Här publicerar vi namnen på de som avlagt yrkesexamen vid yrkesskolornas svenskspråkiga linjer. Svenska Yle gratulerar!

Du kan filtrera listorna enligt skola. Listorna är sorterade i alfabetisk ordning enligt skola, inriktning och den studerandes namn.

Det går också att göra namnsökningar på de utexaminerades för- eller efternamn. Namnsökningen görs inom den valda filtreringen.

Enstaka studerande saknas ännu eftersom det finns personer som får sin examen först i juni. Vi kompletterar listorna anefter som vi får in de namn som saknas.

Vårens nyutexaminerade

((vis:936411))

Namnlistorna bygger på uppgifter från skolorna. Om ditt namn saknas, ta då kontakt med din skola och be dem skicka in det till malin.ekholm@yle.fi eller peter.sjoholm@yle.fi

Mats Järn, Vöråbo och polis, följde med pratet på ungdomscentret Amigo i Oravais ett dygn efter den tragiska olyckan där en 15-åring avled. Han berömmer ungdomarna på Facebook.

Mats Järn jobbar som polis och var på plats vid olycksplatsen i Oravais, men har i övrigt inget att göra med utredningen kring tisdagskvällens olycka.

I stället gick han som civil till ungdomscentret Amigo för att finnas till för ungdomarna.

Tankar på pränt på Facebook

Ingemar Klemets och Peter Åbacka från kyrkan öppnade dörrarna på Amigo för ungdomarna. Ingemar Klemets och Peter Åbacka. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Vi har fått tillåtelse av Mats Järn att citera honom. Han skriver bland annat så här:

"I slutet av kvällen besökte vi olycksplatsen där väldigt mycket folk hade samlats. Jag räknade till över 50 personer. Vi tände ljus, satte ner blommor och ungdomarna skrev sina namn på skylten de hade tillverkat. Ett namn som en sista hälsning. För någon som ett tack, för någon annan kanske som ett förlåt eller som en tyst suck över något som blivit osagt?

Hålla ihop genom sorgen

När jag stod där bland ungdomarna, framför havet av tända ljus, började de plötsligt prata med varandra. Innan dess hade varit helt tyst en god stund. Det var stora ord jag fick lyssna till. Ord om att de måste hålla tätt ihop genom sorgen så att de någon gång så småningom lyckas ta sig vidare.

Det var också löften till varandra om att framdels ta hand om varandra bättre än någonsin förut. Sinsemellan gav de sedan olika förslag på hur de skall lyckas se till att ingen lämnas ensam i sin sorg, och hur viktigt det är att ingen skall behöva känna skuld.

Blev mållös

Förstår ni vuxna vad ni läser nu? Förstår ni att de stod där, tonåringarna, alla tillsammans och lovade varandra sådant som är större än något vi vuxna ens vågar ta på tungan? Jag är helt ärligt och uppriktigt mållös efter det jag fick höra.
Orden som sades gav mig en klar och tydlig insikt:

Vi vuxna har väldigt mycket att lära oss."

Här är Mats Järns inlägg på Facebook.

Skolavslutningshelgen är en av de livligaste helgerna för polisen. Mera sällan blir det större tillbud, men desto flera små incidenter, konstaterar kommissarie Mika Jylhä från Österbottens polisinrättning.

- Det har ofta att göra med fulla ungdomar som har svårt att ta vara på sig själv, säger Jylhä.

De uppdrag som polisen får ta itu med en typisk skolavslutningshelg är slagsmål, stölder och unga som faller i sjön. Hos polisen förbereder man sig för det här med en något förstärkt polisstyrka.

- I Vasa är det i huvudsak Hovrättsparken som är föremål för vårt intresse. Det är där människorna samlas och det är där man gör vad man kan för att öka tryggheten.

Köp inte ut

Mika Jylhä önskar att de unga som festar under helgen ändå kunde hålla sig någolunda måttliga när det gäller alkohol och dessutom hålla sig från att delta i alla tänkbara upptåg. När det gäller föräldrar har han ett önskemål.

- Att föräldrarna inte köper ut alkohol åt barnen. Det är det värsta man kan tänka sig. Du gör en så stor björntjänst åt den unga då du köper ut att det är mycket värre än det straffrättsliga, säger han.

Håll koll

Jylhä uppmanar också föräldrar att hålla koll på sina ungdomar. Titta i ryggsäcken före den unga ger sig i väg och acceptera helt enkelt inte att den minderåriga unga dricker. Dessutom ska föräldrarna hålla koll på vart den unga far.

- Man kan gärna föra barnet själv och hämta det så man har någon form av koll på vad som händer. Då tar man ett föräldraansvar som är riktigt.

Mika Jylhä säger att polisen mera sällan stöter på föräldrar under skolavslutningshelgen. I viss mån finns det ändå föräldrar som grupperar sig för att hålla koll på vad de unga gör och finnas som ett stöd om det går illa. Mera sådant önskar sig Jylhä.

- Det skulle vara bra. Till och från har det varit mera aktivt och det är klart att nog har det en dämpande effekt. Det är också hälsosamt för föräldrarna att se hur livet lever på en skolavslutning eller helg nattetid, säger Jylhä.

Äntligen har vi mössan på huvudet! Tvillingsystrarna Nelli och Anna Salonen i Vasa ser fram emot studentdimissionen.

Båda har gått i Vasa övningsskolas gymnasium: Anna på bildkonstlinjen och Nelli på musiklinjen.

Att gymnasietiden nu är avklarad är härligt, men samtidigt vemodigt. Nu skingras gänget som hållit ihop i tre år.

- Det är nog synd, jag har trivts jättebra med min klass. I de här extralinjerna får man en bättre samhörighet, för de är mindre och man har mycket mer med varandra att göra, säger Anna.

Hon tror ändå att gänget kommer att hålla kontakt också i framtiden. Nelli säger att också hennes linje haft bra samhörighet.

Båda är nöjda med resultaten i studentskrivningarna. Anna övervägde till en början att kanske försöka höja resultatet i ett ämne, men nu säger att hon är nöjd som det är.

- Det beror på hur inträdesproven har gått, säger Nelli. Får man studieplats så är det ju lugnt, men om det blir ett mellanår så har man mera tid, så då kunde man eventuellt ta och höja.

Bara att kämpa vidare

Nelli har sökt till några universitet för att läsa engelska, men också till kulturproducentlinjen vid Arcada. Anna hoppas komma in på socionomlinjen vid Arcada, men hon har också sökt till ergoterapeutlinjen vid Arcada, och till Novia i Åbo.

Med tanke på framtiden, studier och ekonomi, så har systrarna både ett och annat att säga om regeringen Sipiläs regeringsprogram. Det innefattar bland annat nedskärningar i universitetens finansiering och i studiestödet.

- Jag trodde först det var ett skämt då jag läste artikeln, säger Nelli. Sen då jag insåg att det var sant så sjönk hoppet en aning.

