I Österbotten har bilaffärerna hittills i år sålt ungefär lika många nya bilar som ifjol, men det är ändå betydligt färre än för bara ett par år sedan. För att locka kunder erbjuder nu många bilaffärer till exempel metallicfärg eller gratis vinterdäck.

Bilförsäljare i både Vasa, Karleby och Jakobstad säger att konkurrensen är hård, och kunderna är mer pålästa.

- Folk löper mellan affärerna nu. De jämför och frågar direkt hurudana kampanjer vi har. "Får jag vinterdäck på köpet, motorvärmare, och finns det bensinkuponger", säger Mika Yli-Mäenpää på Rinta-Jouppi i Vasa.

Så gott som hela sommaren har Yli-Mäenpää kunnat erbjuda gratis däck, och automatväxel till samma pris som manuell. Enligt Yli-Mäenpää ligger deras försäljning på samma nivå som fjolåret.

- Jag är ganska nöjd ändå. Om det var så dåligt som tidningarna skriver skulle det vara katastrof, säger han och skrattar.

Bilförsäljare Kaj Johansson på Bilaffär Nystedt i Karleby. Bilförsäljare Kaj Johansson på bilaffär Nystedt i Karleby Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

I Karleby lockar bilaffär Nystedt med vinterdäck och motorvärmare till nedsatt pris.

- Kunderna har vant sig med det. Man måste alltid lägga till något extra, säger försäljare Kaj Johansson.

Käyttöauto försöker ibland med bränsleförmåner eller någon grunka.

- Man kan få någon iPad eller något. Men det viktiga är att folk ska köpa en bra bil, det andra kan de syssla med någon annanstans, säger försäljare Sune Nordlund.

Biförsäljare Sune Nordlund på Käyttöauto i Karleby Sune Nordlund säljer bilar på Käyttöauto i Karleby Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Inget drömläge för handeln

Räknar man ihop antalet sålda nya bilar i Österbotten och Mellersta Österbotten kommer man upp i ungefär 8900 hittills i år. Det är bara 40 färre än i fjol, men 2800 färre än 2012.

I synnerhet i Karleby verkar handeln med nya bilar gå trögt.

- Det är inte någon rusning precis, säger Kenneth Elvkulla på Gamlakarleby bilförmedling.

Inte heller på bilaffär Nystedt i Karleby verkar man komma upp till fjolårets siffror.

- Folk vill fundera lite längre, och det är inte så många som byter bil vart tredje år längre, säger försäljare Kaj Johansson.

Begagnat är bäst?

De sex bilförsäljare i svenska Österbotten som Yle Österbotten har pratat med uppger alla att folk har blivit försiktigare, och handlar helst begagnade bilar.

För Olav Krook på Pörhö i Jakobstad är det kämpigt att ens få folk att tänka sig en ny bil.

- Det pratas mycket om kris i media, och folk börjar tänka "Ja, vad ska vi göra?". Och vi har inte så många i de yngre generationerna som köper ny bil. Det saknar jag verkligen.

Krook säger att bilar mellan 10 000 och 15 000 euro säljer bäst.

Ja, vi kommer att sälja!

Flera försäljare tror ändå på ljusare tider.

- Det finns också positiva trender och de ska man ta åt sig. Ja, vi kommer att sälja bilar också i framtiden, jag tror på en ökning, säger Olav Krook.

Enligt Jan-Magnus Lerbacka på bilförsäljning Lerbacka är det naturligt att försäljningen går i vågor, och kunderna gillar dagens bensinsnåla bilar.

- Moderna motorer med små utsläpp är intressanta. Sommaren har varit bra, det känns helt positivt inför hösten.

I hela landet har kring 60 000 nya bilar registrerats i år, det är en ökning på knappt fem procent jämfört med i fjol.

I Finland finns enligt uppgift inte fler än trettio stycken velomobiler, det är många som aldrig har sett en. I Vasa finns bara en, och det hemma hos Olof Jern i Gerby.

- Det började med att jag läste om en kille i Jakobstad som hade en velomobil och blev förtjust, sedan började jag surfa och kolla på videor på youtube, säger Olof Jern.

Det tog inte länge före Jern hade luskat ut att en firma i Ekenäs säljer velomobiler och via dem fick han hyra en för ett par veckor.

- Då blev jag fast, jag bara måste köpa den, säger Jern med ett skratt.

Olof Jern har nu haft sin velomobil sedan början av april efter närmare 2000 trampade kilometrar anser han den vara ett lysande fortskaffningsmedel.

- Jag har cyklat rätt mycket i mina dagar och måste nog säga att den här har en annan tjusning än cykeln, säger Jern. Man sitter så otroligt bekvämt och så är den betydligt snabbare, tiden bara försvinner när man susar fram.

Olof Jern trivs med att cykla även långa sträckor med sin velomobil, man sitter bekvämt i sittbrunnen och håller enkelt en snittfart på 30 km/h. Bild: Yle/Moa Mattfolk

Enligt Jern håller han med velomobilen ofta en snitthastighet på omkring 30 km/h, utan att anstränga sig särskilt och då blir dagsetapper på hundra kilometer plötsligt inte bara möjliga, utan även roliga utflykter.

- Med vanlig cykel får jag i längden ont i både handleder och nacke, med velomobilen sitter man bekvämt tillbakalutad i den vadderade stolen och trampar sig fram med ren benkraft, då kan det bli lite träningsvärk i låren men det ska väl kännas någonstans att man har motionerat, säger Jern med ett skratt.

Dyr, men lönar sig i längden

Jern tror att velomobilen än så länge är ovanlig i Finland eftersom knappt någon känner till den.

- Ja, velomobilen är mycket okänd än så länge. Dessutom kostar den rätt mycket pengar, men jag tror och hoppas att vi kommer att få se fler så småningom, säger Jern.

Jern köpte sin velomobil lätt begagnad, men för en ny kan man få betala mellan 5 500 och 12 000 euro. På de dyraste modellerna är karossen då gjord av kolfiber och så hör en liten elmotor till utrustningen.

