En segelbåt från Baltic Yachts fick i lördags det prestigefyllda priset årets segelbåt vid World Superyachts Awards i Amsterdam. Därtill utnämndes den 107 fot långa yachten Inukshuk till bästa båt i 30-40 meters klassen.

Segelbåten levererades ifjol till ägaren och för varvet är priset av stor betydelse med tanke på marknadsföring och försäljning.

Interiör Interiörbild Bild: Jeff Brown Superyacht Media

Segelbåten är 32 meter lång och nästan 7,5 meter bred. Vikten är 78 ton. Båten har ett vacuminjicerat lätt kolfiberskrov, kolfiberrigg och sänkköl. Vid prisutdelningen tog juryn bland annat fasta på att varvet lyckats kombinera hög prestanda med bekväm cruising.

I år kommer Baltic Yachts att leverera två nybyggen, en 108 och en 116 fots segelbåt. Därtill har varvet haft in båtar för uppdatering. I produktion ligger just nu en 115 fots och en 175 fots båt.

Orderstocken på Baltic Yachts ger jobb åt varvets 200 anställda långt in på 2016.

I Karleby får brandstationen en ny släckningsbil. Den nya bilen utrustas speciellt för att kunna släcka bränder på storindustriområdet.

Bilen får bland annat redskap för att stoppa kemikaliebränder. Bilen kostar 370 000 euro och Karleby betalar 300 000 medan brandskyddsfonden bidrar med 70 000 euro.

Den nya brandbilen kommer till Karleby om ungefär ett år. Den gamla bilen börjar användas av Karleby FBK.

Vasaborna får säga till om gatorna. En enkät om den samhällstekniska servicen utförs i nästan 30 städer och kommuner i Finland.

Tusen Vasabor kommer under den närmaste tiden att få en enkät om den samhällstekniska servicen 2014. Syftet är att kartlägga åsikter bland stadsborna gällande t.ex. skötseln av gator och parker.

Med hjälp av enkäten granskas även avfallsservicens funktionsduglighet, vattenförsörjningen, räddningsväsendets tjänster samt miljöns trivsamhet. Undersökningsresultaten visar inte bara Vasabornas åsikter, utan också om de jämfört med övriga Finland ger servicen bättre eller sämre betyg.

- Kommuninvånarnas åsikter är viktiga för oss och därför hoppas vi att enkäten besvaras i riklig mängd, säger kommunteknikens ledare Markku Litmanen.

Undersökningsresultaten färdigställs i augusti.

Kommunstyrelsen i Malax oroar sig för det ekonomiska underskottet. Därför bildar man nu en arbetsgrupp.

Kommunens två senaste bokslut har resulterat i märkbara underskott. Det ackumulerade överskottet har minskat från 3,66 miljoner euro till knappt 1,61 miljoner euro.

Årets budget är också uppgjord med ett underskott och ekonomiplanen visar negativa årsresultat för åren 2015 och 2016. Om motsvarande takt fortsätter förskjuts kommunens överskott inom kort till ett underskott.

Styrelsen konstaterar att kommunen för att kunna balansera upp ekonomin på lång sikt bör inleda arbetet med ett åtgärdsprogram och tillsätter därför en arbetsgrupp för ändamålet.

Renoveringen av hälsovårdscentralen kör igång

Nu inleds också renoveringen av hälsovårdscentralens A-del. Anbuden för renoveringen har behandlats och den sammanlagda summan för de billigaste enbuden är cirka 330 000 euro.

Totalrenoveringen av hälsovårdscentralen beräknas kosta över 7 miljoner euro. Malax står för 70 procent och Korsnäs för 30 % av kostnaderna.

Nytt bostadsområde i Åminne

I Åminne planerar man bygga ett bostadsområde. Kommunstyrelsen godkänner den senaste planen för området som innebär 21 nya tomter för bostadshus.