Anna säger att det är viktigt att alla ska kunna ges möjlighet till en bra utbildning. Också hon blev ledsen och fundersam över nyheten.

- Det är bara att kämpa vidare, säger Anna.

Vasa stads kulturcenter är arrangör för evenemangen och söker nu artister av olika slag.

Kultur på lunchen

Picnicarna ordnas under lunchtid, kl. 11-13 och det första tillfället ordnas den 25.6 och de fortsätter varje torsdag ända fram till Konstens Natt 6.8.
Picnicarna ordnas på Kulturhuset Fannys gård.

Många sorters artister behövs

Längden på programmen kan variera mellan 3 och 30 minuter och man kan uppträda på vilket språk man vill. Kulturcentret söker nu musiker, historieberättare, magiker, akrobater och egentligen vilka förmågor som helst.

Den som vill kolla fjolårets artister kan gå in på vaasapicnic.wordpress.com

Evenemangskoordinator Olga Terentieva på Vasa stads kulturcenter vill gärna att intresserade tar kontakt med henne (olga.terentieva@vaasa.fi).

I Vörå kommun vill man inte gå ihop med nio andra kommuner i Vasaregionen. I stället vill man fortsätta förhandla med kommunerna i pendlingsområdet. Likadana tongångar hörs i Vasa stad.

Fusionsutredarna Ossi Repo och Jan Enestam förde i december i fjol fram förslaget om att tio kommuner i Vasaregionen skulle gå ihop.

Men förslaget stöter på patrull från olika håll. På måndag ordnas styrelsemöten både i Vasa stad och i Vörå kommun. Och i bägge fallen föreslås man förkasta förslaget på att tio kommuner ska gå ihop till en år 2017.

I stället lyfter föreslår tjänstemännen att pendlingsområdet kring Vasa ska vara utgångspunkten vid fortsatta förhandlingar.

Närpes, Kristinestad och Kaskö utanför?

I praktiken kan det här betyda att utredningen fortsätter med sju kommuner inblandade. Den största inpendlingen till Vasa kommer nämligen från Korsholm följt av Laihela, Malax, Vörå, Storkyro och Korsnäs.

I utredningen föreslog Ossi Repo och Jan Enestam att även Närpes, Kristinestad och Kaskö skulle ingå i den nya storkommunen.

Vörå vill förbli självständigt

Det är inte säkert att det blir några kommunsammanslagningar över huvudtaget i Vasaområdet. I Vörå är motståndet stort. Enligt en enkät bland kommunmedborgarna är en tydlig majoritet för att kommunen förblir självständig. Men å andra sidan var det bara 56 personer som besvarade enkäten.

På Aroma bageri och konditori i Kvevlax står franska tårtor högt i kurs i år.

Också prinsesstårta och smörgåstårta här till de mest populära läckerheterna som kunderna har beställt till veckoslutet.

- Vi har fått lika många beställningar som ifjol, säger ägaren Maria Vestergård

- Vi har till och med varit tvungna att neka beställningar. Det är alltid jättetråkigt.

Tårtor på löpande band

Byggandet av Torghuset och utgrävningen tvingar bort handeln från torget och i sommar blir gågatan Jakobstads marknadsplats.

Det här innebär utmaningar, men också chans till förändring. Vi vill göra gågatan levande, säger Linda Lindroos och Terese Sunngren-Granlund på Jakobstads Citygrupp.

Torgförsäljarna har redan flyttat sin försäljning av blommor och grönsaker till Gågatan och på måndag drar det traditionella kvällstorget i gång kring fontänen. Halva torget är uppgrävt och resten blir parkering. Matvagnarna med vårrullar är det enda som kommer att finnas

Torget i Jakobstad. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

- Det blir mysigt och fint med kvällstorg mellan terrasserna och träden. När torget är avstängt kommer folk att börjar röra sig mera kring gågatan och det är också positivt bra för centrumföretagarna,säger Sunngren.

-Det blir också en bättre struktur på det hela, det har varit lite råddigt på torget. Och på gågatan finns det mera utrymme, säger Linda Lindroos.

Vagnarna med vårrullar står kvar på torget. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

- Kvällstorget ska få förbli på det viset, det ska inte vara samma utbud som torg höst- och vårmarknaderna, säger Linda Lindroos.

I sommar kommer det att finnas flera terrasser och uteserveringar än tidigare framför det nya mattorget i Esplanadgallerian och Stadshotellets uteservering kommer att få nytt utseende.

Blåsigt för torgförsäljarna

Jörgen Ekstrand säljer potatis och grönsaker på torget tre dagar i veckan. Det har han gjort i drygt 25 år men nu blev det flytt till gågatan. Men bygget av Torghuset är viktigt för staden även om det medför vissa problem under byggtiden.

- Vi får acceptera att torget töms, och det blir bra med det nya torghuset. Det enda negativa är att det är väldigt blåsigt, säger Jörgen Ekstrand som ändå är rädd att vissa kunder faller bort i samband med flytten. Jakobstadsborna vill gärna köra ända fram när de ska handla.

Sten-Olof Backlund är tredje generationens torgförsäljare och han håller med Jörgen Ekstrand.

- Det vi är mest missnöjda med är att det är dragigt och blåsigt på gågatan och kunderna är vana att hitta oss på torget. Det tar säkert ett tag att arbeta in oss igen efter flytten. Jag hoppas att flytten hit är tillfällig och att vi sen kan flytta tillbaks till torget.Över hälften av våra kunder är bilburna. Att kunna parkera nära försäljningsstället är viktigt i jakobstad, så är det bara, säger Sten-Olof Backlund.

Gågatan blir marknadsplats i Jakobstad.

Över hälften av byggnadsmassan är i dåligt skick. Åtta byggnader ska rivas. 150 miljoner ska satsas i renoveringar och nybyggen.

Det är situationen vid Vasa centralsjukhus.

Åtta blir två

Åtta hus ska alltså jämnas med marken inom den närmaste framtiden. Men ur askan ska endast två nya byggnader stiga upp.

I-byggnaden som ska rivas. I-byggnaden är en av de åtta som ska rivas. Bakom den står den nya Y-byggnaden. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Den ena går under namnet "Sjukhus 2025" och den andra ska inhysa den psykiatriska enheten som flyttas till området från Roparnäs.

60 000 kvadratmeter rivs och 30 000 byggs upp. Och det ska vara tillräckligt.

- Det har vi räknat med. Vi har haft vårdenheten att se över vården och söka synergieffekter, säger tekniska chefen Håkan Knip.

Byggnaderna har tekniskt sett kommit till sitt slut, säger tekniska chefen Håkan Knip. Håkan Knip visar i hur pass dåligt skick rören är. Bild: Yle/Jussi Laine

Enligt Knip ska vården i framtiden skötas med mindre resurser och färre anställda.

- Men kvaliteten på vården ska bli bättre när allt sköts i rätt ordning, säger Knip.

Byggnaderna slutkörda

En rapport utförd av Arbetshälsoinstitutet visar att 52,4 procent av byggnadsarealen på centralsjukhusets område är i behov av renovering inom den närmaste framtiden.

