Jakobstads Gymnasium lockar fler studerande nästa läsår. Pedersöre och Kronoby gymnasium tappar studerande.

Brödtext. Läsåret 2014-2015 tappade Jakobstads gymnasium många elever, speciellt gällde det Larsmostuderande som föredrog Kronoby gymnasium. Inför läsåret 2015-2016 verkar trenden igen ha svängt.

Det totala antalet studerande som har valt gymnasiet i Jakobstad som sitt första alternativ inför nästa läsår rör sig kring 100 studerande. Av det antalet kommer 79 från åk 9 i det egna högstadiet i Jakobstad.

Pedersöre och Kronoby gymnasierna tappar elever

De elever från åk 9 i Larsmo som fortsatte i gymnasiet valde mer eller mindre mangrant Kronoby gymnasium eller Pedersöre gymnasium läsåret 2014-2015.

Gymnasiebroschyrer Gymnasierna satsar på specialisering för att locka studerande Bild: Yle/ Kjell Vikman

Nu verkar det som om både Kronoby och Pedersöre gymnasium kommer att ha betydligt färre studerande nästa läsår i åk 1 i jämförelse med det här läsåret.

I Kronoby gymnasium började 68 studerande i åk 1 i höstas, nästa läsår blir det på basis av förstahandsanmälningarna 43 stycken studerande.

Den här siffran kan ännu ändra i juni när de slutliga siffrorna klarnar. Först då vet man hur studerande placerar sig i olika utbildningsenheter efter grundskolan.

Rektor Erland Slotte säger att orsaken dels är att årskullen är mindre i Kronoby nästa läsår dels kommer det färre externa studerande från Larsmo, Jakobstad och Karleby till Kronoby.

Siffrorna för Pedersöre talar ett liknande språk. Hösten 2014 kunde 78 studerande börja sina studier i Pedersöre i åk 1. Hösten 2015 kommer det enligt förstahandsvalet att bli 51 studerande, en rejäl minskning med andra ord.

Gunnevi Kiiskinen Rektor Gunnevi Kiiskinen vid Jakobstads gymnasium Bild: Yle/ Kjell Vikman

Varför ökar antalet studerande i Jakobstad?

I gymnasiet i Jakobstad verkar idag sedan snart två läsår både det svenska och det finska gymnasiet under samma tak. Det samarbetet fungerar bra enligt både lärare och studerande.

- Vår marknadsföring har lyckats bra, linjerna har lyckats bra, säger rektor Gunnevi Kiiskinen

Vasaregionens tre representanter i nästa riksdag verkar vara överens om allt utom skolsvenskan. SFP:s Joakim Strand, Sannfinländarnas Maria Tolppanen och Samlingspartiets Susanna Koski beskriver sig som ett bra team.

Efter förra valet hade Vasaregionen fyra riksdagsledamöter. Då fanns också en socialdemokrat, Miapetra Kumpula-Natri, i teamet. Nu är de bara tre.

- Vi inte så många, det stämmer. Men i gengäld har vi ett bättre team, säger Maria Tolppanen.

Joakim Strand:

- Det naturligare hade nog varit att vi hade fler representanter från en så här pass viktig stad.

Susanna Koski är övertygad om att det kommer att gå bra ändå.

- Även om vi är färre tror jag att vi alla kommer att göra vårt bästa.

Strand och Tolppanen i topp

Joakim Strand fick 6 008 Vasaröster och Maria Tolppanen 3 094. De blev klar etta och tvåa i Vasa medan Susanna Koski drog mycket röster från andra håll och bara blev åtta i Vasa med 1 317 röster.

Hon ser sig ändå som en representant för Vasa.

Vad ska de tre då jobba för i granitborgen? Joakim Strand lyfter särskilt upp ambassadörsrollen för Österbotten och företagen medan Susanna Koski nämner vägnätet.

Olika syn på språken

Strand betonar regionens tvåspråkighet och talar för fortsatt obligatorisk skolsvenska medan Tolppanen och Koski vill göra svenskan frivillig.

- Flerspråkiga regioner är de som klarar sig bäst och därför ska vi också stärka förutsättningarna att leva på både inhemska språken i det här landet, säger Joakim Strand.

Maria Tolppanen nämner alldeles särskilt de arbetslösa och deras liv samt pensionärerna och barnen.

Blir då Joakim Strand kvar som fullmäktigeordförande i Vasa?

- Naturligtvis. Jag far till Helsingfors för att driva den här regionens intressen och då är det livsviktigt att ha kvar den här täta kontakten med hemstaden.

Sydösterbotten riskerar att hamna på efterkälken. Nu är det upp till regionen att etablera kontakt till de invalda riksdagsledamöterna då ingen av de sydösterbottniska kandidaterna valdes in. Det anser Håkan Westermark, VD för företagshuset Dynamo i Närpes.

