Quantcast
Channel: Österbotten | svenska.yle.fi
Viewing all 40278 articles
Browse latest View live

Gyllene Groddbladet gick till Närpesodlare

$
0
0

Odlarparet Joakim och Pia Strand i Närpes har fått den nationella utmärkelsen "Gyllene Groddbladet".

Utnämningen innebär att paret valts till årets finländska trädgårdskvalitetsproducenter.

Joakim och Pia Strand är omsorgsfulla odlare av tomat med hög kvalitet, anser Föreningen för Inhemska trädgårdsprodukter r.f som delar ut utmärkelsen.

Paret Strand mottog utmärkelsen under ÖSPs vårmöte i Vörå på måndagen.


Otryggt i trafiken i Jakobstadsregionen

$
0
0

Trafiksäkerheten i Jakobstadsregionen är sämre än i övriga delar av landet, visar olycksstatistiken. Nu har invånarna i Jakobstadsregionen fått säga sin åsikt om trafiksäkerhet och resevanor i en gallup som Närings-, Trafik- och Miljöcentralen låtit göra.

Bland annat tycker de som deltog i undersökningen att Jakobstadsborna är dåliga på att hålla hastighetsbegränsningarna. De använder telefon medan den åker bil, använder inte blinkers, glömmer säkerhetsavståndet, gör farliga omkörningar och uppmärksammar inte fotgängare på skyddsvägarna, enligt svaren.

Jakobstadsborna är duktiga på att använda säkerhetsbälte, bilbarnstolar för barnen och hjälm då de kör moped eller cykel. Däremot kunde de vara flitigare med att använda cykelhjälm.

Nästan 700 personer deltog i invånargallupen.

Uppdaterar trafiksäkerhetsplan

Jakobstads stad, Pedersöre och Nykarleby kommuner håller som bäst på att uppdatera trafiksäkerhetsplanen i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Syftet med planen är att förbättra invånarnas trafiksäkerhet, speciellt för gång- och cykeltrafiken.

I vår och i sommar kommer man att lägga grunden för fostran och information och ett program för hur man kan förbättra farliga ställen i trafiken.

Trafiksäkerhetsplanen blir färdig i höst.

Godkänns också privata byggare?

$
0
0

Vasa vill att även privata byggare ska få en möjlighet att bygga servicehus för äldre.

Sex nya servicehus för äldre ska byggas i Vasa. Stadsstyrelsen var igår enig om byggnadsprojekten och i vilken ordning de ska byggas. Men styrelsen ville också öppna möjligheten för också andra entreprenörer, än stadens fastighetsbolag Pikipruukki, att bygga servicehemmen.

Därför återremitterades ärendet för att tas upp för behandling igen om en vecka. Till nästa möte ska man reda ut om Regionförvaltningsverket går med på att även privata byggare kan anlitas för att delta i projekten.

Ett bygge per år

Servicehusen byggs för att minska på antalet vårdplatser i anstaltsvården. Ungefär ett projekt i året förvekligas. Regionförvaltningsverket förutsätter att planen för att bygga servicehus förverkligas före utgången av 2017.

Det första, som Pikupruukki bygger på Andvägen, är snart klart.

Nästa servicehem byggs på Himalajagatan i Klemetsö. Det ska vara klart i september 2015.

Det var i samband med en gransknings som Regionförvaltningsverket upptäckte brister i flera servicehem. Vasa ålades att förnya serviceboenden för de äldre.

Nya direktiv avgör hur vindkraftsplaner går vidare

$
0
0

Invånarnas åsikter kommer att tas i beaktande i den fortsatta planeringen av vindkraftsområdet Molpe-Petalax. Det beslöt Korsnäs kommunstyrelse i går.

Åtta utlåtanden och 22 åsikter lämnades in över planen för deltagande och bedömning. Korsnäs kommer också att vänta in social- och hälsovårdsministeriets rekommendationer om avstånd mellan vindkraftverken och bebyggelse innan man går vidare med planeringen.