Hur är det möjligt att byggnaderna är i så dåligt skick?

- En stor del av byggnaderna är byggda på 50-talet när man på många håll i Finland gick in för att bygga centralsjukhus. Byggnaderna har tekniskt sett kommit till sitt slut, säger Knip.

Flera andra sjukhus i Finland står inför samma bekymmer, påpekar Knip.

Så här ser rören ut på många håll i Vasa centralsjukhus byggnader. Bild: Yle/Jussi Laine

Det är främst fuktproblem man dras med. Men byggnadernas höjd orsakar också problem.

- Vi har för lågt till tak. Modern apparatur ryms inte in.

Byggandet tar aldrig slut

Under de senaste åren har åtminstone någon del av centralsjukhusets område varit en byggarbetsplats. Man har byggt ett parkeringshus och en ny Y-byggnad som bland annat inhyser den nya akuten. Just nu bygger man på det nya apoteket, eller U-byggnaden.

Det relativt nybyggda parkeringshuset ska få en våning till. Parkeringshuset ska få en våning till. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

De här tre projekten har så här långt slukat cirka 70 miljoner. Nu är då tanken att man under de kommande 10 åren ska sätta ytterligare 150 miljoner.

Dessa miljoner består av nya byggnader för 90 miljoner, sanering av nuvarande utrymmen för 50 miljoner och en ny våning på parkeringshuset för 10 miljoner.

Slår man ut investeringarna på 10 år blir det 15 miljoner per år.

Varifrån ska då pengarna tas?

- Det är skattemedel. Man måste kanske fundera på det årliga anslaget, säger Knip.

Ja det är medlemskommunerna i sjukvårdsdistriktet som får stå för notan och det svider säkerligen i dessa ekonomiskt svåra tider.

Frågan är också om 10 år är en tillräckligt lång tid?

- Den ekonomiska verkligheten ställer förstås randvillkor för hur det hela kan förverkligas, säger sjukvårdsdistriktets direktör Göran Honga.

Bästa kvalitén i Finland ska finnas i Vasa

Investeringarna är en väsentlig del i centralsjukhusets framtidsplan, som går under namnet VCS 2025. Målet med planen är ambitiös, Vasa centralsjukhus ska erbjuda "den bästa patientupplevda kvaliteten i Finland".

Och nettokostnaderna inom specialsjukvården ska ner med 11 procent.

- När vi får nya byggnader kan vi ge vård på ett effektivare sätt och det ger en billigare vård i slutändan, säger Håkan Knip.

Vad gäller just investeringarna omformulerade sjukvårdsdistriktets styrelse det beslutsförslag som sedermera godkändes: Planen är riktgivande och fullmäktige ska ta ställning till respektive investering i den takt den blir aktuell.

Det betyder alltså att fullmäktige kan torpedera någon investering om de anser att den inte lönar sig.

Personalen mår inte bra

Frågar man personalen lönar det sig att satsa på nya byggnader. Leena Nåhls är avdelningsskötare på barnpolikliniken. Under åren har hon varit med om ett par flyttar när utrymmen har stängts på grund av mögel- och fuktproblem.

Avdelningsskötare Leena Nåhls har varit med om många flyttar inom centralsjukhuset. Lena Nåhls har varit med om flyttrumban på centralsjukhuset. Bild: Yle/Jussi Laine

Strax före julen 2013 flyttade hon från J-byggnaden till E-byggnaden.

- Inomhusluften var jättedålig och personalen mådde inte bra, säger Nåhls.

Luften är bättre i E-byggnaden men inte tillräckligt bra. Just E-byggnaden är ett av de åtta husen som kommer att stryka med. J-byggnaden får stå kvar, den är nämligen skyddad.

Själva flyttandet kräver givetvis mycket planering. Det är inte bara personalen som flyttar, utrustningen ska också med.

- Verksamheten står stilla under den tid man flyttar, säger Nåhls.

Är dagens utrymmen för dåliga?

- De är dåliga. Vi har problem med inomhusluften på många ställen.

Ska man satsa 150 miljoner på renovering och nybygge?

- Det är mycket pengar. Men nog krävs det säkert att man satsar. Det är ju inte bra om personalen mår dåligt hela tiden.

Regeringens planer på båtskatt möts av ett massivt motstånd bland båtägare. Samtidigt säger alla, att när registreringstvånget kom för några år sedan, då anade man att skatten lurade bakom hörnet.

- Båtägarna vill inte ha skatt, säger Eivind Still. Han håller på att bottenmåla sin segelbåt inför sjösttningen.

Det återstår att se vad riksdagen besluter, men Still är kritisk.

Eivind Still förbereder sjösättning Eivind Still målar förbereder sjösättning Bild: YLE/Patrik Enlund

- Det är onödigt för det går lika mycket i servicen som skatten inbringar.

Tidigare regeringar har alltid lovat, när registrering kom på tal, att någon båtskatt införs inte, men Still säger att han redan då anade att skatten var på väg.

Dyrt med stor båt?

Hur regeringen riktigt tänkt sig med skatten blir ingen klok på i dag. Inte ens i regeringspartierna vet man hur skatten ska utformas.

Ute på Pavis brygga i Jakobstad ser Tommy Kronholm efter sin båt. Nio meter lång med 260 hästkrafter.

260 hästkrafter och Tommy Kronoholm 9 meter båt, 260 hkr och och ägaren Tommy Kronholm Bild: YLE/Patrik Enlund

- Skatten var väntad eftersom båtarna skulle registreras för några år sedan.

Men om det är motorstorlek, längd på båten, eller värdet som avgör skattens storlek har han inte en aning om. Men Kronholm förmodar han hamnar att skatta mera än en ägare till en liten båt.

- Men vi betalar ju redan skatt då vi tankar diesel, vi betalar vägskatt för att köra på vatten.

Från plast till träklenoder

Också på Jakobstads båtvarv har man hört om skatten regeringen tänker sjösätta. På varvet sjösätter man annars mest gamla renoverade klenoder och nybyggda träbåtar. Vid bandsågen står Tapio Rajahalme.

- Det går väl an med skatt om pengarna återgår till båtfolket i form av hamnar och båtfarleder.

Men Rajahalme tvivlar och säger att bilskatten går inte heller tillbaka till vägbyggen och vägunderhåll.

Marika Östman är båtbyggare på varvet och undrar hur skatten skall utformas rättvist. Man kan ha en liten båt med stor motor och en stor båt med liten motor och plattskatt upplever hon inte som rättvist.

Östman har sjösatt sin egen klenod, en Storebro Örnen från 1968 som har krävt massor med arbete.

Båtbyggarna Marika Östman och Jan Backman Båtbyggarna Mikaela Östman och Jan Backman Bild: YLE/Patrik Enlund

- Skall man bevara gamla träbåtar får det gärna vara en lägre skatt. Helst ser jag att man slipper skatten helt.

50 miljoner suckar varvsägaren Jan Backman. Det är den summa staten vill få in.

