Den nya vårdreformen delar in landet i fem stora vårdområden. Inom Vasa stad är man oroade över att allt kommer att stöpas i samma form och att myndigheterna flyttas bort från Vasaregionen.

- Det handlar om mycket mer än vårdreformen. Vi pratar om hovrätter, polisdistrikt, NTM-centraler och så vidare, säger stadsfullmäktiges ordförande Joakim Strand.

Joakim Strand Bild: Yle/Matti Tamminen

Stadsstyrelsen i Vasa ventilerade sin oro i måndagens Pohjalainen och på kvällen diskuterades frågan av fullmäktige i ett seminarium om social- och hälsovårdsreformen.

Strand och stadsstyrelsen betonar att inget är bestämt.

- Men risken är uppenbar att andra reformer utöver social- och hälsovårdsreformen går samma väg, säger Strand.

Kan du ge några konkreta exempel?

- Våra ledande tjänstemän har fått indikationer från olika ministerier. Själv har jag också fått vissa indikationer och sett olika kartor. Så hoten är reella, säger Strand.

Strand önskar nu att regionens kommuner sitter ner och diskuterar framtiden.

- Det gäller att inte bara automatiskt svälja alla initiativ som kommer från staten, säger Strand.

De nya vårdområdena inrättas från och med 2017.

Förlaget Scriptum söker ny vd sen nuvarande vd:n Inger Aaltonen tar sig an nya uppgifter.

Länge klarade sig förlaget utan vd men nu skulle styrelseordförande Bo Kronqvist gärna klona den nuvarande vd:n eftersom hon fått förlaget att röra sig i rätt riktning.

- Vi behöver någon som inte direkt bara är insatt i de ekonomiska frågorna utan marknadsföringsfrågor. Man kan inte ha ett förlag som gömmer sig bakom bidrag och då är marknadsföringen väldigt viktig, säger Kronqvist.

Kronqvist säger att utmaningarna är de samma för alla förlag i Svenskfinland, oberoende av storlek.

-Det är en ständig kamp för alla bokutgivare idag. Våra försäljningssiffror har gått upp tack vare att vi har haft en vd som har arbetat aktivt med marknadsföringen, säger Kronqvist.

Målet är nollresultat

Scriptums mål är, enligt Kronqvist, att göra ett nollresultat i år. Förlaget har en liten försäljning via nätet och där har biblioteken i Sverige hittar Scriptum.

- Det är en trygghet för oss, säger Kronqvist.

Scriptums försäljningssiffror har gått upp under de senaste år.

- Man borde nog stöda den finlandssvenska litteraturen, men det blir nu bara inte av, säger Lasse Hallén.

- Jag läste Muminböckerna för länge sen, men nu blir det nog mera rikssvensk litteratur, säger Eva Hallén.

- Jag tycker att den finlandssvenska litteraturen är viktig och jag borde läsa mera, säger Solveig Stenström.

Österbottnisk litteratur

Enligt Kronqvist är utmaningen att hitta kanaler för att nå ut till kunderna. och där kommer bokhandeln Gros i Vasa in i bilden. Anna-Lena Palomäki berättar att bokhandeln säljer mycket litteratur som är utgiven på små finlandssvenska förlag.

- Majoriteten av det vi säljer är utgivet i Österbotten och handlar om Österbotten, säger Palomäki.

Enligt Kronqvist är det svårt att veta vilken bok som kommer att sälja bra.

- En del böcker som vi hade trott att skulle sälja bra blir aldrig storsäljare, säger Kronqvist.

Scriptum har en oskriven regel att alltid ge ut finlandssvensk poesi en gång på våren och en gång på hösten.

- Det står vi fast vid, även om det inte alltid är ekonomiskt vettigt, säger Kronqvist.

Gruvbolaget Keliber vill skapa en litiumprovins i Karleby, Kaustby och Kronoby. Miljösidan är smått skeptisk. Bland annat utreds hur gruvorna skulle påverka vattendragen och Karlebys enda kungsörnar.

Vd Olle Sirén räknar med att börja bryta malm i Ullava i Karleby redan inom några år. Bara i år har Keliber kört 4,5 kilometer borrkärnor till kontoret i Kaustby. I dem syns litium som gröna eller röda formationer.

- Jag hoppas vi börjar dagbrott här 2017 ungefär, säger vd Olle Sirén om Länttä i Ullava.

Området innanför det svarta strecket är Geologiska forskningscentralens uppskattning om litiumfyndigheter. Karta över litiumfyndigheter i Mellersta Österbotten Bild: Keniber

Men det finns några krux på vägen. Keliber har vetskap om litium som räcker för ungefär tio års produktion. Finansiärerna kräver fyndigheter för minst 15 år.

Delar av borrkärnor som väntar på analys på Keliber i Kaustby. Det gröna är litium. Borrkärnor som analyseras på Keliber i Kaustby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Kommer ni att lyckas hitta det?

- Säkert, säkert, det är lätt. Men vi behöver lite pengar att borra runtomkring hela litiumprovinsen. Men det ser lovande ut, säger Sirén.

Vem har 80 miljoner?

En annan sak är finansieringen. Det behövs mellan 80 och 100 miljoner euro för att få igång brytning i Ullava och en produktionsanläggning i Kaustby. Pengarna ska troligen komma från utländska finansiärer eller via börslistning.

Nu jobbar de sju anställda på Keliber med att övertyga eventuella finansiärer. Högvis med papper skrivs och kilometervis med borrkärnor sågas itu och skickas till analys.