Längre avstånd

Minisiteriet utreder bland annat hur det lågfrekventa bullret från vindkraftverken påverkar människan, till exempel vad gäller sömnen.

Den nya förordningen kan innebära att avståndet mellan bebyggelse och mölla ska vara minst 2 kilometer.

Social- och hälsovårdsministeriets direktiv torde komma i höst.

Planeringen av vindkraftsområdet i Molpe och Petalax orsakade också en konflikt med Österbottens Förbund, eftersom det var planerat att bli 1000 hektar större än landskapsplanen tillåter.

Korsnäs kommunstyrelse noterade också i sitt beslut på måndagen att gränserna i etapplanen måste följas.

Stor knarkrättegång i Karleby

$
0
0

På tisdag inleds en stor knarkrättegång i Karleby tingsrätt. Mer än 200 gram amfetamin, men också Subutex och hasch har förts in i Karleby via ett större nätverk

Totalt handlar det om nio svarande. En del av dem ställs inför rätta i Helsingfors.

200 gram amfetamin kan räcka till uppemot 400 doser. Brottsrubriceringen är grovt narkotikabrott.

Malax satsar på flis

$
0
0

Flis ersätter olja. Malax Energis nya biokraftverk producerar nu fjärrvärme till kommunens fastigheter i Yttermalax.

Anläggningen är främst byggd för att tillgodose kommunens värmebehov och man satsar på att elda med flis.

- Vi har många fastigheter med gamla oljepannor här i Yttermalax. Så vi såg att tillfället hade kommit. Det här är mer ekonomiskt än att elda med olja, säger Kjell Ahläng, styrelseordförande i Malax Energi Ab.

Daniel Björndahl, fastighetschef i Malax, och Kjell Ahläng, styrelseordförande för Malax Energi, framför fjärrvärmeverket i Malax.
Daniel Björndahl och Kjell Ahläng Daniel Björndahl, fastighetschef i Malax, och Kjell Ahläng, styrelseordförande för Malax Energi, framför fjärrvärmeverket i Malax. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Provkörningen av anläggningen har pågått i flera dagar och kommer att fortsätta ännu en tid före Malax Energi tar över ansvaret från huvudentreprenören WasaCon.

Skärm i kontrollrummet på fjärrvärmeverket i Malax.
Skärm i kontrollrummet på fjärrvärmeverket i Malax. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Värmer polisen och barnen

Kraftverket producerar fjärrvärme med en biobränslepanna och har en oljepanna som reserv. Det ska försörja alla kommunens fastigheter i Yttermalax. Lägg till församlingens byggnader som också är kopplade till nätet så landar man på totalt sjutton fastigheter.

Nu värms alltså hälsovårdscentralen, kommungården, polishuset, skolor och daghem, äldreboende, handikappboende, med mera, med flis i stället för olja.

De allra flesta av fastigheterna har tidigare värmts med olja.

- Yttermalax skola, Mogården och Knattebo daghem är de enda som vi redan tidigare värmt med flis, säger Malax kommuns fastighetschef Daniel Björndahl.

- Vi satsar på flis för att det ger arbetsplatser i kommunen och för att pengarna inte försvinner utomlands, säger Kjell Ahläng.

Inga egnahemshus

Ahläng säger att man också erbjudit egnahemshus möjligheten till fjärrvärme. Men än så länge har inget hus anslutits.

- De ska ligga ganska nära för att det ska vara lönsamt, säger Ahläng.

Själva byggandet av anläggningen inleddes i september förra året.

Man har även möjlighet att elda med torv eller andra biobränslen om det skulle behövas.

I januari-februari förväntas förbrukningen vara som störst och i dagsläget går man inte för full maskin. Anläggningen har en två megawatts biopanna och en lika stor oljepanna.

Malax Energi Ab ägs av Malax kommun.

Kyrkan påverkas av slopade fusioner

$
0
0

Diskussionen om en strukturförändring inom kyrkans förvaltning startade i samband med diskussionen om kommunstrukturförändringen i landet. Enligt de förslag som diskuterats bör varje församling höra till en kyrklig samfällighet.