Vad skall regeringen göra med de där 50 miljonerna, men det finns ju ingen rättvisa ändå, så det blir som det blir, säger Backman.

Musikfestspelen Korsholm lyfts fram på EU nivå. En ny organisation, EFFE, för europeiska festivaler lyfter fram 31 finländska festivaler, bland dem Musikfestspelen Korsholm.

Förkortningen EFFE står för Euroepan Festivals- Festivals för Europe. Det här är en ny organisation som skapats på initiativ av EU kommissionen och parlamentet. Avsikten är att lyfta fram festivaler i Europa och skapa kontakter mellan artister och festivalarrangörer.

Folkmusikfestivalen i Kaustby och Seinäjoen Tangomarkkinat är de övriga österbottniska festivalerna på EFFEs lista.

Åklagaren vid Åklagarämbetet i Österbotten har beslutat att väcka åtal mot den 30-årige man som hösten 2014 skråmade runt 160 bilar i Vasa.

Åtalspunkterna är skadegörelse och grov skadegörelse.

Mannen är sedan tidigare åtalad för våldsamt motstånd mot tjänstemän.

I förundersökningen kom det fram att mannen rispat ett stort antal bilar med ett vasst föremål.

Bilar i Vasa centrum och på Brändö blev värst utsatta. Antalet skadade bilar och målsägande uppgår till över 160 stycken.

Stämningsansökningarna har lämnats in till Österbottens tingsrätt, där ärendet senare kommer upp till huvudförhandling.

VPS åkte på säsongens åttonde förlust då RoPS avgjorde i slutminuterna. Tabellettan HJK måste i sin tur nöja sig med oavgjort på hemmaplan.

VPS var nära säsongens andra poäng då Vasalaget gästade RoPS. På stopptid avgjorde ändå Simo Roiha segern till hemmalaget som vann med 1–0.

VPS har nu spelar nio matcher i årets liga. Saldot är åtta förluster och en oavgjord. Målskillnaden är 7–16.

HJK som trivs i den andra ändan av serietabellen måste idag nöja sig med oavgjort mot KuPS. Charles Trafford gav gästande KuPS ledningen efter tolv minuter men det tog inte länge före HJK utjämnade.

Demba Savage kvitterade matchen bara tre minuter senare med sitt femte mål för säsongen. Han toppar nu ensam skytteligan.

Resultat:

HJK - KuPS 1-1 (1-1)

RoPS - VPS 1-0 (0-0)

Det finnst två enkla tumregler om svirvelfiske att lägga bakom örat inför sommarens fisketurer.

• Klart väder - blanka drag.
• Mulet väder och skymning - mörka drag.

"Kalle" Carl-Olof Lindholm är fiskeriföretagare med verksamhet längs sydkusten. Fiske har varit en livslång passion och numera också ett yrke, efter att han sadlade om från jobb inom it-branschen.

Det är högsäsong för fisketurismen nu, säger Kalle Lindholm. VD Kalle Lindholm i sitt lager. Bild: Yle/Anna Savonius

Det är mycket som spelar in på svirvelfisket sommartid; vädret, vinden, vattnets temperatur och växtligheten - vattendjupet inte att förglömma.

Ljus och mörker är avgörande faktorer för hur väl fisken förnimmer betet alltså draget i vattnet.

Kontraster viktiga

Är vattnet grumligare, är det skymning eller mörkt kan man prova med ett lite mörkare drag, man får mera kontrast så.

Betesfisken för gäddan och gösen är ofta en blank fisk, typ en mört, förklarar Lindholm. I solsken så blänker en mört mera än vad den blänker i molnigt väder.

Säkra drag för klara vatten till havs. Metallfärgen avgör. För gädda. Säkra drag för klara vatten till havs. Metallfärgen avgör. För gädda. Bild: Mika Viitanen/FishingLords

Vad har djupet för betydelse, när det gäller svirvelfiske sommartid med tanke på napp?

- Visst har djupet en betydelse trots att det inte finns entydiga tumregler här. Det gäller att fiska där det finns fisk, säger Lindholm. .

När solen sjunker i skymningen minskar ljuset och då börjar gösen jaga i mellanvattnet, nära ytan.

Han tar gösen som ett bra exempel. Gösen rör sig på olika djup.

- Den har ljuskänsliga ögon och tycker inte om alltför mycket ljus. På sommaren när det är mycket sol och ljus ligger gösen ofta nära botten. Då ska man fiska djupt.

På kvällen när solen sjunker i skymningen minskar ljuset och då börjar gösen jaga i mellanvattnet, nära ytan.

Drag för molniga, regniga sommardagar. Främst för gädda. Grönt och orange är ambulansfärger, på det draget nappar också öring och stor abborre. Drag för molniga, regniga sommardagar. Främst för gädda. Grönt och orange är ambulansfärger, på det draget nappar också öring och stor abborre. Bild: Mika Viitanen/FishingLords

Gäddan gömmer sig och väntar på sitt byte

Gäddan jagar på annat sätt. Gäddan ligger och väntar i växtligheten på att bytet ska komma framför den.

- Ska man ge en tumregel om gäddan så är det "närmare bottnet" som gäller men som när det gäller allt fiske så finns det också undantag.

Har vattentemperaturen någon betydelse för om det nappar på svirvel?

- Fiskarna tycker om vatten som har mycket syre i sig och svalare vatten har mera syre i sig jämfört med varmt vatten. Därför brukar lite svalare vattentemperaturer på sommaren vara bättre med tanke på fisket.

Vinden piskar upp smådjur och plankton mot stranden

Vad har vindens riktning för betydelse för fisket, mycket blåst, lite blåst - norr - söder?

- Här tar jag gärna fram ett tips som många inte känner till. Vinden har en mycket stor betydelse men det är inte dagens vind som gäller utan den vind som blåst dagarna innan.

Enligt Lindholm beror det här på att vinden pressar plankton och näringsämnen mot stränderna. Efter plankton och smådjur följer småfisk och efter dem följer i sin tur stora fiskar.

Rak eller sned vind mot stranden i många dagar bådar för god fångst.

Blåser det från samma håll i flera dagars tid så är det lättare att hitta fisken vid stränder dit vinden blåser.

En enkel tumregel är just att vinden blåser mot stranden, rakt eller snett emot. Fisken är lynnig och många andra saker påverkar "nappet", men rak eller sned vind är bra tips att ta till sig.

Soligt eller molnigt väder för att ge napp?

- Fiskare brukar tycka om att fiska i molnigt väder och det finns en orsak till det - fisken nappar bättre i molnigt väder!

Öring och lax nappar på de här. Det mittersta draget lämpar sig på kastfiske från stranden. Drag som intresserar havsöring och lax, det mittersta avlånga draget lämpar sig för fiskande från stranden. Bild: Mika Viitanen/FishingLords

Betesfisken ser till exempel inte gäddan, som gömmer sig, ifall det är lite molnigare väder. Omväxlande väder kan också ge bra fiske ibland.