Delar av borrkärnorna bevaras på Keliber. Bolaget måste kunna bevisa att stenarna verkligen existerar och att finansiärerna inte satsar sina pengar i luftslott.

På laboratorium i Karleby reder man ut varför en del av det spodumen som bär litium är rött, och varför en del är grönt. Keliber har redan gjort provbrytningar i Länttä och har ett miljötillstånd som är i kraft.

Kungsörnens bostad

Karleby stads oro gäller för tillfället vad gruvindustrin kan betyda för vattendragen. För fyra av områdena som nu utreds finns en teoretisk chans att leda allt vatten till Köyhäjoki i Kaustby.

- Det vill Karleby stad att man gör. För vi vill inte alls ha avfallsvatten av någon typ i Ullavanjoki, säger miljöchef Michael Hagström.

Orsaken är att Ullavanjoki är det enda vattendraget i Karleby som enligt kartläggningar är i utmärkt tillstånd.

- Det är kanske det mest värdefulla vattendrag vi har i Karleby.

Även om vattnet leds via Köyhäjoki kommer det så småningom ut i Perho å och till Karleby den vägen. Men där är vattenströmmarna större och tål mer.

På ett av områdena häckar också kungsörnen.

- Men kungsörnen verkar ha fyra eller fem träd som den har reserverat för boende. Frågan är om de alla är lika mycket värda. säger Hagström samtidigt som han påpekar att örnen är väldigt skyddad och den enda i hela Karlebynejden.

En av fyndigheterna finns under en liten sjö.

- Så det handlar om tömning av sjön, och när gruvdriften slutar så har man i så fall en liten djupare sjö.

Programmet har varit på utlåtande, och enligt Hagström flöt det in rätt så kritiska kommentarer.

- Så det blir nog en hel del utredande för Keliber.

Miljö mot sysselsättning?

Blir det då alls någon litiumprovins? Enligt Hagström verkar ärendet gå framåt och många ser nyttan i form av sysselsättning.

- På miljösidan förhåller vi oss närmast smått skeptiskt. Vi har förståelse för att projektet går framåt, men kommer att bevaka det strängt.

Enligt Olle Sirén skulle dagbrotten genast innebära kring 100 nya arbetsplatser i regionen. Inom tranpsort, brytning och produktionsanläggningen.

Enligt Hagström handlar de här frågorna om en öm balansgång.

- Finland ligger ju risigt till så vi borde få nya näringar. Det här är en obehaglig prövning där vi igen har sysselsättning kontra miljöns kvalitet.

Karleby, Kina och Zimbabwe producenter?

Litium har traditionellt använts inom glasindustri och keramik. Sedan det första laddningsbara batteriet kom 1991 har användingen ökat rejält. Sirén tror på ännu mer behov av litium i takt med att elbilarna blir fler. Litium används också till batterier till
mobiltelefoner, datorer, gräsklippare, dammsugare, elcyklar, elskotrar och för att lagra solenergi.

År 2008 köptes Keliber upp av norska Nordic Mining. Några år senare, 2012, fick Keliber ett kapital på fyra miljoner euro. Bland annat gick tio privatpersoner från regionen ihop och satte in kapital som ska räcka till så många provbrorrningar att de stora finansiärerna vågar komma med.

De största producenterna av litium finns i Australien, Kina och Zimbabwe när det gäller den sort som också finns i Karlebyregionen. För den litium som kommer ur saltsjöar är från Chile och Argentina de största producenterna.

Miljökonsekvensbedömning pågår nu för delar av Länttä, Syväjärvi, Outovesi, Leviäkangas och Rapasaaret. I Emmes har Keliber inte inlett någon process. Orsaken är att fyndigheterna ligger under sjön. Då är ett dagbrott omöjligt om man inte torrlägger sjön.

En av Jakobstads mest centrala tomter blev bara en grusplan för parkering. I åratal fanns stora planer på affärer och bostäder i kvarteret. Det pratades om närmare 20 000 kvadratmeter, men allt torkade in och Lemminkäinen blev kvar med tomten i bokslutet.

Byggbolaget lyckades inte hitta tillräckligt många affärer som ville hyra in sig och satsningen blev inte av.

Lemminkäinens regiondirektör Mikael Snellman säger nu att man kanske borde damma av projektet och få någon lösning.

Enligt Snellman kan man tänka sig att sälja tomten om det dyker upp en hugad köpare. Någon avkastning ger ju inte tomten som gratis parkeringsplats.

Lätt är det inte att sälja överbliven skolmat. Det har man kommit till i Karleby där man efter ett medborgarinitiativ utrett vad man ska göra med skolmaten som går till bioavfall.

Kostchef Britt Granbacka säger att man genom planering försöker undvika att mat blir över och slängs som bioavfall.

Att sälja maten som blir över är inte heller lätt. Det skulle kräva förändrade arbetstider för köks- och städpersonalen. Ska merkostnaden läggas på matpriset, blir portierna inte billiga, säger Granbacka.

Senare i höst avgör politikerna om det är någon vits att försöka sälja överbliven skolmat.

Läs också: Nu ska matsvinnet minskas

Vill du hjälpa till med att göra X3M ännu bättre? Vill du vinna biljetter till Svenska Talande Klubben 19.9 i Vasa? Se hit!

Vi som jobbar på X3M vill göra kanalen ännu bättre och nu behöver vi din hjälp! Under året samlar vi lyssnare från olika håll i Svenskfinland till diskussioner om vårt innehåll och i september träffas vi i Vasa.

Träffen blir torsdagen den 18.9 och vi hoppas att just du vill vara med! Anmäl ditt intresse genom att fylla i formuläret under senast den 14 september. Efter det kontaktar vi dem som ryms med i gruppen.