Planen läggs ut till påseende och går efter det till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

Två veckor före påsk söndrade någon fönstren till Mohammed Moradis pizzeria i Vasa. Moradi säger att han innan blev utsatt för rasistiska verbala påhopp och efter stängningen hade någon försökt slå in fönstren till hans restaurang.

- Jag mår dåligt. Jag kan inte sova, min rygg gör ont och mitt blodtryck är högt, säger Moradi.

Han väntar fortfarande på att reparatören ska komma och fixa fönstren. Och under tiden går hans verksamhet dåligt.

- Alla går förbi och ingen vågar komma in när de ser hur fönstren ser ut. Jag får slänga mat. Tidigare kunde jag få in 1500 euro på en helg, nu får jag vara glad om jag får in 200, säger Moradi.

"Svårt att tolka rasistisk bakgrund"

På Österbottens polisinrättning säger Mikael Appel att skadegörelse av det här slaget inträffar varje vecka.

- Nu och då får vi också in anmälningar av typen skadegörelse som kan ha rasistisk bakgrund. Men det är svårtolkat, säger Appel.

Straffet för skadegörelse är allt från böter till fängelse.

Moradi säger att polisen har fått fast den eller de personer som utfört skadegörelsen.

Sprids på Facebook

Yle Österbotten uppmärksammades om fallet genom ett foto på Facebook som delats över 200 gånger på mindre än ett dygn. Fotot visar Moradis söndriga fönster. Bildtexten uppmanar alla att besöka hans restaurang och stöda hans verksamhet..

Mohammed Moradi har varit företagare i åtta år. Han jobbar femton timmar per dag, sju dagar i veckan. Han upplever att främlingsfientligheten blivit större i Vasa.

- Det är svårt att vara utländsk företagare i den här stan. Men ni får kolla allt på min verksamhet. Jag betalar skatt och pension.

Hur kan vi utveckla Vasa centralsjukhus verksamhet? Den frågan ställer nu sjukhuset till sjukvårdsdistriktets invånare.

Sjukhuset vill involvera invånarna i planeringen av den framtida strategin via en enkät.

- Det räcker inte att vi själva vet att vi erbjuder en högklassig och människonära vård, utan även våra patienter och anhöriga måste uppleva att vården är av hög kvalitet. Vi vill höra befolkningens tankar om vad de upplever som en högklassig vård, säger chefsöverläkare Auvo Rauhala.

Vasa centralsjukhus framtidsstrategi diskuteras samtidigt som den planerade vårdreformen medför förändringar i hälso- och sjukvårdens strukturer. Resultaten från enkäten kommer att användas i samband med utvecklingen av sjukhusets verksamhet och planeringen av framtidsstrategin. Via enkäten kan invånarna i distriktet direkt påverka sjukhusets framtid.

- Vi samlar regelbundet in respons från patienter och anhöriga, men nu vill vi även nå dem som inte tidigare har behövt använda sig av sjukhusets tjänster, säger Rauhala.

Inte bara vård

Responsen behöver nödvändigtvis inte gälla endast vården. Enligt administrativa överskötaren Marina har sjukhuset redan fått mycket respons angående parkeringen.

- Det är väldigt viktigt för folk att det är lätt att hitta en parkeringsplats. I dagsläget är det inte så lätt, säger Kinnunen.

Enkäten hittas på centralsjukhusets webbsidor och i tidningen Hembesöket, som delas ut till alla i sjukvårdsdistriktet.

Malax Ishall Ab har blivit tilldelade 310 000 euro i stöd för byggandet av ishallen i Pixne i Malax. En ishall i Malax har diskuterats sedan 2007 och bygget hängde på statsstödet, som man nu alltså har fått.

Det är Undervisnings- och kulturministeriet som beviljat stödet.

- Det är troligt att bygget nu blir av, säger Stefan Väglund, styrelseordförande för Malax Ishall Ab.

