Helenasjukhuset i Kristinestad har vandaliserats. Dörrar står på vid gavel. En kniv, brandsläckare, sönderslagna möbler, glassplitter och sprutor (utan nålar) ligger på gården tillsammans med några gamla c-kassetter med rödluvan och titi-nalle.

Ett säte från en buss eller taxi finns också bland bråtet. På en dörr finns en spraymålad varningstext på finska om att området är videobevakat och "alla snorungar som rör sig här blir filmade" (fritt översatt).

Fönstren livsfarliga

Nästan alla fönster har söndrats i byggnaden. Enligt Ari-Johan Myllyniemi, byggnadsinspektör i Kristinestad, behövs det bara en vindpust för att glaset ska lossna och ramla ner.

- Närmare än så här går jag inte. Om det faller fönsterglas från tredje våningen och man får det i nacken är man död, säger han. De som varit här har inte förstått hur farligt det är.

Förfallet har pågått en längre tid. Fastigheten står i dag oanvänd och ägarna är ett konkursbo i Åbo.

Förra hösten tog Myllyniemi kontakt med fastighetens ägare och informerade om att det nerlagda Helenasjukhuset har utsatts för skadegörelse. Då var skadorna inte lika omfattande som de är i dag.

När Yle Nyheter Österbotten ringde upp konkursboets förvaltare Matti Kökkö på onsdagen sade han sig känna till skadegörelsen. Han visste ändå inte att till exempel flera dörrar stod på vid gavel.

Även Ari-Johan Myllyniemi lade märke till att skadorna har blivit värre sedan hösten. Han informerade också på onsdagen konkursboets jurist om att skadorna blivit fler.

Överväger polisanmälan

Matti Kökkö säger att han kommer att ta upp frågan med konkursboet för att ta fundera på vidare åtgärder och om de ska anmäla skadegörelsen till polisen.

Polisen griper in endast om skadegörelsen blir anmäld, om inte patrullen råkar på någon på bar gärning. Så säger kommunikationschef Mikael Appel på Österbottens polisinrättning.

Brottsbenämningen i det här fallet är i första hand skadegörelse, men om någon person skadas på området eller om någon blir utsatt för ett brott på platsen, kommer även fastighetsägarens ansvar att utredas.

- Om det visar sig att fastighetsägaren känt till att det pågått sådant på platsen kan han bli föremål för en utredning, bland annat om vilka åtgärder som har vidtagits för att hindra obehöriga att vistas på platsen och om dörrar varit fastbommade, säger Mikael Appel.

Eftersom platsen drar till sig ungdomar bör även föräldrarna ta sitt ansvar.

- Föräldrar kan gärna ta en vända till platsen och säga till om de ser någon där, att de inte får vara på platsen. Men gå helst inte ensam. Det är bättre om man är fler, säger Appel.

Det som i första hand bör göras är att sätta fanerskivor över de söndrade fönstren, anser Ari-Johan Myllyniemi.

Konkursboet vill sälja fastigheten. Som den ser ut i dag är det kanske lättare sagt än gjort.

Staden fick aldrig betalt

Staden Kristinestad sålde Helenasjukhuset år 2006 till företaget Neurocity Oy. Köpeskillingen 205 000 euro är fortfarande obetald.

Neurocity i sin tur sålde fastigheten 2007 för en euro till Nordic Property Holdings från Åbo. Nordic Property Holdings grundades bara några månader innan köpet. Ett år senare gick bägge företagen i konkurs.

Innan Neurocity gick i konkurs hade de för avsikt att starta ett sjukhus för barn med neurologiska problem. Företaget hade liknande visioner på andra ställen i Finland, bland annat i Kumlinge på Åland, men projekten dog.

Staden Kristinestad har inte avstått från sina fordringar på konkursboet. Helenasjukhuset är fortfarande till salu.

Helenasjukhuset utsatt för skadegörelse

Smedsby omfartsväg invigdes med pompa och ståt förra hösten. Sedan dess har inte mycket hänt.

Åtminstone inte med den förlängning norrut som man planerat, och som ännu inte byggts färdigt. Sträckan är ungefär tre kilometer lång och börjar vid avtaget till Stormossen för att ta slut vid Logset i Kvevlax.

Enligt planen ska vägsträckan få mitträcken, vilket gör att hastighetsbegränsningen kan höjas från nuvarande 80 kilometer i timmen till 100 kilometer i timmen. Vintern har gått åt till att behandla en klagan som Korsholms kommun och fem markägare gjort mot Trafikverket och den förrättning som hölls på platsen under hösten.

Fick rätt i domstol

Nu har de klagande fått rätt i jorddomstolen. Men det betyder inte att den planerade parallellvägen för skogsägarnas bruk automatiskt nu byggs tillsammans med de mitträcken som ännu saknas.

I stället för Trafikverket fram ett nytt förslag; nämligen att man inte gör några ytterligare konstruktioner längs den tre kilometer långa vägsträckan.

- Det är den troligaste lösningen, säger Ari Mäkelä, projektchef vid Trafikverket.

Ben Antell vid invigningen av omfartsvägen. Smedsby omfartsväg, Ben Antell Bild: Yle/Amanda Bieber

Ökar inte trafiksäkerheten

Ben Antell, teknisk direktör vid Korsholms kommun, konstaterar att den lösningen inte ger någon utökad trafiksäkerhet längs sträckningen.

- Det betyder ju att de befintliga anslutningarna till skogsfastigheterna används även fortsättningsvis. Det har varit en fungerande lösning.

Men med den lösningen går det inte att bygga några mitträcken.

- Troligtvis kan man inte tillåta 100 kilometer i timmen på platsen, åtminstone inte på vintern. Det kommer att vara en normal landsväg med de begränsningar som den har, säger Ben Antell.

Vill att flera ska bekosta

Ari Mäkelä på Trafikverket utesluter inte en lösning med parallellväg och mitträcken, men då borde någon annan också vara med och betala.