Som tack för hjälpen får alla som blir uttagna till diskussionsgruppen två biljetter till Svenska Talande Klubben i Vasa den 19 september.

I många år hamnade David Söderberg i skuggan av Olli-Pekka Karjalainen, vår mest framgångsrika släggkastare på senare år. Men nu som 35-åring har han klivit fram och är i sitt livs form med siktet inställt på OS i Rio 2016.

”Stortävlingsspöket”

Det tog honom nio mästerskap innan det blev stortävlingsfinal för IF VOM-kastaren David Söderberg. I EM i Zurich lyckades han äntligen ta sig till final efter många års besvikelser. Orsaken till varför stortävlingsfinalerna undvikit Söderberg har ofta handlat om att formen inte varit på topp då det gällt. Själv har han ofta fått höra andra säga att han inte klarade av pressen i kvalsituationen. Varför han äntligen lyckades ta sig till final just i år berodde enligt honom själv på några enskilda faktorer:

• David fick delta i den internationella släggserien Hammer Challenge där han fick möta internationella kastare i ett par repriser innan EM. Framgången där gav ökat självförtroende
• Åldern har gett erfarenhet.
• Formen var på topp hela sommaren och ett 75 meters kast var en rutininsats.
• EM-platsen klarnade genast i början av säsongen och han behövde inte tävla för att få en plats. Nu kunde han åka utvilad och återhämtad till EM.

Framförallt det att han säkrade sin plats i ett tidigt skede var kanske den största orsaken. Tidigare har han fått kämpa om platsen in i det sista och varit helt utpumpad sedan då det varit tävlingsdags i stortävlingssammanhang. Att återhämta sig och nå sin toppnivå efter en hård tävling tar upp till två veckor. Påfrestningen är enorm när krafter på 300 kg river i axlar, armar, rygg och knän vid rotationerna.

En släggkastares händer

1 min 46 s

Spela upp klipp på Arenan: En släggkastares händer

Internationell nivå i 12 år

Under många år hamnade David i skuggan av Olli-Pekka Karjalainen. Men båda hade nytta av varandra och de kunde träna tillsammans och sparra varandra. Utan Olli-Pekka skulle inte David vara på den nivå han är idag och vice versa. Men trots att Olli-Pekka tog den mesta uppmärksamheten och trots att stortävlingsfinalerna lyckades undvika David i alla år, så har han hållit internationell klass i hela 12 år. Varje år sedan år 2002 har han fått upp släggbågar på över 75 meter. Det personliga rekordet på 78,83 meter är satt år 2003. Att i tolv år hålla världsklass är inte många idrottare förunnat.

Målet vid OS i Rio

Som 35-åring har Davids karriär fått ett nytt lyft i och med den här sommarens framgångar. Målet är inställt på OS i Rio om två år. På vägen dit finns ett VM och ett EM. Där skall 8:e platsen från EM i Zürich stegvis förbättras för att sedan i Rio kunna klättra upp på prispallen. Före det skall också 80 meters gränsen spräckas. Först då är man en riktig släggkastare, skrattar David!

Skatteinkomsterna ligger på en stabil nivå i Jakobstad men problemet är att utgifterna inte gör det, de ökar snabbare än inkomsterna. Hittills har den låga räntenivån räddat staden undan mera drastiska åtgärder.

Stadsstyrelsens ordförande i Jakobstad, Peter Boström pekar speciellt på hälso-och sjukvården när det gäller de stigande kostnaderna.

- Serviceproduktionen speciellt inom hälso-och sjukvården stiger på ett sätt som gör att vi inte har behärskat att prognostisera utvecklingen de senaste åren. Anpassningen till förändrade strukturer är mycket svårare än att anpassa en ekonomi där ekonomin växer, säger Peter Boström.

För små muskler eller för stora ambitioner?

Ambitionsnivån i Jakobstad är hög när det gäller olika satsningar samtidigt som ekonomiområdet är litet. Skatteintäkterna räcker inte till och skuldsättningen ökar trots strävandena i motsatt riktning. Frågan är om staden har för små muskler i förhållande till ambitionsnivån?

- Egentligen inte, säger Peter Boström men den nordiska välfärdsmodell vi har bygger på skatteinkomster. Skatteinkomsterna i sin tur bygger på en god sysselsättning. Med den globala ekonomi vi har så är svängningarna så stora att det är svårt ur ett lokalt perspektiv att alltid snabbt anpassa det här ens inom ett perspektiv på 2-3 år, säger Boström.

Staten satsar miljoner i infrastrukturutveckling i Jakobstad

Staten satsar tiotals miljoner i infrastrukturutveckling i Jakobstad de närmaste åren. Satsningarna gäller i stort en enda sak, att trygga förutsättningarna för skogsindustrin i Jakobstad.Farleden till Alholmen muddras , satsningarna på Jakobstads hamnväg till Alholmen och elektrifieringen järnvägsbanan från Bennäs till Alholmen är tre stora exempel.
Alla de här satsningarna är resultat av åratal av ansträngningar för att få loss medel från staten men de för också med sig krav på kommunala satsningar. Det i sin tur begränsar investeringsmånen i Jakobstad inom andra sektorer.

- Eftersom vi har en begränsad investeringsbudget blir annat lite lidande, medger Peter Boström. Det som balanserar läget när det gäller investeringarna är att vi har ett rekordlågt ränteläge och det gör att skuldbördan både inom den statliga och kommunala ekonomin har tillåtits öka och det är inte sunt på sikt.

