Mårten Boström debuterade på långdistans i mästerskapssammanhang genom att vara 14:e i finalen i orienterings-EM i Portugal. Jani Lakanen var bästa finländare med en åttonde plats.

Segern i tävlingen gick till Daniel Hubmann från Schweiz. Schweizaren besegrade tvåan Olav Lundanes från Norge med 25 sekunder. Fredrik Johansson från Sverige knep EM-brons.

Fredric Portin som var snabbast i sitt kvalheat hade en misslyckad dag i terrängen i Portugal. Portin förlorade med 14 minuter åt segraren Hubmann och blev 40:e.

För Boström gav tävlingen viktig information med tanke på säsongens fortsättning. Boström var så nöjd med sin insats att han nu bestämt sig för att sikta på långdistans även i sommarens VM-tävlingar i Italien.

-Det känns att det går att kombinera sprint och långdistans riktigt bra, så jag håller fast vid drömmen om att få löpa båda distanserna i VM, sade Boström.

-Det jag har mest att lära mig handlar om att fördela mina krafter. Jag startade för konservativt, och har för mycket krafter kvar på slutlänken, men det blir bättre med några starter på långdistans, tillade sprintvärldsmästaren från förra året.

Också damsegern till Schweiz

På damernas långdistans var Judith Wyder från Schweiz snabbast. Hon besegrade tvåan Svetlana Mironova från Ryssland med nästan en och en halv minut. Catherine Taylor från Storbritannien vann brons.

Bästa finländare var Sofia Haajanen med en tionde plats.

Resultat EM i orientering, långdistans, herrar
1 Daniel Hubmann Schweiz 1:30:23
2 Olav Lundanes Norge 1:30:48
3 Fredrik Johansson Sverige 1:30:50
4 Fabian Hertner Schweiz 1:30:56
5 Frédéric Tranchand Frankrike 1:32:04
6 William Lind Sverige 1:32:59
7 Oskar Sjoberg Sverige 1:33:32
8 Jani Lakanen Finland 1:33:36
9 Ionut Alin Zinca Rumänien 1:33:37
10 Edgars Bertuks Lettland 1:34:03
-------------------------------------------------------------------------
14 Mårten Boström Finland 1:34:58
19 Pasi Ikonen Finland 1:35:47
34 Mikko Sirén Finland 1:42:04
35 Olli-Markus Taivainen Finland 1:42:09
40 Fredric Portin Finland 1:44:22

Resultat EM i orientering, långdistans, damer
1 Judith Wyder Schweiz 1:10:19
2 Svetlana Mironova Ryssland 1:11:44
3 Catherine Taylor Storbritannien 1:12:44
4 Anastasia Tikhonova Ryssland 1:13:03
5 Galina Vinogradova Ryssland 1:13:27
6 Signe Soes Danmark 1:13:30
7 Sarina Jenzer Schweiz 1:14:15
8 Eva Jureniková Tjeckien 1:15:06
9 Julia Gross Schweiz 1:15:40
10 Sofia Haajanen Finland 1:15:45
-------------------------------------------------------------------------
19 Riina Kuuselo Finland 1:18:49
22 Tuulia Viberg Finland 1:20:38
24 Saila Kinni Finland 1:21:05
27 Sari Anttonen Finland 1:21:59
37 Maija Sianoja Finland 1:26:19

Åbo Akademi söker pengar från undervisnings- och kulturministeriet för att i höst inleda en utlokaliserad klasslärarutbildning i Helsingfors. Pedagogiska fakulteten i Vasa drabbas negativt.

Enligt rektor Jorma Mattinen är det klart att utbildningen börjar till hösten. Planen är 20 platser i år och lika många år 2015.

Har ni redan fått besked från ministeriet att ni får pengar?

- Jag utgår från att vi får finansiering, säger Mattinen.

Vad händer annars?

- Då faller bottnet ur hela projektet.

