Det blir avbrott i Bergöfärjans trafik på eftermiddagen.

Servicearbeten gör att färjan inte kan trafikera under tiden 12-15. Det är en ponton vid färjfästet på Bergösidan som ska bytas.

Kaskö stad kommer att bolagisera sin hamn. Det här görs på grund av en ändring i kommunlagen och EU:s konkurrenslagstiftning.

Stadsfullmäktige behandlar i kväll förslaget att skapa företaget Kaskö Hamn Ab. Enligt stadsstyrelsens förslag skulle företaget grundas i början av år 2014. Hamnfunktionerna ska vara överflyttade vid början av september månad.

Ett 30-årigt arrendeavtal för mark- och vattenområden skulle ge staden intäkter på 680 000 euro årligen.

Laddningsnätet för elbilar ska utvidgas och bli rikstäckande. Ett nytt företag, Liikennevirta Oy, ska uppprätthålla nätet.

17 finländska elbolag, däribland Vasa Elektriska, Katternö och Nykarleby kraftverk, har grundat företaget. I augusti fanns 261 allmänna laddningspunkter för elbilar och det här ska nu utökas.

- Det är fråga om problematiken med hönan och ägget, säger Hannu Linna, verkställande direktör för Vasa Elektriska: finns inga laddningsmöjligheter så kan man inte använda elbilar. Finns det å andra sidan inga elbilar så vill ingen investera i laddningsnät.

Med att gå ihop om ett gemensamt laddningsnät vill de 17 elbolagen få fart på utvecklingen. Redan nästa år ska nya snabbladdningsstationer för elbilar dyka upp i bland annat Vasa och Jakobstad. Hannu Linna räknar med att investeringen ska börja löna sig nån gång år 2024-2025.

Hur är det då med Vasa Elektriska - kommer företaget att föregå med gott exempel och byta till elbilar?

- Jag tror nog att vi kommer att testa. Vasa Elektriska hade en elbil redan för 15 år sen, men då var inte tiden mogen, men kanske nu.

Än vd Hannu Linna och elbilar då?

- Jag har testat och är inte alls negativ. Det var en hybridbil och jag tror att här i Norden, med långa sträckor och kalla vintrar, så är en hybrid bättre än en bil som bara använder el, säger Linna.

Se också:Företaget Liikennevirta Oy:s webbplats

Finländska ungas färdigheter i matematik har sjunkit det visar nyaste Pisa undersökningen. Men eleverna i Vasa övningsskola tycker att deras behov blir tillgodosedda i undervisningen.

De elever som behöver stöd i matematik får det också. Det anser Kevin Storsjö, Lotta Storbacka och Felix Ollus som alla går i Vasa Övningsskola.

- Personligen tycker jag att vi har jättebra undervisning. Och de som har svårt med matten får hjälp. Därför kan jag inte riktigt svara på varför resultaten har blivit sämre, säger Felix Ollus som går på åttan.

De som går på nian delas in i olika grupper, utgående från hur eleven själv uppfattar sina kunskaper i matematik.

- Det är viktigt att det finns olika grupper. För då får varje elev den hjälp de behöver. Kanske har man inte gjort på det sättet i andra skolor och det påverkar i sin tur resultatet, säger Lotta Storbacka i årskurs nio.

- De olika grupperna är ett bra system som verkar fungera. Lärarna märker då vem som behöver mera hjälp med vissa saker, säger Kevin Storsjö som går på nionde klass.

Läxorna ska läsas

För att följa med i matematikundervisningen krävs läxläsning.

- Om man inte följer med på lektionerna och inte gör läxorna så är det svårt att hänga med, säger Ollus.

Storbacka håller med men påpekar lärarens betydelse.

- Om läraren märker att eleven inte läser sina läxor har ju han eller hon skyldighet att ta upp det med eleven.

Hur göra matematik intressant?

Rektor Elisabet Backlund-Kärjenmäki tror att det behövs motivation för att hänga med i undervisningen.

- Motivationen behövs inför alla ämnen. Och där möter skolan en stor utmaning. Vi funderar mycket på det här inför nya läroplanen som kommer 2016, den lyfter fram glädjen med att lära sig.