- Men till exempel abborren tycker om soligt väder, säger Lindholm.

Fiska morgon eller kväll?

- På sommaren tror jag de flesta fiskare väljer kväll, fast båda är lika bra och bättre än mitt på dagen. Då är det ofta mycket ljus som gör det svårare för predatorer att gömma sig.

- Man ska vara ganska morgonpigg för att ge sig ut och fiska på sommaren eftersom solen stiger tidigt upp.

Hur ska man veva in sin lina när man svirvlar? Jämnt, snabbt eller ryckigt?

- Bästa tumregeln är - jo, man ska prova på olika saker. Man kan börja med att veva jämnt. Får man inget napp kan man prova med pauser och knyckar och ge lite liv åt betet eller draget.

Lindholm uppmanar sommarfiskaren att prova olika tekniker - sakta, långsamt, knyckigt.

Abborren gillar de här små spinnarna. De här tycker abborren om! Bild: Mika Viitanen/FishingLords

När är det dags att byta drag, hur lång tid ska man ge ett drag?

- Ge draget en god stund, många tiotals kast innan det blir dags att byta, uppmanar Lindholm.

Är man ute med båt rör man sig mera än om man fiskar från land. Vattnets grumlighet kan växla snabbt om man byter plats med båt. Det kan vara en bra orsak att byta drag.

Gäddan är trogen sitt revir

- Gäddan jagar aktivt eller passivt. Ibland simmar den aktivt och söker efter betesfisk men den kan också gömma sig och vänta på ett byte. Under den aktiva tiden är den nära bottnet och tittar lite snett uppåt. Den följer efter betesfisken eller draget en stund innan den bestämmer sig för att hugga.

Därför lönar det sig enligt Lindholm - ifall man kastar från stranden - att genast kasta på nytt om man ser att gäddan följer efter draget.

Man har en chans att ta den fast den inte högg vid det tidigare kastet?

- Absolut, det lönar sig alltid att kasta på nytt. Ibland kan man prova med att byta drag, ifall gäddan inte har huggit på det man erbjöd först. Till exempel från ett blänkande till ett mörkare eller kanske från ett blänkande till ett riktigt grällt, färgstarkt drag.

Större gäddor har egna revir där man alltid hittar dem.

Hur länge håller sig gäddan i närheten där den sett betesfisk eller blänkande drag? Hur trogen är den sina "jaktmarker"?

- Gäddan är väldigt trogen sina jaktmarker. Den är en revirfisk. Större gäddor har egna revir där man alltid hittar dem.

Gös alla årstider

- I början av sommaren leker gösen vid stenrösen. Man brukar rekommendera att inte fiska gös då. jag skulle rekommendera att man inte fiskar på stenrös i början av sommaren, säger Lindholm.

Senare på sommaren hittar man gös på lite djupare vatten, mellan 3-10 meter. På grund av sina ljuskänsliga ögon håller den sig längre ner.

Man kan fånga gös alla årstider, också utanför våra stora kuststäder.

Fiske kan också vara en stor naturupplevelse. Man med kastspö och håv i solnedgången. Bild: Suomen Maastokuvaus.

Hur fångar vi öringen och laxen bäst på sommaren?

- För att fånga öring och lax på sommaren måste man åka väldigt långt ut på havet. De trivs inte mera nära kusten på sommaren.

Därför fångar man bäst dem bäst genom såkallat "trollingfiske". Laxen och öringen jagar fisk i djupen.

I slutet av sommaren börjar öringen sedan söka sig till mynningar och forsar för att leka på hösten.

Dela med dig av dina bästa fisketips och delta i #fisketsdag!

Fiskets dag i Radio Vega 13 juni kl. 9-17 med experter, förståsigpåare, yrkesfiskare, forskare, kockar, fritidsfiskare med flera.

Skicka in bild på din största fångst i sommar till lordax.vega@yle.fi.

- Det finns inga exakta meteravstånd här. Det är subjektiv bedömning från bådas sida som gäller, säger fiskerikonsulent Marcus Wikström.

Inte ens i den nya lagen om fiske finns det något exakt meteravstånd för hur nära sommarstugorna fritidsfiskare får komma. Smärtgränsen varierar och det handlar om en överenskommelse mellan fiskare och stugägare, säger Wikström.

"Det hör till god ton att lyda"

Det är känsligt det här med avstånd på sommarstugan, medger fiskerikonsulent Marcus Wikström. Marcus Wikström representerar fritidsfiskarna Bild: Yle

Stugägaren kan be fiskaren hålla sig på lite längre avstånd från stugan. Det hör till god ton att man lyder som fritidsfiskare.

Du får många frågor om det här, vad kan anses vara ett artigt avstånd?

- Det är svårt att säga. Jag har varit med om att folk tyckt att 50 m är ok, för andra har 200 meters avstånd inte räckt till.

- Så har jag varit med om situationer när folk har bett fiskarna komma närmare för att komma till bättre fiskeplatser.

- Man ser alla typer av stugägare. Man måste ta seden dit man kommer, betonar Wikström.

Artigt avstånd ute på sjön eller till havs är en känslig fråga i skärgården konstaterar Wikström.

Artiga avstånd är alltid en överenskommelse mellan stugägare och fritidsfiskare, säger Marcus Wikström. Sommarstuga i Barösunds skärgård Bild: YLE/ Maria Helsing

Wikström betonar att det finns mycket sommarstugor numera i skärgården och det kan ibland vara svårt för fritidsfiskarna att komma till bra platser numera, utan att komma för nära någons stuga i skärgården.

I den nya lagen om fiske som träder i kraft vid årsskiftet sägs det också att man inte får störa sådant fritidsfiske som utövas lagligt.

"Stugägare får inte härja i onödan"

- Man får inte som stugägare gå och härja ifall fritidsfiskaren befinner sig 200 meter ifrån en sommarstuga - fast stugägaren tycker att fiskaren kommer för nära. Då bryter stugägaren i sin tur mot lagen. Den nya lagen om fiske stadgar om det här.

Ifall man som stugägare upplever att ens vilja inte blir hörd om avstånd, vem kan man kontakta och anmäla om det här?

- Man kan prova ringa närmaste fiskeövervakare eller polisen. Det är inga lätta frågor. Båda frågar säkert om avstånd och ha egna åsikter om vad som är lämpligt avstånd.

- Får man som fritidsfiskare upprepade tillsäganden så blir det ju obehagligt för en själv också, funderar Wikström vidare. Man bör nog också lyssna på stugägarens version av det hela, även om man tycker att man går miste om en fin fiskeplats.

Det kommer dagar då stugägaren inte är på plats och då har man ju fritt fram att fiska. Artighet gäller - på båda sidor.

Gäddan eftertraktad fångst i skärgården Gädda Bild: YLE / Robin Lindberg

Behövs fler fiskeövervakare

- På vissa ställen är det svårt att få tag på en fiskeövervakare. De flesta finns i Södra Finland, sedan blir det glesare både österut och norrut. På nätet hittar man kontaktuppgifterna.