Den samfälligheten skulle vara mer omfattande än de samfälligheter som finns idag inom kyrkan och avsikten är bland annat att ta bort överlappningar inom administrationen.

- Det kommer att bli intressant att se hur diskussionen i kyrkomötet går om en månad när lagförslaget om nya församlingsstrukturer kommer till remissdebatt, säger biskopen i Borgå stift, Björn Vikström. Jag tror att det kommer att finnas röster som menar att det finns skäl att ta det lite lugnt och se tiden an. Kommunsammanslagningar såg i ett skede ut att förverkligas men blir nu kanske inte av.

Dålig ekonomi inom församlingarna

Kyrkan har problem med församlingarnas ekonomi. Vissa har det riktigt dåligt ställt medan andra har det bättre.

- Vi behöver skapa ett system som skapar en solidaritet som tryggar församlingsverksamhet på hela kyrkans verksamhetsområde, det vill säga i hela landet, säger Björn Vikström.

- Egentligen finns det möjligheter med nuvarande lagstiftning att ordna samfälligheter inom kyrkan helt oberoende av de kommunala strukturförändringarna, anser kyrkoherden i Pedersöre, Hans Häggblom

Jakobstadsborna är trötta på dåliga gator

$
0
0

Jakobstadsborna är trötta på dåliga vägar och gator. Hela 80 procent av invånarna vill lägga mera resurser på vägunderhåll.

Det framkom i den invånarenkät som presenterades i går kväll för allmänheten och beslutsfattare.

Social- och hälsovård, specialsjukvård och tandvård är andra tjänster invånarna vill att det satsas mera på.

Jakobstadsborna är mest nöjda med bibliotekstjänsterna, dagvård och skola. Effektivitet och tillgänglighet är avgörande för hur invånarna upplever de kommunala tjänsterna.


Hjälp oss att sätta ihop ett bildgalleri

$
0
0

Hur ser din påskbild ut? Vad förknippar du med påsken? Hjälp oss att sätta ihop ett fint bildgalleri på vår webbplats. Skicka in din påskbild till radiovega.osterbotten@yle.fi eller till vår Facebooksida, Där hittar du oss på Yle Österbotten.

På torsdagen kommer ett första utkast av bildgalleriet ut på vår webbplats svenska.yle.fi/osterbotten och vi fyller på med mera påskbilder under hela påsken. Så fortsätt skicka in bilder också under påskdagarna.

Bland alla dem som får sin bild publicerad lottar vi ut två biobiljetter och en behändig hopvikbar ryggsäck. Lottdragningen sker på tisdagen den 22.4.

Vasa elektriska bygger på höjden

$
0
0

Verksamheten vid Vasa Elektriska kommer från och med årsskiftet att finnas nybyggda urtymmen vid Brändö bro.

- Grunden var en utmaning. Det är som att bygga en kaj vid en hamn innan vi kunde börja bygga själva grunden. Det tog ungefär tre månader, men tack vare en mild och bra vinter gick det rätt så snabbt när vi kommit så långt, säger Tom Eriksson, byggherrekonsult.


Spontning och borrpålning

Det är inte så bara att bygga tätt intill statsfjärden. Det finns en hel del utmaningar att tacklas med.

Vasa Elektriskas nybygge

Listen4 min 41 s
Spela upp klipp på Arenan: Vasa Elektriskas nybygge

- Det ställer krav på alla parter; planerarna, byggarna och för konsulterna, säger Eriksson. När man bygger på stranden måste man gå ner till berggrunden för att vara säker på att grunden håller. Vi gick 15-20 meter ner med både spontar och borrpålar.

Den fyra våningar höga byggnaden har tio meter höga fönster i riktning mot Vasa universitet.

Vasa Elektriskas nybygge

Listen4 min 41 s
Spela upp klipp på Arenan: Vasa Elektriskas nybygge

- Ja, det är verkligen vackra vyer. Jag vågar inte spekulera i vem som kommer att ha den bästa utsikten, säger Eriksson och skrattar.

