Sofi Nordmyr livebloggade när utredningsman Jan-Erik Enestam mötte kommunfullmäktige och allmänhet i Korsnäs kyrkoby på måndagkväll.

Klass 8 D från Korsholms högstadium segrade i rökfrihetstävlingen Smokefree. Prissumman är 1000 euro.

- Det var verkligt roligt för klassen att vinna en så stor summa pengar, konstaterade klass 8 D i Korsholms högstadium.

Smokefree-tävlingen genomförs årligen av Förebyggande rusmedelsarbete. I tävlingen deltog sammanlagt 1262 högstadieklasser och 34 lågstadieklasser.

Smokefree-tävlingen har arrangerats i Finland sedan år 1989. Under årens lopp har tävlingen blivit en tradition i skolorna under hösten. Smokefree är ursprungligen en finsk innovation som senare har spritts till cirka 20 länder i Europa.

Sommarens banarbeten på järnvägsrälsen i Österbotten har påbörjats.

Arbetet orsakar undantagsarrangemang från och med nästa lördag på banavsnittet mellan Seinäjoki och Uleåborg.

Undantagsarrangemangen kommer att påverka tågtrafiken nästan varje lördag ända till november.

En del arbeten kommer också att göras på banavsnittet mellan Seinäjoki och Tammerfors.

En del av medlemmarna i Softengine återvände till skolan i måndags. Eleverna och lärarna i gymnasiet i Seinäjoki mötte de färska hjältarna från Eurovisionen med applåder och hurrarop.

I gymnasiet i Seinäjoki var det fest i måndags när pojkarna från bandet Softengine kom tillbaka till skolan. Hela skolan hade samlats för att välkomna pojkarna som representerade Finland i eurovisionsfinalen i Köpenhamn i lördags.

- Det här är helt fantastiskt, jag är rörd över att vi får sådant här stöd från skolan, säger basisten Eero Keskinen.

- Helt fantastiskt. Hela skolan applåderade och välkomnade oss hem, säger Tuomo Alarinta.

Pojkarna som kom hem natten till måndag hade bara fått några timmars sömn.

- Hela resan har de andra ländernas eurovisionsbidrag snurrat i huvudet. Jag fick sömn först när Eero lånade ut sina hörlurar med tinnitusljud, säger Alarinta.

Kalendern börjar fyllas med spelningar. Nästa veckoslut spelar Softengine i Särkänniemi och Laihela. I sommar ökar takten.

- De lediga veckosluten börjar vara slut, säger Alarinta.

Softengines första skiva är slutsåld och inom de närmaste dagarna kommer nästa skiva ut.

- Den första skivan betalade vi själva och den gjorde vi på känsla. Nu betalar ett skivbolag och vi kan göra skivan med omsorg och eftertanke, säger Keskinen.

Jaro var på god väg att överta serieledningen i fotbollsligan. MYPA lyckades ändå vända ett 0-2 underläge till seger med 3-2 och toppar nu tabellen före HJK och Jaro.

Ilya Vaganov och Johan Brunell såg till att Jaro hade en tvåmålsledning efter 20 minuters spel. Serieledande MYPA kom ändå igen och förbi tack vare två mål av Dawda Bah och segermålet av Stefano Pinho i den 62:a matchminuten. Förlusten var Jaros första sedan den andra omgången.

HJK är ny tabelltvåa. De regerande mästarna behövde ett självmål av RoPS för att kunna ta full poängpott i Rovaniemi. Mika Lehkosuo har vunnit alla tre ligamatcher som ny HJK-tränare utan att hans lag släppt in ett enda mål.

Omgångens resultat:

MYPA – Jaro 3-2
RoPS – HJK 0-1
IFK Mariehamn – FC Inter 2-2
VPS – KuPS 1-1
FC Honka - FC Lahti
TPS – SJK 2-0

Tabellen hittar ni här.

Skepticism är nyckeordet för det möte mellan kommunindelningsutredare Jan-Erik Enestam och kommunfullmäktige samt allmänhet i Korsnäs som hölls på måndagkväll.

I knappa två timmar ställdes Jan-Erik Enestam mot väggen om bland annat service, ekonomi och företagaranda.