- Har man tur får man tag på en fiskeövervakare - och har man riktigt tur är han eller hon ute på sjön. Vi behöver fler fiskeövervakare, det är helt klart. Gärna skulle jag se en fördubbling av antalet - eller mer.

Avstånd är inte lätta att beräkna. Motorbåt Bild: YLE/ Åboland

Enligt Wikström är fiskeövervakarna inte bara poliser på vattnet - de kan också hjälpa och ibland upplysa folk om fiskeplatser, efter att ha kollat fiskekorten förstås.

- Vi på fritidsfiskarna tycker att fiskeövervakarna innebär ett stort plus.

Man måste vara fiskeövervakare eller polis för att fråga om fiskeloven. Som vattenägare kan man inte kräva att få se kort av dem som rör sig på fiskevattnen.

Man måste vara fiskeövervakare eller polis för att fråga om fiskeloven. Som vattenägare kan man inte kräva att få se kort av dem som rör sig på fiskevattnen.

- Särskilt de som sysslar med trolling hör till de ivrigaste fiskarna och de har många gånger korten i skick.

Vattenägare som svirvlar på egen brygga behöver tillstånd

Wikström säger att fiskeloven är mer oklara för folk som fiskar en eller två gånger i året och går ut på sin egen brygga och kasta lite med kastspö eller liknande.

- De kanske inte ens vet att de måste ha fiskeloven i skick förrän de får röra kastspöt.

- Ju fler attiraljer en fiskare har, desto större är sannolikheten att korten är i skick, summerar Wikström.

Bild: Yle

Påminn ännu om gällande fiskelov i sommar?

Det statliga kortet är obligatoriskt för alla mellan 18-64 år. Det länsvisa fiskekortet behövs ifall man fiskar med kastspö. Det länsvisa kortet gäller bara för ett spö, eller ett drag, enligt den nuvarande lagen som gäller till årsskiftet.

I den nya lagen slås fiskeloven ihop till ett enda lov och ändringen träder ikraft vid årsskiftet.

Här hittar du mer material om gällande fiskelov i år.

Delta i #fisketsdag i Radio Vega 13 juni

I den direktsända radiosändningen medverkar experter, förståsigpåare, yrkesfiskare, forskare, kockar, fritidsfiskare med flera. Fiskets dag, den 13 juni i Radio Vega, på svenska.yle.fi och #fisketsdag!

Skicka in bild på din största fångst i sommar till lordax.vega@yle.fi.

Finländare äter mest glass i Europa, ungefär 12 liter per person i året. Största delen kommer från två livsmedelsjättar.
Vi äter i stort sett samma glass över hela kontinenten, men nu har små utmanare börjat dyka upp.

I dag ägs de största glassfabrikerna i Finland av två av världens största livsmedelsbolag.
Deras omsättning är i klass med Finlands statsbudget.

Unilever Finland och Suomen Nestlé köpte upp Ingmans respektive Valios glasstillverkning.
Båda har bevarat sina glassfabriker i Sibbo och Turengi.

Deras marknadsandel är mellan 70 och 80 procent. Men nu har små glassföretag dykt upp.

En nykomling finns i Jakobstad.

Sociala idéer

Robin Nyman driver ett café och ett bageri i Jakobstad.
Tillverkningen av glass sker i ett uthus skyddat av museiverket i stadsdelen Skata.

Hans stora intresse är sociala idéer, inte livsmedelsteknologi eller ekonomi.
Nu vill han prova om det går att tillverka glass småskaligt med lokala råvaror och mycket hantverk.

– Jakobstad var en glassort, men bolaget köptes upp för att läggas ner. Många upplevde att det var ett sätt att bli av med en konkurrent. Nu får vi se om vi lyckas återuppliva glasstraditionen här.

Glassfusket

Robin Nymans idé ligger i tiden.

Boken ”Den hemlige kocken” av Mats-Eric Nilsson slog ner som en bomb och lyfte fram begreppet matfusk.

Att produkter säljs som till exempel pistageglass, utan att överhuvudtaget innehålla pistage eftersom glassen smaksätts med spenat.

Att produkter marknadsförs med bilder av bär och frukt men innehåller endast tillsatta smakaromer.

Boken kom ut 2007 och har sålts i över 250 000 exemplar.

Den finska översättningen sålde i 25 000, vilket är mycket för att vara en översatt faktabok.

Många glassar har ätits sedan dess, men vad har hänt med glassens innehåll?

– Det har knappt hänt någonting om vi tittar på de stora aktörerna. De kör med samma tillsatsämnen som förr, säger Björn Bernhardson verksamhetsledare på Äkta Vara, en ideell konsumentförening.

Björn Bernhardson är Mats-Eric Nilssons bror och upplyste honom om spenaten i pistageglassen.

Få ingredienser

Äkta Vara uppstod i kölvattnet av diskussion om matfusket. Föreningen vill arbeta för en bättre matkvalitet under. Mer mat, mindre tillsatser lyder slagordet.

Glass är ett enkelt livsmedel. Glassprov av Robin Nyman Bild: Yle/Patrik Skön

Om man tittar i en receptbok är det ägg, socker, grädde eller mjölk och en smak som behövs för att laga glass.

– Samma sak skulle vi gärna se i affären. Att glassen skulle innehålla få ingredienser, men de flesta glassar innehåller tillsatsämnen som inte hör hemma där.

Om människor skulle laga maten själva skulle de köpa ingredienser från mataffären och veta vad maten innehåller. Nu ger människan uppdraget till industrin och den missbrukar förtroendet.

– Industrin använder ingredienser vi inte känner till och inte själva skulle välja att använda. Det är det vi vill lyfta fram.

Värna om redlighet

Han säger att Äkta Vara vill värna om matens renhet och tillverkarens hederlighet.
Björn Bernhardson säger att de inte är ute efter att piska upp en oro för hälsan.

– Vi vill värna om redligheten, helt enkelt. Att smaken ska komma från en råvara, inte en arom.

Robin Nyman köper mjölk från en lokal bonde. Glassföretagaren Robin Nyman i ladugård Bild: Yle/Patrik Skön

Robin Nyman är inne på samma linje.
Ett missnöje med utbudet ligger delvis bakom försöket att laga glass.

– Jag är en matnörd och vill vara med och göra en bra glass. Det är det viktiga. Ingen blir glad av en tillsatsfri och ekologisk glass om den smakar illa.

Kan en liten företagare skapa något nytt och bra på lokal nivå? Det är vad Robin Nyman vill ha svar på.

Vad smakar den gröna glassen?

Idag är det ofta nödvändigt att läsa på paketet vad det är för glass man just har ätit.

– Om du äter en grön glass kan smaken vara någonting mellan kiwi, päron eller vattenmelon. Då är det bra om du har paketet till hands för att kunna kolla vad du har ätit.

Robin Nyman har väldigt liten erfarenhet från i livsmedelsbranschen. Han har studerat teologi och pedagogik och jobbat som lärare och snickare.

