På finska klarar var tionde förstahandssökande klasslärarutbildningens hårda antagning. På svenska kommer var fjärde in. Där är den största utmaningen en muntlig intervju.

En av Fixa högskolans tipsare undrar hur det är med antagningen till lärarutbildningar på finskt och svensk håll. Skillnaden är omfattande. Vid Åbo Akademi går antagningen ut på en individuell intervju och ett språktest; utöver det får man också poäng för studentbetyget. På finskt håll har högskolorna istället ett gemensamt prov som går under namnet Vakava. Tom Wikman, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi, är ändå inte övertygad om att det gemensamma provet är rätt instrument.

-Vakava är ett teoretiskt, kognitivt instrument som mäter sådant som man borde lära sig under utbildningen. Då jag sökte in till lärarutbildningen hade vi ett praktiskt test där man fick undervisa en grupp elever. Det här motsvarar enligt mig bättre läraryrkets karaktär. Vakava är en praktisk åtgärd då det finns så många sökande på den finska sidan, säger han.

Med Vakava går det att söka till 39 olika utbildningar vid sju olika universitet. Personerna som deltar i provet söker i snitt till 2,8 utbildningar. Det gemensamma provet fungerar som en första sållning; efter det har universiteten ännu egna antagningsprocesser.

Hård konkurrens på finska ingen överraskning

Det känns litet orättvist för finskspråkiga som vill bli lärare

- Jag har vetat att det är svårare att komma in på de finskspråkiga utbildningarna. Det känns litet orättvist för finskspråkiga som vill bli lärare, säger Johanna Simonen.

- Å andra sidan betyder det väl att bara de bästa blir antagna till den finska lärarutbildningen, fortsätter hon.

Johanna Simonen och Johanna Myllymäki studerar båda på klasslärarlinjen för tredje året. Deras inträdesprov som endast bestod av en intervju, eller också ett språkprov beroende på studentvitsordet i svenska, är de inte särskilt nöjda med.

- Jag undrar hur väl man verkligen kan bedöma en persons egenskaper på basis av bara en intervju, säger Myllymäki.

- Jag blev inte antagen på mitt första försök. Andra gången lyckades jag dämpa min nervositet och då gick det bättre, säger Simonen.

En av tio kommer in på finskt håll

Det är mer status i läraryrket på finska och klart att antagningen spelar en roll där

- Det är mer status i läraryrket på finska och klart att antagningen spelar en roll där, säger Hem och skolas förbundsordförande Corinna Tammenmaa.

Bland de finska utbildningarna finns det också en viss spridning gällande hur populära utbildningarna är. Tammerfors är mest selektivt med 16,9 förstahandssökande per startplats. Lägst är intresset för klasslärarutbildningen vid Östra Finlands universitets Nyslott-campus. Där är det 4,3 förstahandssökande per startplats, det vill säga rätt nära situationen på Åbo Akademi.

- I egenskap av förälder börjar man nog fundera på de här uppgifterna om lättare antagning och sämre PISA-resultat. Det är svårt att bedöma hur antagningen inverkar men klart att det säger mycket att det är lättare att komma in på svenska, säger Tammenmaa.

ÅA lockar också tvåspråkiga

Johanna Simonen som är tvåspråkig och hemma från Borgå övervägde att söka in till en motsvarande finskspråkig lärarutbildning i Helsingfors.

- Jag sökte mig ändå till Peffan för att det finns ett behov av svenskspråkiga lärare och för att det är lättare att bli antagen.

Simonen och Myllymäki hoppas att lärarutbildningens kvalitet på pedagogiska fakulteten uppväger en enklare intagning jämfört med finskspråkiga utbildningar. De är annars mycket nöjda med undervisningen.

Mera teori på kommande

- Det görs reklam och så har man Nylandsturnéer, säger han.

Från och med nästa år sker det ändringar med antagningen till pedagogiska fakulteten. Intervjudelen blir då möjlig att avlägga också i Helsingfors. Längre framöver kommer inträdesprovet dessutom att formas om.

- Vi har planer att införa ett teoretiskt test om två år. Vi försöker anta studerande på så lika villkor som möjligt som på finska sidan, säger Wikman.

Enligt Tammenmaa är ändå utbildningens placering fortsättningsvis ett problem.