Handelsområdet Heinola i Karleby växer. Ett tiotal företag har visat intresset för Tyllis åkrar intill Jyväskylävägen.

Området som nu ska fyllas med handel är omkring fyra hektar stort och företag har i höst fått lämna in ansökningar till staden.

- Intresset var förvånansvärt stort. Det är ett par större aktörer och flera mindre företag, säger Jonne Sandberg, tf utvecklingsdirektör på Karleby stad.

Sandberg tror att det finns köpkraft nog att fylla också Tyllis åkrar med handel.

- Det ska det väl finnas, Karleby har ju ökat sin dragningskraft inom handeln de senaste åren. Intresset för området visar att det finns intresse för stan, säger Sandberg.

Fyrfilig riksåtta?

I takt med att Karleby har byggt ut Heinola-området har trafiken på Riksväg åtta förbi Karleby ökat rejält.

- I långa loppet behöver vi ha fyra filer mellan rondellen till Hamnvägen och i princip ända till Kajanavägen, säger Sandberg.

Läs också:Mycket trafik förbi Heinola i Karleby

En kvinna i Karleby har dömts till åtta månaders villkorligt fängelse för grovt bedrägeri. Kvinnan hade lurat till sig arbetslöshetsbidrag och bostadsbidrag på nästan 20 000 euro.

Bedrägerierna pågick från slutet av 2007 till hösten 2010. Kvinnan bestred inte åtalen. Tingsrätten tog hänsyn till förmildrande omständigheter och svårigheter i familjen, och domen blev därför mildare än normalt.

Pengarna ska kvinnan betala tillbaka till Folkpensionsanstalten.

Vi har all orsak att vara nöjda. Det slår styrelseordförande Henrik Sandberg fast när budgetförslaget presenterades i dag. Pedersöre har landets lägsta arbetslöshet, bra timresurs i skolan,
ungdomarna är bland de mest nöjda i landet och företagen går bra. Det enda större tvisteämnet kan bli Lappfors daghem.

Det är en återhållsam investeringsbudget kommunstyrelsen presenterar. Största investeringen blir 700.000 euro i renoveringen och tillbyggnaden av huvudbiblioteket i Bennäs, men för att få spaden i jorden krävs att förvaltningsdomstolen avgör ett besvär till kommunens förmån. Det är också osäkert om man kommer igång med bygget av en lätt trafikled mellan Sandsund och Bennäs. Finansieringen samt användningen av aska från Alholmens kraft är olösta problem. Forsby skola får 300.000 euro för ny fasad, och Pedersheim 180.000 för kylning, ventilation och nytt tak. Lägg till en miljon för kommunalteknik och mindre summor för bland annat skolgårdar, och nettoinvesteringen slutar på 3,3 miljoner euro nästa år.

Jämfört med 2012 är det en neddragning på drygt tre miljoner och drygt 2 miljoner mindre än i årets budget. Men så har staten skurit ner på statsandelarna och för att inte kommunens skuld ska skjuta i höjden drar kommunstyrelsen ner på investeringarna. Nästa år ökar nettoskuldsättningen med 1,4 miljoner till 2 389 euro per invånare. Årsbidraget täcker nästan 60 procent av investeringarna.

Prognosen för nästa år är nu ett nollresultat. Styrelseordförande Henrik Sandberg kallar budgeten återhållsam men servicebevarande.

Någon skattehöjning har inte varit aktuell. Skatten höjdes ifjol till 20,5 procent och på den nivån förväntas den bli i flera år.

Precis som i Nykarleby nämner man inte heller i Pedersöre den kommande fusionsutredningen när man presenterar budget och ekonomiplan. Båda kommunerna planerar sin ekonomi och framtid utifrån att man ska fortsätta som en självständiga kommuner.

I Pedersöre kommer budgetförslaget upp i kommunfullmäktige på måndag.

Yrkesakademins permitteringar av ett 30-tal lärare i november år 2012 fortsätter ge arbete åt styrelsen för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur- Söfuk.