- Karossen på min velomobil är gjord av glasfiber och den elmotor som fanns med gick tyvärr sönder så jag har fått skicka den på reparation till Holland, men jag funderar på att slopa motorn helt och hållet, säger Jern som tycker att han klarar sig utan.

Velomobilerna marknadsförs främst som utmärkta pendlingsfordon och även Olof Jern har köpt sin för att få motion i vardagen.

- Jag bor i Gerby men jobbar i Solf, det är 22 kilometer i en riktning och en perfekt sträcka att pendla med velomobil, säger Jern.

På vägen hem är det inget problem att stanna vid mataffären och handla, kassen ryms enkelt i bagageutrymmet bakom stolen i velomobilen. I regn och rusk finns ett kapell att fästa över sittbrunnen i karossen så att man håller sig torr.

- Det finns knappt någon ursäkt längre för att hålla sig med två bilar, men det betyder ju att man snabbt får tillbaka de pengar man lagt ut på velomobilen då skatt, bränsle och försäkring för en bil faller bort, säger Jern belåtet.

Bra vägar ett krav

Ett frågetecken har Olof Jern kvar att räta ut innan han slopar bilen, nämligen vinterföret.

- Cykelvägarna i Vasa och Korsholm är hyfsade, men lite ojämna och det känns i velomobilen som rullar fram på tre hjul, och jag kommer inte att kunna pendla med den om det ligger mycket snö på marken, säger Jern.

Olof Jern hoppas att Vasa och grannkommunerna skulle satsa än mer på att underhålla cykelvägarna också vintertid.

- Det handlar ju om både miljötänk och folkhälsa, i min ålder på 50 plus måste man på allvar börja tänka på att röra på sig, säger Jern som imponerats av hur cyklisterna i exempelvis Köpenhamn och Amsterdam har det ordnat för sig.

För dagen tänker Olof Jern sig ändå ut och njuta av det fina sommarföret.

- Ja, nu trampar jag iväg till Klippan i Monäs, det är en perfekt dagsutflykt, säger Jern.

På sikt drömmer han även om en betydligt längre resa med velomobilen.

- Det vore fantastiskt att cykla Finland runt i samma anda som de nu paddlar längs kusten i Blåvita bandet, jag skulle gärna vara ute i tre-fyra veckor och se Finland från velomobilen, säger Jern.

Baltic Yachts stärker ytterligare sin orderstock. Nu ska företaget leverera en helt skräddarsydd segelbåt på 130 fot.

Beställningen innebär att hela personalen är sysselsatt till sommaren 2016. Dessutom söker man fler båtbyggare.

- Det här är viktigt för oss, det är inte den största båt vi har levererat, men den är stor, säger Matti Laurila.

Laurila är extra glad att Baltic Yachts fick ordern i den tuffa konkurrens som råder inom branschen.

- Speciellt nu efter 2008 finns mycket kapacitet i världen, och det är inte givet att man får en affär.

Hemligt om kunden

Båten är helt skräddarsydd.

- Kunden har jobbat tillsammans med en designbyrå. Båten är extrem lättvikt och snabb, säger Laurila.

Så mycket mer avslöjar Laurila inte om kunden.

- Som så gott som alla våra kunder så är det duktiga seglare och entusiaster som vet exakt vad de vill ha.

Leveransen sker sommaren 2016. Baltic Yachts har 200 anställda och en omsättning på 38 miljoner euro.

Fakta om båten:
Längd 39,6 meter
Bredd 8,6 meter
Djup 7 meter

Läs också:
Baltic Yachts i medvind

Baltic Yachts behöver fler båtbyggare

Solhagens daghem i Malax har renoverats och förstorats. För en vecka sedan kunde barnen flytta in och nu har man plats för 84 barn i stället för 42. På daghemmet samlas barn från ett år till förskoleålder och barnträdgårdslärare Ann-Christin Vestergård är nöjd med det nya dagiset.

- Nu har vi precis landat på Solhagen och bor in oss och försöker hitta vår plats. Det är många nya barn och ny personal så vi ska hitta ett fungerande system, säger Vestergård.

Allt som allt 900 kvadratmeter nya ytor har man på Solhagen och tre helt nya avdelningar har man fått plats för. En av avdelningarna som numera ryms in i Solhagen är den tvåspråkiga dagisgruppen på 15 barn.
Det nya dagiset är färggrant inrett och fräscha ljusa ytor möter den som besöker. På den gröna stora gården finns många olika klätterställningar och gungor. Fortfarande fattas ändå endel mattor, gardiner och leksaker som kommer småningom. De nya utrymmena har också gett nya möjligheter.

- Det som är byggets starka sida är att vi har många små rum per avdelning så att man har möjlighet att gå avskilt med barnen och man får arbetsro och lekro. Det är viktigt att hålla ljudnivån nere på avdelningen både för stora och små. Det finns också en stor lekhall där vi kan ha jumppa och rörelse, så det ser vi fram emot, säger Vestergård.

Solhagens nya daghem i Malax Solhagens nya dagis i Malax Bild: Yle/ Malin Hulkki

Piratskeppet en klar favorit

Frida Hagner och Albin Rönn går på Solhagens daghem och tycker båda bra om dagiset. Och det som tycks vara speciellt populärt är det stora piratskepp som finns ute på gården.

Frida Hagner och Albin Rönn gillar piratskeppet på gården Frida Hagner och Albin Rönn på Solhagens dagis i Malax Bild: Yle/ Malin Hulkki

- Det är roligaste grejen här, säger Frida Hagner.

- Jag brukar leka med kuddar i sovrummet säger Albin Rönn men också han tycker att piratskeppet är det roligaste.

- Utomhus har vi fler gungor som är på plats och barnen väntar ivrigt på spindelgungan som de har hört om. Och just piratskeppet har vi väntat väldigt ivrigt på att få. Från början var de inte inritat, säger Vestergård.