Den nya byggnaden är 6000 kvadratmeter stor och 170 personer kommer att jobba på den nya adressen. Byggnaden är inflyttningsklar i mitten av december och själva flytten sker strax efter årsskiftet.

- Det här betyder mycket för stadsbilden. Och förhoppningsvis kommer vi att se flera sådana här byggen i staden, säger Eriksson.

De tidigare utrymmen som Vasa Elektriska huserade i på Skolhusgatan och Cirkelvägen är till salu. Den nya kontorsbyggnaden kostar omkring 15 miljoner euro.

Besvär stoppar 150 bostäder i Karleby

$
0
0

Vasa förvaltningsdomstol har förkastat detaljplanen för Atomokvarteret i Karleby centrum.

Planen behandlar inte markägarna likvärdigt motiverar domstolen sitt utslag. Atomokvarteret får ett mera massivt och högre byggande än vad som tillåts på grannfastigheter , skriver förvaltningsdomstolen.

Planeringen av Atomokvarteret har pågått sedan 2006 och stött på motstånd också tidigare. Enligt det senaste förslaget skulle det byggas 150 bostäder och lika många bilplatser både ovan och under jord.

Nu tvingas staden göra en ny detaljplan. Det andra alternativet är att staden besvärar sig till Högsta förvaltningsdomstolen.

Det är Lemminkäinen hus som har skrivit föravtal om att bygga ut Atomokvarteret.

Femton kan få gå från YA

$
0
0

Mellan tio och femton anställda kan förlora jobbet när Yrkesakademin i Österbotten ska spara. Samarbetsförhandlingar inleds den 23 april.

Målsättningen är att få ner kostnaderna 2015 med 1,3 miljoner euro, vilket motsvarar den summa som Yrkesakademin förlorar när staten drar ner på enhetspriset till den grundläggande yrkesutbildningen nästa år.

- Det är ingen enkel sak att spara 1,3 miljoner i den här verksamheten, så vi får verkligen hoppas att vi inte har fler statliga nedskärningar runt hörnet, säger Henrik Ingo som är ordförande för Yrkesakademins direktion.

Ingo är rejält bekymrad över Yrkesakademins ekonomiska situation och säger att man den här gången får vända på varje sten.

- Senast vi samarbetsförhandlade så var det i mindre skala, mer riktat så att säga, men den här gången gäller förhandlingarna nästan alla i personalen, säger Ingo.

Ny organisationsmodell på väg

Yrkesakademin har 300 anställda som nu även kommer att få finna sig att arbeta i en helt ny organisationsmodell. Det betyder att även antalet anställda i ledande position ses över. Idag har YA nämligen bland andra tre rektorer, tolv avdelningschefer, en byråchef och en utvecklingschef.

- Detta är något som vi har diskuterat väldigt mycket, men i det här skedet kan jag inte säga var vi kommer att landa på den här fronten, säger Henrik Ingo.

Henrik Ingo, ordförande för YA:s direktion, i Pälshuset på akademins campus i Gamla Vasa.
Henrik Ingo, ordförande för Yrkesakademins direktion, i Pälshuset på campusområdet i Gamla Vasa. Henrik Ingo, ordförande för YA:s direktion, i Pälshuset på akademins campus i Gamla Vasa. Bild: YLE/ Moa Mattfolk

Inte heller huvudförtroendeman Kenneth Cederborg kan säga mycket innan samarbetsförhandlingarna har förts.

- Det här var ett trist besked och det är redan många i undervisningspersonalen som har ringt mig, de är naturligtvis oroliga över sin situation, säger Kenneth Cederborg.

Cederborg hoppas att man under samarbetsförhandlingarna ska hitta andra lösningar än rena uppsägningar. På listan över åtgärder som föreslås finns permitteringar, övertidsförbud, upphandling med fördelaktigare villkor och arbets- och tjänstledighet.

Yrkesakademin har dragits med underskott i flera år. Undantaget var 2013 då skolan gjorde ett överskott på drygt 350 000 euro. Åren 2015-2016 betecknas som mycket utamanande med tanke på reformerna som planeras för andra stadiets utbildning.