Förvaltningsdomstolen har nu bett om tilläggsutredningar vad gäller lagligheten i beslutet att permittera lärarna i fem dagar. Nu handlar det om eventuella ersättningar till de permitterade lärarna.

Samkommunstyrelsen säger i sitt omfattande utlåtande bland annat att besluten har fatttats på rätt sätt på basen av ekonomiska omständigheter och att de studerande har fått den undervisning de har rätt till.

Läs också:

• Yrkesakademin permitterar 130 och tre årsverken försvinner
• Söfuk: Permitteringarna vid YA var korrekta

Linda Niemi vill att ämneslärarutbildningen vid Åbo Akademi ska ge mer utrymme för diskussioner om konkreta situationer i klassrummet.

Linda Niemi gick ämneslärarutbildningen vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa för några år sedan. Hon upplevde att teorin fick för mycket utrymme på bekostnad av mer konkreta frågor.

– Jag tycker att en väldigt teoretisk utbildning står i konflikt med det verkligt praktiska arbete som man sedan gör i skolorna. Därför efterlyser jag en starkare praktisk prägel på ämneslärarutbildningen.

Ett exempel på en konkret fråga som Linda Niemi skulle ha velat diskutera mera är hur mobbningsfrågor ska hanteras av läraren.

– Första gången jag på allvar fick bekanta mig med elevernas och lärarens rättigheter och skyldigheter var först i arbetslivet.

Ett annat exempel på konkreta diskussioner som Linda Niemi efterlyser gäller specialpedagogik.

– I dag försöker vi i stor utsträckning integrera barn med specialbehov i klassen. Jag skulle ha velat bli bättre förberedd på det i utbildningen.

Linda Niemi är vice ordförande för svensk ungdom och har tagit upp den här frågan till debatt bland annat under Sfp:s fullmäktigemöte i Närpes tidigare i höst. Hon tycker att placeringen av lärarutbildningen ibland stjäl fokus i diskussionen.

– Kvaliteten på utbildningen är det viktigaste, inte var det finns.

Hon har förståelse för att det kan vara svårt att täcka alla områden av pedagogik i de 60 studiepoäng som utgör ämneslärarutbildningen. Hon efterlyser ändå en annorlunda prioritering där en del av den teoretiska didaktiken skulle få ge vika för mera konkreta diskussioner.

Läs också:

• Ämneslärarstuderande på PF nöjdare än på finska utbildningar
• Gränsen för osthyvelsmetoden på PF är nådd

Ämneslärarstuderande på Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi är nöjdare med sin utbildning än studerande på motsvarande finskspråkiga utbildningar.

Fixahögskolan frågar med anledning av en del tips om ämneslärarutbildningen vid Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi vad som görs för att utvärdera och utveckla kvaliteten på utbildningen.

På Pedagogiska fakulteten (PF) har varje studieinriktning en ledningsgrupp som håller i trådarna för de här sakerna. Kaj Sjöholmär ordförande för ledningsgruppen för ämneslärarutbildningen och Lars Burmanär vice ordförande.

Varje år görs en utvärdering av ämneslärarutbildningen med hjälp av en enkät till alla studerande.

– Enkäten är utformad på samma sätt i hela landet så vi kan jämföra oss med andra ämneslärarutbildningar, säger Kaj Sjöholm.

Resultaten av enkäten visar att ämneslärarstuderande på PF överlag är nöjda med sin utbildning, och till och med nöjdare än på finskt håll.

För ledningsgruppen är studerandenas synpunkter viktiga signaler.

– Är det någonting som efterfrågas extra mycket så försöker vi anpassa utbildningen. Vi försöker på det här viset ta in det som händer i tiden. Vi kan till exempel ta in mera om invandrare eller mobbning om det framgår att det behövs, säger Kaj Sjöholm.

Förutom enkäten ordnas olika utvärderingstillfällen med lärarstuderande och lärarutbildare. Vid PF forskas dessutom i hur utbildningen svarar mot yrkeslivets krav.

Reflekterande praktiker

En del tipsare till Fixahögskolan önskar mera teori i utbildningen och andra önskar mera praktik.

Balansgången mellan teori och praktik är en bekant diskussion i ledningsgruppen och här görs prioriteringen enligt logiken att det som de blivande lärarna inte får på fältet ska de få i utbildningen.

