Sandra Eriksson slog sitt egna finländska rekord på 3000 meter hinder på elittävlingarna i Lahtis. IK Falken-löparen putsade rekordet med fyra sekunder och den nya tiden lyder 9.34.71.

Eriksson löpte hela loppet ensam och inledde i en vädligt hård takt. Hon avverkade den första kilometern på tre minuter och fem sekunder. Hennes lopp är det näst snabbaste på 3000 meter hinder i Europa i år. Svenskan Charlotta Fougberg sprang 9.34.61 i belgiska Oordegem den 31 maj.

Trots sitt nya rekord var Eriksson inte fullständigt lyrisk efter tävlingen.

- Det är klart att jag är nöjd, men jag trodde jag skulle vara gladare. Det betyder väl bara att jag hoppas på ännu snabbare tider, säger hon med ett leende.

Eriksson säger också att hon började väldigt snabbt, eventuellt lite för snabbt.

- Jag kände att jag vill försöka och se vad jag klarar av. Hellre det än att komma i mål alltför pigg.

Hennes före detta rekord var 9.38.38, det sprang hon år 2013.

På en andra plats kom Vasa IS Camilla Richardsson. Hon löpte på tiden 10.02.85. Det innebar ett nytt personligt rekord med cirka 20 sekunder. Ändå ser inte heller hon loppet som perfekt.

- Nog gick det helt bra, men det är surt då man är så nära EM-gränsen, säger Richardsson.

För att få vara med i EM i Zürich i augusti behöver man springa på 9.55.00.

Faktiskt inget superlopp idag. Första km skitfort och de två övriga långsamt. Sololöpning rakt igenom. Kan bara bli bättre! :)

— Sandra Eriksson (@sandraeeriksson) June 15, 2014

Bra lopp av Storbacka

Karin Storbacka gav även hon ett starkt formbesked då hon tog hem vinsten på 800 meter. Segertiden skrevs 2.06.15, två sekunder före Johanna Matintalo. Zenitha Eriksson, som precis som Storbacka och sin syster representerar IK Falken, slutade femma.

Storbacka var osäker på var hon stod och därför började hon lugnt.

- Det känns jättebra att tiden var så pass bra med tanke på att jag fegade i början, säger hon.

Fungerade bättre idag! Mesade i början, men tog mig samman! Fint att fortsätta nu! #800m 2.06,17

— Karin Storbacka (@karinstorbacka) June 15, 2014

Inhemskt årsbästa

Orimattilan Jymys Kristiina Mäkelä inledde elittävlingarna i Lahtis med ett inhemskt årsbästa i tresteg. Hennes längsta hopp mätte 13,51. Vasa IS Sanna Nygård kom trea i tävlingen på 13,08.

Andra kom Essi Lindgren med 13,30. Den regerande finska mästaren Elina Torro slutade fjärde.

Se alla resultat från elittävlingarna i Lahtis här!

Mikael Perjus från Kristinestad har valts som ordnarie ledamot till Samlingspartiets partifullmäktige. Nu ska han jobba för att Österbottens röst ska höras också i Helsingfors.

Den senaste perioden har han varit suppelant till partifullmäktige. Nu tror han att Österbotten har en god förutsättning i och med att fullmäktigeordförande och partiets vice ordförande är från Österbotten.

- Det gäller att göra sin röst hörd och nätverka ordentligt. Jag har inget konkret än som jag vill jobba för men överlag är det Österbottens agenda, säger Perjus.

Han vill också jobba för att få fler resurser till partiet i Österbotten.

Det har bildats två läger bland de anställda vid Vörå kommun efter att det blev känt att revisionsnämnden låtit göra en utredning om kommundirektör Christina Båssar. Det säger kanslichef Carina Nyqvist vid centralkansliet i Vörå kommun.

- Jag ryste när jag läste den. Mycket av det som står i den skulle jag genast haft svaret på. Varför fick inte kommundirektören komma till tals?

Tack vare revisionsnämndens utredning har det bildats två läger i kommungården i Vörå. Huvudingången till Vörå kommuningård Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Nyqvist tillstår att det är revisionsnämndens uppgift att granska men här anser hon att tillvägagångssättet är fel.