- Jag tror inte att alla skolor kommer att överleva de nedskärningar som staten nu börjat genomföra, men vi kommer att klara oss, säger Henrik Ingo.

Enligt Ingo kan Yrkesakademins studerande räkna med att utbildningen finns kvar på de orter som man nu valt att centralisera verksamheten till; Vasa, Jakobstad, Pedersöre och Närpes.

- Men självklart kommer även de studerande att känna av nedskärningarna, det kan vi knappast förneka när det handlar om sparande av den här magnituden, säger Henrik Ingo.

Dikeskörning i Kronoby

$
0
0

En personbil körde ner i diket i Kronoby. I Jakobstad söndrades plexiglaset till ett reklamstånd på gågatan.

Olyckan i Kronoby inträffade på måndag eftermiddag. Personbilen var på väg ut mot Riksåttan längs med Langtågsvägen när den körde ner i diket på andra sidan vägen.

Bilens förare misstänks ha varit alkoholpåverkad.

Reklamståndet på gågatan i Jakobstad fick ge vika under helgen. Någon eller några har söndrat det plexiglas som omger ståndet.

Polisen ber ögonvittnen och folk som vet något om saken att ta kontakt på 071 874 6160.

"Vi skulle undvika världslig musik"

$
0
0

En sommarkväll för snart tio år sedan var några goda vänner på besök, och vi satt under eken hemma i Nykarleby och småpratade om musikminnen, favoritlåtar och artister man hade gillat – eller ogillat - när man växte upp.

Vanligtvis när man pratar om pop- och rockmusik med jämnåriga så har alla ungefär samma referenser, även om man förstås kan vara synnerligen oense om vilka artister som var bra och vilka som var helt värdelösa. Men den här kvällen gick det upp för mig att två av mina vänner, Majvor Grönroos och Jan-Erik Andelin, som båda har vuxit upp i kristna kretsar, hade haft ett helt annat soundtrack till sina ungdomsår - och att den musik som jag trodde att alla lyssnade på var nånting som de skulle undvika, eftersom det var ”världslig” musik.

Jag blev nyfiken på vilken sorts musik det riktigt var de hade lyssnat på, och föreslog halvt på skämt att vi borde spela in ett radioprogram där de berättar för mig om sin musik, om sina favoritartister - och om hur det var att växa upp i sådana sammanhang där "min" musik, ansågs olämplig.
Och så skulle vi naturligtvis spela "deras" musik...

Majvor och Jan-Erik, eller Erkki som jag är van att kalla honom, gick igång på idén och började genast kasta fram namn på artister som de båda kände till, men som jag aldrig hade hört talas om. Det var namn som Pelle Karlsson, Evie, Choralerna, Andrae Crouch, Samuelssons, Larry Norman, Jerusalem - och Bob Dylan. Och där kunde jag plötsligt igen vara med och ha synpunkter, för Bob Dylan var en av de artister jag själv gillade skarpt på 1970-talet, och jag hade faktiskt skaffat albumet "Slow train coming" - utan att ens veta att det var en "kristen" skiva.

Nu ville jag verkligen höra hur "deras" musik lät, och det blev uppenbart att vi helt enkelt måste göra det där radioprogrammet som jag hade skämtat om.

Vi och de

Majvor Grönroos beskriver sig som vanlig lutheran medan Jan-Erik Andelin är uppvuxen inom pingströrelsen, och blev döpt som pingstvän när han var tretton. Numera är han aktiv inom metodistkyrkan.

Båda var aktivt med i kristen ungdomsverksamhet, var och en på sitt håll.

- Det var viktigt att man valde sida, för annars kunde man hamna i fördärvet, säger Majvor.

- Och det kunde vara helt konkret, som när man som barn skickades på sommarläger, berättar Jan-Erik. Antingen var du inne på bönemötet, eller så stod du utanför en sen augustikväll - i mörkret. Sådant kan vara ganska tufft för en nioåring.

- Jag minns att det fanns en lång lista på sådant som man inte fick göra, berättar Majvor. Man fick inte dansa, inte röka, inte lyssna på ”världslig” musik osv.