För första gången på länge är Sydösterbotten utan riksdagsledamot från regionen.

Ulla-Maj Wideroos, som inte kandiderade den här gången, har varit riksdagsledamot sedan 1995. Samlingspartiets Petri Pihlajaniemi från Kristinestad satt en period i riksdagen mellan 2007 och 2011.

- Situationen är ny och inget man applåderar, säger Håkan Westermark, VD för företagshuset Dynamo i Närpes.

- Ser man ur en kommunalpolitisk synvinkel skulle det självklart vara bra att ha en person härifrån som kan fungera som dörröppnare, som kan stå får en direkt och konkret kommunikation och information till både tjänstemän och förtroendevalda i den kommunala förvaltningen. Också näringslivet är betjänt av att ha en person som de kan ha direkt kontakt med, säger Håkan Westermark.

Måste etablera kontakt till de invalda

Håkan Westermark är rädd att Sydösterbotten som region riskerar att hamna på efterkälken, när indelningen i regioner inom landskapen är så stark i dag.

- Vi har tittat på alternativa lösningar för att bevaka våra egna regionala intressen som kan påverkas på riksnivå.

Bland annat gäller det att inte ta för givet att de invalda från Vasa valkrets skulle känna till allt om Sydösterbotten, enligt Westermark.

- Alternativen är att vi etablerar bra kontakter till dem som har blivit invalda och ser till att de får bra information från oss och de aktörer som finns här, säger Westermark.

Av de sydösterbottniska kandidaterna fick Mikaela Björklund (SFP) flest röster.

Priset var för lågt, säger styrelseordförande Stig Svens. Vörå valde att inte sälja Nabbens gästhamn. Anbuden avslogs i kommunstyrelsen.

Det är alltså fråga om restaurangbyggnaden Nabben och en bastubyggnad som Vörå kommun bjöd ut mot anbud. Den 6000 kvadratmeter stora tomten ingår inte utan omfattas av ett långvarigt arrendeavtal.

Krögaren Daniel Böling som driver restaurangen har förklarat att han är villig att investera stora pengar i verksamheten, men anbudet på husen var för lågt, tyckte kommunstyrelsen.

Böling erbjöd 14 445 euro för restaurangen och 2 555 för bastun. Efter diskussioner höjdes summan senare med ett par tusenlappar.

- Vi är beredda att sälja Nabben, men inte till det här priset, säger Stig Svens.

Huruvida kommunen ska försöka annonsera ut Nabben på nytt har man inte tagit ställning till.

Behovet av svenskspråkiga lärare är skriande i södra Finland. Och så har det varit länge. Är orsaken att lärarutbildningen ligger i Vasa, långt borta från Helsingfors?

Nästan alla skolor behöver nya lärare i Nyland, påpekar man i Obs debatt 2014. Svårast är det att besätta tjänsterna i de små skolorna, eftersom nyutexaminerade lärare hellre vill jobba i större lärargrupper. Bristen på barnskötare och barnträdgårdslärare är också stor.

Obs debatt diskuterar om ÅA har misslyckats med sin lärarutbildning. I studion sitter professor emeritus Håkan Andersson från Åbo akademi, Patrik Scheinen, dekanus vid Beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet, förbundsordförande Dan Johansson från Finlands svenska lärarförbund (FSL) och riksdagsledamot Mikaela Nylander, SFP.

Men frågan om lärarbrist och platsen för lärarutbildningen har dryftats ofta.

I Österbotten är det överutbud på lärare, i Nyland lärarbrist, påpekar man i Kustkanalen 1996. Det är värst i lågstadierna. De behöriga lärarna lyser med sin frånvaro. Rikard Thölix besöker Västankvarn i Ingå.

Christoffer Grönholm och Lilly Hollsten talar om problemet. Det utbildas många lärare, men den stora majoriteten stannar i Österbotten. I synnerhet om man är därifrån. Läraren Micaela Romantschuk talar om sin studietid i Vasa. I Vasa saknade hon det akademiska. Men ändå har hon stannat i Vasatrakten som färdig lärare. Camilla Westermark på Pedagogiska fakulteten menar att det finns hur mycket lärare som helst. Att de inte reser till Nyland är kanske regionens fel.

I Kanal två 1999 funderar man hur förskolan för alla sexåringar skall få kompetenta lärare när det råder lärarbrist i synnerhet i Östnyland

Lärarbristen är lika stor 2002. Länsstyrelsen i södra Finland och utbildningsstyrelsen anser att det behövs lärarutbildning i Helsingfors.