Peffan i Vasa drabbas

Enligt Mattinen kommer utlokaliseringen att påverka Pedagogiska fakulteten i Vasa rätt ordentligt.

- Det kommer att anstränga lärare och vår personal i Vasa ganska mycket. Den extra finansieringen på 240 000 per år gör man inte alltför mycket med. Så vi kommer troligen att behöva satsa också egna pengar på det här.

Varifrån utbildarna ska tas är ännu oklart.

Studerande söker in till pedagogiska fakulteten i Vasa men studierna sker i Helsingfors.

Utlokaliseringen görs eftersom det finns en brist på klasslärare i Södra Finland.

Åbo Akademi har redan inlett förberedelserna för att kunna erbjuda en extra antagning i höst för årets 20 tilläggsplatser inom klasslärarutbildningen.

Fennovoimas ägare, Voimaosakeyhtiö SF och Rosatoms finska dotterbolag Raos Voima OY skrev idag under ett bindande beslut om att bygga och finansiera det nya kärnkraftverket i Pyhäjoki. Målet för Voimaosakeyhtiö SF är att det finska ägandet skall uppgå till 66 procent.

Projektet kräver ännu ett kompletterat principtillstånd som skall godkännas av statsrådet för vidare behandling i riksdagen.

Kärnkraftverket skall enligt planerna producera el 2024 till självkostnadspris åt sina ägare.

Bolaget fick också en ny styrelse idag och i den nya styrelsen ingår fortsättningsvis Katternö koncernens vd, Stefan Storholm.

Ny ordförande för styrelsen blir Caverion OY:s vd, Juhani Pitkäkoski och viceordförande blir Rosatom Overseas vicevd Anastasia Zoteeva.

Det blir färre professorer vid Åbo Akademi då universitetet måste spara pengar, men inga uppsägningar.

Då professorer vid Åbo Akademi går i pension slås istället vissa ämnen ihop och får en gemensam professur. En del ämnen får klara sig med färre professorer, och något ämne får pengar från fonder för att finansiera sin professur.

I flera fall övertas professuren av en postdoktoral forskare, en biträdande professor som på längre sikt anställs som professor, ett så kallat tenure track-system.

Det är resultatet av det åtgärdsprogram som ÅA:s styrelse har godkänt. Listan med professurer som ändras godkändes på ett möte förra veckan, och har nu då protokollet är justerat också meddelats de anställda. Sammanlagt sparas 20 årsverken.

Rektor Jorma Mattinen säger till Yle att han efter omständigheterna är nöjd med att man inte behövt dra in något ämne.

Den lista som styrelsen godkänt innehåller följande tjänster:

- En professur i engelska fortsätter, men tjänsten bekostas av pengar från Donnerska fonden.
- Ett återbesättande av professuren i tyska behandlas av styrelsen på aprilmötet.
- Styrelsen tar ställning till professuren i ryska efter att förhandlingar med Åbo universitet avslutats.
- Ämnena etnologi och folkloristik slås samman. Då professorn i etnologi går i pension sköts de två ämnena av endast en professor.
- Professuren i privaträtt eller i internationell handelsrätt dras in.
- En professur i statskunskap dras in.
- Ett återbesättande av professuren i pedagogik med inriktning mot tidigt lärande behandlas i styrelsen i april.
- Sociologins tre professurer blir till en, plus en lärarbefattning eller anställd inom det så kallade tenure track-systemet.
- En av två professurer inom utvecklingspsykologi ersätts med en person inom tenure track-systemet.
- Inom vårdvetenskap försvinner en av två professurer.
- Professuren i redovisning ersätts med en person inom tenure track.
- En professur inom nationalekonomi ersätts likaså med en person inom tenure track.
- En professur inom företagsekonomi återbesätts inte.
- Inom kemiämnena gör sig ÅA av med en professur.
- Inom kemisk sensorteknologi kan en professur undvaras.
- En professur inom anläggningsteknik ersätts med en person inom tenure track-systemet.
- En professur i datavetenskap, företrädesvis tillämpningar i systembiologi, föreslås återbesättas.