- I Korsnäs är vi lojala, vi hjälps åt och talkoandan är stor. Hur ska det gå i en storkommun? Kunde inte de stora kommunerna se på Korsnäs och ta exempel från det lilla? Varför måste allt bli större?

Några enkla svar hade Enestam inte att komma med och inga specifika heller för den delen. Av den enkla orsaken att kommunutredningen precis har startat och innehåller inget konkret än så länge.

- Vasaregionen är allt annat än en homogen region. Vi har urban miljö, levande skärgård och landsbygd. Det finns flera förvaltningsmodeller här som ska bli en, säger Enestam.

Språk och företagaranda bland frågorna

En av de givna frågorna handlade om svenska språkets ställning. Inte heller här hade Enestam något direkt att komma med.

- Hur ska den språkliga delen säkras? Ska vi ha dubbel förvaltning? Det här blir en av ödesfrågorna för den här regionen, säger Enestam.

Fullmäktigeledamot Jens Bjurbäck (SFP) förde fram frågan om företagarandan.

- Korsnäs är en företagartät kommun. Men det vet vi alla när företagarområden planeras placeras det i centrum av orter. Hur ska det gå i ett framtida storvasa? Jag är rädd att företagarandan kommer att dö ut.

Kommunsammanslagning eller inte

I kommunutredningen för Vasaregionen ingår Vasa, Korsholm, Storkyro, Laihela, Vörå, Malax, Korsnäs, Närpes, Kristinestad och Kaskö.

- Vi vet inte om resultatet av utredningen blir att en sammanslagning av alla tio kommuner är det bästa. Det kan bli en sammanslagning av sju och en av tre, eller en av fyra och en sex kommuner, säger Enestam.

Men kommunstyrelseordförande Sven-Erik Bernas (SFP) var inte nöjd.

- Som jag ser det finns det bara en bra lösning och det är självständighet.

Sofia Mitts-Björkblom (SFP) var inte heller hon nöjd.

- Det känns som att man bara kan se kommunsammanslagning som det enda rätta. Att de inte kan se någon annan lösning.

Missnöje efter mötets slut

- Vi fick inga raka svar. Det var väl lite vad man hade väntat sig, sades det i kön till kaffet.

I höst kommer Enestam tillbaka till Korsnäs för ett möte. Då utlovade han mer konkreta svar. Men inte heller det trodde kvällens åhörare på.

- Önska kan man. Men jag tror vi får samma svar.

I dag inleder Rettig samarbetsförhandlingar om att stänga fabriken i Jakobstad. Bland anställda ser man förhandlingarna som en formalitet, beslutet är redan fattat tror Victor Kock som jobbar på lagret.

Folk mår riktigt illa och har tagit nedläggningsbeskedet hårt, säger Victor Kock. På lagret där Kock arbetar är de rätt unga. Här pallar ingen till hög ålder, ryggen tar stryk av kyla och tunga lyft, säger Kock.

Victor Kock i lagret på Rettig - (Copyright: YLE/Patrik Enlund) Victor Kock i lagret på Rettig Bild: YLE/Patrik Enlund

Vid middagstid på måndagen började produktionen sakteliga komma igång. Fortfarande var en del anställda borta efter att de marcherade ut i protest i torsdags. Och på fabriksgolvet gick spekulationerna. Hur länge sedan är det egentligen som beslutet togs om Jakobstadsfabrikens framtid? Att man funderar på det beror nämligen på att de anställda i vintras hade ideer om hur produktionen kunde ökas i Jakobstad.

- Vi anställda var beredda att sträcka till och höja produktiviteten, men ledningen var ointresserad, säger Kock.

Försäljarna i Jakobstad hade nämligen lyckats bättre än väntat och hittat nya marknader och fabriken hann inte med efterfrågan, berättar Kock. Nu spekulerar man bland de anställda att det tvärtom gällde att dra ner på lönsamheten i Jakobstad för att det skulle kännas lättare att flytta produktionen till Polen. Det tror åtminstone jag, säger Kock.

- Hur kan man stänga en fabrik som ifjol gav över 4 miljoner i vinst och som genom åren gett ägarna god avkastning.

I torsdags då vi fick beskedet var det en chock, men nu är folk mest förbannade, säger Kock.

Enligt Kock känns det märkligt och surt att styrelsen som nästan enbart består av finländare inte tar samhällsansvar utan bara söker kortsiktiga vinster.