- De säger att de hållit förtroliga samtal med anställda men inget finns dokumenterat. Jag har inte kallats till något möte, är det för att jag är av fel åsikt?

I rapporten framkommer det att samarbetet mellan förvaltningsdirektör Markku Niskala och kommundirektör Båssar inte är det bästa. Båssar har medgett att samarbetet vacklar men Niskala vill inte uttala sig i det här skedet.

Åtta ledamöter utanför

På torsdagens fullmäktigemöte lämnades en motion in om att utreda förtroendet för Christina Båssar. Motionen hade undertecknats av 22 fullmäktigeledamöter och ersättare. Åtta ledamöter valde att inte sätta sitt namn under motionen.

- Vi har inte diskuterat ihop oss, vi blev helt enkelt inte tillfrågade att skriva under, säger Victor Ohlis (Sfp).

Victor Ohlis (Sfp) Victor Ohlis Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Är ni av fel åsikt?

- Jag vet inte. Men jag tycker det är fel. De borde ha varit öppna.

Fullmäktigeordförande Katarina Heikius (Sfp) säger att alla ledamöter fick chansen att skriva under motionen två dagar före fullmäktigemötet.

Men Ohlis skulle ändå inte ha skrivit under om han sku ha fått frågan.

- Jag är för utveckling. Vi kan inte lägga skattemedel och flera månader på en utredning då externa revisorer redan konstaterat att inget olagligt skett och att ansvarsfrihet kan beviljas.

Fullmäktigegruppens ordförande Stefan Kulp (Sfp) skrev inte heller under.

- Jag fick inte frågan men jag är för en utredning. Men jag skulle ha velat ha hela fullmäktige bakom för att undvika att behöva ta till en motion, säger Kulp.

Vöråborna är delade

Efter det omtalade fullmäktigemötet i torsdags då motionen om tillsättande av utskott lämnades in sa ledamoten Stig Svens (Sfp) att revisionsnämndens utredning behövde göras för att det finns ett utbrett missnöje i Vörå riktat mot Christina Båssar.

Men fullmäktigeledamoten Ohlis hävdar att det finns ett utbrett stöd för Båssar i kommunen.

Vi frågade några Vöråbor vad de tycker och visst är de delade i frågan.

- Det där skulle de ha skött mellan fyra väggar och inte i pressen.

- Det är bra att det kommer upp. Jag är missnöjd med mycket men vill inte säga något.

- Det är svårt att säga något innan man vet vad det handlar om. Men jag är nöjd med Båssar.

- Vi har ett paradis här i Vörå som många blivit blinda för. De söker efter fel som inte finns.

Läs också:
Utskott ska reda ut situationen i Vörå
Vörås kommundirektör kritiseras

VASEK och Viexpo kör nu hårt på projektet 17-17-17. Det står för att 17 företag från Österbotten ska ha lyckats öka sin sammanlagda omsättning med 17 miljoner mellan nu och år 2017. Och den ökningen ska komma via marknaden i Norge.

Göran Östberg och Lasse Pohjala ser en marknad i Norge. Göran Östberg och Lasse Pohjala ser en marknad i Norge Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Bättre marknadsföring

Man vill dels hitta nya kunder och dels förbättra metallbranschens image.

Har metallföretagen varit för dåliga på att marknadsföra sig själva?

- Så är det nog och det är inte bara metallföretagen. Vi tycker att det är ett österbottniskt problem. Man ser till exempel hur duktiga svenskarna är jämfört med oss, säger Östberg.

Det är främst mindre företag som är med i Finnmet Partners men där finns också företag med upp till 50 anställda. I detta nu har man 160 företag med i Finnmet-portalen på nätet.

Norrmännen vill ha allt

Enligt Lasse Pohjala, företagsrådgivare på Vasaregionens utveckling (VASEK), har de österbottniska företagen en hel del att hämta i Norge.

- Olje- och gasindustrin växer fortfarande snabbt. Nu bygger man i norra Norge. De kommer närmare Österbotten hela tiden, säger Pohjala.

Enligt Pohjala finns det en efterfrågan på allt som görs i Österbotten. Inom såväl metall som el och service. En annan fördel är att norrmännen kan göra sig förstådda på sitt modersmål i svenskspråkiga Österbotten.