Åbo Underrättelser var först med nyheten.

Nu är Vasaregionen det enda alternativet i kommunutredningen. Det säger Kaskös stadsstyrelseordförande Carl-Gustav Mangs (Sfp) och det passar honom utmärkt.

Tidigare har Kaskö velat förbli självständigt, alternativt utreda sammanslagning med kommunerna i Sydösterbotten. Mangs har dock hela tiden flaggat för en utredning med Vasaregionen och nu är det ett faktum. Kaskö är en av de tio kommuner som omfattas av utredningen som leds av Ossi Repo och Jan-Erik Enestam.

Carl-Gustav Mangs Carl-Gustav Mangs Bild: YLE/Sofi Nordmyr

- Nu finns det inga andra alternativ och vi ska göra en utredning på bästa möjliga sätt och med öppna ögon, säger Mangs.

Någon diskussion om andra utredningsalternativ blev det inte på stadsstyrelsens möte på tisdag.

- Vi diskuterade vem som ska representera staden i ärendet och vilka datum vi ska föreslå att utredarna Repo och Enestam besöker Kaskö, säger Mangs.

Vasa fortsätter kampen om serviceboendet på Kyrkoesplanaden. Nu ska ett kallelsesystem införskaffas och installeras.

Samtidigt byggs ett sprinklersystem på boendet.

- Vi försöker också flytta de personer som behöver mest vård längre ner i huset, säger social- och hälsovårdsnämndens ordförande Thomas Öhman (Sfp).

Regionförvaltningsverket utvärderar situationen på nytt i slutet av april. Man har tidigare slagit fast att serviceboendet på Kyrkoesplanaden ska stängas.

- Vi hoppas på någon typ av friande dom, säger Öhman.

Andvägen tar emot patienter

På nämndens möte diskuterades också stängningen av avdelningarna B och D vid stadssjukhuset. Planen är att de två bäddavdelningarnas patienter flyttas till det nya boendet på Andvägen som inleder sin verksamhet i början av juni.

Till boendet på Andvägen ska man också överföra de personer från servicehuset Berghemmet som kräver effektiverad vård. Regionförvaltningsverket har tidigare konstaterat att Berghemmet inte är lämpligt för effektiverat serviceboende.

Nämnden beslöt att Berghemmet övergår till att vara ett boende på hemvårdens ansvar från och med början av juni.

- Det kommer inte längre att finnas dygnet runt vård på Berghemmet, säger Öhman.

Det nya boendet på Andvägen kommer att kunna ta emot 60 patienter.

Ännu större brist på vikarier än vanligt

En ständigt återkommande problematik är bristen på vikarierande läkare under sommaren. Det här året är inget undantag och nämden beslöt att mottagningsverksamheten på Vasas hälsostationer ska begränsas under tiden 30.6-10.8.

I beredningen står att det nu också börjat bli brist på vikarier för vårdpersonalen.

- I år är det tydligen ännu svårare att hitta sjukskötare och läkare, säger Öhman.

Oravaisborna är besvikna över att Nordea drar in sitt kontor på orten. I september stänger banken sina kontor i Oravais och Vörå.

-Det blir bara svårare för oss som bor ute i periferin. Och de har helt glömt bort vad vi äldre behöver, säger en Nordea-kund.

-Jag brukar komma hit för att lyfta pengar och betala räkningar, inte vet jag vad jag ska göra nu. Jag får väl lämna dem obetalda. Jag har inget nät, säger en annan äldre kund. Det blir bara värre och värre.

I september stängs Nordea-kontoren i Oravais och Vörå och de nämaste kontor finns då i Vasa och Jakobstad.