- Beslutet fattas sedan när vi har diskuterat saken med Korsholms kommun. Vi har inte haft de diskussionerna med kommunen ännu, säger Ari Mäkelä.

"Inte realistiskt"

Ben Antell är öppen för en diskussion.

- Om situationen bli avsevärt förbättrad för kommunen, då kan man upp det till diskussion. Men i dagsläget ser jag det inte som realistiskt att vi skulle vara med och betala.

Det är trafikmängderna som avgör om en väg utan mitträcken eller åtskiljda filer kan godkännas för hastigheter på upp till 100 kilometer i timmen. På den aktuella sträckan är antalet fordon antagligen för stort för att tillåta 100-begränsning ens sommartid.

Arbetslösheten ökar i hela landet. Det visar den senaste statistiken. I Österbotten ökar arbetslösheten till och med lite fortare än i landet i övrigt, men Österbotten kan fortfarande uppvisa lägre siffror än Nyland.

8,4 procent I Österbotten kan jämföras med Nyland som ligger på 10,7 procent. Sämst till ligger Mellersta Finland med 16,8 procent. Landets medeltal är 12,9 procent arbetslösa.

Pedersöre går mot strömmen

Pedersöre i Österbotten hör till kommunerna i landet med rekordlåg arbetslöshet. Med lite över 3 procent konkurrerar kommunen med grannen Larsmo om vem som är bäst. Just nu leder Larsmo med 0,1 procent.

Jan-Erik Backa Jan-Erik Backa, Ekonomi- och utvecklingsdirektör i Pedersöre Bild: Johanna Överfors/YLE

- Företagarna ser ljust på den närmaste framtiden och orderböckerna är någotsånär fyllda.

Flera företag planerar investeringar och enligt Backa börjar man i kommunen närma sig ett läge där företagen tvingas söka efter arbetskraft.

När svänger konjunkturen?

Den frågan ställer sig alla och många undviker att ge ett svar, säger servicedirektör Mats Löfberg på Österbottens arbets- och näringsbyrå. Men Löfberg är beredd att spå.

- Uppgången ligger bakom hörnet och nästa vinter blir bättre.

Löfberg förklarar sin optimism med bättre siffror i EU och ett lågt oljepris. Men det hjälper inte upp dagsläget och på arbets- och näringsbyrån är ungdomsarbetslösheten och en krympande offentlig sektor ett stort bekymmer.

- Ungdomsarbetslösheten är bekymret nummer ett, men också nedskärningarna inom den offentliga sektorn bekymrar.

Det saknas ingångsplatser för ungdomar och det har blivit sämre möjligheter att ge lönestöd åt företag. Och att hitta ersättande jobb inom näringslivet för offentligt anställda blir en nöt att knäcka.

- Framförallt i Österbotten och Mellersta Österbotten där det finns arbetsplatser borde man få mera medel för lönestöd.

Det är pengar som man riktar till att få ut nyutbildade ungdomar i arbetslivet.

90-talet var långt värre

I Pedersöre med sin lilla skara arbetslösa funderar Jan-Erik Backa tillbaka på lågkonjunkturen i början på 90-talet.

Då hade också Pedersöre massarbetslöshet och jämfört med i dag hanterades krisen av banker och regering helt annorlunda.

Än idag syns spåren, säger Backa. Männskor slogs ut från arbetsmarknaden och orkade inte komma tillbaka. 90-talet påminner om konkurser och personliga tragedier.

- Det lade sordin på stämningen långt framåt.

För 19-åriga Kadi Lindman blir det fest på lördag. Hon är en av flera finska abiturienter som valde studieort utgående från en satsning på friidrotten, och det är ett beslut hon inte ångrat. Däremot har hon under långa perioder kämpat med problem med motivationen.

Lindman har själv redan packat ner sina tillhörigheter och lämnat Vörå och internatlivet bakom sig.

– Jag är faktiskt jättenöjd med Vörå. Jag kommer inte på en enda negativ sak med min tid där. Även om jag valde bort det sista året av de planerade fyra var min tid i Vörå helt toppen, säger Lindman till Yle Sporten.

Precis som flera andra idrottare var hennes utgångsläge att genomföra gymnasiestudierna på fyra år, men nu blev det att fatta ett snabbt beslut som hon är nöjd med.

– Jag fick en känsla av att jag ville vidare i livet och att jag var klar i Vörå. Jag ändrade mina planer i sista sekunden och började hårdplugga till studentskrivningarna och nu är jag här, student!

"Måste välja fel för att kunna välja rätt"

Det är dessutom inte första gången som den glada och impulsiva Kadi Lindman fattat snabba beslut. Att studera i Vörå var ingen självklarhet för henne.

Hon inledde sina gymnasiestudier på Vasa Övningsskola.

– Efter en period i Övis märkte jag att jag vill till Vörå. Jag bytte skola på direkten och efter några veckor på Idrottsgymnasiet insåg jag att det var perfekt för mig och att det var där jag hörde hemma, minns Lindman.

Lindman och de övriga abiturienterna sätter punkt för sin tid i Vörå i samband med lördagens dimission. Till hösten tänker Lindman studera vidare till socionom och har Vasa som förstaval i valet av studieort.

– Nog är det lite skrämmande när man inte vet var man kommer att vara nästa år eller ens nästa höst! Samtidigt ger det lite spänning i vardagen som jag gillar. Slutligen blev tryggheten i Vörå nästan för mycket och övergick i att vara tråkigt. Man vill vidare i livet liksom.

Kadi Lindman tränar i Korsholm

Längdhopparen Kadi Lindman var en av vårens abiturienter från Vörå Idrottsgymnasium. Yle Sporten träffade 19-åriga Kadi i samband med en grenträning i slutet av maj 2015.

Sex centimeter till

Idrottsmässigt har den tidigare kastaren Lindman gått framåt mycket under ledning av hopptränaren i Vörå, Jens Wallin och hennes personliga tränare Mikael Nylund.

Hennes personliga rekord från 2014 lyder på 604 och var när det begav sig SFI-rekord i åldersgruppen.