17-17-17 är alltså målsättningen. Men det blir ingen lätt match.

- Marknaden är mycket krävande. Norrmännen vill ha speciell teknik och kvalitetskraven är väldigt höga, säger Pohjala.

Fler arbetstillfällen

Förhoppningarna är givetvis fler arbetstillfällen i Österbotten.

- Absolut. Det är ju en av målsättningarna. Att företagen kan utvecklas och anställa mer folk, säger Göran Östberg.

Med i projektet är förutom VASEK och Viexpo även Yrkesakademin i Österbotten, Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia och Företagshuset Dynamo i Närpes. Man driver också samarbete med Business Oulu och KOSEK i Karleby.

En läkare i Karleby är en av de fem läkare i landet som Valvira granskar med anledning av en ovanlig sköldkörtelbehandling.

Fallen handlar om nedsatt sköldkörtelfunktion eller motsvarande symptom som behandlats med en så kallad T3-hormonbehandling. Valvira vill utreda om patienterna har blivit ordentligt undersökta samt hur uppföljningen av behandlingen har skett och om eventuella biverkningar iakttagits korrekt.

Alla fem läkare som granskas är privatläkare.

När kommunernas kassa tryter är det samarbete och samverkan som är lösningen, säger stadsdirektör i Vasa Tomas Häyry. Möten med andra städer och regioner blir vanligare.

Stadsdirektör Tomas Häyry i Vasa ser diskussioner mellan andra städer och kommuner och delat ansvar som nyckeln för att lyckas tillgodose regionens behov.

- Utbildning och social- och hälsovård är områden vi måste se över. Samarbete inom och mellan regionerna är enda utvägen om vi ska klara oss och det kommande ansvaret, säger Häyry.

Häyry säger att samtalen mellan andra kommuner och städer inte leder till mycket konkret, men det viktiga är att upprätthålla kontakten. Det är en förutsättning för att kunna arbeta tillsammans i framtiden, säger Häyry.

Regioner tävlar om resurser

En fördel med att träffa andra kommuner och instanser är att det förbättrar den gemensamma intressebevakningen mot ministerier. Centralorter måste hålla ihop, säger Tomas Häyry och säger att konkurrensen tätnar, men den har förändrats.

- Kommuner och städer tävlar inte längre med varandra. Numera tävlar regionerna inom Finland mot varandra och regionerna tävlar om resurserna.

När resurserna är mindre kan städer och kommuner genom samarbete hjälpa varandra att prioritera. Samtal om vem som gör leder till att vi kan undvika dubbelt arbete, menar Häyry.

Kommer kommunsammanslagningar på tal under era möten?

- Absolut. Vi delar erfarenheter med varandra. Då vi träffade Karleby förra veckan diskuterade vi hur de har gjort med sina kommunsammanslagningar. Det här utbytet av tankar är värdefullt, säger Häyry.

Niklas Nyberg, ny biträdande chefredaktör på Vasabladet, vill bli snabbare på webben och bredda utbudet för att webben och papperstidningen inte ska vara för lika varandra.

Många känner igen Niklas Nyberg från Österbotten idag-sändningarna på webben. Han kom till Vasabladet år 2000 och har hunnit arbeta som ungdomsredaktör, allmänreporter, sportreporter och just nu som onlineproducent.

Till onlineproducentens uppgifter har bland annat hört att producera webb-tv-satsningen Österbotten idag. Österbotten idag inledde sina sändningar i maj 2013. HSS Media fick 150 000 euro under tre år av Svenska kulturfonden för produktionen.

- Jag tycker att sändningarna är gedigna och inslagen håller en hög nivå, men vi kunde ha fler tittare, säger Nyberg.

Locka flera tittare till nyhetssändningarna

- Det vi gör gör vi bra, men vi måste hela tiden titta på vad våra webbesökare vill ha, säger Nyberg.

Formellt är Nybergs titel tf biträdande chefredaktör. Tillförordnad är han tills chefredaktören för HSS Medias alla tre tidningar är utsedd och har godkänt honom som biträdande chefredaktör.