Läs också: Rettig stänger fabriken i Jakobstad

Är det en skam att Finland inte tar emot fler flyktingar? Eller ska vi skärpa bevakningen av gränserna och i stället hjälpa folk i deras egna länder? Åsikterna går isär när 14 EU-kandidater från Österbotten svarar på frågor i Yles intervjuer. Det handlar också om miljökraven inom EU hämmar konkurrenskraften, om snuset är en bagatell och ifall banken eller människorna ska må bra.

Det handlar om byråkrati och om vem som bär skulden till att industrin inte drar som förr. Dessutom blir det stapplande engelska och frågor om flyktingpolitik och snus. Här presenterar Yle intervjuer med 14 av 15 EU-kandidater från Österbotten.

Kandidaterna har fått svara på olika frågor men en del teman återkommer. Sven Jerkku (SFP) från Närpes säger att han vill göra EU på österbottniskt vis. Enligt honom innebär det bland annat småskalighet och att man värnar om jordbruket och minskar byråkratin.

Just landsbygden och jordbruket verkar vara ett viktigt tema för flera kandidater. Mats Nylund (SFP) skulle söka nätverk för att få förståelse i frågan. Wivan Nygård-Fagerudd (SFP) skulle släpa hit politiker i april. Då kunde de själva se hur kort sommaren är i Finland och förstå varför stöden behövs.

Hjälpa alla barn?

En del av de österbottniska kandidaterna vill skärpa bevakningen av EU:s gränser. Peter Östman (KD) vill göra det för att lösa problemet med tiggare inom Europa. Kai Pöntinen (Saml) vill hjälpa papperslösa flyktingar i deras hemländer i stället för att de ska komma till Europa.

Maria Tolppanen (Sannf) vill skära i stöden som utländska medborgare kan få från Finland.
- Visst vill jag vill gärna hjälpa hela världens barn, men verkligheten kommer emot och skatteöret i Finland räcker inte åt alla, säger Tolppanen.

Mats Nylund (SFP) och Alina Böling (SFP) talar snarast för att öka flyktingmottagningen. Enligt Nylund är det en skam att Finland inte tar emot fler.
- Jag anser att vi ska ta emot fler flyktingar. Det har jag ansett i många år, säger Nylund.

Släppa på miljökraven?

Ett ämne som verkar vara viktigt för flera kandidater är miljökraven för industrin. Kai Pöntinen (Saml) säger att konkurrenskraften kan förbättras om man släpper på miljökraven. Marko Kulpakko (Sannf) vill återgå till läget 1990 innan klimatavtalen gjordes.
- Besluten har försvagat industrins möjligheter att verka.

Miapetra Kumpula-Natri (SDP) hoppas att unionen kunde tänka mer som en välfärdsstat.
- Där koncentrerar man sig inte bara på att banken mår bra, utan på att människorna mår bra. Och det är utgångspunkten för konkurrenskraft.

Vem kan engelska?

SFP:s kandidater intervjuas på svenska, de övriga har valt att svara på finska. Alla kandidater får också en fråga på ett annat språk som de själva har valt. De flesta har valt engelska, och många kämpar med den frågan. Svaren blir ibland korta och knaggliga. Flera av SFP:s kandidater klarar uppgiften rätt bra, det gör också till exempel Peter Östman (KD) och Miapetra Kumpula-Natri (SDP).

Alla kandidater har fått inbjudan till Yles kandidatintervju, men en av Självständighetspartiets kandidater dök inte upp. På tisdag inleds förhandsröstningen i EU-valet, själva valdagen är 25:e maj. Finland är en enda valkrets så man kan rösta på vilken kandidat som helst oavsett var man bor.

Kandidaterna från Österbotten:

Kai Pöntinen, Lappo

Kai Pöntinen, Saml

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Kai Pöntinen, Saml

- Det handlar om att jag inte godkänner felaktig användning av socialskyddet. Men det gäller både finländare och invandrare. Temat håller alltså fortfarande, säger Pöntinen.

Pöntinen säger att EU måste skärpa gränsbevakningen för att hindra papperslösa flyktingar att ta sig in i unionen.
- Vi ska hjälpa dem i deras egna länder i stället.