Närbild undrar 2002 om finlandssvenskar är dummare än de finska. Kan bristen på behöriga lärare vara orsaken? Är det därför de finlandssvenska barnen får sämre resultat i internationella och nationella undersökningar?

Åbo Akademi bestämde 2002 att man kan ta en extra lärarutbildning för att råda bot på lärarbristen i södra Finland.

Men 2003 är lärarbristen stor. Obs tar itu med frågan än en gång. Många kräver flytt av lärarutbildning till södra Finland. Lärarstuderande Ann-Sofi Bäckström förstår inte hur någon kan tro att studieplatsen är ett problem. För henne var det en rikedom att få fara till Vasa. Att det råder lärarbrist beror på läraryrkets dåliga status, i synnerhet i södra Finland, och de låga lönerna. Att man stannar i Österbotten kan beror på att hyrorna i Helsingfors är så höga. Med en lärarlön klarar man sig inte i södra Finland.

Maria Björnberg-Enckell och Ann-Mari Audas- Willman debatterar utbildningsfrågan i studion

Frågan om den svenskspråkiga lärarutbildningen i Helsingfors fortsätter. Man skall kunna avlägga kurser i pedagogik vid Helsingfors universitet. I Vasa skall man bara behöva tillbringa c. tre veckor. Och 2015 talar man om en fullständig utbildning i Helsingfors.

Sara Maria Forsberg från Jakobstad har gett ut sin första singel. Den heter UR Cool ("Du är cool") och finns tills vidare enbart på Spotify. Hennes artistnamn är nu SAARA.

På Facebook skriver Forsberg att det känns overkligt, men att hon är glad över att singeln äntligen är klar.

Här finns singeln som dock kräver att man är registrerad på Spotify.

Forsberg blev känd mycket plöstligt förra våren när hon, under namnet "Smokahontas" lade ut en Youtube-video där hon imiterade en mängd språk. Hon bor numera i USA.

Nu startar en svenskspråkig grupp för hbtiq-ungdomar i Vasa. Tanken är att gruppen ska stödja unga och skapa gemenskap.

- Vi träffas i centrala Vasa och dricker kaffe, diskuterar, pysslar, bjuder in gäster och gör besök till olika ställen. Men det viktigaste är att man ska kunna känna sig trygg och prata om vem man är i gruppen, säger Julia Nyback, kontaktperson på Regnbågsankan.

Orsaken till att man startar en grupp är att, det precis som på andra orter, behövs ett stödnätverk för hbtiq-ungdomar.

- Det är svårt om man är ensam och inte känner andra i liknande situation, eller om man annars inte har något stöd.

Får vara anonym

Som deltagare behöver man inte veta vilken sexuell läggning eller könstillhörighet man har, eller vara det ena eller det andra. Huvudsaken att man är intresserad.

- Det går också att delta anonymt. Vi berättar inte åt omgivningen vem som är med i gruppen.

Gruppen är ett samarbete mellan Regnbågsankan, Folkhälsan och ungdomssajten Decibel. Sedan tidigare finns det en likadan ungdomsgrupp i Jakobstad.

HBTIQ står för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad och queer.

Mer om den svenskspråkiga hbtiq-verksamheten i Vasa och hur man anmäler sig till gruppen hittar du här.

Joonas Komulainen som säsongen 2014–2015 representerade Kärpät och Lukko har tecknat ett tvåårskontrakt med Sport.

24-årige Komulainen är hockeyfostrad i Kärpät som han har spelat ligahockey i säsongerna 2009–2015. Säsongen 2013–2014 spelade han också i KalPa och i februari 2015 lämnade han Kärpät för att spela i Lukko. Våren 2014 vann Komulainen mästerskapet i Kärpät.

Den här säsongen noterades Komulainen för 1+13=14 poäng på 46 matcher i grundserien och 2+4=6 poäng på 14 matcher i slutspelet. Poängmässigt var Komulainens bästa säsong 2011–2012 då han stod för 13+9=22 poäng i grundserien och 3+3=6 poäng i slutspelet.

Sportchefen Markus Jämsä tror att Komulainen, som är 166 lång och väger 73 kg, kommer att vara en nyckelspelare i nästa års ligalag.

– Vi har länge haft ögonen på Komulainen och sett potential i honom. Vi ser honom som en spetsspelare och tror att han kan bära den rollen, sade Jämsä på Sports webbplats.

Ville Leskinen som också har en Kärpät-bakgrund fortsätter i Sport. Leskinen skadades i början av året och spelade endast 25 matcher.

– Leskinen visade under säsongen att han kan spela på en bra säsong i ligan. Han ger oss alternativ i anfallet och utmanar mer rutinerade spelare om speltid, sade Jämsä.

Trots att SAARA (Sara Forsberg) nu blivit "riktig" artist har hon inte glömt sin ursprungliga talang.