- Klart att det spelar in att lärarutbildningen finns i Österbotten. Vi vet att människor söker till högskolor lokalt. Om alla potentiellt bra lärare i södra Finland skulle söka in till lärarutbildningen skulle vi ha bättre resultat. Det gäller förstås inte bara ena vägen, säger Tammenmaa.

Att samma utbildning ordnas på flera ställen inom Svenskfinland behöver ändå inte vara någon patentlösning. Enligt Wikman kan det å sin sida påverka antagningen.

- Det finns till exempel tre handelshögskolor som utbildar tolv procent av Finlands ekonomer och då är vi bara kring sex procent av populationen. Så har vi tre professurer i statskunskap på olika orter samt allmän- och vuxenpedagogik i både Helsingfors och Vasa. Jag misstänker att söktrycket också därför är mindre än på finska sidan.

Läs också:

• Se årets Vakava-prov (pdf, på finska)

En del invånare störs av de nya näridrottsparkerna som Karleby stad har byggt. Klagomål från grannarna har lett till att staden har ändrat en miniarena vid Chydenius skola och tagit bort volleybollplanen intill Villa skola.

- Plötsligt kom de och grävde upp planen. Grannarna var missnöjda. De tyckte det störde då ungdomarna är här på kvällarna. Bollen flög över på granntomten och det var störande, säger Villa skolas rektor Tua Masar.

Vad tycker du om det här?
- Om man bygger eller köper hus intill en skola så måste man väl tåla lite. Får man en stor fin idrottsanläggning nära sitt hus ska man väl ha lite överseende med ungdomarna också, säger Masar.

Idrottsdirektör Lotta Nyqvist berättar att klagomålen började komma i somras.

- Grannarna upplever att det är mer ljud än tidigare. Och eventuellt kommer nån boll in på deras gård och någon kommer och hämtar den. De har upplevt det som störande, säger idrottsdirektör Lotta Nyqvist.

- Fast det ju lite strider mot tanken om att de här näridrottsplatserna ska vara i fri anvädning, säger Nyqvist.

Man kunde tänka sig att stadens invånare skulle vara nöjda när ni bygger näridrottsparker?
- Jag tror nog att de flesta är det. Men om man som granne upplever att det kommer för nära inpå så måste man också få berätta om de upplevelserna.

Läs också:Nya idrottsparker i Karleby

Den slutliga versionen av trafikplanen för Jakobstads centrum kommer snart att presenteras. Arbetet görs av konsulter och trafikplanen behövs för den underjordiska torgparkeringen men också för andra trafikarrangemang i centrum.

Den nuvarande gågatan i Jakobstad är en av de äldsta i landet med sina 20 år. När trafikplanen förverkligas kommer de bilfria zonerna i centrum att förstoras.

Motståndet mot gågatan var ganska stort mot gågatuprojektet för 20 år sedan bland köpmännen. Köpmännen var rädda för att handeln skulle minska när det inte längre var möjligt att parkera utanför vissa affärer.

- Jag vågar tro attityderna förändras och gågatan fungerar som en samlingsplats till och med under vintern säger Richard Sjölund (SDP).
Han är en varm förespråkare för ett bilfritt centrum i Jakobstad.

Miljö-och trafikplanen nödvändig för centrumutvecklingen

Planen är nödvändig för utvecklingen av handeln i centrum. Handeln måste stärkas.
-Det tror jag att det stämmer, om vi skall ha ett levande centrum för stadsborna och inte minst för regionen säger Richard Sjölund.

Mera öppen vård och mindre institutionsvård av äldre - det ska spara 300 miljoner euro. Det var den riktigt stora summan i regeringens strukturpaket som presenterades i fredags.

På serviceboendena är man osäker på vad regeringen avser. Ska vårdplatserna bli färre? Och i hemvården dignar man under arbetsbördan. Vi räddar inte äldrevården, för vi är trötta, säger hemvårdsledare Mona Djupsjöbacka i Pedersöre.

Och på serviceboendena är man oklar över vad regeringen menar. På Hagalund i Nykarleby har man svårt att tro att vårdplatserna skulle bli färre. 20 personer köar redan i dag till Hagalund.

På Pedersheim kan inte föreståndare Marina Bock ens föreställa sig att de 60-talet vårdplatserna skulle bli färre.
- Kanske man tänker sig att de 15 institutionsplatserna som finns på Pedersheim byter namn till effektiverat boende, säger Bock.