Ishallsbygget finansieras också via försäljning av aktier och via ett lån på 400 000 euro, som Malax kommun går i borgen för.

Det finns över 60 ishockeyjuniorer i Malax som i dagsläget åker till Närpes eller till Vasa för att träna.

Läs också:

Malax hoppas på egen ishall

Lillkyro hälsostation börjar byggas till hösten om allt går enligt planerna. Projektet går lös på cirka 4,2 miljoner euro.

Hälsostationen är en av investeringarna som ingår i samgångsavtalet mellan Vasa och Lillkyro. På onsdag kväll godkände direktionen för Vasa Hussektor stationens huvudritningar utan invändningar.

- Konkurrensutsättningen görs i juni och så är det meningen att byggandet börjar till hösten. Det går helt enligt tidtabellen, säger lokalitetsdirektör Per Strömman.

Stationen ska vara klar före slutet av år 2015.

Stadsfullmäktige har reserverat sammanlagt strax över 4 miljoner euro för byggandet.

Personalen inom den svenskspråkiga grundutbildningen i Vasa minskade under 2013. Samtidigt ökade sjukfrånvaron. Men sett till helheten gick sjukfrånvaron faktiskt ner.

Det här konstateras i personalberättelsen för verket för fostran och utbildning i Vasa stad. Sjukfrånvaron låg på 14,12 dagar per person och minskade med strax under en halv dag jämfört med 2012. Siffran för hela stadens personal var 14,08 dagar per person.

Men inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen ökade sjukfrånvaron med 2,5 dagar till 13,2 dagar per person.

- Orsaken till det är några långa sjukledigheter, säger vikarierande personalchef Maarit Broms.

Samtidigt gick frånvaron ner med nästan lika mycket på den finskspråkiga sidan, till strax under 10 dagar per person.

Sparkraven inte boven

Utbildningssektorn har sparkrav likt de övriga sektorerna inom staden. Under 2013 minskade personalen inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen med 16 personer, från 181 till 165. Minskningen har skett bland de visstidsanställda.

Broms tror dock inte att det är sparkraven som ligger bakom den ökade sjukfrånvaron.

- Det borde undersökas närmare men jag skulle inte koppla ihop dem. Jag har den bilden att det är några långa sjukfrånvaron som ligger bakom siffrorna, säger Broms.

På den finskspråkiga sidan ökade å sin sida antalet anställda. Det här förklaras med att personalen i Lillkyro fördes över till Vasa.

Tuff höst

De sparkrav som ställdes förra hösten innebar att vikarier fick anställas endast om det riktigt knep.

- Det har varit tufft för personalen. Men de har jobbat föredömligt och säkert har en del också kommit på jobb trots att de varit sjuka, säger Broms.

Sparandet syns också på den högsta nivån. I januari gick direktören för verket för fostran och utbildning, Harry Swanljung, i pension. Den tjänsten sköts nu på sidan om av några personer, berättar Broms.

Kommer det att minskas på personalen under 2014?

- Vi har fått ett mål uppsatt för oss som betyder färre årsverken. Så jag säger ja. Men all lagstadgad verksamhet kommer att skötas.

Nu kan det hända att enspråkigt svenska Närpes blir en tvåspråkig stad. Frågan aktualiserades i och med att den enspråkigt svenska staden förlorar språktillägget genom statsandelsreformen.

Ett förslag har lagts fram av ministerarbetsgruppen Halke för att justera för de städer och kommuner som förlorar på statsandelsreformen. Förslaget är att gör det frivilligt att ansöka om att bli en tvåspråkig stad.

- Jag tycker att det är en bra möjlighet, säger stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist i Närpes.

Delade åsikter bland Närpesborna

Ute på stan i Närpes går åsikterna i sär.

- Närpes kan mycket bra bli en tvåspråkig stad. Jag tror inte att det blir något annorlunda.

- Jag tycker att det kan bli en tvåspråkig stad. Jag har inga problem med att tala finska.