Sara Forsberg, tidigare Smoukahontas, numera känd som SAARA, är aktuell med sin debutsingel Ur Cool. Själva låten kom till på ett ganska annorlunda sätt. Idén kom från en kort video på Vine som en ung kille vid namn Elliot Smith gjort. Producenten gillade Smiths video, och bestämde sig sedan för att bygga upp en låt utgående från den. Och så blev låten SAARAs debutsingel.

Underliga kombinationer av språk och musik

SAARA blev ju ursprungligen känd i hela världen genom sin video där hon imiterade i princip vilket språk som helst. Lite efter det visade hon att hon också behärskar så gott som alla musikgenrer. När hon besökte Radio X3M förra sommaren fick hon vara med om en utmaning som Fredrika och André Karring hittat på. Den utgick från hennes två talanger, och kombinerade språk med musikgenrer (exempelvis italiensk heavy). Janne fick inte fick vara med om det här senast, så Succémorgon återupplivade konceptet.

SAARA fick alltså två högar med lappar. Den ena högen bestod av musikgenrer och den andra högen av olika språk - och sedan var det bara att kombinera och se om Janne kunde gissa sig fram till vilket språket var och vilken musikgenre det handlade om!

Elisa fortsätter sitt arbete med att komma över aktier i telekombolaget Anvia. På Anvias kontor i Vasa har man börjat oroa sig för sina arbetsplatser.

Anvia äger nu drygt en fjärdedel av aktierna i Anvia. Men Carita Ehnström, förman och förtroendeman på Anvia, säger att man ändå försöker jobba på som vanligt.

Anvia aktier Anvias aktier i pappersformat Bild: Yle

- Det är ju klart att vi ibland funderar över hur det ska gå med oss här. Kommer det snart att stå Elisa på dörren? Men annars jobbar vi på som vanligt, säger hon.

Hur tror ni att det skulle gå om Elisa blir majoritetsägare i Anvia?

- Vi är förstås rädda om våra arbetsplatser. Det är ju den första tanken för oss som jobbar här. Sedan undrar vi hur intresserade Elisa är av att upprätthålla det här fasta nätet? De kör ju mest med sina mobila tjänster, säger Carita Ehnström.

Elisa-oro över resultatet

I går kväll ordnade Elisa en träff för aktieägare och då sade Elisas vd att man är bekymrade över de "riskfyllda" investeringar som Anvia har gjort men att man också oroar sig över Anvias sämre resultat för de senaste tre åren.

- Men det har ju varit en allmän trend. Det är inte specifikt för Anvia att det har gått lite sämre. Jag litar på att vår ledning och styrelse vet vad de gör. Jag tror nog att Anvia reder ut det här. Det är bra så länge Anvia styrs lokalt här från Österbotten, säger Carita Ehnström som också sitter i Anvias förvaltningsråd.

Hennes rekommendation till aktieägarna är att inte sälja.

I kväll tar stadsstyrelsens planeringssektion upp rivningen av gamla busstationen i Vasa. Byggnaden som är ritad av Serenius och byggd 1935 måste rivas för att ge plats till det nya Wasa station-bygget.

Till hösten hoppas byggföretaget Lemminkäinen att 30 procent av utrymmena ska vara uthyrda. Förhandlingarna med både S- och K-kedjan går bra och troligen kommer någon av kedjorna att öppna en matvaruaffär i Wasa station. Nu förs förhandlingar med flera butikskedjor som ännu inte har etablerat sig i Finland.

- Nationellt sett klarar ju sig Vasaregionen väldigt bra och kedjorna tror på framåtandan i regionen, säger Mikael Snellman, regiondirektör på Lemminkäinen.

Snellman säger att förhandlingstiderna med butikskedjorna har blivit längre på grund av de kärva ekonomiska tiderna. Förhandlingar förs med fem hotellkedjor om möjliga etableringar, men också de förhandlingarna går lite långsammare än vad man räknat med att de skulle göra. På Lemminkäinen vill man att mellan 60 och 70 procent av utrymmena ska vara uthyrda innan man börjar bygga.

- Hösten 2016 kan vi börja bygga parkeringshallen i källaren. Hösten 2018 räknar vi med att kunna öppna den första delen, säger Snellman.

Den sjunde april godkände stadsfullmäktige Wasa station projektet och musik- och kongresscentrets placering.

- Det ger oss råg i ryggen när vi förhandlar med hotell och restauranger om att de ska etablera sig i Wasa station, säger Snellman.

Senast i november 2015 ska Vasa stads andel i musik- och kongresscentret godkännas av fullmäktige.

- Tidtabellen är realistisk, säger Snellman.