Enligt Pöntinen kunde NATO sköta bevakningen av EU:s gränser i de fall då en gemensam aktör behövs.
Pöntinen anser också att utsläppskraven inom EU i dag är alltför hårda. Pöntinen säger att konkurrenskraften kan förbättras om man släpper på miljökraven.

- Vi ska inte ha hårdare utsläppsgränser här än vad som gäller globalt.

Miapetra Kumpula-Natri, Vasa

Miapetra Kumpula-Natri, SDP

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Miapetra Kumpula-Natri, SDP

Om Kumpula-Natri blir invald vill hon betona välfärdsstatens betydelse.
- Jag skulle ta med mig hälsningar från välfärdsstaten. Där koncentrerar man sig inte bara på att banken mår bra, utan på att människorna mår bra och det är utgångspunkten för konkurrenskraft.

Elina Lappalainen, Toholampi,

Elina Lappalainen, C

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Elina Lappalainen, C

- Vi ska inte ha gemensamma trupper. De som vill ha något gemensamt får gå med i NATO eller något annat samarbete.

Enligt Lappalainen ska Finland gärna agera via EU i viktiga frågor, och inte så mycket på egen hand.

- Finland har en viktig roll i relationen mellan Ryssland och EU. Men vi ska komma ihåg att Finland är EU-medlem och det är via unionen vi aktivt ska delta.

Maria Tolppanen, Vasa,

Maria Tolppanen, Sannf

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Maria Tolppanen, Sannf

- Vi betalar 10 miljoner euro till personer som aldrig ens har varit i Finland. Tyvärr räcker våra skatteinkomster inte till för att hjälpa alla. Visst vill jag vill gärna hjälpa hela världens barn, men verkligheten kommer emot.

Tolppanen säger att det här valet kan avgöra om EU blir en federation eller inte. Hon ser bankunionen som ett steg mot en federation. Enligt Tolppanen är Europas största problem arbetslösheten. Har tidigare sagt att miljökraven gör att industrin flyr till länder som Kina och Indien.

- En orsak är lägre lön, en annan orsak är att miljökraven inte är lika strikta där som i EU.

Marko Kulpakko, Kaustby

Marko Kulpakko, Sannf

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Marko Kulpakko, Sannf

Kulpakko tycker att parlamentet borde få mer makt i EU-frågor. Han nämner till exempel att parlamentet ska få utse vem som leder kommissionen.
Det får ju parlamentet besluta om nu.
- Ja, men parlamentet borde få mer makt, det är ju ett bra första steg.

Kulpakko kritiserar EU och stödpaketen som drar pengar från Finland. Samtidigt anser han att Finland ska fortsätta i unionen och han säger att det till viss del kan vara bra med en gemensam utrikespolitik.

Eila Aarnos, Karleby

Eila Aarnos, VF

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Eila Aarnos, VF

Aarnos kan tänka sig att samarbeta med vänstern från alla EU-länder. Också de länder som har en mer extremvänster som till exempel Grekland.
- Jag gillar alla vänsterpartier i Europa och man behöver förstå dem utifrån situationen i deras eget land. Men jag kan inte ta ställning till vad vänstern gör i Grekland.

Aarnos har valt att få en fråga på franska och inte på engelska som de flesta övriga kandidater. Då hon ska svara på franska blir det tyvärr platt fall och hon får inte fram något riktigt svar.

Peter Östman, Larsmo

Peter Östman, KD

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Peter Östman, KD

Östman anser att EU har förlorat har medborgarnas förtroende.
- Man borde inte stifta så många lagar att ingen hinner se hur de förverkligas.

Östman tycker inte heller att marknaden inom EU fungerar som den borde.
- En bilhandlare kan inte köpa bilar från en tysk firma på grund av momsen. Marknaden fungerar inte trots att det finns en väldig potential där.

Enligt Östman behöver EU bättre och effektivare gränsbevakning för att till exempel hindra tiggare att röra sig i unionen. Samtidigt anser han att Finland behöver fler arbetskraftsinvandrare.

Sven Jerkku, Närpes,

Sven Jerkku, SFP

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Sven Jerkku, SFP

Jerkku är för ett finländskt NATO-medlemskap. Han anser att det är ett trygt alternativ. Han vill också minska byråkration i EU.
- Varför behöver man fylla i blanketterna varje år? Om uppgifterna är de samma så kunde man köra på föregående års blankett.