Att dagiset fick sitt piratskepp i ekonomiskt kärva tider är resultatet av ett samarbete mellan många olika föreningar som har skänkt pengar så att det kunde skaffas. Bland annat Malax Marthaförening har varit med och bidragit.

- Piratskeppet har en kanon och rutschkana och det är orange, säger Albin Rönn.

- Man kan klättra upp i det, säger Frida Hagner.

Bristen på lärare i huvudstadsregionen måste åtgärdas. Åbo Akademi tar nu initiativet till att planera en hel klasslärarutbildning i Helsingfors tillsammans med Helsingfors universitet.

Åbo Akademi vill förverkliga en hel klasslärarutbildning på 300 studiepoäng genom ett samarbete med Helsingfors universitet. Enligt initiativet skulle utbildningen starta 2016.

- Jag är övertygad om att lärarbristen i Helsingforsregionen går att lösa genom samarbete och konkreta handlingar, säger styrelseordförande Marianne Stenius.

Åbo Akademis styrelse efterlyser en konkret plan för hur lärarutbildningen kunde se ut. Bland annat måste arbetsfördelningen mellan de två universiteten kartläggas.

Förslaget är att planen för klasslärarutbildningen ska utarbetas av en gemensam arbetsgrupp med representanter från båda universiteten. Planen ska vara klar innan utgången av november.

En arbetsgrupp ledd av prorektor Christina Nygren-Landgärds sammanställde utredningen och åtgärdsförslaget. Åbo Akademis styrelse har även beaktat en tidigare överenskommelse mellan universiteten som gjordes 2012. Den överenskommelsen kom till genom ett initiativ av universitetens rektorer.

Behörighetsgivande lärarutbildning också 2015

I ett tidgare beslut bestämde styrelsen att en behörighetsgivande lärarautbildning för obehöriga klasslärare inleds hösten 2014. Styrelsen vill att en motsvarande antagning sker också hösten 2015, det slog styrelsen fast på sitt senaste möte.

Total finns 40 studieplatser till utbildningen, som finansieras av med extra medel från undervisnings- och kulturministeriet.

Studerande lämnar in sin ansökan till pedagogiska fakulteten i Vasa, men själva studierna är i Helsingfors.

På Facebook sprids ett rykte om att några män har förföljt småbarnsmammor i Jakobstad.

En anonym person har gått ut och varnat andra för tre män. Enligt varningen som sprids flitigt på Facebook har tre män förföljt en kvinna och hennes barn på loppisar i Jakobstad.

Flera som har kommenterat varningen säger att de haft liknande upplevelser. En man ska bland annat ha erbjudit sig att gå utomhus med en liten pojke så länge hans mamma handlade på loppiset.

Enligt kriminalkommissarie Ove Strovall har ingen anmält något till polisen.

- Det kan hända att de ringt hit och velat berätta, men jag vet inget om något sådant här. Någon anmälan har vi inte fått, säger Storvall.

Slovaken Michal Kristof som tidigare spelat i Vasa Sport hyrs ut till Mestisklubben Heinolan Peliitat. Sport har fortfarande optionen att kalla in Kristof till ligalaget vid behov.

Kristof hade en rätt så stor roll i Sports Mestislag men nu anser man att han inte håller måttet då laget spelar i ishockeyligan.

- Vi anser att Kristof bör få mycket speltid för att utvecklas som spelare. Han är 20-år gammal och har ett stort potential, konstaterar sportchefen Markus Lämsä på Sports webplats. Han är ännu inte färdig.

Flera Mestisklubbar var intresserade av Kristof. Peliitat kändes som den bästa.

David Söderberg är en mer balanserad idrottsman än kanske någonsin tidigare. IF VOM:s släggkastare har börjat träna smartare och har redan bestämt sig för att satsa vidare mot OS i Rio 2016.

Söderberg har i sommar kastat längre än på elva år. En karriär som redan såg ut att smått börja gå på tomgång har tagit ny fart och med sitt årsbästa 77,57 ligger Söderberg i topp-10 i Europa.

– Ser man tillbaka på de senaste åren har jag kastar runt 77 meter men jag har inte haft den här jämnhöga nivån. Medeltalet är högre och det tycker jag säger mer än bara ett kast. Jag är en betydligt bättre idrottsman än ifjol, berättar Söderberg.

– Jag har kunnat träna mer ostört den senaste vintern och på det sättet kunnat bygga upp en relativt bra form till sommaren. Jag har överlag tränat mindre, försökt satsa mer på återhämtning, åldern kommer emot. Jag är inte 21 längre. Smartare träning helt enkelt, mindre mängd och bara kvalitativa träningar.

Söderberg bestämde sig i höstas att karriären fortsätter i flera år till, åtminstone fram till OS i Rio de Janeiro 2016. Ett led i den satsningen är att tävla mer i internationella IAAF Challenge-tävlingar, där det i sommar blivit två tredjeplatser.

– Siktar man bara på ett mästerskap varje sommar träffar jag mina konkurrenter, världseliten, bara en gång om året. Jag beslutade att om jag kör på, så kör jag på ända till Rio. Huvudmålet i år är att på lång sikt bygga upp en säkerhet inför Rio.

Inget kvalspöke

David Söderberg har ett dystert mästerskapsfacit att visa upp. På åtta stora mästerskap (OS, VM och EM) har han blivit utslagen i kvalet åtta gånger, men det är inget som förstör nattsömnen.

– Ser man på fakta har jag till största delen placerat mig där jag skulle placera mig enligt statistiken. Det är faktiskt bara Helsingfors-EM 2012 som gruvar, då var jag i riktigt bra form, det stör mig. Men jag tänker inte på det, alla andra tycks bry sig mer än mig, menar Söderberg.

– Jämfört med tidigare mästerskap är jag några år äldre men inte är jag annars så annorlunda. Lite jämnare har jag varit och ligger höger upp i rankinglistorna. Det vet jag att om jag får släggan ut ur buren med ett någorlunda kast räcker det långt.