– Vi strävar efter att ge de nyblivna lärarna en förmåga att utveckla sig själva, och som klarar sig genom sitt yrkesverksamma liv tack vare verktygen de fått i undervisningen. Vi brukar säga att vi ska utbilda reflekterande praktiker, säger Lars Burman.

Linda Niemi som gått ämneslärarutbildningen för några år sedan har efterlyst en annorlunda prioritering av pedagogikstudierna i Vasa och önskar mindre teori och mera praktisk diskussion.

– Det är en åsikt men det finns femton andra som säger femton andra saker när de möter sin verklighet i skolorna. Vi försöker ge en generell utbildning som gäller för alla och en av huvudpunkterna för oss är att man måste se djupare än att bara ge färdigheter som gör att man kan möta de första situationerna i arbetslivet, säger Lars Burman.

– Vissa saker ryms inte med i utbildningen i någon större utsträckning, som till exempel det som gäller administrativa uppgifter. Vissa saker hör snarare till fortbildningen och andra saker är mera lokala som man därför kan lära sig först på själva skolorna, säger Kaj Sjöholm.

En termin på PF

En ämneslärare i Finland ska avlägga 60 studiepoäng pedagogik. För att studera på svenska är det Åbo Akademi i Vasa som gäller. Av dessa är 25 studiepoäng ”grundstudier i pedagogik” som kan avläggas delvis virtualiserade enligt Åbo Akademis kursfordringar eller någon annanstans enligt andra universitets kursfordingar.

De resterande 35 studiepoängen är ”ämnesstudier i pedagogik” och avläggs som närstudier i Vasa (PF och Vasa Övningsskola). Det betyder att många av ämneslärarna studerar bara en termin i Vasa.

– Många av de praktiska aspekterna kommer fram i grundstudierna. Men de kan vi inte alltid påverka eftersom studerande rätt ofta avlägger dem enligt något annat universitets kursfodringar, säger Kaj Sjöholm.

Allt ryms inte med

Både Sjöholm och Burman låter förstå att en diskussion om kvaliteten på ämneslärarutbildningen kunde utvidgas till frågan om det borde ingå fler studiepoäng i den pedagogiska kappsäcken.

– Det finns ett problem med effektivitetstänkandet. Högskolorna klarar inte av att utexaminera alla på tre år och ytterligare två år för magistrarna, men om de klarar av det så får de mera pengar. Samtidigt kan det drabba kvaliteten eftersom lärarblivandet är en mognadsprocess, säger Kaj Sjöholm.

– Jag har förståelse för att man som färdig ämneslärare kan uppleva att man hade uppskattat mera pedagogikstudier. Men det blir då en diskussion om den finska ämneslärarexamen behöver fler än 60 studiepoäng i pedagogik, säger Lars Burman.

Läs också:

• Ämneslärare: Studierna för fokuserade på teori
• Gränsen för osthyvelsmetoden på PF är nådd

På måndagens fullmäktige möte fattade Åbo Akademis Studentkår ett beslut som kan ha stora konsekvenser för Nordens äldsta studenttidning. ÅAS går ut ur Svenska studerandes intresseförening SSI, vars huvuduppgift är att ge ut Studentbladet.

Bland studeranden på Åbo Akademi i Vasa är det många som inte alls läser tidningen, men vissa anser också att den har sin plats som ett bindande element bland högskolorna i svenskfinland.

Anna-Kajsa BlomqvistAnna-Kajsa BlomqvistYle/Jussi Laine

Ibland har chefredaktörer valt att prioritera högskolepolitik, ibland har tidningen varit mer lik en nöjestidning. I ett försök att tillfredsställa alla har man kanske skjutit sig själv i foten och nu kan tidningens framtid vara hotad.

Christoffer HällforsChristoffer HällforsYle/Jussi Laine

ÅA-studerande kan ändå även i fortsättningen prenumerera på tidningen om de vill.

- Jag har funderat på det. Tio euro i året är inte så mycket för Studentbladet, säger Hällfors.