Bo-Göran Åstrand, Jakobstad,

Bo-Göran Åstrand, SFP

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Bo-Göran Åstrand, SFP

Enligt Åstrand sätts för mycket fokus på enbart ekonomi i dag. Han menar också att byråkratin har fått en alltför stor roll, i synnerhet för jordbrukarna.

Wivan Nygård-Fagerudd, Vasa,

Wivan Nygård-Fagerudd, SFP

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Wivan Nygård-Fagerudd, SFP

Nygård-Fagerudd vill gärna vara aktiv inom frågor som rör datasäkerhet, kultur och EU-stöd.
- Jag vill se till att ordet minoritetsspråk finns med när program görs och när stöd fördelas.

För att få behålla stöden till jordbruket skulle hon gärna ta utländska politiker till Finland. Enligt henne handlar det om att skapa förståelse för vårt geografiska läge.

- Det kan vi genom att förklara att vi har så kort sommar och släpa politiker till Finland till exempel i april.

Snusfrågan handlar främst om inkonsekvens, anser Nygård-Fagerudd.
- Jag är ingen vän av snus, och det är inte en stor valfråga, men för EU:s image är det kanske en viktig fråga.

Mats Nylund, Pedersöre,

Mats Nylund, SFP

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Mats Nylund, SFP

Därför vill han kompensera för klimat, kortare växtperiod och små åkrar som är villkoren i Finland.

Nylund anser att Finland borde ta emot fler flyktingar.
- Det har jag ansett i många år. Vi är ett rikt land.

Vad gäller snuset anser Nylund att var och en får bedöma hur viktig fråga det är.
- Det är en viktig symbolfråga, det är orättvist att snuset är förbjudet då tobak tillåts.

Marlen Timonen, Karleby,

Marlén Timonen, SFP

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Marlén Timonen, SFP

Enligt henne kunde parlamentet påverka länderna för att de till exempel ska ta i bruk en fungerande ungdomsgaranti. Timonen säger också nej tack till "Europas förenta stater".

- Nej vi ska inte vara en federation, inte som Amerika. Vi ska ha viss bestämmanderätt nationerna. Jag kan inte tänka mig en förbundsstat. Det tar bort friheten.

Alina Böling, Vasa,

Alina Böling, SFP

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Alina Böling, SFP

- Det handlar om att omförhandla de avtal vi har så att bördan fördelas jämnare mellan staterna. Då blir det också humanare för de flyktingar som vill komma in i EU.

Böling tycker att EU har ett demokratiunderskott i dag och vill se en demokratisering av institutionerna.
- Till exempel kommissionen har en stor inverkan på det ekonomiska beslutsfattandet, och det inverkar direkt på nationell nivå.

Enligt Böling kunde unionen föra en bättre utrikespolitik. Alla ska vara överens om vad man ska göra och vilket EU:s mandat är.

- Det betyder att den kommissionär som är ansvarig för utrikespolitiken har ett klarare mandat att till exempel förhandla med Ukraina och Ryssland, och att det kan gå snabbare, säger Böling i fråga om hur man kunde agerat i Ukraina-krisen.

Böling är en av få kandidater som väljer att svara på en fråga på franska, och hon klarar också uppgiften.

Antti Pesonen, Alajärvi,

Antti Pesonen, Självständighetspartiet

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Antti Pesonen, Självständighetspartiet

Självständighetspartiets Janus Putkonen från Alajärvi har valt att inte delta i Yles intervjuer.

Sjöbevakningen i västra Finland ordnad en sjöräddningsövning i Vasa skärgård på tidag eftermiddag. Bland annat övas eftersökningar på havet, evakueringar och att rädda människor som har hamnat i vattnet.

Sjöräddningsledningen från Åbo leder övningarna. Sjöbevakningsenheten från Vallgrund, Österbottens räddningsverks enheter från Replot och Vasa, Österbottens polisinrättnings båtpatrull samt sjöräddningssällskap från Molpe och Vasa deltar.

På onsdag är det dags. Då hör Vasa körfestival igång och det kommer att ordnas över 100 konserter runt om i staden och på olika håll i regionen. Sången ska komma till människan, det anser festivalens producent Erkki Mendelin.

Vasa körfestival är ett stort fem dagar långt internationellt sång- och körmusik-evenemang som ständigt försöker förnya sig.

