att de fått in en del björnobservationer från Pedersöre, Jakobstad och Lappfjärd. Från Vasa har man bara fått in enstaka observationer.

Tekniska nämnden i Jakobstad diskuterade skolmatens framtid på tisdag kväll men fattade inget beslut i frågan.

Tekniska direktören Rune Hagström informerade nämnden om läget.

- Det är inte fastslaget ännu hur det blir med cook and chill, säger ordförande Johan Karjaluoto (Sfp).

Cook and chill-konceptet innebär att maten tillreds i ett kök för att sedan snabbt kylas ner. Därefter transporteras maten till den skola där den ska ätas och värms upp där.

Men det är i den riktningen det går, mot något som liknar cook and chill, även om inget beslut ännu fattats.

- Det går mot det att man använder tillredningsköken mer än hittills, säger Karjaluoto.

Pengar till asfaltering

Tekniska nämnden godkände också tjänstemännens förslag på vilka av stadens vägar som skulle få extra medel för asfaltering.

Totalt 200 000 euro fördelas på Gammelklockarsvägen, Vägmästarvägen, Företagarvägen, Bockholmsvägen, Tjurgränden, Kogränden och Kalvgränd.

Sundström Ab står för asfalteringen.

Vägarna i Jakobstad beviljades för bara någon vecka sen ett tilläggsanslag på 140 000 euro för att fixa slitage, hål i asfalten, skyddsvägar och linjemålningar.

Nämnden tog inte upp rättelseyrkande

En privatperson hade lämnat in ett rättelseyrkande mot valet av entreprenör för renoveringen av Rådhusets grund. Sektionen för interna stödtjänster valde det billigaste alternativet som var Mäenpää Byggnads Ab.

Priset blev strax över 1,2 miljoner.

I sitt yrkande hänvisar personen till offertförfrågans bilagor och menar bland annat att det i Mäenpääs offert inte finns nämnt något om den erfarenhet av grundkonstruktioner som krävs av den som väljs till entreprenör.

Nämnden tog överhuvudtaget inte upp ärendet.

- En privatperson som inte har gett offert har inte möjlighet till rättelseyrkan i det här fallet, säger Karjaluoto.

Tekniska nämnden i Kristinestad godkände inte planerna på 80 vindkraftverk utanför Sideby. Omröstningen slutade 8-2.

Delgeneralplanen möjliggör byggandet av totalt 80 vindkraftverk i vad som kallas Sideby havsvindkraftspark. Närmaste fasta bosättning och fritidsbostäder finns på cirka 8 kilometers avstånd.

Men efter omröstning beslöt nämnden föreslå för stadsstyrelsen att delgeneralplanen inte godkänns.

- Motiveringarna var bland annat att området inte är lämpligt för vindkraft och att det är bättre att satsa på landbaserad vindkraft, säger ordförande Per-Erik Englund (Sfp).

Han var en av de två som röstade för godkännandet av planen.

- Vi behöver alla företagsetableringar vi kan få och där ute borde inte kraftverken störa någon, säger Englund.

Det är Finlands Havsvind Ab som önskar bygga vindkraftsparken.

Åbo och Esbo gläder sig över att Stafettkarnevalen sprids ut över Svenskfinland. I Vasa var beslutet något svårare att smälta.

– Det fanns tre goda kandidater och alla fick ett år var, säger Anders Wikholm, ordförande för Esbo IF-friidrotten, som samarbetade med Esbo stad angående ansökan.

Trots att det från början var tänkt att en och samma stad skulle ordna Stafettkarnevalen åren 2016–2018 fattades det ett kompromissbeslut på torsdag – Vasa, Esbo och Åbo får ett år var.

Det är en lösning som man köper både i Esbo och i Åbo.

– Jag är mycket nöjd. Det är ett mycket bra beslut, säger Marjaana Risku, idrottsplatschef i Åbo

Stefan Haglund, Ordförande för stafettkarnevalens organisationskommitté, är förberedd på tre jobbiga år då Stafettkarnevalen ständigt byter adress. Risku gläder sig över att Åbo har tre år på sig att planera stadens första Stafettkarneval.

– Det är ett mycket stort evenemang. Det största arbetet börjar nu. Vi måste prata om alla detaljer, säger Risku.

”Försvårar för sig själv”

Tom Gullberg, styrelseordförande för Vasa IS kallar beslutet "en kompromisslösning som skapar lugn".

Då han först fick höra om beslutet reagerade han med förvåning. Organisationskommittén hade varit mån om att betona att samma ort skulle ordna karnevalen under tre år – men så blev inte fallet. Efter att ha smält nyheten en stund ser Gullberg det goda i beslutet.

– Ett alldeles konstruktivt och bra beslut. Nu kommer hela Svenskfinland få uppleva hur det är att arrangera Stafettkarnevalen.