I sommar siktar Lindman på att flyga minst sex centimeter till. Med ett godkännt hopp på 610 skulle hon få delta vid U19 EM i Eskilstuna.

– Jag tror det finns i kroppen. Jag skulle behöva lite mer snabbhet, och få ut explosiviteten. Då kommer längderna. Och så måste jag förståss träffa plankan rätt, ler Lindman.

Hon har tidvis haft besvär med övertramp och har inom tävlingar fått jobba med att ladda om mentalt.

– Om jag gör många övertramp så brukar det sätta sig i huvudet. Då måste jag bara klara av att ta ett hopp i taget och strunta i de prestationer som gått över. Det är ganska krävande mentalt, att hålla upp humöret genom en hel serie.

Bloggar om motivationsproblemen

Under intervjun med Yle Sporten får man ett intryck av Kadi Lindman som en väldigt öppen och ärlig idrottare. Det intrycket förstärks när man läser hennes blogg, där hon bland annat ofta tangerat de problem hon brottats med för att hitta motivationen.

Hon säger att vintern bjudit på en hel del variation i hennes motivationsnivå, men en utlandsvistelse mitt i den finska vintern ändrade på den saken.

– Jag tänkte för mig själv att om inte Portugal-lägret höjer på motivationen håller jag nog på med helt fel grejer, men lägret var lyckat och gjorde underverk. Nu är den på en bra nivå och jag är taggad inför säsongen.

– Jag tror det är oerhört vanligt att idrottare kämpar med motivationsbrist, men det är inte så vanligt att tala öppet om det, menar Lindman.

Hon ser det inte som konstigt att öppet berätta om vardaliga problem. Tvärtom ser hon det som viktigt att glänta på dörren till livet som satsande elitidrottare.

– Jag tycker inte det är något pinsamt med att säga att man har motivationsbrist, har jag det så har jag det! Jag väljer att berätta om det. Som idrottare måste man också våga visa sina sämre sidor och inte bara skylta med bra prestationer hela tiden.

Framtiden är idag

Lindman har några intensiva dagar framför sig. Förra veckoslutet löpte hon hem medaljer på Stafettkarnevalen med "Svenskfinlands Jamaica".

På lördag är det studentdimission och på onsdag öppnar hon tävlingssäsongen i Närpes på tomatspelen.

Om och då hon kvalar in till U19 EM i Eskilstuna skulle det gälla att pricka in formen till den 16-19 juli.

På längre sikt vill Lindman ändå nå framgång både i det idrottsliga och akademiska livet.

– Om tre år? Förhoppningsvis studerar jag och har idrotten kvar som en viktig del av mitt liv. Jag hoppas att motivationen håller i sig och jag har klarat av att prestera bra inom både längdhoppet och studierna. Egentligen hoppas jag att vardagen om tre år ser ut som den gör idag, bara snäppet bättre!

En av vårens Vörå-abiturienter, Kadi Lindman på TV-intag #ylesporten #VasaIS #friidrott #längdhopp #botniahallen #korsholm

A photo posted by Yle Sporten (@yle_sporten) on May 27, 2015 at 6:11am PDT

Karleby kan få en anläggning för kremering av djur. Det handlar om flera hundra ton djur som ska kunna brännas varje år.

Kremeringen ska ske på Topparbackens industriområde.

Byggnads- och miljönämnden godkände igår miljötillståndet för projektet.

Bostäder 250 meter bort

Enligt tillståndet ska verksamheten inte störa invånarna i området. De närmsta bostäderna ligger kring 250 meter från platsen.

Både mindre husdjur men också hästar ska kunna kremeras vid anläggningen. Totalt ska maximalt 500 ton kadaver kunna brännas varje år.

Släggkastaren David Söderberg besöker Vegasportens sändning på lördag för att prata om den kommande säsongen, karriären och livet som friidrottare.

Förra säsongen var den bästa på länge för David Söderberg. IF VOM-bjässen slungade sin slägga längre än på tio år och tog sig till sin första stora mästerskapsfinal efter åtta misslyckade försök.

Efter åttondeplatsen vid EM i Zürich förra sommaren är siktet inställt på VM i Peking i augusti. Uppladdningen störs som bäst av en operation och säsongsstarten har skjutits upp till slutet av juli.

David Söderberg har nio stora mästerskap bakom sig. David Söderberg, OS i London 2012. Bild: EPA / All Over Press

Söderberg, 35, stod länge i skuggan av Olli-Pekka Karjalainen men har nu tagit klivet upp som etta och hör till de allra främsta blåvita friidrottarna i en internationell jämförelse.

David Söderberg gästar Vegasportens sändning på lördag mellan klockan 18 och 19. Det är fritt fram att delta genom att ställa frågor i kommentarfältet nedan!

Lördagens Vegaporten präglas även i övrigt starkt av den gryende friidrottssäsongen. Ett sammandrag av fredagens Slaget efter 12-friidrottsdebatt utlovas, och därtill träffar vi dimissionsdagen till ära längdhopparen och den färska studenten Kadi Lindman.

Stapplande Vasafotboll på söndag

I söndagens Vegasporten spelar division 1-mötet i fotboll mellan VIFK och FC Jazz första fiol. Serienykomlingarna från Vasa har haft en tung inledning på säsongen och jagar sin första seger på Björneborgsgästernas bekostnad.

Jonas "Maicon" Pitkäkangas Vasakamrater ute efter öppningsseger. Domaren Tommi Grönman Bild: Yle/Patric Westerlund

Carl-Magnus Långkvist bjuder på direktrapportering och intervjuer i Vegasporten.

I övrigt diskuteras bland annat handbollens Champions League med referent Kristian Karlsson och expertkommentator Olle Stenius, NHL-slutspelet med USA-korrespondenten Chriso Vuojärvi och fotboll med damlandslaget.

Vegasporten i Radio Vega på lördag klockan 17.10 fram till 20.00 med ett par nyhetsuppehåll. På söndag håller Vegasporten er sällskap mellan klockan 19.22 och 21.00. Studiovärd: Janne Isaksson.