-Folk vill komma in till banken. det ska vara personal och inte bara teknik. Jag tror att kunderna överger Nordea, de vill ha service över disk och flyttar sina konton till andra banker, säger en kvinna som tidigare varit anställd på en annna bank.

Giovanni Arttianese driver en teknikaaffär i huset bredvid Nordea-kontoret.

Attianese säger att kunder besöker kontoret även om det bara är öppet två dagar i veckan.

-Det är synd att Nordea stänger. Man behöver en bank med personlig service, säger Attianese.

I Nykarleby upphör kassatjänsterna på Nordea-kontoret i juni.

-Det kan bli krångligt för de som inte har bankkort och vi har ju bara en uttagsautomat här i stan, säger en kvinna på stan.

Stora förändringar är på gång inom utbildningen på andra stadiet. Enligt regeringens strukturprogram ska utgifterna bantas med 260 miljoner euro - något som bekymrar Dan Johansson på Finlands svenska lärarförbund.

Johansson sitter med i en av undervisnings- och kulturministeriet tillsatt grupp som ska fundera på hur regeringens beslut ska kunna förverkligas. Enligt Johansson lutar det mot att antalet upprätthållare av yrkesinstitut kommer att minskas radikalt: från omkring 400 till ett fyrtiotal.

Även gymnasierna ska bli färre och större, om regeringens planer genomförs:

- I ett utkast från ministeriet finns till exempel inskrivet att ingen kommun kan få rätt att idka gymnasieutbildning om det finns färre än 500 gymnasiestuderande. Det finns inget så stort gymnasium i Svenskfinland, säger Johansson.

Det innebär att sammanslagningar måste göras för att få koncession att ordna gymnasieutbildning. I Österbotten finns många små gymnasier som berörs, men:

- Jag kan nu svårligen tänka mig att all gymnasieutbildning koncentreras till Vasa, eller att allt norr om Vasa koncentreras till exempelvis Jakobstad.

Det är enligt Johansson inte beslutet om ett gymnasium kan ha flera verksamhetspunkter.

Debatt saknas

Dan Johansson är kritisk till den planerade utvecklingen. Han saknar kritiska röster och debatt. Utbildningsfrågor är inte tillräckligt "hot stuff" i det här landet.

- Det finns inga politiker som höjer rösten och säger "så här kan vi inte ha det" - varken i oppositionen eller i regeringsleden.

Men betyder det då inte att alla är överens, att det är en bra reform som är på gång?

- Inte tror jag de (politikerna och partierna) är nöjda och glada, men de har inte insett vad de har beslutit - och regeringen har definitivt inte insett det, säger Johansson.

Läs mera

Eleverna i Oxhamns skola i Jakobstad får inte längre använda sin slöjdsal. Alla maskiner i slöjdsalen för trä och metall har försatts i anvädningsförbud eftersom de är så gamla och farliga. Nu vill bildningsnämnden att hela tillbyggnaden i Rådmans där undervisningen ordnas ska renoveras.

- Det måste korrigeras snabbt så vi äskar om pengar från fullmäktige, säger Jacob Storbjörk (sdp) i bildningsnämnden.

Nämnden anser att maskinerna bör bytas ut men också att hela tillbyggnaden renoveras. Tillbyggnaden till Rådmans skola har inte renoverats då övriga delar av skolan åtgärdats.

Slutsumman för renoveringen väntas uppgå till 1,5 miljoner euro.

Vårtecknen blir allt fler dag för dag. I dag var det dags att sjösätta vårens första segelbåtar vid Wasa segelförenings hemhamn i Vasklooot. Det är inte rekordtidigt - men nästan.

Bara en gång har det hänt att segelbåtar sjösatts tidigare än i vår vid Wasa segelbåtsförening.

I morse fick fem segelbåtar gå från vinterdvalan ner till vattnet.

- Det är dumt att ha båten på land när isen har gått, sade en av båtägarna. De andra höll med.