Att Stafettkarnevalen går på turné betyder mer jobb för arrangörerna, som enligt Gullberg försvårar för sig själv.

– De måste jobba med tre olika städer, med tre olika anläggningar, med tre olika förutsättningar i stället för att skapa kontinuitet under åren, säger han.

Wikholm är inne på samma linje.

– Det är klart att ur en organisations synvinkel hade det varit enklare om alla tre år hade ordnats på ett och samma ställe.

Trafiken står helt stilla i Sundom och ända in i Solf. Fem ekipage i taget kommer in på mötesområdet på Söderfjärden men fler klarar sig nu utan bogserhjälp.

Trafiken står i princip stilla och köerna ringlar kilometerlånga till gammallaestadianernas sommarmöte på Söderfjärden.

Bilköer ända fram till mötesområdet på Söderfjärden. Bilköer genom hela Söderfjärden. Bild: Thomas Ståhl

Ståhl rör sig på motorcykel och kan därför röra sig förbi köerna. Han uppskattar att köerna är åtminstone fem kilometer långa.

- Fem bilar med husvagnar kommer in på mötesområdet åt gången, mer än så rör sig inte trafiken. Sen stoppas det upp igen, säger Thomas Ståhl.

Bilköer också i Pedersöre

Bilköer på Lövöbron i Bennäs. Bild: Yle/Marcus

Senare på kvällen hade bilköerna kortats en aning.

Torrare före

Framkomligheten på mötesområdet är bättre än tidigare. På onsdagen gjorde massiva regnet åkern hal och svårframkomlig med tung last. Laestadianerna blev tvungna att kalla in förstärkning och 30 extra traktorer som draghjälp för bilarna och husvagnarna.

En mötesdeltagare kliver ur bilen på Suviseurat på onsdagskvällen. Vått på gammallaestadianernas stormöte. Bild: Andreas Sjöblom

Arrangörerna var medvetna om att det kunde uppstå problem, men inte att läger skulle bli så kritiskt.

- De blev nog liten överraskade, så här illa hade de inte förväntat sig att det skulle bli. Vid klockan 16 i går var det panik, säger Sjöblom.

Många hjälpte till hela natten och fortsatte under torsdagen, bilköerna tog aldrig slut. Sent på torsdageftermiddagen kunde Sjöblom lämna området när föret blivit bättre.

Uppdaterad kl. 19.15

Efter två sena mål tog HIFK alla poäng mot VPS. Nyförvärvet Kastriot Kastrati behövde tio minuter för att lyckas i målskyttet. Samtidigt fortsätter RoPS plocka poäng.

Det såg länge ut att sluta mållöst i Vasa då HIFK kom på besök – men jumbolaget i fotbollsligan fick ge sig utan poäng på hemmaplan efter 0–2.

Först var det Joni Korhonen som lyckades från straffpunkten, sen var det dags för nyförvärvet Kastrati att presentera sig.

Kastrati byttes in i den 74:e minuten och behövde bara tio minuter för att få bortafansen att hoppa och dansa.

Kastrati presenterar sig för HIFK. Styr in Lassas skott till 2-0. Bortafansen dansar

— Carl-MagnusLångkvist (@cmlangkvist) June 25, 2015

VPS on sellaisessa 19 pinnan vauhdissa. TPS keräsi viime kaudella 24... #Veikkausliiga

— JuhavaltteriSalminen (@jvsalminen) June 25, 2015

Yaghoubi öppnade målkontot

Fotbollsligasäsongens komet från norr gick tidigt upp i ledning då Moshtagh Yaghoubi hittade rätt tidigt i den första halvleken. Med sin första ligafullträff för året förde han upp RoPS i en 1–0-ledning över Inter.

Vincent Onovo utjämnade i mitten av den andra halvleken och såg till att det blev delad pott i Rovaniemi.

SJK räddade poäng i Mariehamn

Duarte Tammilehto var ännu hetare på gröten då IFK Mariehamn tog emot topplaget SJK på Åland. Redan efter aderton sekunder högg Tammilehto till och såg till att det stod 1–0 till Mariehamn i halvtid.

Med tjugo minuter kvar att spela fick SJK en straff som Toni Lehtinen förvaltade för gästerna.

#ifk1919 tog ledningen i första anfallet, Orgill jobbade fram bollen och Tammilehto drog dit den

— Owe Sjöblom (@OweSjoblom) June 25, 2015

För FF Jaro blev det en poäng efter 0–0 mot KTP, som ligger en poäng före Jakobstadslaget i tabellen.

Resultat, fotbollsligan 25.6:

FF Jaro–KTP 0–0
IFK Mariehamn–SJK 1–1
KuPS–FC Lahti 1–0
RoPS–FC Inter 1–1
VPS–HIFK 0–2

En gammallaestadiansk mamma försvarar sina val: "Jag kan själv avgöra vad som är bra för mig".