Tokromantiska idealister

Om kunderna kommer att vara intresserade vet han inte. Det går på känsla.

– Vi är tokromantiker och idealister och kommer att lägga in mycket hantverk i vår produkt. Sedan får vi se om det går hem, säger Robin Nyman.

För något år sedan besökte han Italien för att lära sig laga glass.

Glassdisk i Rom Glassdisk i Italien Bild: EPA/Luciano Del Castillo

- Jag trodde det skulle sitta en druid i en grotta och berätta om glassens hemlighet, men tji fick jag.

Diskussionen om hur glassen gjordes var obefintlig. Målet var en lättsåld glass, hur den kom till var ointressant.

Samtidigt blev det tydligt vem som driver utvecklingen inom livsmedelsindustrin.

Den viktiga saxen

I Italien finns tiotusentals små glasstillverkare. Kring dem har det vuxit upp en industri som säljer maskiner, tillsatsämnen och allehanda råvaror.

Att göra glass kan handla om att klippa upp påsar och blanda.

– Många vill sälja färdig citronpasta för glassen. Det är ingen som uppmuntrar glasstillverkaren att plocka citroner. Själv vill jag tro att det finns ett värde i ett bra hantverk och lokala råvaror, säger han.

Blanda jordgubbe och jordgubbsarom

Även de stora glasstillverkarna har noterat debatten och suget efter det äkta.

Juli är den viktigaste månaden för glassbranschen Glasskiosk i Fredrikshamn Bild: Yle/Patrik Skön

Suomen Nestlé talar i pressutskick om den fräscha glassommaren som ska smaka frukt.

Men det handlar om både frukt och aromämnen.

– Vi följer noggrant med vad konsumenterna vill ha och anpassar våra produkter enligt det, skriver Aino Pajukangas kommunikationschef på Suomen Nestlé i ett mejl.

Enligt henne är det en trend att finländare vill ha naturliga färger, aromer och råvaror. Därför har Suomen Nestlé vissa glassmärken som inte har artificiella tillsatser eller konstgjorda färgämnen.

Men till exempel jordgubbsstruten har tre procent äkta jordgubbe och två aromer, jordgubbe och vanilj. Den röda färgen kommer från rödbeta och karoten.

Konsumentföreningen Äkta Varas önskemål om en kort lista med ingredienser förverkligar de stora företagen sällan.

Och det är helt i sin ordning, anser Marina Heinonen professor i livsmedelssäkerhet vid Helsingfors universitet, institutionen för livsmedels- och miljövetenskaper.

Forskare med en mission

På en hylla i hennes arbetsrum finns många produkter från den finländska livsmedelsindustrin. De har att göra med hennes forskning och undervisning.

På anslagstavlan finns tidningsartiklar hon medverkat i.

Professor Marina Heinonen ser inga problem med tillsatsämnen i livsmedel. Marina Heinonen, professor i livsmedelssäkerhet Helsingfors universitet Bild: Yle/Patrik Skön

De är många och i dem kommer hon med ett budskap som går emot den populära uppfattningen att tillsatsämnen är av ondo, att mormor vet hurdan maten ska vara, att en vara helst inte ska ha fler än fem ingredienser.

Uppfattningar som har blivit populära genom till exempel Mats-Eric Nilssons och den amerikanska författaren Michael Pollans böcker.

Hon säger sig ha en mission.

- Jag vill föra fram den kunskap gällande livsmedelssäkerhet som vetenskapen kan bidra med, säger hon.

Tillsatsämnen har en uppgift

Hon har länge följt med diskussionen om tillsatser i livsmedel och utdömer den som onödig.

- Att en glass innehåller si eller så många tillsatsämnen säger väldigt lite. Poängen är vilken funktion de har.

Tanken på att kvaliteten på en produkt avgörs av antalet ingredienser avfärdar hon.

- Tillsatsämnen tillför en egenskap som förbättrar hållbarheten eller ger en sinnlig upplevelse i form av färg eller sötma, säger hon.

Eftersom hon sitter med i en vetenskaplig panel för EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA har hennes kopplingar till livsmedelsindustrin lyfts fram.

- Att inte ha någon kontakt med branschen skulle inte gagna mina studerande. Orsaken till att jag kommit på den där listan har sannolikt att göra med att industrin finansierade en pro-gradu med 5 000 euro, säger hon.

Enligt Heinonen är jävsreglerna inom EFSA:s vetenskapliga paneler stränga. Hon behandlar aldrig ärenden som angår ett företag hon har samarbetat med.

- Att en livsmedelsforskare inte skulle samarbeta med livsmedelsindustrin skulle i mitt tycke vara konstigt, eftersom vi utbildar människor som ska jobba i branschen.

Vad vet mormor

Tanken på att det skulle finnas ett rätt sätt att avgöra vad som är äkta är enligt henne konstruerad.

Glassen på 1950-talet var annorlunda än hur den är år 2015.

Glasskioskerna dyker upp efter vintern. Glasskiosk i Hertonässtrand Bild: Yle/Patrik Skön

Tanken på att man ska undvika ämnen som ens mormor inte känner till är enligt henne absurd.

– Vetenskapen går framåt, vi lever annorlunda liv än våra mormödrar. Varför ska vi äta mat som lagats som på 1950-talet. Genom att till exempel använda lecitin som emulgeringsmedel i en glass kan man undvika äggulan. Då kan glassen ätas av både äggallergiker, varför skulle det göra glassen sämre?

Äggula eller emulgeringsmedel?

I Jakobstads ställs frågan om tillsatsämnen på sin spets. Robin Nyman funderar tillsammans med glassmästaren Nina Ekblom om de ska använda äggula eller emulgeringsmedel.

– Vi gjorde vaniljglass för en tid sedan. Den fick en fantastisk konsistens tack vare 200 gram äggula per en kilo glass. Samma effekt skulle vi sannolikt få med tre gram emulgeringsmedel. Men vi är inte ännu villiga att ta en genväg, men visar det sig under sommaren att äggulan blir omöjlig, så får vi tänka om, säger Robin Nyman.

Via den här gluggen ska det säljas glass i sommar i Jakobstad. Lucka i vägg som ska bli glasskiosk. Skata i Jakobstad Bild: Yle/Patrik Skön

– Finländare älskar våra stora matkedjor och blir lyckliga av att använda sina bonuskort i affären och tänka att nu blev det billigt. Istället för att fundera på om det blev bra. Vi är inte skattsökare när vi talar om mat, vi är prissökare, säger Robin Nyman.

I ett land där folket söker sig till stora livsmedelskedjor och köper det biliga har han beslutat sig för att laga glass i ett litet uthus skyddat av museiverket.

– Kanske det slutar med att jag sitter på åldringshemmet och skrattar med mina kompanjoner om den där galna glassidéen vi hade år 2015. Men nu ska vi i varje fall pröva.