- Det är utmanande tider och det är också en orsak till att jag valde att hoppa på det här uppdraget. För oss på Vasabladet gäller det att ta steget in den digitala omställningen som är på gång inom medierna i dag, säger Nyberg.

Förändringar på redaktionsnivå

Enligt Nyberg måste man på Vasabladet jobba vidare med webben för att webben och papperstidningen inte ska påminna om varandra så mycket.

- Vi måste se webben och papperstidningen som två skilda produkter som breddar utbudet till våra läsare, säger Nyberg.

Det handlar, enligt Nyberg, om en kulturell förändring som måste ske på redaktionen.

- Det betyder inte att papperstidningen är förbi, men vi måste bredda och bli snabbare på webben, säger Nyberg.

Chefredaktörens roll förändras

Nyberg ser på sitt nya jobb som chefredaktör som en blandning mellan journalistiskt jobb och digitalisering av det redaktionella materialet. Nyberg ser också att chefredaktörens jobb förändras från det publicistiska arbetet till att jobba med redaktionen i förändringsprocessen.

Lars Rosenblad, tidigare chefredaktör på bland annat Vasabladet, har förutspått att dagstidningen som vi känner den i dag som någonting som dimper ner i postlådan varje morgon inte finns mer år 2025. Enligt Nyberg är det inget nytt påstående med papperstidningens död.

- Jag förstår inte riktigt varför vi ska prata om papperstidningens död, då papperstidningen de facto är det som håller oss levande. Ändå ska vi vara beredda på att om webben någon dag tar över och blir mer populär än papper så måste vi vara där, säger Nyberg.

HSS Media ger ut tidningarna Vasabladet, Österbottens Tidning och Syd-Österbotten.

Borde hela andra stadiets utbildning i Jakobstadsregionen ha en gemensam huvudman, i praktiken Optima? Eller borde gymnasiernas framtid istället ordnas inom ramen för ett regiongymnasium eller skall allt förbli vid det gamla?

Frågor kring andra stadiets utbildning i framtiden dryftades i Jakobstad på måndagen vid ett möte på Optima. Mötet hade kallats samman av Optimas styrelse och till mötet hade kommunledningen och berörda tjänstemän från Optimas ägarkommuner kallats.

Inga bindande beslut fattades på Optimamötet

Frågorna kring andra stadiets utbildning och framtiden är många. Ännu för några veckor talades det om gränser på 500 studerande för att i framtiden få tillstånd att ordna gymnasieutbildning inom ramen för ett regiongymnasium och 2000 studerande inom yrkesutbildningen. De här gränserna tycks inte gälla längre men statsandelsreformen innebär i vilket fall som helst ett stort tryck på finansieringen av andra stadiets utbildning, ett tryck som för med sig förändringar i strukturerna.

Inom ramen för kommunstrukturutredningen i Jakobstadsregionen utreds också andra stadiets utbildning och dess framtid. Det arbetet leds av bildningsdirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre och den gruppen kommer att föra fram sina förslag i augusti.
Innan dess är ingen riktigt villig att ta ställning till olika modeller. Dagens möte på Optima där beslutsfattare och tjänstemän på hög nivå träffades fattade heller inte några beslut utan frågorna kring andra stadiet diskuterades enbart.

- Till att börja med konstaterade vi i vilken situation vi befinner oss i, vad ministeriet har sagt, vilka ambitionerna är både för yrkesutbildningen och för gymnasierna, konstaterade direktör Rabbe Ede vid Optima om dagens möte. När det gällde vår egen region diskuterade vi de alternativa vägarna, vad vore bäst för oss och det var en öppen dialog utan att vi fattade beslut, tillägger Rabbe Ede.

Sundqvist hoppas på gemensam linje

I augusti kommer man antagligen att veta litet mera vad kommunerna vill ifråga om framtiden för andra stadiets utbildning i Jakobstadsregionen. Kommunstrukturutredningarna omfattar bland mycket annat också organisieringen av andra stadiets
utbildning. Den 19 augusti kommer ett möte att hållas där också Optimas representanter deltar.

- Jag hoppas innerligt att vi i den här regionen skall komma till en gemensam linje när det gäller de här utbildningsfrågorna, vi har en mycket stor volym när det gäller ungdomar här i norra svenska Österbotten och för deras skull vore det bra med en linje som håller, säger bildningsdirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre.