Under de senaste åren har det tidvis stormat i debatten om kvinnans ställning i den gammallaetadianska rörelsen. Pauliina Rauhalas bok Taivaslaulu, eller Himlasången fritt översatt, lyfte fram diskussionen om storfamiljer och kvinnornas utmattning i offentligheten.

Många laestadianska kvinnor har blivit förbryllande över hur deras liv öppet värderats av utomstående.

Forskare som följt debatten ser tecken på en förändring inom rörelsen.

Pauliina Rauhalas bok Taivaslaulu. Pauliina Rauhalas bok Taivaslaulu Bild: Yle

Under mötet ansvarar Uljas för att ta hand om barn som tappat bort sina föräldrar medan Niemi-Korpi i sin tur ansvarar för två diskningsstationer och ett pizzaställe. Och arbete finns så att det räcker.

- Det finns till exempel 7000 brickor i omlopp och de ska alla diskas flera gånger under dagen, säger Niemi-Korpi.

Outi Uljas och Eeva Niemi-Korpi är glada över att få vara med och arrangera Suviseurat. De är båda uppvuxna i den gammallaestadianska gemenskapen och säger utan att tveka att de upplever sig vara jämställda med männen.

- Jag har aldrig känt mig mindre värd för att jag är kvinna, säger Niemi-Korpi.

- Frågan om kvinnliga präster är till exempel ingen jämställdhetsfråga. För oss är det en trosfråga och själv upplever jag att jag är jämställd, säger Uljas.

Outi Uljas är medlem i styrelsen för Vasanejdens fridsförening och säger att hon som styrelsemedlem har påverkningsmöjligheter inom rörelsen.

Boken Taivaslaulu berörde inte

Outi Uljas säger att man också inom rörelsen diskuterar jämställdhetsfrågor och kvinnans ställning. Åsikterna är delade och vissa personer uttrycker sig mera drastiskt i debatten.

Uljas och Niemi-Korpi säger att den diskussion som förts i medierna under senaste år känns främmande och till och med sårande.

Pauliina Rauhala. Pauliina Rauhala har skrivit om de gammallaestadianska kvinnornas liv. Bild: Yle

- Jag har läst boken men det fanns mycket i den som jag inte alls kunde identifiera mig med. Själv har jag 11 barn och ibland har folk frågat mig om jag inte blir trött. Självklart blir jag trött ibland, men det händer ju också mammor bara ett barn, säger Outi Uljas.

Uljas är utbildad barnträdgårdslärare och hon säger med eftertryck att alla mammor som blir trötta och utmattade, om de så är laestadianer eller inte, borde förstå att skaffa hjälp.

Eeva Niemi-Korpi har inte läst Pauliina Rauhalas bok. Hon säger att hon ibland blir nedslagen över hur negativt man talar om laestadianer och laestadianismen i offentligheten.

- Ibland har jag medvetet vänt dövörat till diskussionerna vid kaffeborden och struntat i att läsa tidningsartiklar. Jag vill inte heller följa de diskussioner som förs i sociala medier.
Jag är själv kapabel att avgöra vad som är bra för mig. Jag har inget behov av att läsa i tidningsspalterna om hur mitt liv ter sig i andras ögon.

Kvinnonar gör sina egna val

Outi Uljas och Eva Niemi-Korpi understryker att människor är olika även om de är troende. Kvinnorna inom gammallaestadianismen väljer sina individuella lösningar utifrån sin egen vilja och sina egna förutsättningar.

- En del vill stanna hemma och andra väljer att jobba.

Fyrabarnsmamman Eeva Niemi-Korpi blev färdig sjukskötare 2010 och hon arbetar på barnavdelningen på sjukhuset i Seinäjoki. Familjen väntar nu sitt femte barn.

Outi Uljas valde att vara hemmamamma i 20 år. När det yngsta barnet började förskolan så började Uljas jobba och hon fick genast jobb som barnträdgårdslärare.

- Jag njöt av att stanna hemma med barnen när de var små och just då kändes det som en naturlig och vettig lösning, säger Uljas.

Forskare efterfrågar en mera förlåtande atmosfär

Meri-Anna Hintsala skriver en avhandling på Helsingfors universitet där hon undersöker parallellerna mellan kön och tro i nätdiskussioner som rör gammallaestadianismen. Hintsala är präst och har sina rötter i gammallaestadianismen.

Hintsala säger att den offentliga debatten om laestadiankvinnornas utmattning också har satt fart på diskussionerna inom rörelsen.

- Jag hoppas att atmosfären har blivit mera förlåtande. En stor familj är en rikedom och barnen en gåva, men man borde inte få barn till vilket pris som helst. Det är fortfarande viktigt att tala om kvinnornas och mammornas hälsa och ork.