- Det är mycket som har hänt sedan starten 1993, även om konceptet är detsamma. Det är en social och glad tillställning som samlar människor, säger Mendelin.

Något som arrangörerna satsar stort på i år är en barnkonsert.

- På söndagen ordnas en sprudlande allsångskonsert på Vasa stadsteater där bland annat Steinerskolans kör kommer att uppträda. Programmet går på både svenska och finska och är trevligt för både barn och vuxna.

Musiken är till för alla

Även de som har svårt att ta sig till de olika konserterna kommer att kunna njuta av körsång.

- Under veckan kommer vi att besöka servicehus och skolor. Körfestivalen är inte endast till för de som har möjlighet att klä upp sig och komma på konsert till Stadshuset, säger Mendelin.

Öppningskonserten äger rum på onsdag i Stadshuset klockan 19. På konserten uppträder barn- och ungdomskören Luritus, Karjalan Koivu (RU), Masterpiece Quartet (US), Kammerkood Head Ööd, Vend (EE), Jyväskylän Naislaulajat och Vasa Stadsorkester.

En björn har rört sig också i centrala Kristinestad. I går morse befann sig en björn på Vasagatan i närheten av finska högstadiet och gymnasiet.

Björnen tog sig själv bort från stadsområdet in i skogen. Polisen behövde inte gripa in på annat sätt än att de försäkrade sig om att björnen verkligen hade gått till skogs med hjälp av jaktlaget.

I veckoslutet rörde sig en skadad björn i närheten av centrum i Seinäjoki.

Polisen besvarar kritiken

Polisen fick en del kritik för att de gav order om att björnen i Seinäjoki skulle avlivas. Så här skriver Polisinrättningen i Österbotten i ett pressmeddelande:

Polisen försöker alltid i sin verksamhet undvika avlivande av djur om det bara är möjligt. Avlivandet är en sista utväg då övriga metoder prövats och situationen är sådana att man kan pröva dessa.

Som en alternativ lösning försöker man med hundar driva bort björnar som förirrat sig in på fel områden. En björn som rör sig i tätorter är dock i normala fall omöjlig att styra i rätt riktning.

Björnen är snabb i sina rörelser och då det är fråga om så kallade citybjörnar så gäller det även för polisen att vara snabb i sina beslut om åtgärder. Som den enda utvägen i liknande fall, brukar avlivande av björnen tyvärr vara det enda alternativet såvida björnen inte förstår att gå tillbaka till skogen.

Kulturen i Korsholm får nya krafter när Annica Reini tillträder som kultursekreterare i september. Museiverksamhet och kultursamarbete är grenar som Reini lägger extra tyngd på.

En förvånad och glad Annica Reini fick för en tid sedan meddelandet att hon valts till kultursekreterare i Korsholm. Även om Reini börjar axla för kulturlivet i Korsholm i september har hon redan visioner. Museiverksamhet ligger henne varmt om hjärtat, och arbetar för närvarande på Brage friluftsmuseum i Vasa.

- Muséer och främst de mindre hembygdsmuséerna är det som känns mest naturligt att ta fasta på, säger Reini.

Men som första uppgift kommer Reini att åka runt i kommunens föreningar och mindre aktörer för att ta del av deras behov och idéer. Och det är samarbete, samarbete och åter samarbete som Annica Reini vill fäster sig vid när hon funderar på hennes roll som kultursekreterare.

Ännu viktigare är det kulturella samarbetet när kommunernas ekonomi pekar på underskott. Arbete mellan och med mindre aktörer kräver inte lika mycket ekonomiska resurser.

Vad ser du själv som de största utmaningarna inom kulturarbete?

- Det är utan vidare att det inte längre finns någon talkoanda. Inom kulturarbetet är svårt att numer engagera folk på frivillig basis. Det kräver lite påhittighet och annorlunda projekt för att få folk att delta.

Reini säger också att det har blivit allt viktigare att beakta och lyssna på hur människor vill delta. Att lyssna kommer att bli ett av hennes viktigaste egenskaper som kultursekreterare i Korsholm.

- Jag ska inte göra kulturarbetet ensam utan allt ska göras tillsammans. Jag ska inte säga hur vi ska göra för det måste finnas en växelverkan mellan tredje sektorn och mig, säger Reini.