Lyssna på Radio Vega på webben här!

Veteranpolitiker Ula-Maj Wideroos (SFP) är förvånad över alla chockerade kommentarer kring det nya regeringsprogrammet. Det var just precis det här som utlovades, det vill säga hårda besparingar och tuffa tag, säger hon.

- Varje partiledare var ute och talade om antingen fyra miljarder eller sex miljarder och till och med tio miljarder i inbesparingar. Då är det självklart att fast man inte var konkret under valkampanjen så var det inte svårt att räkna ut att nu kommer ett väldigt tufft paket, säger Wideroos.

Utbildningen förväntas spara 600 miljoner euro vilket kommer att innebära bland annat större undervisningsgrupper. Mindre klubbverksamhet i skolorna är också att vänta. För barnfamiljerna blir det inga indexjusteringar i barnbidraget och den subjektiva rätten till dagvård begränsas.

- Om man talar om så här många miljarder så är det självklart att det inte finns något område som går fritt från nedskärningarna. Det bara måste göras. Om man jämför med nedskärningarna på 90-talet vet jag inte om det här är så mycket värre, säger Wideroos.

På 90-talet satsade man på utbildningen

Det som ändå nu är annorlunda än på 1990-talet är att man då valde att satsa på utbildning och forskning. Nu väljer man däremot att skära ner rätt drastisk. Ulla-Maj Wideroos tror att det är fel väg att gå.

- I en kris lönar det sig med tanke på framtiden att satsa på kunskap. Här finns kanske ett problem för regeringen, säger Wideroos.

De konkreta skatter som kommer att höjas är bland annat fastighetsskatten. Den är enligt Wideroos en lätt skatt att höja eftersom de drabbade inte har något annat val än att betala.

- Du kan inte påverka människornas beteende med den och därför är den ganska lätt, säger hon.

Tobaksskatten kommer också att höjas men skatten på alkohol har inte ännu tagits upp till diskussion. Wideroos tror att regeringen avvaktar i det här sammanhanget.

- De påverkar människornas beteende och jag tror att regeringen är rädd för importen från billigare spritländer. Man väntar lite på vad Estland kommer att göra med sin alkoholskatt.

Svenskan fått lite uppmärksamhet

Det som fått lite uppmärksamhet i regeringsprogrammet är svenska språket och dess ställning. Hittills har det kort och gott konstaterats att Finland följer grundlagen och att landet skall vara tvåspråkigt. Med den regeringssammansättningen är det ingen överraskning enligt Wideroos.

- Man brydde sig inte. Man har inte heller utsett en nordisk samarbetsminister. Man har inte heller utsett någon ansvarig för jämställdhetsfrågor. Det som är helt avgörande är vilka garantier man skriver in för svenskspråkig servis då det gäller de reformer som är på gång.

Vid det här laget har både Sannfinländarna och Samlingspartiet utsett sina fyra ministrar. Centerpartiet utser sina sex ministrar senare på torsdagen. Bland de ministrar som hittills utsetts finns ingen från Österbotten.

- Det är beklagligt för alla vet att kunskap och kännedom om region har avgörande betydelse när man fattar beslut i olika reformfrågor. Som minister med regionkännedom kan man direkt se konsekvenserna av en reform. Nu står hoppet till Centern att de skulle hitta en österbottnisk minister.

Av de hittills åtta ministrar som utsetts är bara tre kvinnor. Wideroos är inte förvånad över den skeva könsfördelningen. Den stora överraskningen är enligt Wideroos valet av Sannfinländarnas Jari Lindström till justitieminister.

- Det kommer att bli bekymmer att ha honom som justitieminister när det gäller till exempel språkfrågor. Det gör mig ganska orolig, säger Wideroos.

Riksdagsman Peter Östman (KD) får stöd för att bli ny partiordförande. Kristdemokraterna i södra Österbotten beslöt på onsdagen att de vill se Östman efterträda Päivi Räsänen.

Själv säger Östman att han ännu inte vet om han ska kandidera.

- Klart man blir glad när någon visar förtroende. Men det är en fråga som jag inte alls har hunnit fundera färdigt på.

Överslag och missförstånd

Enligt Östman kan han kanske säga mer i juli. Men om han blir den som leder KD så vet han vad han vill jobba med.

- Vi har mest att utveckla i fråga om kommunikationen med väljarna. Hur vi talar sådant språk så folk förstår. Hur vi kommunicerar sakfrågor men undviker tolkningar, missförstånd och överslag.

Hur tycker du Räsänen har skött jobbet som ordförande?

- Hon har utvecklats i positiv riktning hela tiden. Framförallt har hon skött perioden som minister på ett ypperligt sätt.

Väljer i augusti

Kristdemokraterna väljer ordförande på partikongressen i Nyslott i augusti.

Päivi Räsänen har suttit som ordförande i 10 år utan att bli utmanad. Men nu kan det bli annorlunda, tror Östman.

- Det finns kanske förväntningar på ett byte. Jag har varit med länge, både som viceordförande och partisekreterare. Fältet känner mig, funderar Östman kring varför just han får stöd.

Yle Österbottens kampanj för att främja säkerheten vid övergångsställena fortsätter. I sällskap med trafiklärare Jarl Granholm försökte reportern ta sig över en livligt trafikerad gata i Vasa.

- Vi befinner oss mellan två trafikljus (mitt i kvarteret), så hastigheten vill bli lite hög när man ska hinna med den "gröna vågen", säger Granholm.

Delta i diskussionen om säkerhet på övergångsställen! Kampanjen Jag stannar Bild: YLE

Sverige lyfts fram som ett exempel där bilisterna är bättre på att visa hänsyn mot fotgängarna än i Finland. Jarl Granholm är aktiv inom Nordiska trafikskoleunionen och har via den kontakt med kollegor i utlandet.

- De som är i Sverige tycker att klimatet har hårdnat där också. Visserligen är de bättre att väja, men de tycker själva att det har blivit sämre.