Söderberg fyllde 35 år på måndagen och firades i Zürich bland annat av gångarna Jarkko Kinnunen som sjöng för honom. Helt bra dessutom, enligt släggbjässen själv.

Herrarnas släggkval avgörs på torsdag förmiddag. Av finländarna deltar även Tuomas Seppänen.

Efter en problemfylld sommar är Jonathan Åstrands form ett frågetecken.

Närpessprintern har besvärats av ömmande hälsenor och senast är det baklåret som satt stopp på en säsong som startade så lovande med goda resultat i Tyskland i maj. De tiderna (10,31 på 100m och 20,92 på 200m) är fortfarande hans bästa för sommaren.

– Inte är jag väl helt hundra ännu heller, men inte kan man göra annat än vara tyst och springa i det här läget. Det finns inte mycket andra val, säger Åstrand, som till synes är tillfreds med det besvärliga läget inför den första EM-starten.

– Nog har det stört träningen relativt mycket, i en hel månad var träningen bristfällig. Men inte tror jag det kommer att märkas i tävling, då ligger andra saker i fokus än hur det känns i benen. Klart man känner det på uppvärmningen men när adrenalinet kickar in är allting glömt.

Åstrand stod bland annat över Kalevaspelen på grund av problemen och han medger att han inte är helt säker på var han står för tillfället.

– Klart det är ett litet frågetecken men nog vågar jag nästan lova att det ska gå hårdare undan än det gjort hittills i sommar. Man måste pressa sig lite. Håller det så är alla nöjda och glada, inte kan man fundera på att det ska hända något.

”Det går nog vägen”

IF Krafts 28-åring har löpt semifinal på 200 meter i de två senaste EM-tävlingarna och han siktar på att fortsätta den sviten i Zürich.

– Jag väntar mig förstås att jag tar mig vidare men efter alla problem kan man ju inte heller dränka sig om det inte råkar fungera. Inte gråter jag några krokodiltårar. Men om allt går som jag vill och tror ska jag väl nog greja mig vidare. Det går nog vägen.

Åstrand löper på torsdag förmiddag i samma försöksheat på 200 meter som bland annat regerande mästaren Churandy Martina, Europatvåan Adam Gemili och den norska kanonen Jaysuma Saidy Ndure.

– Det är det hårdaste heatet, det är ganska stor skillnad mellan heaten faktiskt, det första är överlägset lättast. Men man borde ju få bra draghjälp i alla fall, ler alltid lika avslappnade Åstrand.

TPS besegrade FC Honka på hemmaplan med 2-1 och knappade därmed in på Esbolagets försprång i bottenstriden till tre poäng. Både VPS och FF Jaro gick på en uddamålsförlust.

HJK utökade sin ledning i tabelltoppen genom att besegra FC Inter med 2-0 samtidigt som FC Lahti föll hemma mot RoPS med 3-4.

FF Jaro gick på en 0-1 förlust när SJK var bättre hemma.

Bortaförlust också för VPS på Åland efter att IFK Mariehamn gjort matchens enda fullträff.

1-0 skrevs också KuPS segersiffror mot MYPA.

Serietabellen:

HJK 23 15 6 2 41-13 51
FC Lahti 24 12 8 4 33-16 44
SJK 23 11 7 5 26-16 40
KuPS 24 10 6 8 35-32 36
RoPS 24 9 4 11 27-24 31
IFK Mariehamn 24 9 4 11 31-42 31
FF Jaro 24 8 6 10 33-29 30
VPS 23 8 5 10 26-28 29
MYPA 23 8 5 10 31-38 29
FC Inter 24 6 8 10 28-37 26
FC Honka 24 5 8 11 25-42 23
TPS 24 5 5 14 20-39 20

Ett ungt företagargäng i Jakobstad utmanar nu de etablerade hamburgerkedjorna i Finland. Jakobstadsuppstickaren Friends and Brgrs öppnade sin första restaurang i april och siktar nu på att etablera sig i både Vasa och Helsingfors.

Friends and Brgrs lovar färska semlor från ett lokalt bageri och nystekta biffar. Frysbiffar är bannlysta på jakobstadsbaren. På Facebook och Instagram publicerar firman videoklipp som beskriver arbetsprocesserna.

Biffarna steks inför publik

Det är också öppenheten som ska göra det möjligt för jakobstadsuppstickaren att ta sig in på den hårda hamburgermarknaden. Biffarna steks och pommes fritesen friteras inför publik.

- Vi tror att folk är beredda att betala lite mera för en god hamburgare, säger reklammannen Rasmus Östman som är en av ägarna. Hamburgarna ska vara minst lika bra som på restaurangsidan fast de görs i ett snabbmatskoncept. Vi gör så mycket som möjligt från grunden och vi försöker undvika tillsatsämnen, sammanfattar Östman.

Branschrävarna tveksamma

Jakobstadsföretagarna har siktet inställt på en landsomfattande hamburgerkedja, men erfarna branschmänskor som Yle Nyheter har talat med är tveksamma.

- Standarden på hamburgergrillarna är jämn, säger de gamla rävarna som konstaterar att det är dyrt att köpa till exempel semlor i små partier. Hamburgerbarerna konkurrerar med priset, konstaterar snabbmatsveteranerna, och då hjälper inte kvaliteten.

"Målet hamburgare av världsklass"

Men de unga företagarna kring Friends and Brgrs låter sig inte slås ner.

- Målsättningen är att göra hamburgare av världsklass, sammanfattar Rasmus Östman. Vi vill vara med och göra världens bästa hamburgarna i vårt marknadssegment.

Friends and Brgrs restaurang i centrum av Jakobstad har gått så pass bra att företagargänget nu söker en passande lokal i centrum av Helsingfors.

- Målet är att få äta en nyårsburgare i Helsingfors, säger Rasmus Östman. Han och hans kompanjoner är också intresserade av Vasa och Tammerfors.

Vasaregionens framtid intresserar, det visar inte minst intresset för Sture Udds årliga framtidsseminarium på Ritz i Vasa. Men vad för slags Vasa har stadens planläggning tagit sikte på?