Domen föll idag i förskingringsmålet mot veteranbilssällskapet i Jakobstad. Kassören dömdes till villkorligt fängelse och skadestånd men hustrun gick fri.

Föreningens förre kassör stod åtalad för grov förskingring och förfalskning av namn, hans hustru åtalades för grov penningtvätt alternativt penningtvätt av oaktsamhet.

Kassören har som han i rätten uttryckte saken, "lånat pengar från veteranbilssällskapet" för att genom optionsaffärer få ordning på sin personliga ekonomi som var i dåligt skick efter en konkurs på 90-talet.
Kassören har sammanlagt fört över 180 000 euro från föreningens konto delvis via sin hustrus konto till sitt eget bolags konto.

Kassören dömdes i tingsrätten till 1 år 6 månaders villkorligt fängelsestraff plus 45 timmars samhällstjänst. Han dömdes dessutom till att betala skadestånd till veteranbilsföreningen på 183 455 euro plus ränta
Hustrun frikändes helt i rätten och den kvarstad som hennes egendom hade belagts med hävdes i rätten. Kvarstaden är i kraft tills rättens avgörande vinner laga kraft.

I vår sändning i morgon kan du höra veteranbilssällskapets ordförande , Dage Groop, klockan 8.40

Inom Vasa stad används allt mindre fossila bränslen. Drygt 70 procent av byggnadsmassan i Vasa värms med fjärrvärme, och den fjärrvärmen produceras numera till 90 procent av förnyelsebar energi. År 2012 producerades all fjärrvärme med fossila bränslen.

Sopförbränningsverket Westenergy och den nya bioförgasningsanläggningen på Vasklot står för den stora ökningen av förnybar energi

Vindkraftens kommer också att öka ordentligt under de kommande åren. Till exempel vindkraftparken i Torkkola i Lillkyro kommer att producera el som motsvarar en fjärdedel av Vasas elförbrukning.

Det är Vasa stad och arbets- och näringslivsministeriet som tillsammans har utrett Vasa energiförbrukning.

Kaskö hamn öppnar i juli en terminal för biobränsle. Målet är att erbjuda fasta biobränslen för regionens växthusföretag och övriga värmecentraler. Terminalen öppnas i juli.

-Kaskö hamn hör till landets viktigaste och effektivaste vad det gäller hantering av skogs- och träprodukter och terminalen passar bra in i vårt koncept. Logistiskt är hamnen centralt placerad och kan ge service till ett relativt stort område, säger hamnens projektchef Patrik Hellman.

På sikt är målsättningen att erbjuda hela Syd-Österbotten och ett större område in i landet biobränslen med en jämn och hög kvalitet.

Terminalen har en god tivväxtpotential och kommer enligt Hellman att ha en positiv inverkan på regionens energibehov och utveckling och bidra till så väl stadens som hamnens utveckling.

Terminalen kommer att drivas av hamnoperatören JHT-Yhtiöt.

-Hamnen är tekniskt helt förberedd och viktiga kunder finns alldeles i närheten, säger JHT-Yhtiös vd Janne Haavisto.

Målsättningen för produktionen är till en början 200 000 m3 per år men på sikt upp tilll tio gånger större.

De nya blåa elstolparna vid norra stadsfjärden i Vasa börjar nu vara klara.

Det är Vasa Elnät och Etelä-Pohjanmaan Voima som har förnyat kraftledningen mellan kraftverket vid Brändö bro och kraftverket på Vasklot.

De gamla fackverksstolparna har ersatts med nya designade stolpar som höjer den fria höjden under elledningarna. Nu är den fria höjden 25 meter vid mnormalvattenstånd.

Den gamla stolpen som stod mitt i stadsfjärden skulle inte ha hållit många år till eftersom betongfundamentet den står på hade börjat vittra sönder.

I och med de nya stolparna och den ökade fria höjden under ledningarna kan en ny farled till Vasas gästhamn vid Wasa Segelförening också anläggas.