Avslutningsvis försöker vi själva ta oss över övergångsstället, samtidigt som en kö av bilar närmar sig. Det går som man kunde vänta sig:

- Första bilen åker förbi... Andra bilen åker förbi, fast vi har stigit ut på skyddsvägen. Ingen stannar på något sätt, säger Jarl Granholm.

Vi samlar in åsikter och erfarenheter om trafikbeteende vid övergångsställen. Klicka på den röda bilden med #jagstannar eller länken här nedanför.

Svenska folkpartiets viceordförande Anna-Maja Henriksson meddelar att hon inte ställer upp för omval när SFP väljer partiledning i juni.

Henriksson valdes till viceordförande år 2010, men nu när hon leder svenska riksdagsgruppen är det rätt tid att ge plats åt en annan österbottning i partiledningen, säger hon.

En kandidat har redan hunnit anmäla intresse. Det är pedagogie doktor Mikaela Björklund som leder stadsfullmäktige i Närpes.

SFP:s partidag ordnas i år i Pedersöre den 5-7 juni.

De gymnasier som har de strängaste inträdeskraven utexaminerar också studenter med de bästa studentbetygen. Vi har jämfört de svenskspråkiga gymnasiernas antagningsgränser med resultaten i studentexamen.

Rankningslistor som bygger på poängen i studentskrivningarna kritiseras för att vara missvisande, bland annat av den svenska direktören vid utbildningsstyrelsen Bob Karlsson . Jämförelsen säger inte så mycket om hur bra de olika skolorna egentligen är.

Det stämmer att poänglistorna inte ger utrymme för djupare analyser, men samtidigt är poängen i studentexamen en av få parametrar man har att tillgå om man vill jämföra gymnasieskolor. Alla har skrivit samma prov och poängen räknas ut på samma sätt i alla skolor.

För att bredda bilden bad vi de svenskspråkiga gymnasierna om tilläggsuppgifter, bland annat inträdeskraven år 2012, året då majoriteten av vårens abiturienter började sina gymnasiestudier. Gymnasierna tar vanligtvis in elever på basis av medeltalet på grundskolans avgångsbetyg.

Lågt medeltal – låga poäng

Vi jämförde hur gymnasiernas antagningsgränser korrelerade med skolans poängmedeltal i studentproven (alla ämnen). Ett klart samband visade sig: gymnasier med låga inträdeskrav presterade i snitt också sämre i studentproven.

Det finns ett par tydliga undantag från regeln. I Björneborg var medeltalsgränsen för antagning 7,0, vilket gav skolan en tolfteplats på listan med de svenskspråkiga gymnasierna. Ändå hamnade Björneborg på en 36:e eller sista plats när det kommer till studentexamensresultaten.

Vasa Övningsskola var å sin sida det gymnasium i Svenskfinland som fick det näst bästa resultatet i studentskrivningarna, trots att intagningsmedeltalet (7,25) bara var det sjunde högsta.

((vis: 936269))

Uppgifterna från Rudolf Steinergymnasiet i Helsingfors, Vörå samgymnasium och Topeliusgymnasiet i Nykarleby saknas.

Kombistuderande

Från endel gymnasier utexamineras också så kallade kombistuderande, studerade som utöver studentexamen också avlägger en yrkesexamen. Eftersom många av dem gör ett dubbelt jobb har vi fått uppgifter från skolhåll att deras resultat i studentproven kan påverka skolans medeltal. Vi har märkt ut de skolor som också utexaminerar kombistudenter med stjärna (*) i diagrammet ovan. Hur mycket kombistudenterna de facto påverkar skolans medeltal är svårt att säga.

Inte bara medeltal avgör

I Svenskfinland finns också en handfull skolor som tar in elever till sina specialiseringslinjer på basis av andra meriter än avgångsbetyg från grundskolan.

Vid Tölö specialiseringsgymnasium står inträdesprov för hälften av poängen och vid Jakobstads gymnasium påverkar vitsorden i bildkonst och musik mer än de andra. Vid idrottsgymnasierna påverkar idrottsliga meriter.

Läs också:
Kolla hur gymnasierna klarade studentexamen
"Visst påverkar studentresultaten gymnasiets rykte"
Bob Karlsson: Frustration över gymnasierankingen
"Bisarrt att rangordna gymnasier"

Handlar Svenskfinlands modigaste pjäs i år om utanförskap och att kunna bli sedd, om uppväxt i en söndrig familj eller om en övercurlad man?

Eventuellt men det kan lika väl bli så att Antonia-priset går till en pjäs om modern feminism, krigsbarn eller ett socialrealistiskt cirkusäventyr.

Under Hangö Teaterträff kandiderar sex pjäser om det pris som är uppkallat efter Antonia Ringbom och vars syfte är att lyfta fram betydelsen av konstnärligt mod och mångfald inom den svenskspråkiga dramatiken.

Paul Olin i förarsätet

Regissör Paul Olin Paul Olin Bild: Yle/Amanda Bieber

En hittills hemlig jury har nominerat följande pjäser:

– Batman bor inte här längre (Åbo Svenska Teater)

– Det osynliga barnet (Teater Viirus)

– Komedin om Felix Liv (Teater Mestola)

– Fosterlandet (Svenska Teatern/Göteborgs Stadsteater)

– Hamlet sade det vackrare (Wasa Teater)

– Sylvi (Wasa Teater/Klockriketeatern/Åbo Svenska Teater/Savonlinnan Teatteri/Kokkolan Kaupunginteatteri)

Paul Olin har regisserat två av de nominerade priserna.

Hemlisar och konfliktlöshet på kalaset?

Den hemliga juryn bestod i år av Siw Handroos-Kelekay, Karl Norrbom, Fia Isaksson och Reidun Manderbacka och pristagaren utses den 6 juni.

Temat för Hangö Teaterträff är Konfliktkalas, men vad gäller pristagaren så uppstår knappast konflikter då man ofta brukar betona hur priset inte skall uppfattas som resultatet av en tävling.