Karleby stad kan inte använda sig av förköpsrätt när det gäller försvarsmaktens gamla vapendepå i Karleby.

För en vecka sedan sålde staten vapendepån och flygstridsskolan i Kauhava till en grupp österbottniska affärsmän.

I normala fall kan en kommun åberopa förköpsrätt om kommuninvånarnas fördel kräver det. I det här fallet är det bara Kauhava stad som har förköpsrätt eftersom största delen av den mark som såldes finns i Kauhava.

Området i Kauhava är 130 hektar stort medan området i Karleby är 70 hektar. Hela affären gick lös på 4,5 miljoner euro.

Karleby stad har i flera års tid förhandlat om att få köpa vapendepå-området utan resultat.

Polisen tog fast en drogpåverkad man på måndag förmiddag i Vasa. Mannen misstänks för rattfylleri, strafffbart bruk av narkotika, trafikförseelse och framförande av fortskaffningsmedel utan behörighet.

Den 1974 födde mannen blåste 0 promille men uppträdde klart berusad. Mannen erkände för polisen att han tidigare under dagen använt narkotika.

Vasas energi- och klimatprogram samlade många nya idéer. Staden inbjöd under våren kommuninvånarna att föreslå energieffektiva idéer som en del av utarbetandet av energi- och klimatprogrammet.

Det totala antalet inkomna idéer, nära 150 stycken, var en positiv överraskning.

Miljövänliga idéer kom framför allt från enskilda personer. Enligt utvecklingschef Maija Alasalmi är det speciellt glädjande att också många idéer kom från företag.

Till de mest kreativa idéerna hör till exempel Nordens grönaste sjukhus, där de miljövänliga värdena skulle vara självskrivna. Sjukhusets uppvärmning och kylning skulle enligt visionären komma från havet.

Enligt en idé borde privat solkraft göras lönsam, så att överbliven elektricitet kunde matas ut i nätet och installationsfirmor från Vasa skulle få jobb. Även en idé om omvandling av översvämningsenergi från Kyro älv kom fram.

Om projekten och deras eventuella genomförande informeras under hösten 2014.

Lånförmedlingsföretaget Fixura med bas i Vasa öppnar kontor i Helsingfors och i Sverige. I dagsläget har företaget 35 000 kunder.

Företagets VD Mirja Palola säger att deras tjänster är efterfrågade. Hittills har största delen av deras placerarkunder kommit från Österbotten.

- Nu fördubblar vi våra försäljningskrafter och öppnar i Helsingfors, säger Palola.

Fixura för samman privata långivare och låntagare. De kommer sedan sinsemellan överens om lånet. Det enda Fixura får ut av det hela är en förmedlingsavgift för att ha fört samman långivaren och låntagaren.

År 2013 omsatte Fixura 2,2 miljoner euro, vilket är tre gånger mer än året innan. Sedan företaget grundades år 2010 har det förmedlat lån för 28 miljoner euro. År 2013 förmedlade man lån för 15 miljoner euro.

Vinsten för 2013 var dock rätt blygsam: 134 000 euro efter skatt. Det är ändå Fixuras bästa resultat så här långt.

Det hela fungerar så att låntagarna registrerar sig via nätet och sätter upp villkor för låntagande, bland annat hur hög ränta de är beredda att betala. Långivarna eller placerarna å sin sida träffar oftast en av Fixuras förmedlar före de fattar beslut om att låna ut pengar.

När placerarens och tagarens villkor möts kan pengar lånas ut. Men det är aldrig bara mellan två personer som pengar utbyts.

- En låntagare får alltid lån av flera placerare och en placerare lånar alltid ut åt flera tagare. På det sättet minskar riskerna, säger Palola.

Personerna är anonyma, ingen vet vem de lånar till eller lånar från. Men till vad lånar folk pengar?

- Till renovering, bilar, resor. Men också till det att man vill betala bort gamla lån med ett lån med lägre ränta, säger Palola.

Men har man betalningssvårigheter får man inte bli kund på Fixura.

Vad händer då om någon inte betalar tillbaka sitt lån?

- Vi har en samarbetspartner som tar hand om indrivningen. Långivaren behöver inte bekymra sig om det.

Det händer givetvis att man måste ta till indrivning. Enligt Palola fungerar indriviningsprocessen bra i Finland.