- Man talade också mycket om att jorden skulle gå in i ett slutskede, och vissa skulle ryckas bort, för att komma till himlen medan andra skulle tvingas stanna kvar och leva under fruktansvärda förhållanden, berättar Jan-Erik.

- Det här var nånting som jag som barn var fruktansvärt rädd för. Och många som har vuxit upp med det här får ångest av märkliga naturfenomen, som plötsliga vindar eller en märklig solnedgång…

Både Majvor och Jan-Erik kan komma ihåg tillfällen då de har tänkt att ”Nu har det hänt!” - alltså att de utvalda har ryckts upp till himlen och att man själv har lämnats kvar.

dramatisk himmel
Kusligt naturfenomen dramatisk himmel Bild: Ann-Sophie Sandström

För att ge ett exempel på de här stämningarna spelas låten ”Vi ville vara redo” , framförd av Pelle Karlsson, och då konstaterar Jan-Erik att den låten egentligen borde vara barnförbjuden, men han tillägger att den där sortens skrämselpropaganda inte längre förekommer i kyrkorna på samma sätt som tidigare.

Till slut blev det inte bara ett utan två radioprogram och de sändes första gången i juni 2005 och vi kallade dem "Uppenbarelseboken. Då!" och "Adam gav namn åt alla djuren".

Nu sänds båda programmen i repris i Radio Vega med den övergripande titeln "Kristen pop från förra årtusendet"

Del 1 sänds på långfredagen 18.4, kl 17.10.
Del 2 sänds på påskannandagen, måndag 21.4 kl. 12.03

Majvor Grönroos
Majvor Grönroos Majvor Grönroos Bild: Yle/Ann-Sophie Sandström
Båda programmen kommer också att finnas på Arenan i 30 dagar - och där dyker de upp redan torsdagen den 17.4
(länkar kommer sen att finnas här)

Extramaterial

Både Majvor Grönroos och Jan-Erik Andelin har också medverkat i programmet Samtal om livet.

Jan-Erik Andelin
Jan-Erik Andelin Jan-Erik Andelin Bild: Yle/Ann-Sophie Sandström
Majvor berättade i januari 2008 om hur hon ganska sent i livet slutade vara en "snäll flicka", och det här ledde indirekt till att hon skilde sig.
Om man vill lyssna på det programmet ska man klicka här!

Samma år som Jan-Erik fyllde 50 bad jag honom vara med i Samtal om livet. Jag ville att han skulle fundera lite på vilka omständigheter som hade gjort honom till den person han är idag.
Programmet sändes första gången i juli 2012, och man kan hitta det här!

De här vill till Europaparlamentet

$
0
0

Alla riksdagspartier förutom De Gröna ställer upp kandidater från Österbotten. Allt som allt rör det sig om femton kandidater, av vilka sex är SFP:are.

Av de övriga partierna ställer Samlingspartiet upp en kandidat, SDP en, Centern en, Sannfinländarna två, Vänsterförbundet en, Kristdemokraterna en och det lilla Självständighetspartiet två.

Samlingspartiet har dessutom en kandidat, Mari-Leena Talvitie, som har bott i Ilmajoki och De Grönas Johanna Sumuvuori har rötterna i Lillkyro. Räknar man så har också De Gröna en kandidat från Österbotten.

I val till Europaparlamentet röstar hela landet som en enda valkrets. Till parlamentet väljs 751 representanter av vilka 13 kommer från Finland. Valet hålls den 25 maj.

Kandidaterna från Österbotten:
Samlingspartiet: Kai Pöntinen, Lappo
SDP: Miapetra Kumpula-Natri, Vasa
Centern: Elina Lappalainen, Toholampi
Sannfinländarna: Maria Tolppanen, Vasa, Marko Kulpakko, Kaustby
Vänsterförbundet: Eila Aarnos, Karleby
Kristdemokraterna: Peter Östman, Larsmo
SFP: Sven Jerkku, Närpes, Bo-Göran Åstrand, Jakobstad, Wivan Nygård-Fagerudd, Vasa, Mats Nylund, Pedersöre, Marlen Timonen, Karleby, Alina Böling, Vasa
Självständighetspartiet: Antti Pesonen, Alajärvi, Janus Putkonen, Alajärvi


Amfetaminrättegång inleddes i Karleby

$
0
0

Åklagaren kräver två års ovillkorligt fängelse för två personer som misstänkts för grovt narkotikabrott i Karleby. Totalt åtalas nio personer i en knarkhärva som gäller främst amfetamin men också hasch och Subutex.