Udd menar att "ekosystemet" kring det så kallade energiklustret måste vara av hög klass för att Vasa ska kunna bli ett "finländskt Cern". Till ekosystemet hör också boende och service. Vilket slags Vasa håller man på att utveckla om man ser till stadens generalplan?

- Vi vill erbjuda olika boendemöjligheter, allt från urbant boende i centrum till egnahemshus och radhus, säger planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso

- Vasas trumfkort är stränderna och där har vi ett par projekt per år i detaljplaneskedet.

Generalplanen har ännu inte fått grönt ljus från Högsta förvaltningsdomstolen men man väntar på besked alldeles i dessa dagar.

Korkealaakso lyfter också upp att Vasa har ett speciellt utseende. Det finns många parkområden och ett strandområde alldeles intill centrum.

Nya bostäder byggs hela tiden

Det som är på gång just nu är till exempel bostadsområden på travbanan, Smulterö och det så kallade tornet på Vasklot, som planeras bli nästan 20 våningar högt.

När det gäller det nya bostadsområdet på travbanan ordnade staden en tävling där det vinnande förslaget nu har utsetts och kommer att presenteras under augusti månad.

Harri Nieminen och Päivi Korkealaakso Harri Nieminen och Päivi Korkealaakso studerar kartan över Vasa skärgård. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

På Smulterö är det tänkt att det ska bli flervåningshus på fastlandet intill Sjöfartsmuséet och parkeringsplatser och någon form av boende på själva ön. Bron ut till ön ska också förnyas. Stranden ska fortfarande vara i allmänt bruk.

Den höga byggnaden på Vasklot ska placeras precis intill Tropiclandia. Tanken är att största delen av huset ska vara för boende men det kan också bli en del utrymmen för företag.

Man ska i år också ta en titt på vad som kan göras åt silorna vid Åbo Akademi på Strandgatan. Man ska diskutera om de ska bestå eller ersättas med något nybygge.

Thomas Karv Thomas Karv. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Staden flyttar ut i skärgården

Planläggningen ser också så pass långt in i framtiden som år 2080. På väggen i planläggningsarkitekt Harri Nieminens rum hänger en karta över den framtida skärgården i Vasa.

- För ett par år sedan började vi fundera åt vilket håll Vasa ska expandera när stadsgränserna börjar komma emot. Då började vi gå igenom skärgården och hur den kunde utnyttjas, säger Nieminen.

Jonna Lindqvist Jonna Lindqvist. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Enligt planen ska framtidens skärgård bestå av tre olika delar: skärgårdsstaden, skärgårdsbyarna och den gröna skärgården.

Skärgårdsstaden ligger närmast dagens fasta bebyggelse. Skärgårdsbyarna, som ska utvecklas i Sundoms skärgård, erbjuder ett boendealternativ till den tätare skärgårdsstaden. Den gröna skärgården skulle bestå av främst rekreationsområden och semesterboende.

Lokaltrafiken ska dras åtminstone ut till skärgårdsstaden och så långt det är möjligt också till skärgårdsbyarna i Sundom.

- Det skulle rymmas kring 20 000 invånare i skärgården, främst i Sundom och på Svartholmen, säger Nieminen.

Nieminen säger att man siktar på att köra igång inom fem år. Det är ett minst sagt långsiktigt projekt med målet inställt på 2080.

Fler studentbostäder på kommande

Så havsnära boende ska locka folk till Vasa. Men hur är det med studerande? Hur försäkrar man sig om att Vasa också i framtiden är en studiestad?

- På VOAS område på Brändö har vi på gång ett projekt där det ska rivas en del och byggas nytt, säger Korkealaakso.

Finns det tillräckligt med studentbostäder i Vasa i dagens läge?

- Det finns kanske inte tillräckligt med ettor men samtidigt byggs det mycket på den privata sidan där det kommer att komma en hel del ettor, säger Korkealaakso.

Till exempel i Klemetsö finns det projekt som kommer att ge fler ettor och tvåor.

Centrum växer

I Vasa stads generalplan talar man också om en "kvalitetskorridor" som sträcker sig från flygplatsen via centrum och Wärtsilä ut till Brändö och de utbildare som finns där. Till korridoren räknas också affärsområdet i Stenhaga och Klemetsö och Mjölnaregatans område som precis förlades med ett byggförbud.

Klemetsö och Mjölnaregatans område hör till de områden dit centrum växer.

- De områdena kommer att utvecklas mot bostadsområden och kontorsbyggnader. Men det kommer säkert att finnas kvar en del av den affärsverksamhet som idag finns på området, säger Korkealaakso.

En naturlig del av utvecklingen när staden växer är att industrin flyttas längre ut i periferin.

I Höstves och på det gamla hamnområdet kommer det så småningom att slås upp nya bostadsområden.

- Vi har haft ett sånt upplägg att arbetsplatserna finns i söder och boendet i norr. Med det här får vi boende också på stadens södra områden, säger Korkealaakso.

I till exempel Långskog söder om flygplatsen finns det plats för olika former av företagsverksamhet.

Korkealaakso säger att det mest akuta just nu är att försöka koncentrera centrum.

- I centrum finns ju redan servicen och infrastrukturen.

Hon säger också att det finns ett behov av affärer. Till exempel i Stenhaga finns två lediga tomter med bygglov.

Men man måste hela tiden försöka se till att centrum inte dör bort när stora affärskomplex slås upp. I dag har Vasa tre stora affärsområden: Risö, Stenhaga och centrum.

- Man måste se till att affärerna inte försvinner från centrum. Det som begränsar är förstås affärernas storlek. Vad som helst ryms ju inte mitt i stan.

Korta avstånd och goda fritidsmöjligheter

Något som Korkealaakso gärna lyfter fram när det gäller Vasa och vad som torde locka folk till staden är de korta avstånden, det breda servicenätet och fritidsaktiviteterna.