- Det är lite kortsiktigt om det bara är för att få lite extra pengar. Jag tycker inte om det.

- Det tycks vara bra för ekonomin att vara tvåspråkig men det är bra tycker jag att vara enspråkigt svensk så att svenskan lever vidare.

Kan bli verklighet vid årsskiftet

Just nu väntar staden på statsrådets brev som ger tjänstemännen och politikerna rätt att anhålla om att få bli en tvåspråkig stad.

- Senast i höst hoppas vi att vi får ta ställning till den här frågan. Då kunde vi vara tvåspråkiga från och med årsskiftet och få mer statsandelar.

Enligt Lindqvist är de extra statsandelarna av stor betydelse för Närpes.

- Det är minst en procent på den kommunala skattesatsen.

Enspråkigt svenska Larsmo och Korsnäs har också de möjligheten att bli tvåspråkiga för att inte förlora på statsandelsreformen.

Gunilla Luther-Lindqvist och Marita Brandt åkte iväg i början av veckan och återvänder till Jakobstad på fredag kväll. Resan gick via Ukraina till Turkiet och staden Ganziatep som är deras bas.

I Ganziatep finns ett stort antal syriska flyktingar men ingen kan säga exakt hur många. Gunilla Luther-Lindqvist gör bedömningen att varannan familj som kommer emot på gatorna i staden är syriska flyktingar undan inbördeskrigets fasor.

Nada-Nord får hjälp av SREO

Föreningen Nada-Nord kan inte operera på egen hand bland syriska flyktingar för att föra fram den hjälp man samlat ihop till i Finland. Föreningen samarbetar med en syrisk organisation kallad SREO.
SREO står för Syrian Research and Evaluation Organisation. Den här organisationen har enligt Gunilla Luther-Lindqvist en gren också i Helsingfors i Finland.

Nada-Nords hjälp består främst av pengar till flyktinglängren. Men hjälpen förs fram på ett personligt plan och direkt till enskilda individer med stöd av SREO.

52 personer i två rum och kök

Nada-Nord försöker föra fram hjälpen direkt till de familjer som har de största behoven. Enligt Gunilla Luther-Lindqvist får flyktingarna i lägren någon sorts hjälp och därför engagerar sig Nada-Nord inte i dem.

- Vi såg en lägenhet i Ganziatep där det bodde 52 personer i två rum och kök. Det fanns inte en pryl, ingenting i rummen förutom madrasser. Männen i det ena rummet, kvinnorna i det andra. Hälften av dem var barn. Det var så gripande, säger Gunilla Lindqvist-Luther.

Bland personer i lägenheten fanns en sexbarnsfar som hade skador i ryggen av granateld och var arbetsoförmögen, via Nada-Nord fick han pengar till en operation.

Nada-Nord kommer också att besöka ett sjukhus i staden Kilis som ligger vid den syriska gränsen. Där försöker de få kontakt med organisationen Läkare utan gränser och tanken är att Nada-Nord skall bidra med medel för att skaffa bland annat proteser åt personer som förlorat armar och ben i striderna i Syrien.

Vad händer sen?

Föreningen Nada-Nord har inga klara planer på en fortsättning efter den här hjälpinsatsen men det är möjligt att det blir en fortsättning.

- Spontant känns det att vi vill fundera hur vi kunde hjälpa till i fortsättningen. Människorna saknar filtar, dynor. Vår dröm är att kunna skicka iväg en långtradare från Finland och det borde ske innan vintern kommer. Vi förstår inte hur de här människorna skall överleva vintern, säger Gunilla Luther-Lindqvist.

Rettig ICC överväger att lägga ned produktionen av värmebatterier i Jakobstad och inleder samarbetsförhandlingar idag. Över hundra anställda berörs.

Samarbetsförhandlingarna berör högst 110 av Rettig ICC:s 130 anställda i Jakobstad och kan leda till uppsägningar. En del kan avgå med förtidspension.