Kommunstyrelsen i Korsholm remitterade vid sitt möte i kväll Korsholms strategi för världsarvet i Kvarken. Strategin är för tungrodd och tungläst för att ge resultat i slutändan, säger Marcus Beijar, SFP.

- Vi beslöt att återremittera strategin till Utvecklingssektionen. Kommunstyrelsen var missnöjd med utformningen av strategin som sådan och att man inte på rätt sätt hört alla aktörer. Exempelvis är företagarna inte tillräckligt involverade, säger Marcus Beijar.

Strategin är viktigt för Korsholm och den visar att kommunen bryr sig om världsnaturarvet.

- Världsarvet är högattraktivt 2,5 till 3 mån per år, men måste involvera in alla aktörer och företagare för att få ut det mesta möjliga av turismen. Kommunstyrelsen beslöt att strategin ska vara i hamn inom detta år, säger Beijar.

Nu kan man äntligen börja bygga nya våningshus i bankvarteret och en parkeringsgrotta under torget. Det hoppades åtminstone fullmäktigeledamöterna i Jakobstad i och med att de på måndag godkände detaljplanen. Men en viss oro fanns i luften. Vad säger Museiverket och NTM-centralen?

Lämnar de in besvär kan behandlingen ta ett par år, befarade Heinonen. Men Heinonens förslag om bordläggning fick stöd av endast tre ledamöter och initiativet förföll. Stadsfullmäktige ansåg att detaljplanen måste duga. Den hade ju omarbetats, en våning hade hyvlats bort, och konsulten man anlitat hade också gjort bedömningen att nu borde Museiverket och NTM-centralen inte ha så mycket att klaga på.

Fullmäktigeledamot och justitieminister Anna-Maja Henriksson gick så långt att hon sade att välfärdssamhället gått för långt. Med det menade hon att vi är regelverkets fångar.

- Vi har så många stadganden att det blivit svårt att påverka vår närmiljö.

På frågan vad hon egentligen syftar på svarar hon att det handlar om miljöförvaltningen och museiverket och att man i många andra städer tycker att skyddet av gamla byggnader hindrar utvecklingen.

- Beslutsfattare i landet har tröttnat på detta.

Vi ska skydda det som är värt att skydda men vi får inte stoppa utvecklingen. Henriksson sade hon är jätteglad över att man nu äntligen kom till skott i Jakobstad och att också museiverket och NTM-centralen bör beakta stadsbornas vilja att det ske en utveckling i stadscentrum.

Om beslutet att godkänna detaljplanen var rätt beslut klarnar efter 30 dagar. Då går besvärstiden ut.

Vasa stad tvingas betala 2,7 miljoner euro böter till staten eftersom staden inte lyckats i tillräcklig grad erbjuda jobb åt arbetslösa. Arbetet för att minska på arbetslösheten fortsätter, men det är inte lätt i dagens ekonomiska situation.

Jyri Luoma Jyri Luoma, utvecklings- och kommunikationschef på Jupiter. Bild: YLE/Juho Karlsson

- Absolut, det finns så mycket ogjort arbete över allt. Med bra organisering kan man utveckla det till aktivt arbete, säger Luoma.

Nytt projekt inom äldreomsorgen

Inom staden har man redan tagit initiativet att skapa fler jobb åt arbetslösa.

- Vi har börjat ett projekt för över ett år sedan, där långtidsarbetslösa hjälper äldre människor. De följer till exempel klienten till polikliniken eller läkarmottagningen. De arbetslösa har varit en bra lösning för personer som behöver en stödperson, säger Penttinen.

Både de arbetslösa och de äldre har varit nöjda med projektet och Penttinen hoppas att projektet kan fortsätta.

- Det finns mycket att göra där och jag tror att några av dem som har gjort de här kortvariga arbetsuppgifterna hittar ett nytt yrke och börjar skola om sig, säger Penttinen.

Ansvarsperson

Enligt Penttinen finns det även planer att till hösten anställa en person som skulle ansvara för och ha en bättre helhetsbild över sysselsättningsfrågor.

- Det har under åren splittrats så att det finns många olika projekt inom staden, men vi försöker få en helhet, så att det skulle vara lättare att utvärdera och se vilka åtgärder som ger bättre resultat än hittills, säger Penttinen.