Det innebär att klienten får betala hyra och stå för allt själv som till exempel mediciner. Ändå tvivlat hon på att en sådan lösning i slutändan ger någon större inbesparing. Osäkerheten är alltså stor men Bock säger att hälsovårdsverket i Jakobstad hela tiden jobbar på att hitta fiffigare lösningar i vården.

Hur hemvården ska rädda äldrevården och spara pengar är en gåta för Mona Djupsjöbacka.
- Vi är trötta redan i dag då vi inte får tilläggsresurser och från bädden sänds vårdkrävande patienter hem, säger hon.

Anhöriga kommer att få delta aktivare i vården, säger Djupsjöbacka. Ändå kommer det att behövas fler närvårdare.
- En liten lättnad blir det i hemvården nästa år då man får ett par sjukskötare som deltar i vårdteamen, men det räcker ändå inte, säger Djupsjöbacka.

Lastfartyget Saga Fram tappade ankaret utanför Nykarleby i slutet på veckan förra veckan. Fartyget som var på väg in till hamnen i Jakobstad för att lasta cellulosa till Kina kunde inte gå in till hamn i fredags på grund av stormen och fartyget ankrades men det ena bogankaret höll inte utan släppte.

Mats Furu, avdelningschef för fartygsklarering vid Euroports i Jakobstad.Yle/Kjell Vikman

Ankarvinschen gick i något skede också sönder så det gick inte att vinscha upp ankarkättingen. Felet kunde åtgärdas under helgen när en tekniker från det norska ägarrederiet flögs in men ankaret låg kvar på bottnen och fartyget kunde gå in i hamn i Jakobstad när vädret lugnat sig i går och ankarkättingen hade vinschats in.

Saga Fram är på 55 000 tusendödviktston och cirka 200 meter långt , det vill säga bland de största fartyg som överhuvudtaget kan gå in till hamnen i Jakobstad. Fartyget är byggt 2013.

Fartygsklarerare Mats Furu vid Euroports i hamnen i Jakobstad säger att under hans 12 åriga karriär i hamnen i Jakobstad har något liknande bara inträffat en gång tidigare.

En 27-årig man försökte stjäla en 12-pack med öl i en butik i Korsnäståget i Vasa på måndagen.

När personalen tog ölen av mannen och förde den tillbaka till hyllan tog mannen strypgrepp på en 26-årig man. Sen flydde den 27-åriga mannen från platsen.

Polisen såg bilderna från övervakningskameran och kände mannen. Polisen tog fast mannen i hans hem.

Vasa stadsstyrelses beslut att stadens anställda kan permitteras nästa år väckte en hel del diskussion. Samlingspartisten Anne-Marie Viinamäki var en av två ledamöter som anmälde avvikande åsikt. Enligt Viinamäki borde man ha väntat med beslutet tills nästa år, men enligt stadsdirektör Tomas Häyry skulle man då förlora värdefull tid.

- Jag kan inte känna mig nöjd med det här beslutet, Vasa är ingen kriskommun och vi kunde gott ha väntat tills vi ser hur stadens ekonomi år 2013 faller ut innan vi besluter att ta till permitteringar, säger Anne-Marie Viinamäki (Saml.).

Viinamäkis förslag att vänta tills nästa år innan man besluter om eventuella permitteringar fick inte stöd från någon annan ledamot i styrelsen. Istället gick styrelsen på stadsdirektör Tomas Häyrys linje.

- Nu ska vi komma ihåg att det här inte nödvändigtvis innebär att det faktiskt blir permitteringar nästa år, just nu jobbar stadens olika sektorer hårt på att spara och effektivera så vi vet säkert först i början av nästa år hur det ser ut, säger Tomas Häyry.

Enligt stadsdirektören hade det ändå inte varit klokt att vänta med beslutet tills nästa år, för då hade man förlorat värdefull tid.

- Isåfall hade vi varit tvungna att ta om hela processen med samarbetsförhandlingar på nytt och med de lagar och regler som gäller kring dem hade vi inte kunnat inleda permitteringarna före i juni tidigast och haft bara ett halvt år på oss att genomföra permitteringarna så vettigt som möjligt, nu har vi istället nästan hela året på oss om det visar sig att ekonomin kräver permitteringar, säger Häyry.