Vi på Fixa-redaktionen inleder vår sista dag och tackar för två intensiva, roliga veckor tillsammans med er.

Det allra bästa är att studerande och personal vid de finlandssvenska högskolorna både har tagit sig tid att tipsa och diskutera samt haft mod att stå för vad de tycker. I kväll kl 19.55 fortsätter diskussionen i Obs debatt.

Nya berättelser

Sedan måndag 25.11 har vi gått igenom hundratals kommentarer, tips, twittermeddelanden och facebookuppdateringar från högskolevärlden. Ert engagemang har varit grundstenen i vår granskning.

Utan er hade vi inte skrivit om tvåspråkighetspengarna vid Helsingfors universitet. Vi hade inte heller känt till Vilhelmina som studerar trädgårdsnäring vid Novia i Raseborg utan varken kurskamrater eller egen lärare. Vi hade inte rapporterat att studerande i brist på svensk kurslitteratur tvingas gissa sig till juridiska termer.

Utan modiga människor som vågar säga vad de tänker hade vi inte heller fört diskussionen om motivation vid Svenska Handelshögskolan, om humanisternas trängda situation vid ÅA och inte heller granskat klasslärarnas inträdesprov.

Värdefull kontakt

Studerande och personal vet bäst hur vardagen vid högskolorna ser ut. Tack vare ert engagemang har vi fått nya perspektiv som inte hade kommit fram inom ramarna för vanlig rapportering. Fixa högskolan visar hur viktig kontakten mellan dig och oss journalister är.

På torsdag eftermiddag publicerar vi slutsatserna av vår granskning. Här redovisar vi redan för hur många tips vi fått in och vad de handlat om. Diskussionen kring dem går vidare bland annat i Obs debatt kl 19.55. Fixa högskolan närmar sig sitt slut, men vi som jobbat inom Fixa-redaktionen finns kvar här på Svenska Yle.

Högskolan är viktig

Kia Svaetichin fortsätter jobba med aktualiteter på Radio X3M, Johan Gullmets granskar i Radar och Spotlight och Petri Kola är Svenska Yles datajournalist.

Alexander Uggla, Peter Sjöholm och jag, Eva-Maria Koskinen, arbetar vidare inom Yle Nyheters Grävnav. Vi fortsätter rapportera och tar gärna emot fler tips. Vad tycker du att vi borde granska? Du kan tipsa om vad som helst. Du når oss exempelvis via min e-post eva.koskinen(a)yle.fi.

Fixa högskolan vittnar om hur viktiga högskolefrågor är och om ett stort brinnande engagemang för dem. Vi hoppas beslutsfattare och högskolor tar vara på det här.

Att hitta ett nytt utrymme för utställningen, Varggrottan, i Kristinestad är inte lätt. Det blev för dyrt att hyra nuvarande utrymme på Bötombergen, så nästa vecka hämtas mammutarna och neandertalarna bort och stuvas in i ett förråd. Stadens krav på att de nya utrymmena inte skulle få kosta något har gjort det ännu svårare att hitta en ny plats.

- Vi har tittat på allt från våra utrymmen här på turitstbyrån, inom museerna, Cornerhuset, biblioteket. Vi har också tänkt på att det ska vara en utställning som kan tala för sig själv. Men vi kan inte bara sätta in den i något utymme och sedan stänga dörren om den, för då tjänar den ju fortfarande inte sitt syfte. Det har varit ett mångfacetterat bekymmer, säger marknadsföringschef Angelique Irjala i arbetsgruppen.

Ett ganska stort utrymme skulle krävas om hela utställningen ska få plats och också för att besökarna ska kunna ta in landskapet runtomkring.

I väntan på en lösning kommer utställningen nästa vecka att packas ner och magasineras i varma lagerutrymmen på tekniska centralen. Efter det kan det hända att delar av den uppdateras och används i en gemensam utställning över Varggrottan med Bötom kommun. En arbetsgrupp har funderat på det här alternativet, där musiechef Päivikki Piiroinen har varit ordförande.

- I den nuvarande utställningen finns sakliga och passliga element som kan återanvändas. Vi borde sikta på det att få en gemensam utställning och att vi kan utnyttja de delar som går att utnyttja, säger Piiroinen.