Stadsstyrelsen i Nykarleby godkände delgeneralplanen för vindkraftsområdet Kröpuln.

- Från stadens sida är det nu grönt ljus för att bygga vindkraftsparken med nio möllor, säger stadsstyrelsens ordförande Jan-Erik Högdahl.

Ett fyrtiotal anmärkningar mot vindkraftsparken har tidigare kommit in och Högdahl säger att det som nu kan fördröja förvekligandet är eventuella besvär till förvaltningsdomstolen.

- Jag tror att vi kommer till skott, men eventuella besvär kan leda till ett års fördröjning. Byggandet borde komma i gång snabbt för att få det största möjliga statliga understödet. Annars finns det också risk för att OX2 som ska bygga vindparken drar sig ur, säger Högdahl.

För förnybara energikällor betalas ett produktionsstöd ur statsbudgeten. För vindkraftsinvesteringar är produktionsstödet förhöjt fram till utgången av 2015.

Stadsstyrelsen godkände också de förhöjda anslagen för de tillfälliga utrymmena vid Normens skola där skolan ska verka medan fastigheten renoveras.

Stadsfullmäktige i Närpes godkände enhälligt den språkstrategi som ska tillvarata de språkkunskaper och den know how som finns i staden och ge en större språklig medvetenhet.

- I en stad av Närpes kaliber där vi har en intressant flerspråkighet men samhället samtidigt är så svenskspråkig finns det många utmaningar, säger fullmäktiges ordförande Mikaela Björklund (SFP).

Björklund är den som tog initiativet till den språkstrategi som nu färdigställts. Björklund säger att ungdomarna i Närpes behöver lära sig finska och språkkunskaper är viktiga, inte minst med tanke på näringslivet. Strategin gäller inte bara bildningssidan utan täcker kommunen i stort så som förvaltning, vård och omsorg och näringslivet.

Många språk är en rikedom

I Närpes talas i dag över 30 språk och detta ser Björklund som en rikedom som man bör ta tillvara.

- Vår utmaning är att kunna erbjuda service på sådana språk att alla kan göra sig förstådda och vara delaktiga. Det är ett av huvudsyftena med språkstrategin. Vi vill och också använda oss av de språkkunskaper och den potential som finns, säger Björklund.

Språkstrategin ska kontinuerligt uppdateras och alla sektorer inlemmas. Björklund säger att hon har stora förväntningar för språkstrategin.

- Jag hoppas att den ska genomsyra arbetet och ge en större språklig medvetenhet hos personalen och förtroendevalda men också hos invånarna i gemen, säger Björklund.

Det blir en stram budget i Jakobstad 2015. Ett krismedvetet fullmäktige efterlyste sparåtgärder och slog fast mindre investeringar än tidigare år.

- Det är tuffa men realistiska budgetramar, sade stadsdirektör Mikael Jakobsson. Till exempel social- och hälsovårdsnämnden får nöja sig med en 0-budget.

Revisionsnämndens kritiska rapport av stadens ekonomi hördes också i talturerna. Många ledamöter efterlyste besparingar. Enligt revisionsnämnden är den höga skuldsättningen och investeringstakten inte hållbar.

- Vi får leva sparsamt, sade SFP-gruppens ordförande Owe Sjölund.

Samma krismedvetenhet hördes också i de andra fullmäktigegruppernas talturer. Skatteuttaget på 21,25 procent hör till det högsta i landet och skuldsättningen är långt över landets genomsnitt i kommunerna.

- Man blir mörkrädd när det gäller stadens ekonomi, sade Markus Karlsson (KD).

Utan stadens affärsverk hade det sett ännu dystrare ut ifjol. Nu blev underskottet 1,9 miljoner istället för 4,4 miljoner. Men det är illa nog och fortsätter man på den här vägen har man snart tömt stadens kassa på gamla ackumulerade överskott.

På den positiva sidan noterades att arbetslösheten ändå är relativt låg, runt 10 procent, och social- och hälsovårdsnämnden har fått ner utgifterna till landets medeltal. Kostnaderna för hälso- och sjukvården börjar till och krypa under medeltalet, sa Anna-Maja Henriksson (SFP).