- Stiger ränteläget tvångsanpassas ekonomin på ett annat sätt, anpassningen i en kommunal ekonomi är betydligt besvärligare än i ett företag.
Resultaträkningen i Jakobstad tål ändå en investeringsnivå i nivån 10-15 miljoner euro nästa år säger Peter Boström.

Räddar privatisering och bolagisering ekonomin i Jakobstad?

I Jakobstad förs en diskussion kring alternativa sätt att ordna serviceproduktionen. Konsulter är inkopplade och strategiarbetet leds av stadsstyrelsens ekonomi-utvecklings och koncernsektion. I slutet på mars i år godkände fullmäktige ramarna för strategin.
Fullmäktige gjorde en hel del text ändringar i stadsstyrelsens förslag till fullmäktige. Det hette bland annat att staden inte skall utveckla några nya verksamhetsformer och att staden på sikt skall gå ut ur alla verksamheter som konkurrerar med det privata näringslivet, de här skrivningarna mildrades i fullmäktige.

I förslaget fanns också skrivningar om att staden inom valda serviceområden och inom en fastställd tidsram går in för servicesedlar som har samma värde för alla användare. Fullmäktige i Jakobstad gav ingen öppen fullmakt utan godkände skrivningar om att staden kan gå in för de här åtgärderna, detsamma gällde frågan om bolagiseringar. Förslaget på den punkten var att verksamheter som inte hör till kärnverksamheten skall bolagiseras, nu blev det istället att verksamheten kan bolagiseras.

-För det första tycker jag inte att Sfp backade nånting i fullmäktige överhuvudtaget, det var bara lite skrivningar som det tafsades på men det var inte så vidlyftiga saker, anser Peter Boström.
-Däremot är det så att man blandar ihop det här med bolagisering och privatisering. Vi tror ju att man bättre kan hålla reda på de olika verksamheterna om man i större utsträckning än nu bolagiserar vilket inte betyder att man privatiserar nödvändigtvis.
Men en bolagiserad verksamhet vad gäller till exempel kosthåll, fastighetsunderhåll, städning och så vidare där man kan samarbeta med grannkommunerna men också andra, det tror vi på , säger Peter Boström.

Ett nytt bibliotek och en renovering av hälsovårdscentralen och Normens skola väntar i Nykarleby. Men en viss tvekan finns. Tillsammans kostar satsningarna åtminstone 8 miljoner euro. Att det blev så omfattande och dyra renoveringar av skolan och hvc kom som en överraskning.

Nu är i varje fall detaljplanen för bibliotekstomten invid Topeliuseplanaden och Bankgatan godkänd i stadsstyrelsen och går vidare till fullmäktige. Också ritningarna för det nya biblioteket kunde godkännas på stadsstyrelsens möte på måndagen.
Staden är utlovad drygt 1,1 miljoner i statsbidrag för nästa år. Sammanlagt kostar Nykarlebys nya bibliotek närmare 2,3 miljoner.

Lägg till renoveringarna av Normens skola och hälsovårdscentralen och slutsumman på de tre investeringarna landar på åtminstone 8 miljoner euro. Det är så mycket pengar att politikerna tagit en tankepaus och beslutat att de slutliga besluten tas när budgeten görs upp.

En annan mindre trevlig överraskning är Munsala förskola. 280 000 finns i ekonomiplanen för nästa år, men det har visat sig att bygget stiger till drygt en halv miljon. En förbindelsegång till skolan och omfattande ventilationsarrangemang höjer kostnaderna. Stadsstyrelsen sände ritningarna till skolsektionen, och liksom andra investeringar avgörs investeringen i förskolan när budgeten görs upp.

Har du lingon, vita virkade dukar, eller en båtkärra? Då ska du fortsätta läsa.

Bortges tre dörrar. 2,05 m hög 85 cm bred, 2,05 m hög 65 cm bred. 06 3832 541.

Efterlyser en bäss. En svart eller brun stor baddare. Lantras gärna för de yngre tackorna. 050 570 1641.

Palax bensindriven vedklyv, bättre begagnad, efterlyses. Ring Jan-Erik i Vasa 0400 630 347

Efterlyser en telefon. Gammaldags lur från 30-40 talet. Bakelitratt. 050 434 8221.

Efterlyser takplåt. Bra med en vedklyv också. 0400 61 60 70.

Efterlyser en försvunnen katt som heter Sotis. Försvann från Västervik för åtta veckor sedan. Helsvart med några vita fjun på bröstet. 3 år gammal, småväxt och social. Halsband med ägarens telefon. Kontakta Peter 044 354 6032.

Efterlyser ett 2 meters schaktblad till en traktor. 041 460 20 74.

Efterlyser en äppelpress. 040 520 53 61.

Efterlyser lingon, färdigrensade. 044 721 5370.

Efterlyser en båtkärra för 6,5 meters båt. Traktor- eller bildragen. 040 12 52 049.

Papperspotatispåsar erbjudes. 5 och 10 kg. 050 46 18 114.

Efterlyser vita virkade dukar. Skulle behöva 8st som är relativt lika varandra. De behöver inte vara så stora ca.20-30cm i diametern. Om du har liggandes hemma, eller kan tänka dig att virka nya åt mig så hör av dig på 040 9103 379. H. Lotta i sundom

Efterlyser pojkcykel för 7-åring. 050 5163 800.

Från Larsmo efterlyser Henrik ett begagnat kylrum med eller utan kylanläggning. Allt beaktas. Kan hämtas i hela Österbotten. 050 36 222 86

Efterlyser en nybörjarbok i Spanska. Caminando 1. 045 34 39 209.