Fixura har mötts med misstänksamhet på grund av snabblånens inte helt fläckfria rykte.

- Då och då får vi frågan om vår verksamhet är samma som snabblåneverksamheten. Då förklarar vi att vi inte har något med snabblån att göra. Vi kontrollerar våra kunders bakgrund, säger Palola.

Palola påpekar dock att det skulle hjälpa dem om Finland skulle införa ett positivt kreditregister. Finland är ett av endast tre länder i Europa som inte har ett register.

- Då skulle vi se alla lån som en person tagit. Om det rör sig om många lån finns risken att personen inte klarar av att betala tillbaka alla. Nu ser vi endast om ett lån redan har gått till indrivning.

Till hösten inleder Fixura sin verksamhet i Svrige. Man öppnar också ett kontor i Tyskland mot slutet av året.

Lastpallar sattes i brand på Rådhusgatan i Jakobstad på torsdag kväll. I Karleby blev det våldsamt när en man stal en mobiltelefon.

Lastpallarna fanns bredvid en industrifastighet i tegel. Brandkåren lyckades släcka branden utan att större skador uppstod.

Tre pojkar kring 12 år gamla sågs på platsen kring en timme före branden. Polisen ber om tips på 0295 415 804.

I Karleby bad en man om att få låna en telefon av ett par. I stället sprang han iväg med telefonen.

Paret sprang efter varpå tjuven slog till kvinnan i axeln och mannen i ansiktet. En utomstående man fällde tjuven till marken.

Tjuven fortsatte härja när polisen dök upp och försökte bland annat sparka poliserna.

Två arbetare skadades på Boliden Kokkola Ab 2011 på grund av brister i arbetssäkerheten. Domen kommer på fredag.

Företaget och två av dess ansvarspersoner negligerade sina plikter att informera arbetarna om arbetssäkerheten. På grund av detta skadade sig två personer vid två olika tillfällen.

Åklagaren idkar på bötesstraff för företaget och de två ansvarspersonerna.

Det är igen dags för skolbarnen att avsluta sitt läsår och påbörja det efterlängtade sommarlovet. I Sverige har många skolor slutat ha sina skolavslutningar i kyrkan, men i Gerby skola i Vasa håller man fortfarande fast vid traditioner.

Skolans rektor Fredrik Sundell har diskuterat saken med föräldrar och elever, och kommit fram till att det här är en tradition som hör till våren när eleverna slutar skolan.

- Det är ju ändå en tradition som vi för vidare. Nog kan jag förstå om man har en skola med mycket elever från andra trossamfund, så då måste man omvärdera och fundera. Många av psalmerna och olika traditioner man har i skolorna är en del av vår identitet. Jag tycker inte man ska bryta de traditionerna för lätt i alla fall.

I Gerby skola finns det också elever från andra trossamfund, men än så länge har det inte uppstått några problem.

- Det har inte dykt upp några sådana frågeställningar, så det har inte varit något problem. Det är självklart att ifall det är någon som ifrågasätter det här, så tar vi det upp till diskussion.

"Den blomstertid nu kommer" ljuder i kyrkan

I Vasa övningsskola håller man inte skolavslutningen i kyrkan, men enligt ledande rektor Gun Jakobsson är det inte på grund av att man vill vara alla religiösa samfund till lags.

- Det är inget medvetet val. Nog sjunger vi den blomstertid, ifall den nu ens kan anses vara religiös. Jag anser att det är en skolavslutningssång.

Även i trefaldighetskyrkan kommer "Den blomstertid nu kommer att" att ljuda på lördag, då Gerby skolas elever firar läsårets sista skoldag.

- Självklart, den hör till, absolut, konstaterar Sundell.

Cirka 43 000 besökare. Det har Wasa Teater haft under spelåret 2013-2014.

De föreställningar som lockade mest publik var Fighting Star, Pjäs elo pjas med humorgruppen KAJ och Askungen.

Fighting Star hade en publiksiffra på nästan 14 000 åskådare efter 59 föreställningar. KAJ skulle enligt den ursprungliga planen ge tre föreställningar. Det blev till slut hela 24 stycken.

- Det är fina siffror. Det brukar röra sig om mellan 35 och 40 000 besökare per spelår, säger Wasa teaters informatör Jan Fröjdö.