- Det finns bra kläder nuförtiden. Jag hade i båten ännu i november och då var det ännu kallare på natten, sade Kim Westerlund.

Det blev kort vintersäsong i år?

- Ja, det är riktigt bra. Så blir det fler månader att segla.

Före lyftkranen var redo att köra igång smed båtägarna planer på när första segelturen ska ske. Någon hade siktet inställt på Valborg men så länge tänker inte Kim Westerlund vänta. Han åker ut i helgen.

Sedan årsskiftet har Social- och hälsovårdsverket i Vasa försökt utreda vilket behov det finns för någon form av boende för mentalvårdspatienter. Och behovet är stort. Kring 70 personer.

Dessa 70 personer bor i dagsläget på ställen som inte på bästa sätt tillgodoser deras behov. Med andra ord bor de hemma, på Roparnäs psykiatriska avdelningar eller på stadssjukhusets avdelningar. Det handlar om patienter som behöver stöd för att klara av det dagliga livet. Till exempel personer som lider av schizofreni. Men hit hör också personer med demens som orsakats av drogmissbruk.

- Sjukhuset ska ju inte vara någons hem, säger chefen för psykosocial service, Marja Mustonen.

Hon sitter med i den arbetsgrupp som utreder behovet och som leds av direktören för socialarbete Erkki Penttinen.

Olika lösningar

Det rör sig om patienter i alla åldrar. Man kan lösa problemen på olika sätt. Det kan röra sig om att personen bor hemma och får besök av vårdare. Men det finns också personer som kräver mer uppsikt. För dessa skulle det bli frågan om ett boende där de får vård dygnet runt eller där det finns vårdare på plats åtminstone en del av dygnet.

- Behoven är väldigt olika. Vi måste se över dem grundligt före vi gör några större beslut, säger Mustonen.

Överskötare Maritta Kerätär på psykiatriska klinikgruppen vid Roparnäs ser behovet dagligen. Patienter som bor på Roparnäs skulle klara sig på annat sätt.

- Det behövs olika slags boendeformer för de som inte längre behöver specialsjukvård, säger Kerätär.

Det är också dit mentalvården är på väg enligt Kerätär.

Ekonomiskt vettigt

Men några färdiga platser och byggnader finns alltså inte ännu. I dagsläget köper Vasa stad tjänsterna för rehabilitering av mentalvårdspatienter av Vasanejdens socialpsykiatriska förening och Vasa settlementförening. Staden köper också vårdplatser utanför stadsgränsen.

Ur en ekonomisk synvinkel skulle det vara lönsamt att flytta över patienterna från specialsjukvården till någon form av mera öppet boende, påpekar Mustonen.

Planeringen och diskussionerna fortsätter.

- Till hösten är vi klokare, säger Mustonen.

Karleby stad har sparat en rejäl slant på att skippa dagisavgiften för barn som inte är på dagis på sommaren. Vart fjärde barn stannar numera hemma två eller tre hela månader och det betyder att staden egentligen inte behöver ta in dagisvikarier alls.

Allt fler familjer i Karleby nappar på möjligheten att ha barnen hemma i två eller tre månader i sträck på sommaren. De som gör det slipper helt dagisavgiften för den perioden. Och staden sparar en rejäl slant eftersom man kan stänga flera avdelningar över sommaren.

Av ungefär 2000 dagisbarn i Karleby väntas mer än vart fjärde ta möjligheten att vara hemma två eller tre månader i sträck i sommar. Det innebär att staden kan stänga flera dagisavdelningar.

- Det här systemet är jättebra. Vi behöver knappt några vikarier längre, och vi sparar också indirekt på matlagning och städning, säger servicedirektör Kai Kytölaakso.

Alla kan inte ha så lång semester

Barnfamiljerna gillar förstås att de slipper avgifterna för flera månader och inte bara för juli som det var förr.

- Jag tycker det är flexibelt och bra. Det är en morot att man slipper avgiften, säger en pappa.