Lågstadieläraren Kjell Himmelroos från Raseborg tog hem segern i Yles valtippning.

Himmelroos blir glatt överraskad då Yle knackar på hans klassrumsdörr i Österby skola för att gratulera.

- Det var någonting jag gjorde på skoj. Att jag träffade så rätt har nog mest att göra med tur, tror Himmelroos.

- Det är klart att det är Centern som väljer nu men jag har ingen aning om vem de tar med sig.

Det kom in nästan 600 tippningar i tävlingen. Det var den valtippare vars resultat avvek minst från det resultat som gällde klockan 9 dagen efter valet som utgick med segern.

Kjell Himmelroos tippning avvek med 4,8 från det riktiga valresultatet. Han gissade så här (valresultatet inom parentes):

Centern 22,4 % (21,1)
Samlingspartiet 18,0 % (18,2)
Sannfinländarna 17,8 % (17,6)
SDP 16,9 % (16,5)
De gröna 8,4 % (8,5)
Vänsterförbundet 6,4 % (7,1)
SFP 4,3 % (4,9)
KD 4,0 % (3,5)
Övriga 1,8 % (2,6)

Thomas som guide

Första pris i tävlingen är en rundvandring i riksdagen med en riksdagsledamot som segraren valt ut. Riksdagen arbetar efter valet i Sibeliusakademin, så det blir samtidigt en förevisning av nya och utmanande arbetslokaler.

- Det blir nog Thomas Blomqvist från SFP. Han är en gammal god bekant, en bra man på rätt plats. Jag röstade på honom i riksdagsvalet.

Segraren blir också bjuden på lunch eller middag på en bättre restaurang i Helsingfors centrum i sällskap av representanter för Svenska Yle. Resorna till och från hemorten bekostas också.

Ingen ny Göran

Kjell Himmelroos följde med valvakan från början till slut men kom inte själv ihåg hur han tippat eller att han ens gjort det.

Kunde han vara Svenskfinlands nästa Göran Djupsund, som kommenterar valet i tv?

- Ja, det verkar ju så. Men den rollen intresserar mig inte, säger Kjell Himmelroos.

Här kunde du gissa valresultatet

Uppdaterad 21.4 kl.17.40 med Kjell Himmelroos tippning.

Yrkesfisket blir allt mer restrikterat och därför satsas det nu mer på att utnyttja skräpfisk som mört, nors och braxen.

Ett projekt pågår som bäst för att få krögare intresserade av att servera bland annat marinerad mört som förrätt.

- Marinerad mört är riktigt gott, säger projektledaren Jonas Harald.

Jonas Harald tror att vi alla kommer att äta marinerad mört inom en snar framtid. Jonas Harald Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Det hela marknadsförs som smartfisk och målet är att få restauranger att ta in det på sina menyer inom fem till tio år.

- Det handlar om ett långtgående arbete där både kocken och fiskaren måste lära sig hur man ska hantera fisken så att det är lockande för konsumenten. Och konsumenten måste lära sig att det här kan vara jättegott, säger Harald.

Braxen populär som fiskpinne

Redan 2007 började Brännskata fiskare slå sig in på marknaden och försökte få upp folks ögon för braxen.

Harry Roos säger att de tre första åren var motiga men sedan fick de in sin produkt hos en matproducent i Helsingfors.

- De gör fiskpinnar och färsbiffar av våra braxar och serverar det på skolor och sjukhus i Helsingfors.

Hur går det hem på skolorna?

- Fiskpinnarna är en av de mest omtyckta produkterna.

Harry Roos säger att braxen i fiskpinnar och färsbiffar är populärt bland skolbarn. Harry Roos Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Roos säger att de försöker undvika att dra upp braxar som är under 1,2 kilogram.

- Speciellt braxen över ett kilo har jättegott kött. Det är också miljösmart att utnyttja alla fiskarter som finns här.

Ingen stor lönsamhet

Projektarbetarna vill ändå inte prata om att det ligger stora pengar i att sälja det som idag kallas skräpfisk.

Det handlar om att dra nytta av de resurser som finns.

- Trenden att använda skräpfisk som något nytt, häftigt och miljösmart är på kommande i USA och Mellaneuropa. Jag är helt säker på att det kommer hit, det är bara en tidsfråga, säger Harald.

Med varierande stil tar de sig upp för forsen. En del hoppar, andra arbetar sig rakt mot strömmen med imponerande kraft. Det är gäddor vi talar om. Just nu är rätt tid om man vill bonga gäddor som ska upp till sötvattensområden för att leka.

De här bilderna är från Rågårds dike i Skaftung. Gäddorna har simmat från havet upp längs diket och kommer till ett lagom utmanande hinder. Diket går plötsligt starkt uppför och böjer sig.