För konst kan man inte tävla i, brukar konstfältet betona.

Teater Mestola: Komedin om Felix Liv (Samuel Karlsson) Samuel Karlsson i Komedin om Felix Liv. Bild: John da Silva

Teaterträffen äger rum i Hangö den 4 - 7 juni 2015.

Kristinestad söker en ny bildningsdirektör.

Anne Raulo tillträdde tjänsten som bildningsdirektör den 1 januari i år och hävde tjänsteförhållandet den 30 april med hänvisning till prövotiden om sex månader.

Sedan dess har rektor Margareta Riissanen skött tjänsten.

Stadsstyrelsen lediganslår tjänsten som bildningsdirektör i Kristinestad på sitt möte den 1 juni.

Ansökningstiden går ut den 10 augusti.

Placeringen av Novias scenkonstutbildning är igen aktuell. Rektor Örjan Andersson föreslår i ett brev till stadsstyrelsen i Jakobstad att staden betalar hyran för de extra utrymmen som krävs ifall flytten från Vasa blir av.

Yrkeshögskolan Novia liksom andra yrkeshögskolor står inför stora sparåtgärder de närmaste åren. Staten kommer att minska finansieringen med cirka tjugo procent och för Novias del tillkommer en extra andel på fem procent när staten drar in den extra finansieringen för små utbildningsprogram i svenska yrkeshögskolor.

Novias styrelse behandlar strukturfrågorna på ett möte 8 juni och senast i mars 2016 vill staten ha svar av Novia hur verksamheten skall ordnas i framtiden.

Mångårig dragkamp om scenkonstutbildningen

Novias kulturutbildningar, förutom scenkonsten är placerade i Jakobstad. Frågan om en flytt av scenkonsten till Jakobstad utreddes för några år sedan men då blev beslutet att den blir kvar i Vasa. Beslutet baserade sig dels på kostnaderna med en flytt dels med närheten till de professionella teatrarna i Vasa.

På den här punkten har ingenting ändrats men i rektor Örjan Anderssons brev till stadsstyrelsen påpekar han att en flytt av scenkonsten skulle stärka kulturutbildningarna i Campus Allegro som helhet och det motiverar en ny utredning.

Örjan Andersson påpekar i brevet till stadsstyrelsen att utrymmena i Vasa är ändamålsenliga men hyreskostnaderna är svåra att bära och att andra alternativ därför måste övervägas. Hyreskostnaderna för scenkonsten i Vasa är 100 000 euro i året.

- Skall vi flytta utbildningen från Vasa till Jakobstad så får våra utrymmeskostnader inte höjas i Jakobstad, det är det som är utgångspunkten, säger Örjan Andersson.

Vad innebär en flytt till Jakobstad?

De gamla argumenten mot en flytt Jakobstad finns kvar och det ger merkostnader för att upprätthålla kontakten till teatrarna i Vasa och att få gästlärare till utbildningen.

Scenkonsten behöver specialutrymmen och därför måste ett övningsutrymme, en så kallad black box byggas i hyrda, nya utrymmen i Campus Allegro. En scen behövs naturligtvis och den finns i Schaumansalen men kostar förstås i hyra.

I brevet till stadsstyrelsen påpekas att utrymmena kunde användas i samarbete med de två amatörteatrarna i Jakobstad, Teater Jacob och Pietarsaaren Näyttämö.

Vad blir kostnaden?

Utgångspunkten för Novia är att flytten inte får medföra högre kostnader i Campus Allegro för Novias del. I Vasa skulle Novia däremot spara 100 000 euro för de nuvarande utrymmena om flytten blir av. Rektor Örjan Andersson föreslår att staden Jakobstad skulle stå för de högre hyreskostnaderna i Campus Allegro om flytten blir av.

Novia önskar få till gång till Schaumansalen en dag per vecka (huvudsakligen dagtid) och ett övningsutrymme där en så kallad black box byggs. Schaumansalens hyra blir 27 000 euro och black box utrymmet 21 000 euro i året, sammanlagt 48 000 euro i året.

Den här summan skulle enligt Novias önskemål bli stadens andel om flytten blir av. Novia står för ombyggnad, resekostnader och övriga merkostnader under en övergångsperiod.

Novia önskar att den förbindelsen skulle gälla 2016-2021.

Vilken är staden Jakobstads inställning?

Ärendet har inte behandlats i stadsstyrelsen i Jakobstad ännu men kommer sannolikt upp till behandling ganska snart även om inga beslut i själva saken kommer att fattas.

- Vi är positivt inställda till att scenkonsten flyttar till Campus Allegro, det stärker kulturutbildningarna men frågan kommer att hänvisas till höstens budgetbehandling och först måste Novia besluta att de flyttar utbildningen till Jakobstad, säger t.f. stadsdirektören Anne Ekstrand i Jakobstad.

Scenkonsten står inför stora förändringar

Novias scenkonstutbildning har hittills bestått av två linjer, en linje för fysisk teater och en linje för drama-och teaterinstruktörer.

Den fysiska teaterlinjen har haft intagning av nya elever bara vart fjärde år och i vår utexamineras de sista studerandena från den linjen som därefter läggs ner.

Dramainstruktörslinjen kommer också att läggas om och för närvarande pågår ett läroplansarbete med syfte att skapa en linje för scenkonstpedagoger, i linje med de musikpedagoger som Novia utbildar.

Det här kräver mera pedagogiska studier för scenkonststuderande och de kunde samordnas med musikpedagogernas studier i ämnet i Jakobstad .

Det här arbetet pågår i samarbete med den finska yrkeshögskolan i Åbo som tillsammans med Novia är den enda läroanstalten som bedriver utbildning på området på den här nivån i landet.

Gula, röda ska de glöda... En aning längre än vanligt har Vasa stads tulpaner och narcisser stått sig i vår.

- Tack vare det svala vädret har de börjat blomma senare och de håller också bättre än om det är riktigt varmt, säger Kaj-Erik Grandell, som är ansvarig trädgårdsmästare på Vasa stad.