Orsaken till att Rettig överväger att lägga ner produktionen i Jakobstad är att efterfrågan på värmebatterier i Europa har minskat. Rettig ICC har i dag överkapacitet vilket innebär höga produktionskostnader.

Produktionen flyttar till andra fabriker i Europa, främst till Rybnik i Polen där produktionskostnaderna är lägre.

Socialdemokraterna inleder sin partikongress idag i Seinäjoki. På fredag ska partiet välja ny ordförande.

Victor Kock och Johanna Överfors, från Pedersöre, samåker till kongressen och ett givet samtalsämne i bilen blir säkert ordförandevalet eftersom de två har olika åsikter om vem som ska bli partiets nästa ordförande.

Johanna Överfors stöder nuvarande partiordförande Jutta Urpilainen och Victor Kock vill se Antti Rinne som ny ordförande.

- Jag tycker vi behöver få en förändring i partiet, säger Victor Kock. Framför allt är väljarunderstödet på en historiskt låg nivå. Jag är fotbollsspelare och har spelat fotboll i 30 år. Inom fotbollen är det ju väldigt vanligt att de byter tränare då det går dåligt. Det är ju svårt att byta hela laget. I dagsläget tycker jag socialdemokraterna har gått mot en situation då vi försöker byta ut våra supportrar. Det tycker jag är en farlig väg att gå, säger Kock.

Partiarbete är lagarbete

- Ingen ordförande lyfter ju ett parti ensam. Jag ser ju nog partiarbete som lagarbete. Det som skulle vara viktigt för socialdemokraterna nu är att få arbetet organiserat på ett effektivt sätt. Vi har ett partikansli - vilken är deras uppgift. Vi bör definiera vilka uppgifter, distriktens uppgifter, distriktsordförandenas uppgift, ordförandens uppgift och också partiets viceordförandens uppgifter. Det här är sådana saker som har varit lite oklara. Det här hoppas jag det blir ändring på oavsett utgången på fredag, säger Johanna Överfors.

Också Johanna Överfors ser bekymrat på de låga opinionssiffrorna.

- Alla inom partiet är oroliga för det.

Men du ser inte att det är skäl att byta ordförande?

- Klart man kan se att det kunde vara en lösning att byta ordförande, klart det kan bli en vitamininjektion att göra det. Men jag har fortfarande att Jutta är mera lämpad. Det här är ett val mellan två personer. Jutta ser mera att vi är allas parti och alla ska kunna rymmas in som socialdemokrat och jobbar för helheten, säger Johanna Överfors.

Hurudan är Rinne då?

- Nå, inte säger jag att han utesluter någon, men han kommer ju trots allt från en mindre intresseorganisation och det budskap som jag har fått till mig av Rinne är att han pratar väldigt mycket för just de här människorna. Jag känner kanske att hur är det med mig då som inte är aktivt organiserad arbetare och det är inte synd om mig på nåt sätt. Hur är det med sos som är småföretagare och har det hyfsat bra. Ryms vi med här?

- Jag anser ju precis som Johanna att det är ju ingen patentlösning att byta ordförande. Men som sagt, en vitamininjektion är det. Men vi behöver nog ändra på partiets linje över helas linjen. Vi har en anslutningsgrad i facket bland löntagare som ligger över 70 procent. Det är där socialdemokratin ska arbeta. Alla som är delaktiga i facket räknar jag till Rinnes stödgrupp. Jag tycker inte vi kan utesluta någon. Jag tycker Rinne representerar det som socialdemokratin egentligen är, säger Kock.

Victor Kock ser att man kan dela in intresseorganisationerna i tre grupper:

- Den 40 procent som har minst inkomster skulle vinna direkt på en socialdemokratisk politik. 40 till 70 procent skulle kanske inte vinna direkt ekonomiskt, men de skulle vinna på att ha ett skyddsnät att falla tillbaka på ifall något händer. Den rikaste 30 procenten skulle förlora ekonomiskt, men de skulle vara socialdemokrater av en ideologi. Där tycker jag socialdemokratin i dag har missat lite, säger Kock.