Meri-Anna Hintsala säger att gammallaestadianerna till följd av den offentliga diskussionen blivit tvungna att själva reflektera över hur de förhåller sig till rörelsens lära.

Det har gett dem större medvetenhet om sina egna, personliga val och följderna av de beslut de tar. På så sätt finns det också i dag större möjligheter att ingripa i tid när man ser tecken på problem.

- När storfamiljen är ett eget val, i stället för att vara en självklarhet eller följden av andras förväntningar, så finns det mera ork och möjligheter att klara också de mest utmanande situationer. Förhoppningsvis kan man numera söka hjälp när det behövs. Rörelsen är också mera inne på att man får och kan söka hjälp från utifrån.

Också en liten förändring är av betydelse

Meri-Anne Hintsala förväntar sig inga snabba förändringarna inom rörelsen, men hon förnimmer ändå en liten förändring och även den är betydelsefull.

- Den patriarkala stukturen erbjuder kvinnorna lösningar som inte för med sig välmående eller kraft. Kvinnans röst är ännu för svag för att sådant som rör kvinnors sexuella hälsa skulle ändras inom rörelsen i stort.
Det är ledsamt om bara de som är allra modigast vågar står upp i de här frågorna.

Nätet och sociala medier har gett laestadianerna ett forum för att ifrågasätta rörelsens officiella läror. Men Meri-Anna Hintsala tror att den tuffaste debatten nu har blåst över för den här gången.

- Det har lugnat ner sig en aning. Och för tillfället finns det inte heller några riktigt stora motsättningar mellan rörelsens ledning och de som för en aktiv diskussion på nätet, säger Hintsala.

Av Elina Kaakinen
Yle Pohjanmaa

Dagligen kontaktas föreningen Anvias småägare av aktieägare som vill ge föreningen fullmakt att företräda dem på bolagsstämman. Det går över förväntan, säger Dan Örndahl i föreningens styrelse.

Föreningen bildades i ett enda syfte, att behålla telecombolaget Anvia i österbottniska händer. Nu samlar föreningens medlemmar fullmakter av aktieägarna. Avsikten är att stoppa Elisa från att ta makten i Anvia.

- Jag tycker det går över förväntan, säger Dan Örndahl, styrelsemedlem i föreningen.

Dagligen får han en handfull telefonsamtal som leder till att han postar iväg fullmakter och kunderna returnerar blanketterna ifyllda och underskriva.

- Det blev mera jobb än jag trodde.

Av telefonsamtalen drar Örndahl slutsatsen att många är övertygade om att Anvia passar bättre i österbottniska händer än att något större företag tar över. Man är bekymrade närmast för arbetsplatserna och svensk service.

- Men de som hellre ser Elisa som ägare ringer ju förstås inte mig, säger Örndahl.

Hur många fullmakter Anvias småägare rf lyckats få ihop vill Örndahl inte uppge. Den uppgiften vill man inte ge Elisa på förhand.

Räcker tiden till?

Fortsättningen på bolagsstämman blir den 19 augusti. Målet är att Anvias småägare där ska kunna visa upp 5 000 - 6 000 fullmakter. Det räcker för att ge övervikt åt gruppen aktieägare som vill behålla Anvia självständigt.

Lägger man till utslaget från tingsrätten att det var fel att förkasta rösterna från tre tidigare dotterbolag, finns ytterligare 6 570 aktier på Anviasidan.

Nu säger Örndahl det kan vara svårt att nå upp till målsättningen, åtminstone om enbart föreningens styrelse och ombuden skall kontakta aktieägarna. Örndahl hoppas aktieägare som stöder föreningen självmant kan fylla i och posta föreningen en fullmakt.

- Då är det fullt möjligt vi når målet.

Juridiken tagit över

Fredag den 26 juni väntas ett utslag av Södra Österbottens tingsrätt. Bolaget S41 Holding begär att tingsrätten försätter besluten tagna på Anvias senaste bolagsstämma i åtgärdsförbud.

Anledningen till detta var att ett stort antal aktier inte kunde användas i omröstningen efter att Elisa kom till stämman med ett utslag ev Egentliga Finlands tingsrätt. Rätten ändrade sig senare och konstaterade att det var fel att
förkasta rösterna.

Om nu därtill Södra Österbottens tingsrätt går in för ett åtgärdsförbud innebär det att Anvias gamla förvaltningsråd sitter kvar. Det blir också det gamla förvaltningsrådet som utser styrelse, och inte det nya där Elisa fick in 14 ledamöter.

Det är blött på Söderfjärden där gammellaestadianerna håller sitt sommarmöte, så blött att gummistövlarna har tagit slut i butiken på åkern.

Åtminstone för medierna är det välorganiserat med ett särskilt presstält och -parkering. Efter en liten promenad är man inne på mötesområdet. Då har man redan passerat uppställningsområdet för husbilar och husvagnar som går runt området som ett stort O. Det första man möter är den fullstora marketen.