Att hämta mjölken hos Kaj Lönnqvist hör till dagens höjdpunkter för Robin Nyman. Glassföretagaren Robin Nyman i bonden Kaj Lönnqvists ladugprd Bild: Yle/Patrik Skön

Kruska butik och café stänger. Bara en bit ifrån har Holländers kiosk stängt.

- Det är tråkigt att en gammal kiosk som hört till gatubilden i Jakobstad försvinner, säger Mika Vacker som äger lokalen.

Vacker hade gärna sett att någon fortsatt verksamheten. Nu blir det istället försäkringsbolaget Fennia i grannlokalen som förstorar sina utrymmen.

Några steg från kiosken ligger Kruska butik och café. Ingemo Pörn hoppas någon är intresserad att ta över efter henne. Pörn har beslutat stänga efter Jakobs Dagar.

Holländers kiosk Holländers kiosk har stängt Bild: YLE/Patrik Enlund

Jakobstads centrum är långsamt och efter att Storgatan stängdes för genomfartstrafik på grund av torghusbygget blev det ännu långsammare, säger Pörn.

- Snart stannar vi.

Med det sagt avser Pörn att kunderna har minskat, och så länge Storgatan är avstängd är pausknappen intryckt.

- Jag står inte och väntar utan far vidare.

Pörn kommer att flytta ut till Jakobstads båtvarv i Gamla hamn och fortsätter butiken där och servar båtfarare och villabor i samarbete med varvsägaren Jan Backman.

Mera fart i centrum

Om ett år blir det bättre, säger Mika Vacker på Kecklunds guldsmedsaffär. Vacker tror att när torghuset med nya affärer och bostäder blir färdigt kommer det att locka in männskor till centrum.

I samband med att fler gator stängs av för att ge plats för byggnadsarbeten har stadens tjänstemän och byggarna diskuterat hur centrum kan utvecklas. En idé är att göra centrum bilfritt.

Mika Vacker säger att han gillar tanken på att även Storgatan blir promenadstråk. Också Pörn, trots att hon kommer att flytta, tror på ett bilfritt centrum.

Men det finns även butiksägare som vill ha biltrafiken kvar. Än så länge pågår bara diskussioner om centrum och längre än idéstadiet har man inte kommit.

SFP var redo att godkänna allt Sannfinländarna föreslog i regeringsförhandlingarna, hävdar Maria Tolppanen i ett pressmeddelande. Till och med Sannfinländarnas invandringsprogram dög åt SFP.

SFP var också beredd att godkänna språkförsök i skolorna utan tvångssvenska, bara partiet ryms med i regeringen. Detta skriver riksdagsledamot Maria Tolppanen (Sannf) i ett pressmeddelande.

Enligt Tolppanen var SFP alltså beredd att pruta på mycket i regeringsförhandlingarna. Det var först först efter att SFP hamnade i opposition partiet lyfte fram språkfrågan som det största bekymret, säger Tolppanen.

Rent nonsens

Riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) förstår inte varifrån Tolppanen tar sina påståenden. Några förhandlingar med Sannfinländarnas partiordförande Timo Soini har SFP inte haft. Och i regeringsförhandlingarna kom man aldrig
längre än att besvara regeringssonderarens frågor.

Mats Nylund (SFP) Mats Nylund ordförande för ÖSP Bild: Yle/ Carl-Magnus Långkvist

Med Juha Sipilä (C) hade SFP en kort förhandling och man kom inte i närheten av att diskutera språkförsök eller invandring. Än mindre att man skulle ha diskuterat Sannfinländarnas invandringsprogram med Sipilä, säger Nylund.

- Jag avfärder Tolppanens påståenden som rent nonsens, säger Nylund.

Tolppanen vill ha ny språkstrategi

Äkta tvåspråkighet börjar i daghem och skolor, skriver Tolppanen vidare i sitt pressmeddelande. Svensk- och finskspråkiga barn kan leka och lära i gemensamma utrymmen och i en sandlåda.

Tolppanen uppmanar SFP att driva på en äkta tvåspråkighet. Det medger det nya regeringsprogrammet som ger kommunerna större makt och ansvar för bland annat utbildning, kultur och dagvård.

Modell kunde SFP ta av Vasa som som vågar vara annorlunda i språkfrågan. Här syftar Tolppanen på stadens tvåspråkiga campus där svenska och finska gymnasiet finns i samma utrymmen och studerande kan ta del av varandras kurser.

CSKA Moskva avslutade säsongen med att spela oavgjort med Rostov. Resultatet räckte till en andra plats i den ryska fotbollsligan och därmed en plats i Champions League-kvalet.

Champions League-platsen såg redan ut att glida CSKA Moskva och lagets mittfältare Roman Eremenko ur händerna, eftersom Rostov ledde matchen in i slutminuterna. Då steg Pontus Wernblom fram och nickade in kvitteringen.

Kvitteringen hade en stor betydelse för båda lagen. Rostov skulle nämligen behövt en seger för att hållas kvar i ligan. För CSKA skulle däremot en förlust betytt att man skulle ha slutat trea i tabellen och utanför Champions League nästa säsong.

CSKA slutade på samma poäng med FC Krasnodar, men knep andra platsen tack vare fler segrar i ligan den här säsongen. Zenit St. Petersburg vann det ryska mästerskapet i år.

David Söderberg går en intressant sommar till mötes. Just nu är han skadad men målsättningen står kvar, han ska kasta final i VM i augusti.

Släggkastaren David Söderberg gästade på lördagen Vegasporten för att berätta om sin karriär och den kommande säsongen. Söderberg är just nu skadad men räknar med att vara tillbaka i tävlingsringen i mitten av juli.

– Jag trappar upp träningen just nu. Jag hoppas börja med släggträningen om ungefär två veckor och efter det trappa upp effekten i kastandet. Visst stör det uppladdningen inför VM men det är bara att gilla läget, säger han.

Inom friidrotten har man nu slopat A och B gränserna till VM och den enda gränsen i slägga ligger nu på 76 meter.

David Söderberg, EM 2014 Bild: EPA / All Over Press

– Jag tror inte att man måste kasta 76 meter för att komma till VM. Jag tror att det räcker med mellan 74,80 och 75,80, säger Söderberg.

"Släggan ska flyga tillräckligt långt"

David Söderberg tog sig förra sommaren till EM-final i Zürich där det till slut blev en åttonde plats. Finalen i Zürich är en av höjdpunkterna i hans karriär.

– Det var faktiskt roligt att vara i final men jag uppskattar nästan åttondeplatsen på världsrankingen högre. Den största besvikelsen är nog OS i London, jag hade varit i bra form men en vecka före OS så märkte jag att det inte skulle hålla, säger han.

Trots skadan som Söderberg nu dras men så är målsättningen för säsongen ändå klar. Han ska kasta final i VM i Peking.

– Ja det blir final. Jag har alltid varit optimist och om allt går enligt planen så kommer släggan att flyga tillräckligt långt i början av augusti, säger han.

Mer om David Söderbergs karriär, om framtiden och om konkurrensen med Olli-Pekka Karjalainen kan ni höra i ljudklippet här under.