I Setterbergsparken har blommorna inte slagit ut ännu.

Nästan 28 000 lökar åkte i jorden på femton platser i Vasa i höstas. Just nu är de i sin prakt och kommer antagligen att blomma ännu i två veckor.

Efter det grävs de upp ur jorden och får ge plats för sommarblommorna.

- En del lökar sparar vi och planterar på nytt. Men lökväxter blommar som vackrast första året, därför använder vi alltid nya lökar på de mest centrala platserna, säger Grandell.

De flest blommor som Vasa stad planterar ut odlas vid Högbackens stadsväxthus.

Blomsterprakt

Nu står Torkkola vindkraftpark i Lillkyro, Vasa klar. Parken är en av landets energieffektivaste.

Med 16 vindmöllor ska parken kunna förse 10 000 hushåll med el per år. En vindmölla är 200 meter hög.

Det första spadtaget togs för ett år sedan och på torsdagen invigdes parken.

Vasa stadsstyrelses ordförande Seppo Rapo (Saml), europaparlamentariker Miapetra Kumpula-Natri och EPV Energis Rami Vuola klippte bandet. Seppo Rapo, Miapetra Kumpula-Natri och Rami Vuola klippte bandet och invigde Torkkola vindkraftpark i Lillkyro, Vasa. Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Det är EPV Energias dotterbolag EPV Tuulivoima som låtit bygga parken. Hela investeringen gick på närmare 100 miljoner euro.

Europaparlamentariker Miapetra Kumpula-Natri var med och klippte bandet.

- Utvecklingen har gått snabbt framåt de senaste åren och bara de två senaste åren har antalet vindkraftverk fördubblats, säger Kumpula-Natri.

Två vindmöllor Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Hon säger också att vindkraften kommer att fördubblas det kommande året.

- Nu börjar Finland vara på samma nivå som flera andra europeiska länder.

Spark i baken till andra projekt

Kumpula-Natri tror att vindkraftparken kommer att betyda medvind för hela området.

- Österbottens förbund har många vindkraftparker inritade och det här kommer att ge en skjuts framåt för dem.

Trots att parken nu är klar och invigd är det först till hösten som den kommer att komma igång på riktigt.

- Vindkraft är framtidens melodi, utvecklingen går snabbt framåt nu, säger vd Rami Vuola för EPV Energia.

Inte en enda av riksdagsledamöterna i Vasa valkrets fanns med bland ministrarna, som Centern valde på torsdag. Landskapsdirektören befarar att det kan bli svårt att föra fram österbottniska frågor.

Det är stor skillnad från förra riksdagsvalsperioden då Vasa valkrets hade tre ministrar, säger landskapsdirektör Olav Jern på Österbottens Förbund.

- Under hela riksdagsvalsperioden har vi haft ett gott samarbete med ministrarna från Vasa valkrets. Vi har haft en väldigt bra sits och kanske till och med blivit lite bortskämda. Nu är det en helt ny situation, säger Jern.

- Det är klart att det är jobbigare att föra fram saker när det inte är en minister i statsrådet som har den egna valkretsens frågor i ryggmärgen.

Sipilä känner energiklutsret

Enligt Olav Jern kommer det att krävas större ansträngningar nu att föra fram information och synliggöra viktiga Österbottniska frågor.

- Låt oss ta till exempel Kvarkentrafiken. Vi måste ta snabbt kontakt med trafik- och kommunikationsminister Anne Berner och berätta för henne om våra planer och hur vi ser på det och hur vi ska jobba vidare, säger Olav Jern.

Men helt utan förankring till de österbottniska förhållandena är inte de nya ministrarna. Bland annat är Juha Sipilä mycket medveten om energiklustret i Vasa och har flera gånger besökt Österbotten. Sipilä har dessutom sina rötter i Österbotten. Han är född i Vetil.

- Juha Rehula som ska dra social- och hälsovårdsreformen är bra insatt i våra förhållanden tack vare Ulla Maj Wideroos som jobbade tillsammans med honom.

Juha Sipilä blir statsminister, Olli Rehn blir näringsminister, Kimmo Tiilikainen blir jord- och skogsbruks- och miljöminister, Anu Vehviläinen kommun- och reformminister, Anne Berner trafik- och kommunikationsminister och Juha Rehula familje- och grundtrygghetsminister.

På tisdag kväll avled en pojke som var passagerare i en traktor som körde i diket alldeles nära Mirkas fabrik i Oravais. Kriminalkommissarie Mats Sjöholm ansvarar för polisens utredning.

- Vi har inte hört traktorns förare än. Det handlar om hänsyn till hans välmående. Det här har varit väldigt tungt för honom, säger Sjöholm som säger att polisen har en viss bild av hur det har gått till.

- Så mycket kan jag säga att vi misstänker inte att alkoholen skulle ha varit inblandad eller att man skulle ha kört fortare än vad hastighetsbegränsningen tillåter.

- Av någon orsak har traktorn åkt över på fel sida av vägen och ned i diket. Det är en av de viktigaste sakerna som vi ska reda ut nu. Varför gick det så här?, säger Mats Sjöholm.

Sällan dödsfall vid traktorolyckor

Jussi Pohjonen, trafiksäkerhetsexpert på Trafi, säger att det är ovanligt att traktorolyckor får dödlig utgång. Under fjolåret dog fem personer i samband med traktorolyckor. Olyckor sker väldigt sällan i samband med arbete på åkrar eller i skogen.

Är traktorn det rätta fortskaffningsmedlet för sådana transporter?― Jussi Pohjonen om traktorn som fortskaffningsmedel

- Riskerna ökar betydligt när man ger sig ut på vägarna tillsammans med annan trafik, säger Pohjonen som konstaterar att en traktor till exempel inte är lika säker som en bil.

En anledning till det är att de kan välta. En annan är att förare eller passagerare kan hamna i kläm när hytten slår mot marken eftersom den är omgiven av glas som kan gå sönder. Dessutom saknar de flesta traktorer säkerhetsbälte.