Där finns allt som deltagarna kan behöva - utom gummistövlar - de har tagit slut.

- Det är lite irriterande. Vi trodde att barnens gummistövlar var hela, men ett av barnen hade en stor reva i sina stövlar, säger Paula Maaria Itäniemi från Korpilax i Mellersta Finland

Men familen Itäniemi stressar inte upp sig i onödan.

- Vi ringer till någon bekant som är på väg hit till Söderfjärden och ber dem hämta stövlar på vägen, säger Paula Maaria Itäniemi.

Släckningsbilen kommer inte fram

Det är inte bara fötterna som lider i lervällingen. I den mycket seriösa organisationen bakom Suviseurat, klassad som världens största religiösa sammankomst, ingår egen brandkår. Men den tio ton tunga släckningsbilen mitt på området kan inte användas på grund av blötan.

- Vi har nu ett sådant här väder, det är lerigt och blött överallt. Den stora släckningsbilen kan vi inte använda utom på huvudvägarna, säger Ilkka Kartunen som hör till avtalsbrandkåren i Ranua.

För ändamålet har han hyrt en brandbil från Vasa. Det finns 3,5 ton vatten i den. Det finns omkring 15 000 husbilar och husvagnar på Söderfjärden och minst lika många gasflaskor, så det kan börja brinna. Därför är det tur att Ilkka Kartunen också har tagit med sig en fyrhjuling för att kunna göra punktinsatser på området.

Precis som i stort sett alla andra är han här på talko.

Egen arbetsförmedling

Mikko Setälä är vice-ordförande för Suviseurats egen arbetsförmedling. Där delar man ut uppgifter i något av de många köken, städarbete eller arbete med trafikstyrningen. Det finns arbete också för barnen, och de passen brukar gå åt.

- Barnen brukar älska att få åka runt på fyrhjulingar och tömma soppåsar på området. Ett annan populär syssla bland barnen är glassförsäljning, säger Setälä.

På den plats där glassboxarna delas ut ringlar sig kön allra längst, den är faktiskt tiotals meter lång. Tre glada syskon från Uleåborg, Klaus, Väinö och Kaarlo Suomela, har precis fått sina boxar

- Vi säljer glass. Vi brukar sälja bra, säger bröderna.

Fullständig hälsocentral

Solen har brutit fram över området och det är bra för glassförsäljningen, säger killarna som kommer att tjäna ihop mat- och godisbiljetter för den glass de lyckas sälja.

Men solen lyser inte över alla på gammellaestadianernas mötesområde. En liten flicka har fallit ned från bänken i husvagnen. Hon gråter i sin barnvagn där hon väntar på att undersökas av läkare.

- Vi har bara haft ett fåtal olycksfall ännu, säger Hannu Paloniemi som normalt jobbar på Vasa centralsjukhus men nu är chefsläkare på mötesområdets hälsovårdsstation.

Han säger att det normalt är mest jobb på lördag då alla är på plats. Under en normal möteshelg har man totalt 500-600 patienter, varav hela nitton av tjugo kan skötas på plats. Bara ett tiotal personer väntas alltså behöva ambulanstransport till sjukhuset.

"Hittegodsavdelning" för barn

Trots att man alltså har byggt upp en stad på åkern med fler invånare än Vasa stad belastas samhället väldigt lite - förutom vägarna då förstås. Den värsta infartstrafiken är över nu, och nu handlar det om att hålla ordning inne på området. Det händer till exempel att barn går vilse, och det finns ett system även för det.

I ett av tälten finns ett rum för barn som gått vilse. Här finns personal och gott om leksaker, men så här långt har man bara tagit hand om ett barn,

- Barnet fördes hit och pappan kom sedan och hämtade barnet efter ett tag, säger Outi Uljas som ansvarar för barnens "hittegodsavdelning".

Den verksamheten behövs även om barnen rekommenderas bära en namnlapp med föräldrarnas telefonnummer. Mobilnätet kan nämligen komma att överbelastas, och då är det den gamla skolan som gäller.

- När någon vuxen påträffar ett ensamt gråtande barn vet de att det är hit som barnet ska föras. Systemet fungerar bra. Jag räknar med att vi kommer att ha flera tiotals barn här under helgen. Så brukar det vara, säger Outi Uljas.

Det är kanske inte så konstigt med tanke på att man totalt väntar 75 000 besökare till Söderfjärden. De flesta har nu kommit, men en del väntas ännu anlända under fredagen.

Suviseurat på Söderfjärden

Frågan om hur yrkeshögskolenätet ska se ut i Svenskfinland i framtiden fortsätter att engagera.

Peter Björkroth som är lektor vid Novia i Åbo är frustrerad över att placeringsorter verkar ha blivit det tongivande i debatten som följde efter Novias beslut om nedskärningar.