Efter att flera ledamöter påtalat att staden bötat en halv miljon för att man inte klarat av att sysselsätta långtidsarbetslösa kom stadsdirektör Mikael Jakobsson med ny information. Samarbetet med Retro kommer att öka och fler långtidsarbetslösa kommer att få sysselsättning.

- Det kommer att spara 150 000-200 000 per år, sade Jakobsson.

Revisionsnämndens ordförande Kaj Nyman tyckte att krismedvetenheten ökat. Men om samstämmigheten räcker till för att verkligen få ner utgifterna visar sig då budgeten ska knåpas ihop senare i år.

I flera talturer efterlystes nya sätt att jobba för att få ner kostnaderna, men hur de kommunalt anställda ska göra jobbet både effektivare och billigare var det svårare att förklara. Permitteringar har politikerna valt att avstå ifrån.

- Permitteringar tog vi till för några år sedan och det var ett av de tyngsta besluten jag varit med om, säger Rickard Sjölund (SDP).

Det borde föras en principdiskussion i fullmäktige i Vasa om placeringen av det planerade musikhuset. Det anser fullmäktigeledamoten Sture Erickson, SFP, som på fullmäktigemötet i Vasa lämnade in en motion i ärendet i måndags.

Stadsstyrelsen i Vasa har tidigare i princip gått in för en placering på det gamla busstationsområdet.

Sture Erickson hänvisar i sin motion till fullmäktiges millenniumbeslut där ambitionen är en placering av musikhuset i anslutning till havet. Erickson lyfter i motionen fram Brändö och närheten till högskolorna som en bra plats för ett musikhus.

Hur kunde en kassör under många år förskingra nästan 200 000 euro av en förening? Det frågar sig många i Veteranbilssällskapet i Jakobstad efter att kassören fått sin dom.

Domen gavs på måndag i förskingsmålet där veteranbilssällskapet i Jakobstad är målsägande . Kassören dömdes till villkorligt fängelse och skadestånd och samhällstjänst men hustrun gick fri. Föreningen överväger ännu om man skall föra målet vidare till hovrätten till den del det gäller hustrun.

Kassören dömdes i tingsrätten till 1 år 6 månaders villkorligt fängelsestraff plus 45 timmars samhällstjänst. Han dömdes dessutom till att betala skadestånd till veteranbilsföreningen på 183 455 euro plus ränta.
Hustrun frikändes helt i rätten och den kvarstad som hennes egendom hade belagts med hävdes i rätten. Kvarstaden är i kraft tills rättens avgörande vinner laga kraft.

Hur kunde det ske?

Brottet begicks mellan åren 2007 och 2013, alltså under en lång följd av år. Verksamhetsgranskaren och bokföringsbyrån och föreningens styrelse märkte ingenting. Det var först när föreningen fick en ny verkssamhetsgranskare våren 2013 som ville sätta sätta sig in föreningens ekonomi som det hela började rullas upp i mars ifjol.

Veteranbilssällskapets ordförande, Dage Groop Dage Groop, ordförande för Veteranbilssällskapet i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman

- För det första är det väl så att vi är vana i Finland och i Österbotten och i Jakobstadsnejden att vi kan lita på folk, det är grundorsaken säger föreningens mångårige ordförande, Dage Groop

- För det andra har denne kassör visat mycket tydliga papper på att pengarna har deponerats i banker med klara kontonummer, summor, förfallodag med mera och det har vi litat på, tillägger Dage Groop.

Pengarna är sannolikt borta för alltid

Kassören dömdes förutom det villkorliga fängelsestraffet att betala tillbaka de summor som förskingrats från föreningen med ränta men eftersom kassören är medellös är det inte troligt att de pengarna någonsin kommer tillbaka till föreningen.

- Tyvärr förefaller det så och det allmänna samtalsämnet i klubben efter att domen föll var att brott lönar sig, i synnerhet om man inte är skyldig till nåt från tidigare , säger en bitter Dage Groop.

Klubben undersöker tillsammans med den advokat man anlitat om man skall gå vidare till hovrätten ifråga om kassörens hustru som blev frikänd i tingsrätten, frågan är ännu öppen om det blir en fortsättning på rättsprocessen till den delen.