- Man behöver inte sitta fast i en bilkö i ett par timmar för att ta sig någonstans, säger Korkealaakso.

Vad säger Vasas framtida invånare?

Visioner och planer för det framtida Vasa finns alltså. Men vad säger de som ska ta del av det framtida Vasa? Vad är det som lockar att stanna och vad saknas?

Thomas Karv har precis blivit klar med sina studier och tänker stanna kvar i Vasa.

- Jag har fått jobb här, säger Karv.

Karv tycker att de studerande har det väldigt bra ställt i Vasa. Allt finns nära till hands.

Ett par förbättringsförslag har han dock.

- En ny fotbollsstadion. Och sen vet jag inte om Vasa stad i nuläget gör något för att få studerande att stanna kvar här. Jag har inte fått något samtal, brev eller mejl från staden om att stanna kvar och vad de har att erbjuda, säger Karv.

Jonna Lindqvist har ännu lite studier kvar. Hon tänker också stanna i Vasa.

- Jag är från Sundom och Vasa ligger mig nära hjärtat, säger Lindqvist.

Tror du att det finns jobb här för dig?

- Jag vet ju att arbetsläget inte är så riktigt ljust. Men det får jag ju ta sen när jag är klar med studierna och hoppas på det bästa.

Lindqvist ger Vasa ett gott betyg.

- På det stora hela tycker jag att allt man behöver finns här.

Jag är, alltså påverkar jag, är mottot för ett seminarium som hålls i Kristinestad nästa vecka. Om det blir storkommuner i framtiden är det viktigt att garantera medborgarnas möjligheter att påverka.

Kristinestads Medborgarforum har utarbetat en modell för det här, som de vill presentera för alla kommuner som deltar i Vasaregionens kommunutredning.

- Modellen kan ju ligga till grund för andra typer av modeller som man kommer fram till på olika ställen. Inte är det sagt att vår modell passar på alla ställen. Det här är ett första utkast, säger Sven Rosendahl, rektor för Kristinestads medborgarinstitut, som har ordnat medborgarforumen.

Ny lag slår vakt om självstyret

Ett förslag till nya kommunallag är just nu på utlåtanderunda i kommunerna. I den nya lagen betonas demokratin och vikten av att förverkliga kommuninvånarnas självstyrelse och möjligheter att påverka. Före den 26 augusti ska kommunerna ge sitt utlåtande.

Avsikten är att de österbottniska kommunerna ska kunna ta med närdemokratimodellen i sitt utlåtande. I Kristinestad bereds utlåtandet som bäst.

- Det blir spännande att se modellen. Jag kan tänka mig att vi tar med den eller delar av den i beredningen. Storhetens logik härskar i samhället och då är det viktigt att tänka på den lilla människan och alla närservice som människorna vill ha också, säger Riitta El Nemr.

Modellen bygger på invånarnas åsikter

Sven Rosendahl hoppas att Kristinestad tar med demokratimodellen i sitt utlåtande till kommunallagen.

- Jag tycker den borde tas med. Det bygger ju på diskussioner med invånarna och deras åsikter, säger Sven Rosendahl.

- Jag tror att Kristinestad har varit en av de aktivaste i Österbotten att fundera på de här sakerna. Redan i flera år har vi ordnat medborgarfora i byarna. Så vi har redan någonting. Kristinestad består ju av fyra tidigare kommuner så vi är som ett laboratorium där man ser hur man redan har börjat fundera på de här sakerna. Det är viktigt att alla deltar i diskussionerna på seminariet, säger Riitta El Nemr.

Seminariet ordnas på tisdag nästa vecka i kulturhuset Dux klockan 14-17. Seminariet riktar sig till alla. Från Kristinestad har inbjudningar gått till förtroendevalda, tjänstemän, representanter för näringslivet och byaföreningar i de kommuner som ingår i Vasaregionens kommunutredning. Också de finska kommunerna öster om Kristinestad har fått inbjudan.

Seminariet ordnar också en paneldebatt med bland andra Malax kommundirektör Mats Brandt, malaxpolitikern Lorenz Uthardt, som leder arbetsgruppen för demokrati och språk i kommunutredningen, Vörås kommundirektör Christina Båssar och Vasas stadsdirektör Thomas Häyry.

"Allt gott av potatis" är rubriken för årets potatisdagar i Dagsmark. I år sker det i form av en festival med program i två dagar.

- Vi vill berätta att man kan använda potatis också till annat än bara kokt potatis. Det finns många olika saker man kan göra av potatis, säger Susan Englund, ordförande i föreningen Dagsmark Potato som arrangerar potatisfesten, Potato Festival 2014.

Årets potatisevenemang riktar sig mera till konsumenter än producenter, även om producenterna säkert kommer att intressera sig för sortförsöken ute på potatisåkern.

I år demonstreras inga jordbruksmaskiner och tröskor, utan programmet kretsar i högre grad kring mat och hur man kan använda potatisen.

Bakverk av potatis

Där har både små och stora möjlighet att utveckla sin kreativitet. Barnen får till exempel göra kostverk av potatis och de som inte drar sig från att experimentera i köket kan delta i en bakverkstävling. Det kan vara söta eller salta bakverk. Men ett kriterium finns:

- Ingrediensen ska vara potatis, inte potatismjöl, men potatis. Man kan föra hit bakverket på lördag, sedan blir de bedömda under dagen av dem som har porgraminslag här, säger Englund.

Och i programmet kan nämnas föreläsningar, provsmakningar, restaurangmat med potatis på menyn, musikinslag och en skördefest med dans och countryinslag på kvällen.

Också projektet Utveckling av potatisnäringen är med i festivalyran. Projektets avsikt är att lyfta potatisen och göra den känd och populär. De börjar redan dagen innan, på fredagen den 22 augusti med ett seminarium i kulturhuset Dux.

Seminariet riktar sig till storkök och restauranger, eller sådana som annars bara är intresserade av mat. Samma föreläsare kommer också att tala på lördagen i Dagsmark.