Efterlyser 5-6 skivristar. Fjädrande. 0400 185 707.

Efterlyser ett frysskåp. Medelstor. Inte en box. I Jakobstadstrakten. 040 832 1054.

Efterlyser en fransk bok. Festival 1. Gärna också övningsboken och cd. 050 33 13 429.

Expansionskärl till värmesystem 150 liter. 06 38 40 278.

Efterlyser en oljebrännare. Oilon jr. Inte över 10 år gammal. I Vastrakten. 050 5439 398.

Efterlyser takrännor 15 meter. Färg spelar ingen roll. 040 520 53 61.

Efterlyser två digiboxar. En för kabel och en för antenn. 050 35 53 924.

Eferlyser ngn som känner till Munsala spetsfabrik. Var och när hade fabriken verksamhet? 0500 569 946.

Efterlyser en bakfälg till en Aprilia s6 plus bakaxeln. 050 57 52 074.

Efterlyser ett guldarmband som tappades under Nykalrebyveckan på torsdagen. Armbandet har länkar. 0500 1613 96.

Efterlyser ett par gamla Audifälgar. Får vara i vilket skick som helst. Årsmodell från 83-94. 0500 660 120.

Söndag 7.9 tappade jag min nyckel under Singsby loppisrace. Om någon hittad denna nyckel vänligen lämna in den till polisstationen i Vasa.

Söker ett vattenpass modell GGC, i aluminium. Lebeller skall vara vågrät och lodrät. Modellen är jord av 2 st aluminium ribbor och är ca 12 cm högt och längden ca 180 cm. Har du ett sådant ring 050 304 1906

Efterlyser en tryckstång till traktorn, modell äldre. 050 516 3863. Om någon har en solifer SM moped från början av 80-talet så kan man också ta kontakt.

Efterlyser Rönnqvist båt 16 eller större med styrpulpet. Med eller utan motor. 044 322 2072.

Efterlyser en vattentunna av plast 125-150 liter med eller utan lock. Helst i Närpesnejden. Tunnorna är ofta blåa. 040 744 9973.

Efterlyser en gasvattenvärmare, allt beaktas. 050 4941 961.

Jag efterlyser gammal Singer symaskin. Söker egentligen bara benen. kring malax med omnejd. Och så söker jag en frukt tork kring malax. 045 1112 135.

Efterlyser någon som syr i konstläder och kan tänka sig fixa snöskotersitsen min. I Vörå med omnejd. 050 385 0844.

Hör upp alla vänner som var på den fina resan med Svanbäcks till nord Norge och Hurtigrutten: En plastpåse med "Hurtigruten" tryck och med en barn storleks T-skjorta lämnade i bussen 27 augusti efter resan. Ring Inger på 050 550 82 19.

Efterlyser en våningssäng, gärna vit, men allt beaktas. Ring 040 754 6872.

Efterlyses Tempo slottermaskin med kugghjul i balken. Allt beaktas. 0400 168 016

Efterlyser begagnade takrännor för ett mindre projekt cirka 12-15 löpmeter och 2 nedtag, helst i Kristinestadsområdet. 050 574 0219

Världsekonomin är på god väg uppåt, men den finländska ekonomin går fortfarande på minus, och det här påverkar de små och medelstora företagen i Österbotten.

John Erickson kundrelationschef på Finnvera i Österbotten säger att Finland just nu är beroende av att kunna exportera kapitalvaror och den finländska ekonomin hamnar därför på efterkälken jämfört med de andra ekonomierna i världen.

Konsumenternas köpkraft har inte vuxit under de senaste åren och det påverkar speciellt handeln.

- Nu när vi lever i en stämning som inte är speciellt positiv tenderar konsumenterna att vara ovilliga att använda sina pengar. Det drar ner ekonomin och speciellt handeln. Det ser vi också här i Österbotten, säger Erickson.

Handeln går trögt

Den företagsbarometer som Företagarna i Finland, Finnvera och Arbets- och näringsministeriet har låtit göra beskriver små och medelstora företags utvecklingsförväntningar. Handeln är den sektor som är mest negativ just nu.

Under våren var investeringsviljan hos de österbottniska företagen blivit lite bättre men den har under hösten sjunkit speciellt mycket i Jakobstad och Karleby. Trots att investeringsviljan i Jakobstad och Karleby har blivit sämre går industrin där ganska bra just nu.

De positiva tecken som Erickson kan se är att beställningarna inom industrin verkar ha kommit igång.

- Vi ser det på behov av riskkapital och behov av garantier för leveranser, som ökar inom vissa områden. Men det är tillsvidare marginellt, säger Erickson.

Bra för Österbotten

Österbotten brukar klara sig bra och om man jämför Österbotten med resten av landet ser det nu också bättre ut för Österbotten.

- Kustområdena i Finland klarar sig bra och Österbotten nästan bättre. Österbotten ligger bra till även om vi också känner av den negativa trenden väldigt mycket här också, säger Erickson.

Historiskt sett har Österbotten hållit sina gränser öppna och företagen har breda nätverk runt om i landet och världen.

- Hit strömmar pengar och det finns investeringsvilja också från utländska företag. Det är vår styrka här i Österbotten. Samtidigt lagrar vi kunskap om handel och industri och det försvinner inte, säger Erickson.

Anställda kan andas ut för tillfället

Företagsbarometern visar också att småföretagen i Österbotten gärna vill behålla sina anställda och ser ut att kunna göra det.