Drygt 200 gram amfetamin har tagits till Karlebyregionen från södra Finland.

Knarkhärva i Karleby

Listen2 min 59 s
Spela upp klipp på Arenan: Knarkhärva i Karleby

- Det handlar om ungefär ettusen användarportioner, säger kriminalkommissarie Anders Åfors.

Drogerna har tagits till Karleby i flera omgångar. En del av de misstänkta ställs inför rätta i södra Finland.

- De huvudmisstänkta har känt varandra sedan de bodde på ett pojkhem i sin ungdom, säger Åfors.

30 unga fast för cannabis

En trend som oroar Åfors är att det blir allt vanligare med cannabis. Polisen i Jakobstad och Karleby fick förra veckan fast 30 ungdomar som hade använt eller distribuerat cannabis.

- Det har kommit in i bilden vid sidan om tobak och alkohol. 15-16 åringar röker hasch sporadiskt eller till och med varje vecka.

Det har också blivit vanligare med hampaodlingar. En del av dem är mycket stora med till och med etthundra plantor, många är mycket proffsiga enligt Åfors.

- Vi hittar hampaodlingar så gott som varje vecka. Det är automatisk bevattning, speciella gödningsmedel och proffessionellt uppbyggt med fläktar och allt möjligt.

Det är oftast män i 20-30 årsåldern som odlar hampa. Antingen har de odlingen i ett hus som ligger avskilt på landsbygden eller så i en lägenhet som hyrs i odlingssyfte.

Läs också:
Många hampaodlingar hittades i Kronoby i sommar

Malax vill ha billigare skola

$
0
0

Kommunstyrelsen i Malax återremitterade ärendet om Bergö skola. Orsaken är att man vill pressa ner kostnaderna.

Det finns några punkter som styrelsen vill ha mer information om. Den första är hur stor skolan faktiskt behöver vara och om det går att minska på utrymmena.

Malax vill ha billigare skola

Listen45 seconds
Spela upp klipp på Arenan: Malax vill ha billigare skola

För det andra, om det blir nybyggnad, vill styrelsen reda ut möjligheten att bygga modulhus eller elementhus som skulle bli billigare än ett betong- eller tegelhus.

- Den gamla byggnaden är tegel och det nybyggnadsalternativ som finns för tillfället är att det ska byggas i tegel. Vi vill se om man kunde bygga i trä, säger styrelseordförande Håkan Knip (Sfp).

300 000 euro billigare

Enligt de nuvarande beräkningarna kommer en ny skola att kosta 2,2 miljoner. Malax har reserverat 1,9 miljoner för ändamålet.

- Vi vill ha bort cirka 300 000 från kostnadsförslaget, säger Knip.

En renovering i stället för en nybyggnad är inte utesluten. Den renoveringen skulle enligt förslaget gå lös på strax under 2 miljoner. Också här vill styrelsen undersöka om det går att pressa ner kostnaderna.

Eleverna kvar i radhusen

Eleverna i Bergö skola fortsätter i de tillfälliga radhuslägenheterna tills vidare. Där kommer de att vistas i åtminstone de närmaste två åren enligt Knip. Det är så länge man väntar sig att byggandet av en ny skola kommer att ta.

Knip framhåller att skolan ska byggas på Bergö och ingen annanstans.

Det kan bli ett möjligt kombibygge med skolan och ett äldreboende i samma byggnad. Äldreboendet ska byggas av Bergö öråd.

Kommunen har gått i borgen för 1,6 miljoner och utlovat 100 000 euro i bidrag till Bergö öråd.