Han menar att om inte moroten fanns där skulle en del familjer ha barnen på dagis också då föräldrarna har semester.

- Jag tycker det är en bra idé om man bara kan ordna så att man har två månader i sträck. Man betalar ju inte alls för de månaderna. Så det är extra pengar som man kan sätta på en semesterresa eller så, säger en mamma.

Å andra sidan är det inte alla föräldrar som kan ta ledigt så länge som två eller tre månader.

- Vi kan max ha ledigt sex veckor i sträck. Och då har alltså mamma och pappa ingen gemensam semester, säger en mamma.

Vakna hemma en sommarmorgon

Servicechef Kristina Leskelä säger att det gagnar alla i familjen att vara hemma tillsammans en längre period.

- Jag tycker det är super, och jag tänker främst på barnen. Att vara tillsammans med mamma och pappa på sommaren och ha det lite friare. Att inte behöva stiga upp tidigt om morgnarna och inte vara sent på kvällarna i stora dagisgrupper.

Men för en del barn är det kanske inte så bra av att vara hemma?
- Jag tror de barnen nog är på dagis. Det är bättre för dem.

Dagvårdschef Kai Kytölaakso kan inte säga några exakta summor, men Karleby vinner kanske kring 50 000 euro på systemet i sommar trots att så många dagisavgifter faller bort.

I synnerhet i år har man nytta av att så många dagisbarn stannar hemma över sommaren.

- Vi skulle inte klara permitteringarna på upp till 14 dagar om vi inte hade det här systemet, säger Kytölaakso.

Kommer det bara att finnas en upprätthållare av yrkesutbildning på andra stadiet i Österbotten. Kommer samma sak att gälla Nyland?

Frågorna är många också kring yrkesutbildningens framtid i en situation när alla bollar är i luften samtidigt. Undervisningsministeriet söker som bäst en utredningsman som skall ta sig an den finlandssvenska yrkesutbildningen och ge besked till hösten.

Utredningsmannen är inte ännu utsedd men flera personer har blivit tillfrågade. Kanslichef Anita Lehikoinen vid undervisningsministeriet vill inte ge besked om vilka personer som har blivit tillfrågade.

Varför behövs en utredningsman?

Utredningsuppdraget ansluter sig till den stora reformen inom andra stadiet utbildning. I reformen ingår krav på nya koncessionstillstånd, finansieringsgrunderna kommer också att ändras.

- I det här läget måste man se över vilka utvecklingsbehov som finns på den finlandssvenska sidan som helhet inom yrkesutbildningen , säger anita Lehikoinen, kanslichef på undervisningsministeriet. Det gäller att kunna trygga utbildning på jämlika grunder för båda språkgrupperna i den nya situation som uppstått, tillägger hon. Dagsläget känner man ganska bra till på ministeriet, anser Lehikoinen.

En utredningsman måste nu hittas i rask takt och enligt kanslichef Anita Lehikoinen är läget öppet såtillvida att inga beslut om antalet utbildningsupprätthållare har gjorts för någon del av Svenskfinland. I Österbotten finns två upprätthållare av yrkesutbildning på svenska men Anita Lehikoinen förnekar att det skulle vara klart att det i framtiden bara skulle finnas en upprätthållare.

I januari fick Birgitta Abbor i Kronoby en idé. Idag (torsdag) åker hon till Nepal med resultatet av idén, kappsäckarna fulla med hemstickade babymössor

Birgitta Abbor åker iväg till Nepal under påsken med ett större sällskap av resenärer från Finska missionssälllskapet för att leverera mössorna till barnhem och BB.

Det var i mitten av januari som Birgitta Abbor fick idén att göra ett projekt tillsammans med vänner och projektet innebar att man skulle sticka babymössor.

Birgitta Abbors babymösslager Bild: Yle/Kjell Vikman

-Alla som brukar sticka, kan sticka den här mössan, säger Birgitta Abbor, det är bara rätstickning. Meningen var att det skulle vara ett kort projekt och att det skulle sluta i april.