- Man vet ju aldrig men vi hoppas att vi inte ska behöva höra talas om samarbetsförhandlingar, säger Hippi Hovi på Kust Österbottens företagare.

Den kristna butikskedjan Halpa-Halli kommer inte att sälja de homoerotiskt färgade frimärkena av konstnären Tom of Finland. Enligt kedjans vd representerar frimärkena inte kedjans värderingar.

Halpa-Halli är en butikskedja med bas i Karleby. Kedjan har närmare fyrtio butiker runt om i Österbotten. Halpa-Halli betonar kristna värderingar, man säljer varken tobak eller alkohol och har inte heller öppet på söndagarna.

Kedjans vd Janne Ylinen säger till Yle Keski-Pohjanmaa att man bestämde sig för att inte ta med frimärkena i sortimentet redan då Itella lanserade dem i våras. Enligt Ylinen representerar Tom of Finland-märkena alltså inte kedjans värderingar. Han säger ändå att det inte handlar om något ställningstagande.

-För oss är alla kunder lika värda. Det ligger inget politiskt i det här, säger vd:n.

Etiken övervägs kontinuerligt

Enligt vd:n handlar det om ett produkttaktiskt drag, Halpa-Halli vill inte provocera inom sitt verksamhetsområde. Vd:n talar vidare om respekt för kundernas sinnesfrid. Enligt honom har kundresponsen varit klar. Kedjan har fått enorm stödande feedback kring frågan, säger han.

Janne Ylinen säger också att hans kedja ofta får ta ställning till vilka slags produkter som ska finnas i sortimentet. Det här gäller exempelvis beslut om leksaker, man måste väga kassaklirret mot etiken, säger Ylinen.

Det var tidningen Keskipohjanmaa som rapporterade om Halpa-Hallis beslut först.

Polisen har i dag hållit Vasa övningsskola under uppsikt efter att ett e-postmeddelande som uppfattades som hotfullt hade sänts till flera av skolans lärare, till föräldrar och till lärarförbundet.

E-posten innehöll en fil med rubriken "Skottdramat som uteblev - Vasa övningsskola bakom fasaden" och var skickat från en e-postadress som enligt uppgift tidigare använts av en person som varit lärare vid skolan.
- Avsändaren var anonym men vi vet alla vem det är, säger Gun Jakobsson, rektor vid Vasa övningsskola.

Yle Österbotten har nått personen i fråga.
- Jag kommenterar inte innehållet i privata mejl men förnekar all inblandning, säger den tidigare läraren vid övningsskolan.

Skolan beslöt ändå hålla dörrarna stängda genast efter att e-posten kom. Efter att eleverna informerats om saken var det en förälder som alarmerade 112. Storlarm gick ut men kunde snabbt avstyras.

Polisens tolkning är att e-postmeddelandet inte innehåller någon form av hot.

Skolan har hållit ytterdörrarna låsta och eleverna har tillbringat rasterna inomhus men i övrigt har undervisningen inte påverkats.

Polisen informerar om händelsen inom kort.

Vi uppdaterar

- I somras värmdes vattnet upp till 70 grader. 1000 liter vatten räcker till både dusch, disk och till uppvärming av huset, säger Ingvald Back i Vörå.

Han beskriver det solenergisystem familjen använt som komplement till vedeldning under 15 års tid.

Åtta kvadratmeter solpanel finns monterat på hustaket. I pannrummet finns en 600 liters tank vatten som värms upp av solens strålar. Själva pannan rymmer 400 liter vatten. En styrpanel på väggen visar temperaturen.

- Redan i mars kommer det betydande värme och ända in i oktober har vi nytta av den, säger Back.

- Systemet och installationen kostade mellan 4000-5000 euro så jag kommer knappast att få tillbaka pengarna, säger Back. Men jag behöver på det här sättet inte stöda oljeshejkerna i annat än det jag kör med bilen.

Det började för över 20 år sen

Idéen att ta tillvara solenergi fick han när han besökte en väns sommarstuga. Denna hade införskaffat solceller för elektricitet. Eftersom Backs egen sommarstuga saknade el beslöt han själv pröva på.

- Det här är nog över tjugo år sedan och vår solcell har fungerat klanderfritt. Det gäller bara att ha ackumulatorerna i skick, säger Ingvald Back. Så här får vi all den el vi behöver.

- Sen blev jag intresserad av möjligheten att värma upp huset med solenergi. Vårt hus har ett väldigt bra läge. Det vätter mot söder och har en bred vägg som fångar värmen. Vi har heller inga träd som skymmer solen, säger Back.

- Jag är ingen expert på solenergi men jag tycker om att experimentera, säger Back.

Byggde egen solfångare

Tanken på att bygga en egen solfångare förverkligades genom en kurs i Medborgarinstitutet. För kursen behövdes utrymmen som Back kunde stå till tjänst med.

- Min solfångare är byggd av en försterkarm. Ytan är en och en halv kvadratmeter och den är fastskruvad på den gamla fähusväggen. MI-kursen hölls för övrigt i fähuset, säger Ingvald Back.

- Ytterst har jag fönsterglas och innanför går ribbor i lodrät riktning, säger Back. Bakom ribborna finns en svartmålad plåt. Sen finns ett luftintag nere i kanten. Den uppvärmda luften cirkulerar via ribborna till ett rör som går in genom väggen.

Solfångaren är tätad med både aluminiumpapper och bergull. Bakre väggen består av en fanérskiva.

Till höger om fångaren finns en solcell och den sköter elektriciteten till fläkten som finns monterad på insidan av väggen.