Högt pris

Men Anne-Marie Viinamäki tycker annorlunda. Enligt henne ska kalenderfrågan vägas mot den service som kommuninvånarna har rätt till.

Viinamäki ställer sig även frågande till hur man har prioriterat bland olika personalgrupper när man gjort upp listan på vem som kan permitteras och för hur lång tid. Enligt stadsstyrelsens beslut kan merparten av stadens anställda permitteras i 14 dagar, men till det finns en lång rad undantag framför allt inom hälso- och socialvården.

- Det är klart att vi inte kan permittera folk på räddningsverket och anställda i en del andra nyckelpositioner, men i övrigt tycker jag att det är mycket svårt att göra upp en lista av den här typen. Vem kan permitteras i 14 dagar och vem ska klara sig med exempelvis bara två eller fyra, frågar Viinamäki.

Tehy hoppas att det inte blir permitteringar

På vårdfacket Tehy är huvudförtroendeman Minna Leppäkorpi inne på samma linje som Viinamäki.

- Vi har hela tiden tänkt att det inte ska blir några permitteringar nästa år. I slutet av januari ser vi hur mycket pengar vi har. Efter det ser vi hur det blir, säger Minna Leppäkorpi.

Olika enheter drabbas på olika sätt, enligt förslaget. Till exempel barnskyddet, tekniska sektorn och matservicen permitteras högst tio dagar. Andra enheter bara två. Sektorerna ska själva göra en plan över hur permitteringarna verkställs och hur servicen ordnas under tiden. Leppäkorpi tror att det blir svårt.

- Tänk på alla insitutioner som har öppet dygnet runt hela veckan. Alla behöver matservice. Vem ska bli permitterad av dem? Jag vet inte hur det är möjligt. Vi skulle vilja hitta andra sätt att spara, inte genom permitteringar, säger Leppäkorpi, men preciserar inte hur.

Helt utanför permitteringshotet står de arbetstagare har meddelat att de tar nio dagar oavlönad tjänstledighet och de som byter ut semesterpenningen mot ledig tid. De som arbetar med jourer permitteras inte heller.

Minna Leppäkorpi från Tehy var gäst i God morgon Österbotten på tisdagMinna Leppäkorpi, förtroendeman på vårdfacket TehyYLE/Sara Bergström

Förutom genom permitteringar ska staden spara genom mindre övertidsarbete, färre resor och mindre utbildning för personsalen.

- Vi har ganska bra videomöjligheter i stadshuset. Man behöver inte åka till Helsingfors för några timmars möte. Där kan man spara, säger Leppäkorpi.

Karleby bjuder in alla landskapets kommuner och även Kronoby till förhandlingar om en framtida kommunfusion. Stadsstyrelsen i Karleby beslöt på måndagen att inbjudan ska skickas ut i början av nästa år.

I Mellersta Österbotten ingår förutom städerna Karleby och Kannus även kommunerna Halso, Kaustby, Lestijärvi, Perho, Toholampi och Vetil.

Kronoby kommun har redan meddelat att man gärna förhandlar uttryckligen med Karleby och Kannus har meddelat att man i första hand vill utreda möjliga fusioner inom det egna landskapet.

Det blir att vända på varje slant de närmsta åren i Kronoby kommun. Kommunstyrelsen presenterade på tisdagen sitt budgetförslag för nästa år och strama tider väntar.

Några ökningar tillåts egentligen inte. Det är bara social och hälsovården som tillåts växa med 1,5 procentenheter.

- Verksamheten fortsätter, men när ökningen är så liten så måste alla noga överväga vad man gör. Alla måste vända på slantarna genast från första januari, säger kommundirektör Michael Djupsjöbacka.

Kronoby höjer inkomstskatten från 19,5 till 20 procent nästa år och kommunstyrelsen föreslår att Djupsjöbacka skola stänger. Men det är inte aktuellt med permitteringar eller uppsägningar inom personalen. Några stora investeringar blir det inte, men Kronoby satsar 400 000 på att renovera Sandbacka vårdcenter och 640 000 på daghemmet Kvarnen i Kronoby centrum.

Finns det någon guldkant i det här budgetförslaget?
- Vi kan garantera att servicen för invånarna fortsätter. Läget i Finland är sådant att det är det normala som är guldkant i dag, säger Djupsjöbacka.

Styrelsen röstade om social- och hälsovården innan det blev klart att anslaget för nästa år blir drygt 22 miljoner.