I klippkanten ligger en massa gäddor i kö och samlar krafter för att ta sig vidare, uppför bäcken.

- Ungefär i en veckas tid kan man räkna med att få se gäddor som är på väg upp för att leka, säger biolog Carl-Anders Lundberg i Kristinestad.

Också inne i Norrfjärden i Kristinestad, nedanför Tjöck å, kan man se lekande gäddor. Lämplig skådeplats är utsiktstornet på västra sidan, där naturstigen börjar.

Leker i sötvatten

Gäddorna hör till de fiskar som leker i sötvatten. I Stadsfjärden är vattnet tillräckligt sött för att de kan stanna där i stranden.

I Skaftung söker de sig ända fram till Storträsket ett stycke upp från havet. Också abborre och mört simmar i Rågårds dike till träsket i samma ärende, berättar Carl-Anders Lundberg.

Carl-Anders Lundberg påminner att fiskarna är fredade under lektiden. De är inte särskilt skygga heller, utan det går bra att betrakta dem på riktigt nära håll.

- Man kan se hur hanen och honan simmar sida vid sida när de börjar lägga rommen. De ger stötar åt varandra som signal på att det är dags att göra någonting, säger Lundberg.

Under lekperioden är fiskarna sårbara och kan bli lätta byten för till exempel havsörnar.

- De syns bra när de är på grunt vatten.

Snabbare återresa

När fiskarna har lekt klart återvänder de till havet. Återresan går betydligt snabbare. Då simmar de nedför och det kan vara svårare att få syn på dem då. På tillbakavägen är de heller inte samlade i en klunga som när de är på väg upp.

Fiskynglen blir kvar en tid i sin födelseplats. De övervintrar inte i Storträsket, utan simmar senast mot hösten ut till havet. De övervintrar sedan ute till havs och återvänder på våren.

- Gäddor, laxar och öringar återvänder gärna till sina hemvatten, förklarar Lundberg.

De som en gång fötts i Storträsket kommer alltså sannolikt dit nästa år för att fortplanta sig. Också en och annan gammelgädda kan förirra sig tillbaka.

- Men om där finns några gammelgäddor finns risken att de äter upp ynglen. De gör inte så stor skillnad på egen art och andra arter. De kan vara av den kalibern, säger Carl-Anders Lundberg.

Naturen kan vara både brutal och fascinerande!

Bilderna i webbvideon är i huvudsak från Rågårds dike i Skaftung. Mot slutet finns ett par bilder från Fladan i Sideby, där fiskarna ska ta sig genom en vägtrumma för att komma till sin lekplats. Där får de lov att hoppa. Andra alternativ ser inte ut att finnas till buds.

Har du tips på någon spännande skådeplats i naturen? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!

En kondoleansbok har framlagts i Rådhuset till minnet av tidigare stadsdirektören i Jakobstad, Mikael Jakobsson, som avled fredagen den 17 april 2015.

Rådhusets adress är Salutorget 1 och kondoleansboken finns i Rådhusets aula. Rådhuset är öppet vardagar mellan kl. 8-16.

Elever och föräldrar ska allt mer få påverka skolan och hur den fungerar. Det är ett av målen i den nya läroplanen som tas i bruk nästa år. Visst får föräldrarna tycka till, men då ska också skolan få tycka till om hemmen, anser rektor Tua Masar i Karleby.

Bakgrunden är att många kommuner väntas ta elever och föräldrar till hjälp i arbetet med att göra upp läroplaner. Den nya nationella läroplanen gäller från hösten 2016, och den följs av nya lokala planer.

Bland annat i Karleby kommer elever och vårdnadshavare att få en enkät där de kan tycka till om skolan.

Elever i Villa skola i Karleby Kevin Myllykoski, Samuel Koivusalo, Alex Kronqvist, Aleksi Suomela, Rebecka Brännbacka och Isabelle Knutar går i Villa skola i Karleby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

- De är våra kunder, så det är bra att fråga dem också, säger svenska skoldirektören Per-Olof Nyström i Karleby.

Rektor säger ifrån

Rektor Tua Masar i villa skola ser saken ur ett litet annat perspektiv.

- Det är helt okej att de frågar föräldrarna. Men de ska inte bara säga vad vi ska göra. Ställer skolan upp ska de också ställa upp, säger Masar.

Masar tar ett exempel från det här läsåret. Föräldrar och lärare diskuterade gemensamma regler.

Till exempel att eleverna har cykelhjälm, gör sina läxor, skippar telefonen på lektionstid och tar med utrustning om man exempelvis har skidåkning på läsordningen. Alla var eniga, enligt Masar.