Birgitta Abbor med babymössor på väg till Nepal Bild: Yle/Kjell Vikman

Mössor från hela landet
- Jag valde ut två länder, Etiopien och Nepal, båda är högländer säger Birgitta som är pensionerad biologi- och geografilärare. Jag tänkte att barnen kan få snuvor och öroninflammationer och de kan behöva en varm mössa.

Stickningsprojektet har fungerat ungefär som ett kedjebrev där Birgitta Abbor gett mönstret åt några av sina vänner som i sin tur gett mönstret vidare åt andra vänner.
Resultatet blev 769 babymössor i fyra olika storlekar, stickade på många orter i landet mellan Uleåborg i norr och Åland i söder.

"Vyer som var" - så heter en utställning av amatörfotografen Karl Alfred Nyströms foton från 1950-talets Vasa. Det är tre av Nyströms barn som har sammanställt utställningen.

Karl Alfred Nyström föddes i Nämpnäs i Närpes, men flyttade på 1920-talet till Vasa. Efter en karriär som yrkesmilitär arbetade han också bland annat som lagerförman.

- Han var ivrig på många vis, säger Carita Nyström om sin far, som ägnade sig åt teater, körsång och fotografi.

- Kameran hängde ständigt på magen, säger Bernt Nyström, men tyvärr har vi bara en bild av honom med kameran.

Så är det: fotografen själv fastnar sällan på bild. Karl Alfred med kameran var en välkänd syn i Vasa. Han gick omkring och avbildade det han mötte. Han ville inte att folk skulle posera för kameran, utan:

- Det ska vara naturligt, det var hans motto, säger Carita.

Hushållet Nyström bestod av elva personer: pappa, mamma, mormor och åtta barn. Då familjens toalett också tjänade som pappas mörkrum kunde det ibland bli köbildning då film framkallades och papperskopior gjordes.

- Där hade han sin förstoringsapparat och fotogrejor. Man fick vänta på att få komma in, säger Bo Nyström.

- "Fem minuter till, sen får ni komma in", så kunde det låta, säger Carita

Dramatiska bilder

För utställningen har Carita, Bernt och Bo Nyström gått igenom över 1800 negativ och valt ut 50 fotografier.

- Vi har nog kämpat med urvalet, men jag tror vi alla är överens om att de här bilderna är representativa för pappa, säger Bo Nyström.

De bilder som valts ut härrör från 1950-talet och ger oss en glimt av hur Vasa såg ut då, för 60 år sedan. Bland annat påminns man om hur många byggnader som har försvunnit och ersatts med nytt.

En bild är synnerligen dramatisk. Fotografiet avbildar Wasa Teaters brand år 1953. Familjen bodde alldeles nära teatern. Bernt Nyström berättar:

- En vacker januarisöndag ligger Bo och jag och Rainer och tittar upp mot den vackert blå himlen. Så säger Bo plötsligt: "Det var ju just alldeles blått och fint, men nu är det mulet".

Det var brandröken som förmörkade himlen. Bernt berättar att syskonen rusade till undsättning och hjälpte bland annat till att rädda en flygel från restaurang Ernst. Pappa Karl Alfred förevigade händelserna med sin kamera.

- Jag tror det är Bo som står där, han hade en sån jacka, säger Bernt och pekar på en figur på fotografiet.

Utställningen "Vyer som var" är öppen till och med den första juni. Bilderna hänger i Österbottens museums Café Nova - dit inträdet är gratis.

Planerna på vindkraftsparker i Österbotten är för många för NTM-centralen i Södra Österbotten. Därför har man bett om bidrag från miljöministeriet för att kunna anställa en expert.

Personen skulle leda planläggningen för vindkraftsparkerna i de Österbottniska kommunerna och skulle anställas för en period på åtminstone ett par år.