Viktigast att utställningen lever vidare

Arbetsgruppen funderar som bäst på finansiering. Vart utställningen placeras blir en fråga för kommunerna att ta ställning till. För Angelique Irjala är det egalt om utställningen placeras i Kristinestad eller i Bötom.

- Det viktiga är att det över huvud taget finns en utställning. Vi borde ha kommit så långt att vi nu kan samarbeta med Bötom om det här och inte låsa oss i diskussionen. Jag skulle efterlysa att vi tar steget mot ett rejält samarbete i den här frågan, säger hon. Men om samarbetet blir av borde man göra ett nytt manus till utställningen och hitta de nya delarna som handlar om geologin, där man har fått fram nya forskningsresultat, säger Piiroinen.

Förutom den geografiska dragkampen om vart Varggrottan egentligen hör, som pågick alldeles i början när grottan upptäcktes, har debatten genom åren också kantats av en tvist om tillförlitligheten i forskningsresultaten. Nya geologiska rön har dock visat att det är möjligt att hitta spår av liv från perioden före istiden. Enligt Piiroinen verkar de nya rönen ha fått fler att tro att Varggrottan verkligen kan ha varit en förtida boplats.

Just nu bedrivs ingen forskning vid Varggrottan.

Korsnäs överväger gå vidare med Yrkesakademins beslut att flytta utbildningen från Korsnäs till Vasa och Närpes. Samkommunstyrelsen för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur har förkastat Korsnäs rättelseyrkande.

- Vi anser att grunderna för en rättslig prövning av beslutet finns, säger kommundirektör Anita Ismark.

Ismark säger att enligt det avtal som parterna ingick för fem år sedan skulle verksamheten utvecklas och ansvaret och koncessionen överfördes på Yrkesakademin i Österbotten och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Grunderna i Korsnäs rättelseyrkande är bland annat att avtalet som ingicks inte har beaktats och att hyresavtalet i Korsnäs löper fram till slutet av år 2018.

- Därför är de beräkningar om kostnadsinbesparingar som gjorts missvisande, säger Anita Ismark.

Söfuk anser att beslutet att flytta verksamheten från Korsnäs till Närpes och Vasa har fattats på såväl lagliga som ändamålsenliga grunder

Nu ska man i Korsnäs diskutera hur och om man för ärendet vidare.

- Högst sannolikt går vi vidare med ärendet till Förvaltningsdomstolen, säger Anita Ismark.

Författarna Eva-Stina Byggmästar och Gurli Lindén i Nykarleby startar ett bokförlag med inriktning på lyrik. Bokförlaget heter Minimal och förlaget kommer till en början bara att ge ut de båda ägarnas egna lyrikböcker.

Den första boken kommer ut redan om några dagar och har titeln "Den skrattande rosen" och är skriven av Eva-Stina Byggmästa. Gurli Lindén ger ut sin första bok på det nya förlaget i mars nästa år, den boken heter "Djurkrets".

- Jag tycker om när saker och ting är smått, säger Eva-Stina Byggmästar med anledning av förlagets namn, Minimal. Dikter skall vara så små som möjligt, ta så liten plats som möjligt. Jag tycker det är vackert när någonting är litet och så får man så bra perspektiv säger Eva-Stina.

Minimal förlag grundades den 6 november i år och den första lyrikboken Den skrattande rosen är Eva-Stina Byggmästars femtonde lyrikbok sedan debuten 1986.

Det finns veterligen bara två veterankörer kvar i Finland. En av dem finns i Kronoby. Tio veteraner träffas varje torsdag för att sjunga och umgås. Alla är mellan 88 och 90 år gamla.

Det finns veterligen bara två veterankörer kvar i Finland. En av dem finns i Kronoby. Tio veteraner träffas varje torsdag för att sjunga och umgås. Alla är mellan 88 och 90 år gamla.

- Vi vet nog att det inte är så mycket bevänt med det musikaliska, men den sociala samvaron har så stor betydelse, säger Jan-Erik Granbacka.

- Det är det bästa som finns då vi får samlas. Vi är som bröder allihopa, säger Bror Kaitajärvi.