Fläkten som drivs med solenergi En fläkt som drivs med solfångare Bild: Yle/Pia Lagus

Temperaturen i det gamla fähuset som i dag används till förvaring är 16 grader. Från den lilla fläkten som är fäst med klämmare till solfångaren strömmar varm luft.

- För såna här utrymmen, källare och fuktiga rum lämpar sig en egenhändigt tillverkad solfångare utmärkt, säger Back. Temperaturen hålls på en lagom nivå. Utrymmet hålls torrt och luften cirkulerar.

- Ett mycket enkelt och billigt sätt att hålla möglet borta, säger Back.

- I Finland borde vi satsa mer på alternativ energi, säger Back. Jag efterlyser små vindkraftverk så att alla kunde ha ett eget. En kombination av egen vind- och solkraft vore toppen, säger Ingvald Back.

Kabelhushållen i Vasa kommer inte att kunna se Sports första ligamatch på tv.

Anvia, som äger kabelnätet och Nelonen Media, som äger rätten att sända ligamatcherna, har inte nått överenskommelse om att distribuera Nelonen, vilket betyder att åtminstone fredagens match mot JYP inte kommer att kunna ses i kabel-tv. Det skriver tidningen Pohjalainen i dag på sin webb.

Nelonen Medias konsumentchef Lassi Tasajärvi säger till Pohjalainen att förhandlingar förs i god anda och går framåt.

- Men tyvärr har vi inte kunnat skriva under något avtal ännu, så just nu är det osäkert om matchen kan ses i Anvias nät, säger Tasajärvi.

Sports matcher kan ses i Vasa i de hushåll som har internet-, bredband- antenn- eller satellit-tv. Dessutom kommer Sports första hemmamatch på lördag mot TPS från Åbo att kunna ses i Nelonens avgiftsbelagda tv-kanal.

Efter en paus på nio år så har ishockeyligan ett nytt lag i form av Vasa Sport. Laget tippas ligga i botten av tabellen men att Vasa återfinns på ligakartan väcker endast positiva känslor bland de övriga klubbarna.

Sports senaste och enda ligavisit har nästan 40 år på nacken. Under säsongen 1975-76 samlade laget endast elva poäng på 36 matcher och åkte ur ligan. Tufft kommer Sport att få det även denna gång men då Yle Sporten hörde sig för med flera meriterade ligaspelare så verkar Vasaklubben vara mer än välkommen tillbaka till finrummet.

- Att Sport är i ligan igen väcker endast positiva känslor hos mig. Sport och Kärpät har en lång gemensam historia så jag tror att Uleåborgarna är ivriga. Laget förtjänar sin ligaplats och jag tror inte folk mera orkar störa sig över sättet som de fick den på, sade Kärpäts guldtränare Lauri Marjamäki på ligans pressträff ute på Finska viken.

Samtliga som uttalade sig om Sport var inte sena att nämna lagets hängivna supportrar och stämningen i ishallen på Kopparön.

- Sport hör till ligan. Det finns ett hockeyhjärta i staden och att möta dem i deras första hemmamatch blir hur tufft som helst. Ju högljuddare de är, desto bättre spelar åtminstone jag, sade Petteri Nummelin vars TPS gästar Vasa på lördag.

- Jag vet inget om Vasa Sport, endast var staden ligger. Visst har jag sett dem en gång då de spelade borta mot JYP-Akatemia. Det blir bra med lite ”färskt kött” i ligan, tyckte JYP:s lagkapten Eric Perrin.

Sport har haft stora problem med målskyttet i sina träningsmatcher. I sex av lagets elva matcher har Vasaklubben lämnat rinken mållösa. I motsats till säsongen 1975-76 finns inte risken för att laget skulle åka ur.

- Det skulle gälla för Sport att få en bra start och vinna åtminstone på hemmaplan för att hålla hockeyboomen i liv. Vasa kommer inte att bli en lätt plats för motståndarna, sade HIFK:s Toni Söderholm vars lag förlorade med 3-5 mot Sport för ett par veckor sedan.

Ville Nieminen(Lukko), vad förväntar du dig av Vasa Sport denna säsong?

- Att lagets hemmahall är slutsåld i alla 30 matcher.

Klubbdirektörerna i Vasa hoppas säkert att Nieminens önskan går i uppfyllelse.

Det var troligen en halogenlampa som antände ett nybyggt egnahemshus på Klossvägen i Bobäck på söndagen. Huset totalförstördes i branden.

Enligt räddningsverkets och polisens utredningar fick branden sin början i en överhettad halogenlampa, som antände en soffa i vardagsrummet. Det skriver tidningen Pojalainen.

Soffan var av konstgjort material och brann våldsamt. Branden spred sig därifrån till väggar och andra konstruktioner i huset.

Familjen som bor i huset var sig ute på gården när branden fick sin början.

I Vasaregionen befarar nu många politiker och tjänstemän att social- och hälsovårdsreformen (SOTE) kommer att dra med sig en hel del annat från regionen och få motorn att stanna.

I mars stiftas den nya lagen som reformen kräver. Går social- och hälsovårdsreformen genom kommer Vasa sjukvårdsdistrikt att börja höra under Åbo universitetssjukhus.

- Jag är bekymrad. Om kommunerna blir utan bestämmande rätt i social- och hälsovården blir det inte mycket kvar för kommunerna. Och hur går det med andra myndigheter som till exempel räddningsväsendet och Närings-, trafik- och miljöcentralen. Kommer de också i något skede att dras bort från Österbotten? säger fullmäktigeledamoten Monica Sirén-Aura i Korsholm.