- Vi har en social- och hälsovård som håller på att ta mer än 60 procent av budgeten. Det är inte bra på sikt. Men vi har vädjat till Karleby stad att de ska få ekonomin i balans. Det är deras ansvar som värdkommun.

Minusresultat flera år i rad

Kommunen räknar med ett minusresultat på 1,3 miljoner euro nästa år. Också 2015 och 2016 räknar kommunen med minusresultat. Årsbidraget är negativt för hela planeperioden. Det ackumulerade överskott som kommunen i dag har väntas vara uppätet 2015 eller 2016.

- Det är en stram men ändå stabil budget. Nämnderna har jobbat bra och hålls inom ramarna som vi gav i våras, säger Djupsjöbacka.

Lånebördan i Kronoby ligger i dag på drygt 1 700 euro per invånare. Det är ungefär 400 euro mindre än medeltalet för kommuner i Kronobys storlek. År 2016 räknar kommunen ändå med att vara uppe i en lånebörda på 3 700 euro per invånare.

Budgetbehandlingen i Kristinestad blev på hälft under måndagens möte i stadsstyrelsen, och mötet ajournerades till onsdagen.

Årets budgetförslag innehåller många strukturella inbesparingsåtgärder, och väcker därför livlig debatt.

Stadsdirektör Riitta El-Nemr presenterade redan på mötet för en vecka sedan en rad sparförslag.

Bland annat föreslår hon att finska skolan i Lappfjärd och Tjöck skola dras in och att eleverna flyttar till Kristinestad. Enligt stadsdirektörens förslag skulle också finska och svenska högstadierna och gymnasierna placeras i ett gemensamt skolcampus i anslutning till finska skolan. Men paragrafen är alltså inte slutbehandlad, utan diskussionerna fortsätter på onsdag.

Företagsparken i Runsor i Vasa får ytterligare ett Futurahus, det fjärde i ordningen.

Byggprojektet Futura IV har legat på is i några år, men nu är företagen i området överens om att den ekonomiska situationen är så god att man kan sätta spaden i marken.

Precis som i de tre Futurahusen som byggts tidigare kommer också det fjärde huset att inhysa teknologiföretag eller sådana företag som tjänar teknologiföretagen. I Futura IV skulle bland annat teknologiföretaget Wapice hyra utrymmen och även företaget Frankis Group, som verkar i snabbmatsbranschen, skulle flytta dit.

Futura IV ska stå klart i slutet av år 2014.

Idag verkar över 80 olika företag i företagsparken i Runsor.

Jakobstad går på gym och staden som kommer ut är väldigt muskulös och agil, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson. Enligt Jakobsson är det en ny stad vi ser där man drar ner på investeringarna och bryter skuldspiralen.

Endast två större investeringar finns. Renoveringen av fuktskadade Länsinummi skola (2,3 milj) slutförs och muddringen av hamnen (2,4 milj).

Resten av investeringsbudgeten på 13,4 miljoner är sedan underhållsinvesteringar av fastigheter, gatunät samt vatten- och avlopp. Med lätthet kunde investeringarna ha rusat i höjden, men renoveringen av Rådhuset, Ristikari skola och BI-fastigheten sattes alla i malpåse i väntan på bättre tider och att man hittar en lämplig användning för fastigheterna.

Som budgeten nu ser ut täcker årsbidraget avskrivningarna och det mesta av investeringarna. Jakobsson är nöjd med att man är överens över partigränserna om att strama åt ekonomin.
I åratal har ju stadens skuldsättning ökat och revisorn har länge riktat hård kritik mot skuldsättningstakten.

- Nu bryts skuldspiralen, säger Jakobsson.

Nästa år är stadens lån uppe i närmare 120 miljoner euro. Det är över 6000 euro per invånare. Ännu de två följande åren ökar skulderna litet, men det är bara på pappret, säger Jakobsson. Budgeten är nämligen gjord enligt försiktighetsprincipen och det innebär att att skulderna egentligen stampar på stället utan att öka, säger Jakobsson.

De senaste åren har invånarantalet pendlat runt 19.500 personer, men för de kommande 10 åren planerar staden ändå för att lösgöra 500 tomter. Nästa år handlar det om ett 30-tal nya tomter, antingen i Vestersundsby eller i Björnviken. Vilket område man väljer tar stadsstyrelsen ställning till i ett senare skede.