Endast i Österbotten finns det över femtio delgeneralplaner kopplade till vindkraftsparker.

Karleby stad kunde skapa en rådgivningsbyrå för välfärd i det som i dag är Libeckska sjukhuset. Social- och hälsovårdsnämnden anser att då sjukhuset måste flytta ut kunde fastigheten i stället ge rum åt både talterapi, fysioterapi och rådgivning för äldre, mödrar och barn.

Karleby stad kan få en rådgivningsbyrå för välfärd. Tanken är att samla många olika tjänster i det som nu är Libeckska- eller hälsocentralsjukhuset. Fastigheten kunde rymma både rådgivning, talterapi och fysioterapi.

Social- och hälsovårdsnämnden anser att det kunde vara vettigt att samla många olika tjänster under samma tak för att få till stånd synergieffekter. I dag är de olika tjänsterna splittrade och det kan också bli dyrt.

Staden betalar till exempel mer än 40 000 i hyra för talterapins utrymmen i den så kallade Hagströmska fastigheten.

Dessutom har staden fattat ett principbeslut om att antalet rådgivningar i centrum ska minska från fem till två eller tre. Libeckska kunde rymma någon av de rådgivningarna.

Familjerna behöver hjälp

Enligt beredningen till nämndens möte på onsdag kväll har flera andra städer positiva erfarenheter av sådana här rådgivningsbyråer för välfärd. Till exempel Tammerfors och Imatra har testat liknande modeller.

En motivering till att skapa en sådan här rådgivning är att allt flera familjer behöver hjälp för att klara vardagen. Man räknar med att mellan 10 och 30 procent av familjerna har specialbehov i dag.

Läs också:

Skärtorsdagens mässa med Åbo svenska församling sänds i Yle Fem kl 23.00.

Långfredagen och påskdagen firas i Vörå kyrka. I långfredagens gudstjänst läser Tomas Klemets ur Kristi lidandets historia. Liturg är Ulf Sundstén, kantor Martin Klemets. Church Hill Boys, Kristoffer Streng, Simon Granlund. Textläsare Ann-Luise Bertell. Nyckelharpa Sven Thors. Sändning i Yle Fem fred 18.4. kl 15.25.

I påskdagens gudstjänst predikar Ulf Sundstén, liturg är Tomas Klemets, kantor Kristoffer Streng, organist Martin Klemets. Gemensamma kyrkokören, barnkören, dagklubben. Körledare Anders Bäck. Textläsare Mischa Hietanen. Yle Fem sö 23.4. kl 15.55. Alla gudstjänster finns på Arenan i 30 dagar utan landsbegränsningar.
Tv-regi Leif Lindgren.

En man i 35-40 års åldern skadades när hans bil rammade en lyktstolpe och sen körde sen in i ett bergsparti och välte. Olyckan inträffade mellan Gertruds och Holm i Larsmo.

Mannen var ensam i bilen. Av någon anledning svängde han inte i kurvan. Polisen misstänker att mannnen var alkoholpåverkad.

Polis är ännu på plats och dirigerar trafiken. Ena vägbanan är avstängd.

En man i 35-40 års åldern skadades när hans bil rammade en lyktstolpe och sen körde sen in i ett bergsparti och välte. Olyckan inträffade klockan halv tio på väg 749 mellan Gertruds och Holm i Larsmo.

Av någon anledning svängde chauffören inte i kurvan. Bilen åkte av vägen, rullade runt flera varv, rammade en lyktstolpe, slog sedan flera gånger mot en bergsvägg intill vägen. När bilen stannade blev den och ligga på taket. Föraren kunde själv ta sig ur bilen och har troligen endast lindriga skador men han fördes med ambulans till sjukhus.

Vid polisens blåsprov visade alkometern att mannen hade 1.37 promille alkohol i blodet. Han misstänks nu för grovt rattfylleri och grovt äventyrande av trafiksäkerheten.