Monica Sirén-Aura Monica Sirén-Aura Bild: Yle/Sara Bergström

Vasa centralsjukhus i fokus

En som inte är lika bekymrad är Thomas Öhman, fullmäktigledamot för SFP i Vasa.

Thomas Öhman Thomas Öhman, ordförande för social-och hälsovårdsnämnden. Bild: YLE/Juho Karlsson

- Vi måste värna om vårt centralsjukhus. Det finns inga andra lösningar än det här för att bibehålla sjukhuset. Visst kan man fundera på vad som kunde hända men det får vi ta senare, säger Öhman.

Sirén-Aura är av den personliga åsikten att social- och hälsovårdsreformen lika bra kunde slopas medan Öhman är lite mer tveksam.

- Jag kan hålla med om att det finns bristfälliga saker i reformförslaget, till exempel tas inte socialväsendet alls upp. Men vi måste göra det som är det bästa för Vasa centralsjukhus och det är att börja höra under Åbo universitetssjukhus.

Senast den 14 oktober ska kommunerna lämna in ett utlåtande över reformförslaget till ministeriet.

Läs också:
Bitska utlåtanden att vänta om vårdreformen
Vasa ororar sig över kommande reformer

Det går bra för folkrockbandet Timshel. Det svenska skivbolaget 100 Songs har plockat upp bandet och hitlåten When We Fall släpps i USA och spelas på TV.

Timshel släppte sin debutskiva Memories Look at Me i maj. Skivan har fått ett positivt mottagande, både i Finland och Sverige.

Hur känns det nu, några månader efter att skivan släpptes?

- Det känns bra. Skivan har på sätt och vis sammanfattat våra första år, eftersom det är ganska många gamla låtar med. Nu vill vi också gå vidare med ny musik, säger Markus Bergfors.

Den kännspaka vissellåten When We Fall har blivit bandets visitkort. Mycket av soundet på skivan kommer från låten. I somras dök When We Fall upp som soundtrack i ett avsnitt av Köksmästarna på svenska TV5. En trevlig överraskning för bandet, som fick veta det genom ett telefonsamtal från en kompis.

Under sommaren har bandet börjat jobba med nytt material. Markus Bergfors och Patrick Stenbacka avslöjar att folkrockbandet jobbar lite mer experimentellt den här gången och till och med anväder sig av appar under inspelningen. Fast det traditionella, organiska soundet finns kvar.

Amerikansk litteratur?

I en del presstexter nämns att bandet är inspirerat av amerikansk litteratur. En udda koppling?

- Ja… det låter ju väldigt pretentiöst när man säger det, skrattar Markus.

Vägen från Timshel till litteraturen är ändå inte lång. Den börjar med namnet.

- För det första kommer ju namnet från Steinbecks roman. Sedan stjäl jag ofta kallt från författare när jag skriver texterna. Och författarna är ofta amerikanska.

Sångaren Markus Bergfors har just avslutat flytten till Göteborg. En del av flyttlasset placerade han bokstavligen i famnen på de andra bandmedlemmarna under den senaste miniturnén i Sverige. Ett av stoppen på resan var nämligen Göteborg. I planerna finns givetvis att sprida musiken också på den svenska västkusten.

- När vi åker till Sverige och spelar, eller när spelade i Brighton i England i maj, så är det mer än bara en musikalisk upplevelse. Vi är så nära i bandet att det samtidigt är en resa med vännerna, säger Patrick Stenbacka.

Bandet är aktuellt på TV den här veckan. Den här intervjun gjordes i en roddbåt och visades i kulturprogrammet Kollektivet och på söndag kan man se bandet spela i Strömsö kl. 17.15. Hur det gick på roddbåtsturen ser du här.

De pengar som fullmäktige i Vasa är beredd att reservera för social- och hälsovården räcker inte till. Enligt nämndens kalkyler är det 4,8 miljoner för lite. Fullmäktige gav en ram som är 3,5 miljoner euro mindre än årets budget.

Social- och hälsovårdsnämndens budgetförslag för nästa år är närmare 159 miljoner euro.

Inom socialarbete och familjeservice sker den största överskridningen. Där behövs 2,2 miljoner euro mer än fullmäktiges ramar tillåter.

Social och hälsovårdsnämndens ordförande Thomas Öhman säger att man måste ha tillräckligt med kapacitet för att till exempel gripa in vid barnskyddsanmälningar eller omhändertagande. I annat fall reagerar regionförvaltningsverket.

Bättre kondition bland äldre

När det gäller hem- och anstaltsvården befinner man sig just nu i ett mellanskede på väg mot att minska på antalet anstaltsplatser och i stället få fler äldre att kunna bo hemma längre. Målet är att 91-92 procent av 75-åringarna ska bo hemma.

- Vi är inte riktigt där ännu. Det tar tid att göra de här ändringarna. Det krävs satsningar och ett tidigt ingripande för att få en kraftfull och frisk befolkning, säger Öhman.

Bland annat handlar det om att förbättra konditionen hos de äldre och att aktivera dem för att fördröja flytten hemifrån till någon anstalt. Ramarna för åldringsvården överskrids med 1,9 miljoner euro.

Pengar för närståendevårdare tar slut

En viktig grupp som Thomas Öhman gärna lyfter fram är närståendevårdarna, de som vårdar en anhörig åldring eller handikappad person i hemmet. I september tar pengarna för närståendevårdarnas ersättningar slut.

De som redan är närståendevårdare kommer att få den ersättning de är berättigade till, men inga nya avtal kan göras efter september.

I början av nästa år får de igen pengar för närståendevårdare.