500 delegater ska välja ordförande och många talturer kommer att hållas före det. Kommer något att ändra under talturerna tror ni?

- Sannolikt, men jag tror nog största delen har bestämt sig redan. Det kommer att bli ett väldigt jämnt val. Jag vill betona att vi kommer att få en bra ordförande vem av dem som än blir vald på fredag. Det är i fältet som jobbet måste göras, säger Victor Kock.

- Det som är väldigt viktigt för oss socialdemokrater, hur det än går på fredag, är att vi kan ställa oss bakom vår valda ordförande. För gör vi inte det så lyckas inte våra ambitioner att vi i nästa riksdagsval ska vara det största partiet, säger Johanna Överfors.

- Jag har inga som helst problem att ställa mig bakom Jutta Urpilainen om hon vinner ordförandekampen. Som sagt vi har en bra ordförande, men jag tycker vi behöver bytet som en injektion. Men det är ju framför allt linje inom socialdemokraterna som behöver ändras.

Flera motioner behandlas

Från Pedersöre tar delegaterna med sig en motion som handlar om strejkrätten och et försvar av den.

- Under den internationella arbetarorganisationen årliga kongress i år hoppas jag att Finlands representanter kommer att ta strejkrätten i aktivt försvar, eftersom arbetsgivarna 2012 gick till hårt angrepp mot strejkrätten. Det har fått direkta konsekvenser, till exempel i Kambodja i januari sköts fyra strejkare av polisen. Det här är en hjärtefråga för mig, säger Victor Kock.

- Vi har ju också ett bildningsprogram som vi ska godkänna. Där finns en del intressanta punkter, band annat att göra förskolan obligatorisk redan från fyra års ålder och avgiftsfri dagvård. Här är frågor som kommer att engagera, säger Johanna Överfors.

Silja Koivisto från Malax är på väg till Japan för att jobba som språklärare i ett år i staden Nagoya i sydöstra Japan.

Koivisto har varit intresserad av Japan sen början av tonåren. Hon berättar att hon kan japanska så att hon förstår och talar språket själv, men att skriva och läsa japanska är svårare. Hon har studerat japanologi vid Vasa universitet.

- Då lärde jag känna Japan, kulturen och språket. Efter ett besök i Japan stod det klart för mig att jag vill flytta dit, säger Koivisto.

Från början var det den japanska populärkulturen som gjorde att Koivisto blev intresserad av landet.

- När jag studerade japanologi förstod jag att det här är landet för mig, säger Koivisto.

Svårt att få hyra bostad

Koivisto tror att det kommer att bli spännande att bo i Japan, även om hon redan han en hel del kunskaper om landet från sina studier. Bland annat att hitta en bostad kan vara svårt för en utlänning i Japan.

- Jag kan inte söka en egen bostad när jag är här eftersom japanerna inte vill hyra ut till utlänningar utan att träffa dem, säger Koivisto.

Koivisto kommer därför att åtminstone i början dela lägenhet med nio andra.

- Det roligaste med att bo i Japan blir att få bekanta sig med landet på riktigt eftersom jag bara varit där som turist förut, säger Koivisto.

Finland populärt bland japaner

Finland har varit populärt bland japaner i många år och Koivisto tror att vår natur är det som fascinerar japanerna.

- Det är så mycket natur här och det har de ju inte själva. Här är tyst och lugnt och vackert. Dessutom är våra kulturer också liknande, även om de också är väldigt olika, säger Koivisto.

Den japanska populärkulturen lockar också finländare, även om Koivisto påpekar att den bild man får av Japan i Finland inte nödvändigtvis stämmer överens med hur det är i Japan.