Han anser att det är kvaliteten på utbildningen som är det avgörande för framtiden.

Blyertspennor Bild: Yle

De personer som driver regionala intressen borde helt enkelt argumentera bättre anser Björkroth. Han frågar sig också hur man motiverar lärare att anstränga sig för att skapa en bättre utbildning om det i slutändan är regionala aspekter och inte kvalitet som avgör om linjen får vara kvar.

- Ett resonemang med luddiga argument skapar bitterhet, säger Björkroth.

Vilket ansvar har Novia enligt dig att erbjuda utbildning på många ställen i Svenskfinland?

- Det är en knepig fråga, men det är kvalitet som avgör. De unga röstar dessutom med fötterna och väljer den utbildning de vill ha, hemma eller utomlands, säger Björkroth.

I Åbo ges sjöfartsutbildning vid enheten Aboa Mare. olle mattsson och tony karlsson använder en sjöfartssimulator Bild: Yle/Parad Media

- Jag tror inte att det är så. På sjöfartsprogrammet i Åbo har vi studerande från Nepal och Alaska, det är utbildningen som avgör, säger Björkroth.

novia Bild: Yle / Peter Karlberg

Vilken ska bort?

Den som har åsikter om yrkeshögskolornas framtid i Svenskfinland måste räkna med att få mothugg.

Björkroth har anklagats för att han vill stänga Novia i Ekenäs.

- Nej, jag är inte ute efter att lägga ner några utbildningslinjer, jag har inte den typens insikt i siffror och statistik. Det är resultat som ska avgöra. Om alla sedan vet på vilka grunder beslut fattas så är det okej, säger Björkroth.

Bolagsstämma på fredag

Novia verkar i dag på fyra campusområden i Vasa, Jakobstad, Raseborg och Åbo.

Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi som upprätthåller Novia håller bolagsstämma på fredag. Enligt styrelseordförande Kjell Sundström väntas inga dramatiska nyheter dyka upp under bolagsstämman.

- Den diskussion som har figurerat i medierna de senaste veckorna kommer inte att tas upp. Vi behandlar sedvanliga ärenden, säger styrelseordförande Kjell Sundström.

Svara på våra fem snabba frågor som handlar om fridlysta växter!

((vis:944505))

Statsrådet meddelade i går att Folkhälsans utbildning i Norrvalla inte får tillstånd att arrangera ett tionde skolår.

En frivillig tionde årskurs ger eleverna möjlighet att höja sina vitsord och eventuellt göra sina yrkesplaner klara för sig. En möjlighet som till exempel Kronoby folkhögskola har.

Anna Bertills, vd för Folkhälsans utbildning är inte förvånad över beslutet.

Anna Bertills VD för Folkhälsan utbildning Bild: YLE

- Jag är inte förvånad över avslaget. Många reformer hänger i luften just nu och i det här läget görs det inbesparingar inom utbildning, säger Bertills.

Anna Bertills säger att ett tionde skolår hade varit ett bra komplement till det studieutbud som Folkhälsan erbjuder.

- Ett tionde skolår är en bra resurs för ungdomar. I vår kommun finns det många invandrare som också skulle ha stor nytta av att stärka språket under ett frivilligt tionde skolår. Men vi söker igen och har flera krokar ute, säger Bertills.

Finlands historia är snart 100 år. Så långt och ännu längre sträcker sig Henrik Othmans sommarprat.

- Min farfar satt en gång i famnen på Topelius och min morfar var kolchosbonde i Ingermanland.

Henrik Othman är journalist och t.f. chefredaktör för tidningen ÖT i Jakobstad. Men hans liv kunde ha tagit slut innan det ens började. Släktrötterna går lika långt som Finlands historia och rötterna från mammas sida finns i Ingermanland som idag ligger i Ryssland.

Under vintern 1942 när Leningrad belägrades fanns Henriks mamma Helvi med sin familj utanför staden. Förhållandena var lika svåra utanför staden som inne i belägringen. Ungefär 6000 ingermanländare svalt ihjäl eller dog av sjukdomar.

- Helvi skriver i sin dagbok att familjen överlevde på hö och torv. Man kokade höet, torkade det i ugn och gräddade sedan det finsmulade höet till något slag av kokor som gick att äta. De yngsta barnen var så svaga att de orkade gå upp ur sina sängar bara för att äta.

Mirakulöst nog överlevde hela familjen Kiippa

Belägringens början, som enligt historieböckerna började den 8 september 1941, var ännu tuffare.

- Onsdagen därpå, den 10 september, betecknar min mor lite lakoniskt i sina anteckningar som “familjens ödesdag”.

Hela familjen kunde ha utplånats i granatanfallet.

- Det var min mor som hittade honom livlös i gropen.