- Men likväl ser jag någon som inte har cykelhjälm då vi ska på cykelutfärd, någon som säger att han inte har skidor för vi skidar inte hos oss, eller att jag måste ha telefonen, eller att jag hann inte med läxorna, säger Masar.

Masar betonar att såklart ska skolan vara lyhörd för föräldrarnas åsikter.

- Ja vi ska lyssna på dem, och ha ett gott samarbete. Men det ska vara ömsesidigt, de ska också ställa upp på de krav och förväntningar vi har från skolans sida, säger hon.

Samtidigt säger Masar att skolan redan har ett jättebra samarbete med hemmen. Det finns ett elevråd som ska höras i olika frågor.

Alla föräldrar kommer på utvecklingssamtalen och en stark samarbetskanal är Hem & Skolaföreningen. De har till exempel diskuterat skolgården och hur skolans julfest ska se ut.

- Men att avgöra innehållet och hur vi ska göra, det vet jag inte om jag vill att alla elever och föräldrar ska blanda sig i, säger Masar.

Pedagogiken vill Masar lämna åt lärarna.

- Det handlar också om deras yrkesstolthet. Jag litar på deras yrkeskompetens. Hur de utformar det som står i läroplanen är också deras frihet, säger hon.

Gråter när det är matte

I Villa skola verkar eleverna ha många åsikter om sin skola. Idéer som mindre matematik och längre raster kommer fram.

Men de berättar också att de trivs eftersom skolan är nyrenoverad och fin, och för att det finns många olika lekredskap på gården.

Och läraren Lena är snäll, och alla kommer överens. Och visst har de förslag på förbättringar.

- Jag tycker skrivstilen är lite onödigt, säger Rebecka Brännbacka.

Varför?

- Man kan ju redan skriva.

En elev berättar att hans kompis ibland börjar gråta eftersom han tycker matematik är så svårt.

- Ja, jag brukar gråta ibland när jag tror att jag kommer att så jätte mycket läxor, berättar pojken själv.

Underskattar barnens åsikt?

För Per-Olof Nyström är det självklart att eleverna kan komma med goda idéer. Också annat än att de vill ha längre raster och mer teckning.

- Jag tror de kan. Det har stört mig en längre tid att man underskattar barnen. Man borde fråga dem och lyssna på vad de säger. De har bra grejer, och kommer med vettiga synpunkter, säger Nyström.

Enligt Nyström borde det vara en konstant dialog som föder delaktighet.

Både lagen och läroplanen säger att eleverna och hemmen ska vara delaktiga, och enligt svenska direktören Bob Karlsson på utbildningsstyrelsen väntas många kommuner fråga skolbarnen om deras åsikter.

- En enkät är ett sätt, men det kan också vara via diskussioner, eller via Hem & Skola på något sätt. I läroplansgrunderna finns uppräknat en rad frågor som ska avgöras lokalt, säger Karlsson.

I SFP i Österbotten diskuterar man hur man ska föra fram ungdomarna som fick många röster i riksdagsvalet. De behöver tunga poster för att få synlighet, men där sitter vanligen äldre och mera erfarna politiker.

Plötsligt fick SFP-kretsen i Österbotten en tung post att dela ut. Ulla-Maj Wideroos meddelade att hon slutar som styrelseordförande i Österbottens förbund.

- Jag vill inte säga något namn ännu, vi ser till person och geografi, säger SFP-kretsens ordförande Greger Forsblom.

Diskussionen om Wideroos efterträdare i landskapsförbundet är redan igång. Till förbundsfullmäktiges möte den 8 maj ska ett namn vara klart.

På tisdagen analyserade kretspresidiet resultatet av riksdagsvalet och siktet är redan inställt på att i nästa val återerövra det förlorade fjärde mandatet.

- Frågan är hur SFP ska ta vara på ungdomarna inför nästa riksdagsval, säger Forsblom.

Med Mikko Ollikainen i spetsen erövrade ju den yngre generationens kandidater många röster. Men än är det för tidigt att ställa frågan, menar Forsblom.

- De behöver lite distans och respit att fundera på sin politiska framtid.

Ser man till de tunga posterna i Österbotten som ger synlighet är det bara Wideroos ordförandepost i landskapsförbundet som är ledig. Och den posten ingick i ett större paket som knöts ihop efter kommunalvalet.

Vasa och Hans Frantz fick ordförandeskapet i sjukvårdsdistriktets styrelse. Nykarleby och Gösta Willman, alltså norra delen av landskapet, fick ordförandeskapet i sjukvårdsfullmäktige.

Korsholm och Alice Lillas fick ta hand om klubban i Österbottens förbund för utbildning och kultur. Ulla-Maj Wideroos och Sydösterbotten fick basa för landskapsförbundet.

- Representation från olika områden i landskapet är viktigt, men personen är ännu viktigare, säger Forsblom.