Skolbarnen blir knäpptysta

Kronoby veteransångare grundades 2003 och har haft mer än 250 uppdrag på skolor, boenden, fester och begravningar. Sångarna skojar friskt om hur publiken reagerar på dem.

- Vi uppträdde i Oravais för 10 år sen. Jag tror de gråter än, säger Göran Björklund och skrattar gott.

I synnerhet sången Veteranens aftontapto brukar göra att ögon tåras. Rurik Riska berättar om en gång då kören sjöng i stadshuset i Vasa.

- Det var det tur vi hade hela mappen med. De slutade aldrig att applådera.

- Vi sjöng i en skola för kanske tre år sedan. Då kom en liten flicka och frågade "Vad ska ni göra då ni blir gamla?", berättar Göran Björklund.

Björklund svarade att månne de inte fortsätter så här. Besöken i skolorna är något som veteranerna gärna sysslar med. Veteranerna vill också sjunga för att minnena från fronten ska bevaras för kommande generationer.

- Vi är överraskade över att eleverna är moltysta. Och applåderna är hjärtliga, säger Jan-Erik Granbacka.

Följer lottor och veteraner till graven

Veteransångarna leds av Eva-Lott Björkskog. Hon ser det som ett hedersuppdrag att leda kören.

- Vi får följa veteranbröder och lottor till graven. Då brukar vi sjunga Veteranens aftontapto. Det är väldigt speciellt och något som de flesta borde få uppleva. Då kanske de inte skulle klaga så mycket, säger Björkskog.

Veteransångarna i Kronoby är unika. Det finns troligen en annan veterankör i Helsingforstrakten, men annars är det tunnsått med sådana här körer.

På torsdag morgon uppstod en brand på Herrgårds köttrökeri i Malax. Inga personer kom till skada.

Enligt räddningsverket brann det på rökeriets mellantak. Branden var så gott som utdöd när första enheten anlände till platsen och de enda åtgärdena som krävdes var borttagandet av ett par takplåtar.

- Vi borde få igång verksamheten igen under dagen. Vi håller på och fixar elen nu, säger rökeriets ägare Emilia Vikman.

Hotellet har bokats, klänningen är inköpt, kostymen passar, skorna är putsade och håret provkammat. Nu gäller det bara att hålla nerverna i styr för på fredag bär det av till Tammerfors på självständighetsfest. Tomas och Lena Långgård väntar med spänning.

Det börjar bli pirrigt för paret Långgård i Malax. På fredag, 10.30, eller när Lena Långgård är klar hos frissan startar resan till Tammerfors. Inbjudan till självständighetsfesten kom för en månad sedan.

- Jag visste inte vad jag skulle tro när jag såg att vi fått post av republikens president. Det första som slog mig var "vad har vi ställt till med?", säger Lena och skrattar.

Lena Långgårds klänning.Yle/Kati Enkvist

- Då när inbjudan kom, kändes 6 december långt borta, men nu börjar man inse att dagen snart är här, säger Tomas.

Förberedelserna viktiga

Tomas har tagit det rätt så lugnt med ställandet och fixandet inför den stora dagen medan Lena har haft mera att stå i.

- Ja, jag behövde köpa klänning och testa festfrisyren. Egentligen har det varit någonting varenda vecka men det har bara vara roligt att förbereda sig.

Plommon och bling-bling

På självständighetsfesten kommer Tomas att bära mörk kostym. För Lena blir det en vacker plommonfärgad aftonklänning med diamanter på ena axeln.

- Skorna är också nya så de har jag övat att gå med den senaste tiden. Förhoppningsvis trillar jag inte omkull, säger Lena.

Paret Långgård tar också med sig inbjudna gästen och veteranen Viktor Liljeqvist.

På Pedagogiska fakulteten har anslagen minskat med fem procent varje år sedan 2010. Osthyveln har använts varje år och valfriheten för studerande har minskat. Nu går det inte längre att bara hyvla.