Mormor Maria skulle plötsligt ensam ta hand om sex barn. Helvi, Henriks mamma, 17 år, fick axla ett stort ansvar för sina småsyskon. Den ödesdigra natten här var ändå bara början på prövningarna.

Lyckligt i Finland

1943 började man evakuera ingermanländare till Finland. Vägen till familjens frihet gick över en rad läger, Hatsina i Ingermanland, sedan Hangö, Lojo och Pemar. Där upptäcktes Helvi av en blomsterhandlare från Åbo som erbjöd henne jobb.

Det visade sig vara ett lyckokast; familjen Hartonen gav henne jobb både i sin blomsterhandel och sitt hem där hon också blev hyresgäst. De agerade också skyddsmur när dåvarande säkerhetspolisen Valpo bedrev sin jakt på ingermanländare som skulle återbördas.

Vid sidan av jobbet studerade Helvi osannolikt flitigt och läste på ofattbart kort tid in både mellanskola och gymnsium. Hon avlade studentexamen som privatist - för övrigt samtidigt som den blivande presidenten Mauno Koivisto. Kvällen före provet i matematik gav hon honom en repetition av vad Pythagoras teorem är för någonting.

Kändisar

Henrik Othmans släktrötter kantas av en hel del kändisar. Förutom att mamma Helvi hjälpte Finlands blivande president Mauno Koivisto med matematik hade farfar Eilif på 1920-talet äran att få träffa den stora författaren Selma Lagerlöf i hemmet Mårbacka i Sverige. Men redan som fyraåring fick han sitta i famnen på Zacharias Topelius i nationalskaldens Borgåhem. Eilifs pappa i sin tur träffade både Johan Ludvig Runeberg och Björnstjerne Björnson.

Bland annat den här musiken spelar Henrik Othman i sitt sommarprat:

Henrik Othman sommarpratar i Yle Radio Vega den 26 juni kl 10.05 och 18.03. Du kan också lyssna på hans sommarprat på Yle Arenan.

Här hittar du listan på Vegas sommarpratare 2015

En 20-årig kvinna körde bil i Vasa på torsdag kväll med felaktiga registerskyltar. Polisen försökte stoppa kvinnan och en farlig biljakt följde.

Det var vid halv elvatiden på torsdag kväll som en polispatrull upptäckte den felregistrerade bilen. Patrullen försökte stoppa bilen som istället tog till flykten.

Enorm överhastighet

Stundtals var farten uppe i hela 120 kilometer i timmen längs Bangatan i Vasa där hastighetsbegränsningen är 50 kilometer i timmen. I ett pressmeddelande skriver polisen att bilen körde mot rött, passerade trafikdelare på fel sida och körde längs cykelvägar.

Trafiken var tät och bilen orsakade, enligt polisen, flera farliga situationer. Bland annat tvingades mötande bilar väja ut på trottoaren för att undvika kollision.

Krockade med vägskylt

Flykten tog ändå slut till sist. På Korsnäståget körde bilen över ett trafikmärke och en buske och den vådliga färden tog slut.

Den kvinnliga föraren hade inte druckit alkohol, men drogtestet var positivt. Hon är nu misstänkt för grovt äventyrande av trafiksäkerheten och rattfylleri.

I bilen fanns en passagerare. De som har hamnat i fara kan ta kontakt med polisen via e-post: rikostorjunta.rannikko-pohjanmaa@poliisi.fi

Jordbrukarnas pina är inte över för säsongen. Onsdagens rikliga regn har lett till översvämning av Vörå å, och Stefan Kastus är en av de drabbade.

Jordbrukaren Stefan Kastus har 160 hektar åkermark. Mer än en tiondel ligger nu under vatten. Det beror på en kombination av den blöta våren och det ihållande regnet i torsdags.

"Vattnet rinner åt fel håll"

- Det är som om bägaren skulle ha runnit över på ån just nu, men markerna har nog varit våta överlag i år. Det har varit ett besvärligt år. Jag har varit jordbrukare sedan år 1993 och inte minns jag något år som har varit så här besvärligt, säger Kastus och fortsätter.

- Det rinner ju in vatten på åkrarna från den översvämmade ån, och så ska det ju inte vara. Det borde ju vara tvärtom, så att det rinner bort från åkrarna.

Vad borde göras?

- Ån borde rensas.

Dessutom är Vörå å krokig och gör en lov kring Vörå centrum. Enligt Stefan Kastus har det länge talats om att gräva en reservkanal genom byn Rökiö, en kanal som vattnet kunde ta vid sådana här blöta år.

- I stället nu så ska allt vatten rinna runt hela Vörå. Det blir en jättestor omväg, och därför drar inte vattnet bra.

Varför har den kanalen inte grävts då?

- Det har jag inte lyckats reda ut. Men det ska vi ta reda på så fort vi får till en bolagsstämman.