Om det är utgångspunkten blir frågan om ordförandeklubban i landskapsförbundet kan hamna lite var som helst i Österbotten? Och om Sydösterbotten förlorar posten knyter man då upp paketet och omfördelar de andra posterna mitt i valperioden?

- Vi är mitt inne i en period och en process och jag vill inte gå händelserna i förväg.

På frågan om det ändå kan tänkas bli fler byten, säger Forsblom att det är något man i så fall måste diskutera med berörda personer och lokalavdelningar. Något eget förslag i den riktningen kommer Forsblom inte att göra.

Med stora lantgårdar och farmer har Pedersöre och Kronoby riklig tillgång på råvaror för biogasproduktion. Nu vill kommunerna utreda förutsättningarna för en gemensam biogasanläggning med hjälp av energikonsulter från Muutoksen Tuulet Oy.

- Förutsättningarna finns. Vi håller nu på att försöka få ihop pengar till en förberedande utredning, säger Yvonne Liljedahl-Lund, teknisk chef i Pedersöre.

Gott om råvara

I de energisyner som gjorts i Jakobstadsnejden framkommer att det finns stor tillgång på råvara för biogasproduktion.

Framför allt i Kronoby och Pedersöre som har stora lantgårdar för svin och boskap. Även stora mink- och rävfarmar producerar stora mängder gödsel.

Kommunerna har bekantat sig med Jeppo Biogas som producerar metangas och rötat slam som används som gödselmedel på åkrar.

Metangasen värmer upp Mirka AB:s anläggningar i Jeppo och transporteras för att värma upp Snellmans fabrik.

Råvaran kommer från nöt- och svingårdar, pälsfarmer och potatisförädlingen och man använder också slaktrester från Snellman AB i Jakobstad.

Sammanlagt kan anläggningen ta emot 90 kubikmeter råvara per år.

Det är en liknande modell som Pedersöre och Kronoby planerar.

- Vi vill utreda för en ganska stor anläggning med en omsättning på ungefär 10 miljoner euro per år. Vi vill utreda vad en sådan anläggning skulle kosta och hur lönsamheten ser ut, säger Bernt Storbacka, teknisk chef i Kronoby.

Statligt stöd

Jeppo Biogas Ab har sammanlagt fått drygt fyra miljoner euro i statligt stöd.

- Det finns möjlighet att få statligt bidrag på kring 30 procent, säger Storbacka.

Om finansieringen ordnas kommer energikonsulterna Tapio Härkönen och Åke Jåfs på Muutoksen Tuulet Oy att genomföra en förberedande utredning ännu detta år.

- Att ta tillvara biogas på detta sätt är ett sätt att förbättra miljön och gödseln blir mera luktfri och bättre hanterbar, säger Åke Jåfs på Muutoksen Tuulet Oy.

Jåfs säger att biogasanläggningar är på kommande även i Finland.

- Enligt EU-strategier är målsättningen öka biogas användningen. Vi är på efterkälken i Finland om vi jämför med Sverige och speciellt Danmark och Tyskland där biogas ren länge utvunnits ur gödsel, säger Jåfs.

För första gången på över två år kommer Robert Helenius att boxas i Finland, då han den 13 juni tar sig upp i ringen i Vasa ishall.

– Vasa känns som ett perfekt ställe för tillfället. Kampsporten är stor i Vasa, så jag hoppas det finns support, säger Helenius till Yle Sporten.

Vasaborna bjuds på boxningsgodis i juni, då Helenius möter den 22-årige Kenneth "Bad News" Odeke från Uganda. Odeke är ugandisk tungviktsmästare.

– Han är ung, hungrig och vill visa världen vad han går för. Han är en "slugger"-typ, så det kommer nog att bli en hård match.

Senast Helenius boxades i Finland var i november 2012. I mars knockade Helenius Andras Csomor i en match som varade endast en minut. Det var hans första match på två år.

Idag bränns det hed i Björkögrundens skärgård i Korsholm. Senast det gjordes var i början av nittiotalet. Efter bränningen ska marken användas till betesmark för får.

Forststyrelsen uppmanar folk att inte befinna sig närmare än 50 meter från bränningen. De holmar som berörs är Rågrevet, Kältgrund, Södra Nikersgrund och Krokbådan.

Bränningen görs av fårägarna, Forststyrelsen, Björkö FBK och Björkö fornminnesförening. På holmarna växer främst kråkbär, blåbär och lingon.

Björkögrunden ingår i naturskyddsområdet Valsörarna-Björkögrunden som bildades 1977. Det är cirka 17 800 hektar stort av vilket 600 hektar är land.

Området ägs av Björkö delägarlag.

Artikeln uppdaterad kl. 15.56