- Vi har närproducerade österbottningar, bland andra Björn Helsing och Mats Sabel, som är killar som länge har varit med i matbranschen och har lång erfarenhet av olika matprojekt och närproducerad mat och brinner verkligen för den saken, säger Åsa Blomstedt, som leder potatisutvecklingsprojektet.

- Sedan har vi importerat från Italien en Luca Olivi, som är med i Slowfood-rörelsen och som har en del synpunkter bland annat på pizza, pasta och potatis.

Testade potatisdiet och gick ner i vikt

Lars Elofsson från Sverige kommer att föreläsa kring det aktuella temat dietmat. Han har lanserat och testat OPD Only potato diet. Lars Elofsson tröttnade för några år sedan på de här LCHF och lågkolhydratdieterna och hysterin kring kolhydraterna. Han tänkte att det knappast kan vara så farligt med potatis när vi ändå har levt med potatis som basnäring i 300 år.

- Så han gjorde ett eget experiment. Han vägde sig, tog alla sina värden, blodvärden, näringsvärden och alla som man kan testa sig själv på. Sedan räknade han ut att man kan äta två kilo potatis per dag för att få i sig den näring man behöver. Men faktum är att man orkar inte äta mer än ett kilo per dag. Och det gjorde han i tolv dagar. Han åt potatis morgon, middag och kväll med lite fett, lite vätska naturligtvis, kaffe och te och annat. Efter tolv dagar hade han gått ner sex kilo, han hade bättre blodvärden än han någonsin hade haft tidigare. Den här myten om att man blir fet av potatis skriver han verkligen inte under, säger Blomstedt.

Konferencier för Potato Festival 2014 är Anna Strömberg. Inte heller hon ser någon orsak till att utesluta potatisen ur dieten.

- Jag tycker att man kan äta allt med måtta. Det har varit lite vilseledande med alla de här dieterna att det har blivit en röd flagga för potatisen, att man skulle gå upp i vikt av den. För mig har det inte varit några problem. Jag har alltid ätit potatis, och mycket av det, och som det syns så har det inte satt sig på mig, säger Anna Strömberg och pekar på midjan.

45 nya potatissorter testas

Det finns flera hundra potatissorter och nya lyfts fram och testas hela tiden. I Dagsmark provodlas just nu 45 olika sorter.

- Vi börjar nästa vecka med att väga potatisen så vi får uträknat hektarskörd och antal knölar. Det är det som intresserar odlaren mest. Varje år kommer så otroligt många nya sorter och det är bara en bråkdel som kommer ut på marknaden. Största delen av sorterna är med fem till tio år, sedan frösvinner de för att efterfrågan bli liten då det kommer nya sorter, säger Leif Hammarberg i Dagsmark Potato.

Som jämförelsesort i sortförsöken använder de Bintje. Den kom ut på marknaden i början av 1900-talet och har alltså varit med länge. Odlarna känner väl till den och dess egenskaper och därför fungerar den bra i jämförelsen med de nya sorterna.

Förutom det som händer på plats under veckoslutet den 22-23 augusti, kommer potatisen att förekomma lite här och där i staden, i någon form.

Stadsbiblioteket i Kristinestad har lovat plocka fram böcker som handlar om potatis dagarna till ära. Dem plockar de fram redan veckan innan. Också i skolorna kommer potatisen att uppmärksammas, så skolbarnen kommer att få lite annorlunda mat än de är vana vid under veckan.

Degermossen i Korsnäs är normalt en guldgruva för hjortronplockare, men inte den här sommaren. Hjortronskörden har varit dålig i hela landet.

-Juni månads frostnätter tog blommorna, säger bärplockaren Roger Bergström. Det samma gäller för blåbären på många håll längs kusten.

- I östra och norra Finland ser skörden däremot ut att bli helt ok, säger Kåre Björkstrand som är exportchef vid Marja Bothnia Berries.
Just nu köper man in blåbär.

Lingonskörden tror man kommer att bli riktigt god.

Vasas förre stadsdirektör Markku Lumio har sökt tjänsten som generalsekreterare för Pohjola-Norden. Det här skriver Hufvudstadsbladet.

Den förre generalsekreteraren omplacerades till följd av samarbetsproblem och Lumio var som medlem i styrelse-och arbetsutskottet med om att fatta beslutet om omplaceringen.

Ingen från Pohjola-Norden vill bekräfta uppgifterna om Lumios ansökan för Hufvudstadsbladet.

Badstranden vid Gamlahamnsviken i Karleby är igen stängd.

På onsdagen uppmättes igen för höga bakteriehalter i vattnet. Nästa vecka tas nya prover.

Stranden hann bara vara öppen några dagar. Det tidigare simförbudet berodde på att avloppsvatten hade kommit ut i badvattnet på grund av häftiga regnväder.

Att växa som människa och att hitta inspiration är teman som återkommer vid många torsdagsföreläsningar den här hösten vid arbis i Nykarleby. Förutom torsdagsföreläsningar finns det 300 kurser att välja på i utbudet. Rektor Anders Wingren är nöjd med hösten.

- Det är ett stort utbud med många spännande kurser säger Wingren.

I höst blir det tio torsdagsföreläsningar där teman varierar mellan att hitta lusten och må bra som äldre till att utvecklas som människa och hitta ny inspiration. Också i år är en del av föreläsarna kända svenskar.

- Vi börjar hösten med Tobbe Larsson som är känd från Ponnyakuten som går i SVT. Det är lite nytt för det riktar sig även till barn och ungdomar. För att tycka att Tobbe Larsson är intressant behöver man inte heller nödvändigtvis vara hästintresserad eftersom han kommer att tala en hel del om hur man skall lyckas mentalt, säger Wingren.

Att hitta inspiration och att hitta sig själv tycker Wingren ligger i tiden just nu liksom mental träning och att hitta sin självkänsla. Just den trenden reflekteras också i den andra föreläsaren från Sverige, Paulo Roberto.