- Det är vanligt i landsbygden att ungdomar också åker till skolan med traktor. Det är nog på sin plats att sig en funderare kring det. Är traktorn det rätta fortskaffningsmedlet för sådana transporter?, frågar sig Jussi Pohjonen.

Eva Sparv, Anna Renvall och Elisabeth Karp på Tegengrensskolan. Eva Sparv, Anna Renvall och Elisabeth Karp på Tegengrensskolan. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Annorlunda skolavslutning

Elisabeth Karp är rektor på Tegengrensskolan där den förolyckade 15-åringen gick i nian. I skolan är det skolavslutning på lördag.

- Vi ska ha dimission för niorna som brukligt är. Men det blir nog lite annat anslag i år, säger Elisabeth Karp.

Kommer det att vara lugnare?

- Det blir en annan stämning. Vi kommer också att välja en del andra låtar och så.

Skolans korridorer är ovanligt tysta Korridor i Tegengrensskolan. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Väldigt tyst

Skolhälsovårdaren Eva Sparv har jobbat intensivt med sorgearbetet från och med onsdag morgon.

- Niorna reagerade mest. Det har varit väldigt tyst i skolan. Jag har aldrig förr upplevt att det har varit så tyst i ett högstadium tidigare. Det har varit mycket sorg och mycket gråt. Så kan man sammanfatta de senaste dagarna.

Församlingen med i arbetet

Ingemar Klemets, kaplan i Vörå församling och Oravais kapellförsamling, ledde den morgonsamling som hölls morgonen efter.

- Det var en mycket sorglig stämning. Samtidigt var det bra att både lärare och elever var mänskliga och kunde ge uttryck för sin hjälplöshet och vilsenhet.

Ingemar Klemets och Peter Åbacka. Ingemar Klemets och Peter Åbacka. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Öppet hus på Amigo

På onsdag kväll ordnade ungdomsledaren Peter Åbacka öppet hus på Amigo, som är församlingens hus för ungdomarna i Oravais. Ett 70-tal ungdomar dök upp.

På Amigo visade ungdomarna bland annat ett videoklipp från en försommardag då ett antal pojkar - en av dem var den förolyckade - körde moped tillsammans.

- Det var också en form av bearbetning. Viktigast var att de hade ett tryggt ställe där de kunde träffas. Ett ställe där de kunde krama varandra, gråta och trösta varandra, säger ungdomsledare Peter Åbacka.

Redaktionen har stängt möjligheten att kommentera artikeln på grund av ärendets känsliga natur. /Ulrica Lövdahl, chef för Yle Österbotten

Ifjol kunde Pedersöre kommun och föreningar i kommunen sysselsätta 38 arbetslösa med lönestöd. Lönestödet har fungerat bra, säger Carina Wärn som i 20 år jobbat med arbetsfrågor på Pedersöre kommun.

Skärpningen kom i år. En långtidsarbetslös måste ha gått på arbetslöshetsunderstöd i minst 300 dagar för att staten ska ställa upp med sin andel av lönestödet. Då har personen varit arbetslös redan i något år.

- Det är att vänta för länge. Jag önskar vi fick sätta in stödet snabbare, så var det tidigare, säger Wärn.

Wärns erfarenhet är att en sex månaders anställning har betytt väldigt mycket. Åtskilliga har senare sökt sig till en utbildning, andra jobbar kvar på kommunen.

- Lönestödet har påverkat mångas liv och hjälpt dem att komma igång.

Lönestödet fungerar så att staten ställer upp med 30-50 procent av lönen och kommunen betalar resten. För kommunen har det handlat om att ta in ett halvt års extra hjälp där personalen inte hinner med.

Ungdomar får inte gå arbetslösa

Från och med i år får inte kommuner lönestöd för ungdomar, det så kallade sanssi-stödet, utan det riktas enbart till företag.

- Människor får inte gå arbetslösa för länge och det gäller särskilt ungdomar, säger Wärn.

Att det gått så här är inte kommunens fel. Pedersöre har reserverat pengar i budgeten, säger Wärn, det är staten som beskurit möjligheterna att använda lönestödet.

Om du fick önska något?

- Mera pengar till lönestöd och framförallt till ungdomar, svarar Wärn. Det andra önskemålet är som skräddarsytt åt dagens politiker som talar så mycket om att avskaffa alla möjliga slags hinder.

Wärns råd är att avskaffa byråkratin runt den rehabiliterande arbetsverksamheten, det är väldigt många papper som skall till olika instanser.

- Det måste gå att göra det enklare.

Bul-An, den finlandssvenska föreningen för bekämpande av Bulemi och Anorexi, är hotad. Föreningen läggs ned till hösten om man inte hittar ny eldsjälar.

Det var Bo-Sanfrid Höglund från Pedersöre som startade föreningen för snart 20 år sedan. Så här förklarar han förslaget om att föreningen läggs ned.

- Vi som har varit med länge är inte uppdaterade. Och så saknas det nya människor som kommer in i det här arbetet.

Så det här beror på en avsaknad av engagemang?

Bo-Sanfrid Höglund. Arkivbild. Bo-Sanfrid Höglund besöker platsen där hans far dog i flygkraschen för 50 år sedan. Bild: YLE/Agneta Glad

Finns det då något som kan rädda föreningen?

- Om det kommer fram nya människor som vill engagera sig så kan föreningen fortsätta. Men vi som har varit engagerade upplever att vi har gjort vårt, säger Bo-Sanfrid Höglund.

Är det möjligen så att ätstörningarna inte längre är ett lika stort problem?

- Nej, problemet är stort även fortsättningsvis. Det har ingenting med det att göra. Men det finns i och för sig flera aktörer i dag, och det var ju en del av tanken när Bul-An inledde sin verksamhet. Att få fler aktörer inom ämnet.

Bul-An inledde sin verksamhet år 1997.

Österbottens Tidning var först med nyheten.