Ingen buffert för svinfarmarna

Stefan Kastus är svinfarmare. En dålig skörd riskerar att slå hårt mot en bransch som redan är hårt pressad ekonomiskt.

- Det är tufft för de som blir drabbade av översvämningarna i år. Det är svårt sedan tidigare att få ekonomin att gå ihop. Svinpriserna har sjunkit flera gånger och alla inköp blir bara dyrare. Det finns helt enkelt ingen buffert och då är det illa om man misslyckas med skörden.

Vasabladet var först med nyheten.

Jakobstads åldringsvänner rf har lagt planerna på ett nytt äldreboende i malpåse. Grannfastigheten kräver att detaljplanen följs. Då får vi för få bostäder och projektet blir olönsamt, säger Georg Hannus i Åldringsvännerna.

400 personer står i kö efter bostad hos Jakobstads åldringsvänner och männskor ringer dagligen efter bostad, berättar Inger Gripenberg, chef på Hötorgscentret. I dag har Jakobstads åldringsvänner 41 bostäder, men det behövs många fler.

Det nya trevåningshuset i mitten. Villa Hannus i Jakobstad. Bild: nk project

- Följer vi detaljplanen faller fem bostäder bort och projektet kan inte förverkligas, säger Georg Hannus, styrelseordförande i Jakobstads åldringsvänner rf.

Penningautomatföreningen Ray har gett löfte om 1,2 miljoner euro. Det är gratis pengar som inte behöver betalas tillbaka. Totalt kostar satsningen 4 miljoner euro.

Träbyggnaden renoveras för daghem och kök och matsal för äldre. Träbyggnaden renoveras för daghem och kök och matsal för äldre Bild: YLE/Patrik Enlund

Staden positiv

Med staden Jakobstad eller Museiverket har Åldringsvännerna inte haft några bekymmer. Efter förhandlingar har man fått klartecken att avvika från detaljplanen.

- Men att ett bostadsbolag bredvid inte godkände planerna kom som en överraskning, säger Inger Gripenberg, chef för Hötorgscentret. Nio andra grannar gav grönt ljus.

Georg Hannus, Inger Gripenberg och Svante Nylund. Georg Hannus, Inger Gripenberg och Svante Nylund Bild: YLE/Patrik Enlund

Som nybygget ser ut nu avviker det från detaljplanen genom höjden, att det finns en tredje indragen takvåning, istället för bara ett tvåvåningshus enligt detaljplanen.

Nybygget i malpåse

Människor ringer och undrar när de nya bostäderna skall byggas och nu kan Åldringsvännerna inte ange någon tidtabell.

Ritningarna är färdiga, Ray-pengarna klara liksom övrig finansiering, men nu har allt gått i stå. Hittills har åldringsvännerna satsat 210 000 euro i inköp av fastigheten och 150 000 euro i planeringskostnader.

- Vi hoppas på en dialog med grannen efter semestrarna, säger planeraren Svante Nylund.

"Märklig detaljplan"

Nytt seniorboende planeras på Carpelanska tomten. Arkivbild. Nytt seniorboende byggs på Carpelanska tomten Bild: YLE/Patrik Enlund

Gårdsbyggnaden är skyddad men får ändå rivas, men då går byggnadsrätten på 290 kvadratmeter förlorad, berättar Nylund. Det är ganska speciellt, säger han.

Nu skall man utreda om NTM-centralen ändå kan tillåta en rivning utan att byggnadsrätten går förlorad. Andra möjligheter är att inleda en ny planering, eller att planerna läggs på is.

Den sista möjligheten är att hitta en helt annan användning för tomten.

Grannens åsikt

Styrelsen för Bostads Ab Otto Malmsgatan är jättepositiva till att det händer något på granntomten eftersom det sett lite risigt ut där, säger disponenten Ronny Haglund.

- Det är våningsantalet man opponerar sig mot.

Enligt detaljplanen skall det vara två våningar och bostadsbolaget är inte beredd att ge undantag för en tredje våning.

- Det handlar om boendekvalitet och upplevelse av soltimmar som inte kan värderas i pengar, säger Haglund. Den tredje våningen ger färre soltimmar.

Nästa vecka ska Haglund ge en skrivelse till staden med bostadsbolagets synpunkter.

Risto Lammi har utnämnts till polischef för Österbottens polisinrättning.

Risto Lammi, 54, blir ny chef för Österbottens polisinrättning. Hans tillträder den första augusti och hans förordnande sträcker sig fem år framåt.

Lammi jobbar i dag som polisöverinspektör vid Polisstyrelsen. Men Lammi har kontakter till Österbotten och kommer ursprungligen från Ilmajoki

Han har tidigare bland annat arbetat på Mellersta Finlands polisinrättning och på Polisyrkeshögskolan.

Inrikesministeriet valde Lammi bland nio sökande. Han efterträder Jouko Potinkara som går i pension.