- Han kommer att föreläsa under rubriken Find your Fighting Spirit och det handlar också om hur du själv skall lyckas i ditt liv, säger Wingren.

Många helt nya kurser

I utbudet av kurser som Arbis i Nykarleby har i år kommer de också att finnas en hel del helt nya kurser, till och med 90 stycken. Bland de nya kurserna hittar man flera kurser som har med mat och matlagning att göra.

- Vi har flera kurser på temat att göra egen mat från grunden. Till exempel att göra din egen ost, din egen korv, att sätta in syrade grönsaker. Nytt inom teknik är kurser för molntjänster som blir vanligare att man använder. Kurser i hur man sparar och tankar upp och ner i dehär molnen, säger Wingren.

Nya kurser är också kurs i Geocaching som just nu är populärt bland många och en kurs i bågskytte.

- Vi försöker följa trender och helst hänga med då dom kommer. Det är inte bra att vara för tidigt ute men inte heller att ligga försent, säger Wingren.

Lätt att komma med förslag

Arbis i Nykarleby får också ta emot en hel del önskemål på olika kurser och Anders Wingren vill att tröskeln att ta kontakt med Arbis och komma med idéer skall vara låg.

- Vi är lyckligt lottade för det kommer mycke önskemål till oss och dom kommer alla vägar. Dom kommer via Facebook och nätet men också från folk vi träffar i butiken och när vi rör oss. Vi försöker vara väldigt mottagliga för då vågar folk också komma med förslag, säger Wingren.

Tisdagen den 19 augusti börjar Arbis i Nykarleby ta emot anmälningar till kurserna, men redan nu kan man via nätet anmäla sig till vissa kurser och föreläsningar. Hela kursutbudet hittas på Nykarleby arbis webbplats.

Både David Söderberg och Tuomas Seppänen tog sig till final i släggtävlingen på EM i Zürich. I sitt andra kast lyckades Söderberg överskrida kvalgränsen då han fick iväg släggan 75 meter och 83 centimeter.

I Söderbergs nionde mästerskap tog han sig för första gången till final. IF VOM-kastaren var sjätte bäst i kvalet. Hans första kast var misslyckat och mätte strax under 70 meter. Men i det andra fick han till ett lyckat kast och släggan landade på 75,83.

– Det var jobbigt, precis som alla andra kval, spänt som bara den. Men det kändes ändå så pass bra idag att jag bara inte kunde kasta bort chansen. Formen har varit jättebra de senaste veckorna och som tur fick jag nu ett någorlunda bra kast, säger Söderberg till Yle Sporten.

– Det andra kastet var nog bra, men jag tog inte i hundra procent. Mitt kastande hänger på att jag får släggan i rätt bana och inte heller det första kastet var dåligt, men jag tänkte stappla omkull och fick släppa av farten mitt i.

Söderberg medger att det känns skönt att äntligen skaka av sig stenbumlingen på axlarna som stavas kvalmisslyckande. Men mest är det ändå journalister som tagit upp saken, tillägger den nyblivna 35-åringen

– Inte hann jag bli nervös efter det första kastat, jag är så pass laddad ute på planen. Jag är i en egen bubbla. Jag visste att om jag får till ett någotsånär bra kast når jag över 75 meter.

– En vilodag nu gör gott, jag är lite spänd i överkroppen. Får jag känslan som jag vill ha den – den där riktigt jättebra känslan – finns det nog några meter till i kroppen. Nu ska jag ladda batterierna och på lördag är det kaikki peliin.

Även Seppänen i final

– Jag är nöjd att det inte blev ett totalt fiasko. Om jag inte hade bättrat på i sista kastet hade det bara varit att sätta haken mot bröstet och gå mot nya besvikelser, säger Seppänen till Yle Sporten.

– Men jag förstod direkt att det var mitt bästa mästerskapskast och dessutom i sista omgången efter svårigheter innan, så helt nöjd måste man väl vara. Man måste kunna njuta också.

PS. Seppänen gjorde intervjun med Yle Sporten på finska men lovade att han skulle gå en språkkurs och ställa upp på svenska i följande mästerskap!

För det bästa kastet i kvalet stod polacken Pawel Fajdek. Hans slägga flög 77,45 meter. Statistikettan Krisztian Pars hade problem och fick nöja sig med 74,44 och en nionde plats totalt.

Släggfinalen avgörs på lördag klockan 16.

Bra söderberg! Äntligen final! #yleyu #yleisurheilu

— andreas romar (@AndreasRomar) August 14, 2014

FINAL-ly David Söderberg!

— Antti Koivukangas (@koivukangas) August 14, 2014

Resultat kvalgrupp A:

Marcel Lomnicky 77.06
Sergej Litvinov 76.12
Primoz Kozmus 75.87
Szymon Ziolkowski 74.93
Krisztian Pars 74.44
Tuomas Seppänen 74.37
Javier Cienfuegos 72.55
Eivind Henriksen 72.31
Siarhei Kalamoyets 72.14
Martin Bingesser 64.62

Kvalgrupp B:

Pawel Fajdek POL 77,45
Serghei Marghiev MDA 76,25
David Söderberg FIN 75,83
Pavel Krivitski BLR 75,44
Nicola Vizzoni ITA 74,26
Pavel Bareisha BLR 73,85
Lukas Melich CZE 73,48
Kristof Nemeth HUN 73,33
Akos Hudi HUN 72,53
Dzmitri Marshin AZE 71,42
Markus Johansson SWE 69,21

En björnunge blev överkörd av en lastbil på vägen mellan Soini och Alajärvi i Södra Österbotten vid ettiden på natten till torsdag. Lastbilschauffören lade märke till två björnungar som korsade vägen, men hann inte väja för björnarna.

Den ena björnungen träffades av bilens front och hamnade under däcket. Lastbilen blev skadad i fronten.

Med hjälp av hundar lyckades den lokala handräckningshjälpen för storvilt spåra den skadade björnen. Den avlivades efter ett beslut av polisen. Björnen fördes till Evira för att undersökas.