- Vi anser att både skolan och äldreboendet borde bantas för att komma ner till de kostnadsramar som finns, säger Knip.

Styrelsen har begärt att ärendet ska kunna tas upp igen den 26 maj. Fullmäktige får ta ställning i saken den 5 juni.

Nordautomation i Kristinestad fick stororder

$
0
0

Företaget Nord-automation med verksamhet i Kristinestad och i Alajärvi har fått en stororder värd fem miljoner euro. Ordern gäller en leverans av en linje för stockhantering till Kemijärvi.

Det är företaget Lappi Timber som bygger en linje för sortering av stockar till företagets nya såg. Det är Nord-automations enhet i Alajärvi som tillverkar stockhanteringslinjen som transporteras i delar till Kemijärvi.

Tidtabellen är stram, arbetet skall vara klart i december och ger full sysselsättning åt företaget resten av året. Nord-automation sysselsätter sammanlagt 60 personer.

Karleby säger nej till avfall intill havet

$
0
0

Karleby stad lämnar in besvär över Ekokems planer på en anläggning för industriavfall intill havet i Karleby. Stadsstyrelsen beslöt enhälligt att överklaga beslutet. Motiveringen är bland annat att platsen är fel för en avstjälpningsplats.

Karleby stad är inte nöjd med att Ekokem fick tillstånd att behandla industriavfall i Yxpila. Stadsstyrelsen överklagar miljötillståndet till Vasa förvaltningsdomstol.

Stadsstyrelsen kräver bland annat att avfallet behandlas inomhus. Styrelsen anser också att det är mycket svårt att bedöma miljöriskerna för en anläggning så nära havet, och därför bör miljötillstånd inte ges.

Stadsdirektör Antti Isotalus förslag var att styrelsen bara skulle notera ärendet. Det var Esa Mård (sdp) som kom med ändringsförslaget och efter diskussioner ändrade stadsdirektör Antti Isotalus sitt beslutsförslag.

Processen med Ekokems anläggning har pågått i flera år och invånarna i Yxpila har motsatt sig projektet. Det miljötillstånd som regionförvaltnignsverket gav Ekokem i mars innehöll mer än 160 villkor för verksamheten.

ÅA startar klasslärarutbildning i Helsingfors

$
0
0

Åbo Akademi söker pengar från undervisnings- och kulturministeriet för att i höst inleda en utlokaliserad klasslärarutbildning i Helsingfors, skriver ÅA i ett pressmeddelande.

Rektor Jorma Mattinen kommer att föreslå 40 extra studieplatser inom klasslärarutbildningen för Åbo Akademis styrelse. Platserna skulle vara 20 i år och lika många år 2015.

Jorma Mattinen intervjuades på tisdagen i Aktuellt 17 och sade då att många frågor återstår men att det nu är helt klart att klasslärarutbildningen blir av.

- Det är helt klart att det blir en utlokaliserad klasslärarutbildning i Helsingfors i höst. Planeringstiden blir jättekort, men så blir det, sade Mattinen.

Blir utbildningen permanent?

- Med den här finansieringen så gäller det två antagningar, 20 i år och 20 nästa år.

De som vill gå utbildningen skulle söka in till pedagogiska fakulteten i Vasa men studierna sker i Helsingfors.

Åbo Akademi har redan inlett förberedelserna för att kunna erbjuda en extra antagning i höst för årets 20 tilläggsplatser inom klasslärarutbildningen.

- Vi har den expertis och erfarenhet som behövs för att kunna erbjuda landets svenskspråkiga skolor kompetenta klasslärare, konstaterar Mattinen i pressmeddelandet.

Planeringen för en långsiktig lösning av klasslärarbristen i södra Finland fortsätter och Åbo Akademis styrelse fattar beslut i ärendet i augusti.

Läs också:
Klasslärarutbildning i Helsingfors hotar inte PF
”Klasslärarutbildning i Helsingfors garanterar lärarutbud”
Brist på klasslärare oroar ÅA:s styrelse

Viewing all 40278 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>