Botnia Marin blir huvudsponsor för ishallsprojektet i Malax. Ishallen kommer troligen att få namnet Targahallen.
Malax Ishall Ab beviljades på onsdagen statsstöd för ishallsbygget och byggstart ska det bli i höst.

Den planerade ishallen i Malax har engagerat på flera plan i kommunen. 563 provatpersoner och 47 företag har tecknat aktier till ett totalt värde av 119 000 euro i projektet. Det, i kombination med statsstödet på 310 000 euro och ett lån på 400 000 euro, som Malax kommun går i borgen för, gör att styrelsen för ishallsbolaget nu är säkra på att hallbygget blir av.

Byggstart nästa höst

- Det ska mycket till om vi inte har en egen ishall i Malax hösten 2015, säger Stefan Väglund som är styrelseordförande i Malax Ishall Ab.
Hallen ska byggas på samma plats där det idag står en hockeyrink invid idrottsgården i Pixne.

Kommunens roll i ishallsprojektet är förutom borgensförbindelsen ett avtal om att köpa istid för 20 000 euro per år. Dessutom kommer kommunens plan att sköta isen i hallen.
- Det innebär att malax kommuns kostnader för ishallen är närmare 10 000 än 20 000 euro per år, säger tf kommundirektör Mikko Ollikainen.
- Ishallsbygget innebär alltså inte att kommunens investeringsbörda skulle öka, säger Ollikainen, som poängterar att hallbygget inte tar resurser från t.ex skola eller vård.

Botnia Marin går in som huvudsponsor i ishallen och allt tyder på att hallen, då den är klar, får namnet Targahallen.
- En ishall i Malax är en satsning på unga och på framtiden som Botnia Marin gärna är med om, säger vd Johan Carpelan.

Läs också: Malax ishall fick statsstöd

Två män dömdes på torsdagen till fängelse i Mellersta Österbottens tingsrätt för grovt narkotikabrott. De hade innehaft och handlat med amfetamin, subutex och hash. Domen blev 10 månader respektive 8 månaders fängelse.

Enligt rätten var brottet grovt eftersom det är farliga droger och mängderna var stora. Det största enskilda partiet var på 100 gram amfetamin.

I samma rättegång dömdes ytterligare sju personer till böter för att ha använt eller sålt mindre mängder narkotika. Böterna blev från några hundra euro per person.

Karleby Energi sänker sina priser för tillsvidare gällande elenergiavtal från och med 1 juli med fyra procent. Grundavgifterna förblir oförändrade. Priset på de tidsbundna avtalen ändras inte.

Sänkningens betydelse för en kund som bor i höghuslägenhet och med en årsförbrukning på 2 000 kWh är ungefär fem euro, för en kund med en årsförbrukning på 5 000 kWh ungefär 13 euro och för en kund med eluppvärmning och en årsförbrukning på 18 000 kWh ungefär 45 euro i året.

Sänkningen förklaras av att marknadssituationen har ändrats.

Jakobstads energiverk beslöt sänka priset tillfälligt från maj till september med anledning av att börspriset på el gått ner.

Ekonomie magister Kim Biskop har valts till ny vd för andelslaget KPO. Biskop har gått den långa vägen och började jobba inom andelsrörelsen redan på skol- och studietiden.

Senast har Biskop har varit ekonomidirektör på KPO och har arbetat som tf vd efter att den tidigare vd:n Arttu Laine blev SOK:s fältchef.

Det blev ingen målrik kväll i herrarnas fotbollsliga på torsdagen, men den fulla omgången i herrarnas fotbollsliga innehöll desto emr dramatik. Målvakten Jesse Öst blev Jaros hjälte i matchen mot VPS när han räddade en straff, och HJK säkrade tre poäng efter ett mål på stopptid.

Jaro - VPS 1-0
1-0 Emet (68 min)
Björk 78 min misslyckad straff

FF Jaro har inlett säsongen fint och vann med 1-0 över VPS i säsongens första Österbottensderby.