Den strukturomvandling som högskolevärlden har genomgått har betytt många ekonomiska utmaningar. Fixahögskolan har fått in många tips där studerande är oroliga över sparåtgärder. Flera klagomål gäller Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Så här låter några:

• Budgeten för instrument och material i både musikundervisningen och textilslöjden har krympt.
• Vi har nu mera självständiga övningar och mindre personalledd undervisning och handledda övningar.
• Det har blivit färre valmöjligheter i kursutbudet.

Den som är ansvarig för ekonomin på Pedagogiska fakulteten är prefekten Ria Heilä-Ylikallio. Hon konstaterar att de här citaten är exempel på var osthyveln har använts i undervisningen.

– Pedagogiska fakulteten har tagit ett principbeslut att försöka bevara den personal vi har och därmed har vi tillämpat osthyvelsmetoden varje år.

Men att skära lite här och där går inte hur länge som helst. Nu behövs hårdare tag.

– Och därför har Åbo akademis styrelse tagit ett beslut om att göra strukturella förändringar.

Gränsen är nådd

Ria Heilä-Ylikallio konstaterar att PF på sitt sätt är lyckligt lottad som en akademisk resultatenhet i och med att PF har ett väldigt tydligt uppdrag; att förse Svenskfinlands skolor med behöriga lärare, pedagogiska ledare och forskare inom de pedagogiska vetenskaperna.

– Vi kan ju inte spara bort den enda svenskspråkiga lärarutbildningen. Nu har vi nått gränsen för var vi kan spara så att säga kosmetiskt.

En ekonomisk förändring åt det positiva hållet är att driftsanslagen för konst- och färdighetsämnen har höjts i nästa års budget jämfört med årets budget.

Fakultetsrådet är det högsta beslutande organet på Pedagogiska fakulteten. Där sitter inte bara personal utan även fyra studerande och Ria Heilä-Ylikallio uppskattar deras engagemang.

Sparar på valfriheten

Lärarutbildningarna styrs av behörighetslagstiftningen. Den stadgar vad studerande måste få i undervisningen för att få en behörig lärarexamen.

– Och det garanterar vi. Då vi sparar för fjärde året i rad väljer vi att spara på sådana delar som inte krävs för behörigheten, och då stryks många valmöjligheter i kursutbudet.

Ria Heilä-Ylikallio förstår att studerande reagerar då de känner till hur kursutbudet har sett ut tidigare. Men hon konstaterar att det var andra ekonomiska tider förut.

– Det är bara så att i dag kan vi inte få allt vi vill vad gäller samhällsservice. Vi bedrar oss själva om vi tror att vi kan ha en likadan verksamhet som på 90-talet vad gäller kursutbud eller lärartät undervisning. Sedan kan vi fundera på om vi kan nöja oss med att erbjuda endast det som behörighetslagstiftningen kräver.

Andra Fixahögskolan-artiklar om lärarutbildningen:

• Ämneslärarstuderande på PF nöjdare än på finska utbildningar
• Ämneslärare: Studierna för fokuserade på teori

Meteorologer varnar för snöovädret som kommer att dra in över Finland under helgen. Ovädret kommer ändå inte att bli så kraftigt som det förväntades tidigare i veckan.

Meteorologerna räknar med två till tio centimeter snö fram till söndagen. Ovädret drar in över västra och södra Finland under torsdagen och natten mellan torsdag och fredag når det Österbotten.

– Snön kommer att komma in med kraftiga vindar och det kommer att forsätta snöa de närmaste dagarna, vilket gör att det samlas en hel del snö, säger meteorolog Anne Borgström.

Hon varnar för att vädret kan orsaka trafikkaos, speciellt med tanke på självständighetsdagen.

– Jag tror att människor ska ta god tid på sig om det åker någonstans, till exempel till landsbygden.

Ovädret blev ändå inte lika kraftigt som meteorologerna trodde tidigare i veckan, eftersom lågtrycket kommer att röra sig sydligare än förväntat. Borgström säger att det gradvis kommer att bli kallare under helgen och på söndagen borde vädret klarna upp.

Vid VR säger man alla tåg för tillfället kommer att avgå som normalt. Men på grund av stormarna den senaste tiden finns det beredskap för eventuella störningar i trafiken.

Läs också:
Storm piskar nordvästra Europa