Första halvlek var målfri men i den 68:e minuten satte Jonas Emet in 1-0 i nedre hörnet.

VPS fick en chans att utjämna när Lasse linjala fälldes i straffområdet med drygt tio minuter kvar att spela. Tony Björk lade straffen, men Jesse Öst anade vart skottet skulle gå och plockade bollen.

Jaro - VPS | Sportinslag

1 min 36 s

Spela upp klipp på Arenan: Jaro - VPS | Sportinslag

HJK - IFK Mariehamn 1-0
1-0 Savage (90+8 min)

I Helsingfors såg det ut att gå mot en mållös poängdelning när öborna från Åland kom på besök. Stopptiden var inne på sin åttonde minut när Demba Savage satte in segermålet och Mariehamn fick ta båten hem med noll poäng i bagaget.

KuPS - RoPS 1-0
1-0 Colley (66 min)

KuPS tog säsongens öppningsseger när laget mötte RoPS på hemmaplan. Tack vare mål av Omar Colley i den 66. minuten kunde KuPS ta hem tre poäng och stiga förbi TPS och bort från ligajumboplatsen.

KuPS - RoPS | Sportinslag

27 seconds

Spela upp klipp på Arenan: KuPS - RoPS | Sportinslag

MYPA - TPS 4-1
1-0 Abdulahi (41 min)
2-0 Sihvola (57 min)
2-1 Brown (67 min)
3-1 Pinho (69 min)
4-1 Pinho (86 min)

MYPA som på torsdagen fick veta att de får kvala in till Europaligan firade med att utklassa TPS med 4-1. Denis Abdulahi gjorde sitt fjärde mål för säsongen när han gjorde öppningsmålet strax före paus. Pinho gjorde för sin del två mål i TPS-nätet.

MYPA - TPS | Sportinslag

2 min 14 s

Spela upp klipp på Arenan: MYPA - TPS | Sportinslag

FC Lahti - FC Inter 0-0
FC Lahti och FC Inter spelade en mållös match. Närmast mål kom hemmalagets Tuco som smällde bollen i ribban fem minuter före matchens slut. rafael tog returen men lyckades itne sätta in bollen.

SJK - FC Honka
Målfattigt blev det också i Seinäjoki när nykomlingen SJK nollade FC Honka-

Företagarna, invånarna, miljön och besökare ska gynnas. Det är utgångspunkten för Korsholms strategi för världsarvet som fick grönt ljus i utvecklingssektionen och nu går till kommunstyrelsen.

Turismen ska skapa arbetsplatser och intäkter och i framtiden ska ett ansenligt antal personer vara sysselsatta med att erbjuda tjänster åt väldefinierade kundsegment. Så skriver man i kommunens strategi för världsarvet. Men det är inte kommunens roll att bedriva verksamheten. Kommunen ska skapa förutsättningar för företagare och föreningar att arbeta på ett hållbart sätt.

Paddlare, fritidsfiskare, fågelsskådare och vandrare nämns som exempel där förutsättningarna är störst att skapa internationellt konkurrenskraftiga naturupplevelser.

Logistiskt nämns vägnätet som ett problem. I Replot tvingas besökaren välja norrut mot Björkö eller söderut mot Vallgund. En väg som sammanbinder Björkö med Malskäret skulle göra det möjligt att ta sig runt öarna utan att återvända samma väg man kom.

Aktiebolaget Havets Hus Ab har ett aktiekapital som gör det möjligt att bygga besöksmålet och innehållet borde man börja planera våren 2014.

I strategin nämns en rad redan befintliga turistsatsningar och hur man kan satsa vidare på dem. Som mätbara resultat för att se om satsningarna ger något nämns besökarantal, omsättning och arbetsplatser. Allt hoppas man ska uppvisa stigande siffror.

Korsholms strategi för världsarvet gäller 2014 - 2020.