Också stadens anställda kommer att känna av åtstramningen. Inte som i Vasa genom permitteringar, men de anställda i Jakobstad ska bli färre. Det finns en naturlig avgång på 100 personer per år och 35 av tjänsterna kommer inte att besättas på nytt.

- Vi främjar därtill att anställda tar obetald ledighet eller semesterpremien i ledig tid, säger Jakobsson.

Mejeriandelslaget Milka fusioneras med andelslaget Maitosuomi.

Representanter från båda företagen har godkänt överenskommelsen och enligt planerna ska fusionen träda i kraft i maj nästa år.

Eftersom Milkas produktionsområde huvudsakligen är svenskösterbotten ingår det i planerna att Maitosuomi blir verksamt på bägge språken, så att producenterna kan få service på sitt modersmål.

Maitosuomi, som hör till Valiogruppen, får genom affären tillgång till företagsnamnet Milka.

Båtvarvet Baltic Yachts i Jakobstad har igen lyckats få hem en stor order. Den här gången handlar det om en segelbåt på 115 fot. Båten ska byggas helt i kolfiber och utrustas med lyftköl.

Bygget inleds redan denna månad och båten levereras hösten 2015. Baltic Yachts har en bra orderstock. Varvets 190 anställda har arbete ända till hösten 2014.

Den senaste segelbåten är ritad av judel/vrolijk där man särskilt beaktat prestanda och bekvämlighet. Totallängden är 35 meter, bredd 8,07, djupgående 3,55-5,75. Totalvikten ligger på 88 ton varav 34 ton i kölen.

Som brukligt vid mångmiljonbyggen ger varvet inte ut vare sig namnet på köpare eller prislapp på båten.

The Jokers spelar rockklassiker, Heartbeat Band gör avskalad och lågmäld musik medan Isa Lindgren-Backman med Mika Mylläri sjunger julsång på "grundsprååtsi", alltså Karlebydialekt.

The Jokers har Sandsund som hemort för där finns övningslokalen. Gitarristen Kim Vikman berättar att det började med att han och sångaren Esko Karvinen jammade lite och så kände Karvinen trummisen Mikael Granqvist som kände basisten Arto Pellinen.

Det är rockklassiker som finns på repertoaren, skivan med fem låtar inleds med CCR-låten Fortunate son.

- Men vi spelar också en hel del Hurriganes och låtar på finska, som till exempel Kesäduuni blues som också finns på skivan.

Kim Vikman har haft spelledigt från Wentus Blues Band ett bra tag nu medan Mikael Granqvist spelade hårdrock med en tidig upplaga av Stormwing.

- Men sen kom brudarna och bilarna emellan, skrattar han.

Själafrid med långsamma låtar

Hands that built är en låt som har börjat spelas en hel del på både Vega och X3M, och i januari ska Heartbeat Band spela live i P4 i Sverige.

- Det är roligt att den har fått så god respons, det ger mera energi och bränsle för att jobba vidare, säger låtskrivaren och sångaren Marcus Granfors.

Avskalade låtar med vackra melodier är det som Heartbeat Band vill stå för. Alla medlemmarna sysslar med musik på annat håll också så det här är lite av ett andningshål.

Övriga medlemmar är Felicia Eriksson, Petter Näse, Tuukka Aitoaho och Eero Paalanen.

Jullåt på dialekt

Isa Lindgren-Backman och Mika Mylläri är båda hemma från Karleby och har skrivit en del låtar tillsammans. Inför Wasa Teaters julkonsert kom idén att göra en jullåt och göra den på grundsprååtsi, Karlebydialekten.
Vi fönstre har text av Isa och musik av Mika, som är yrkesmusiker verksam i Helsingfors. Låten spelades in i hans studio där.

- Vi kommer helt klart att jobba vidare och hoppas kunna göra flera låtar på dialekt framöver, säger Isa.

Bostadsmässområdet i Karleby växer rejält. Totalt elva nya höghus ska byggas på området. När allt är klart kommer området att ha dubbelt fler invånare än efter mässan år 2011.

De allra dyraste och populäraste områdena i Karleby är kärncentrum och bostadsmässområdet.

Det som var parkering på bostadsmässan 2011 är snart helt fyllt av nybyggen.Det som var parkering på bostadsmässan 2011 är snart helt fyllt av nybyggen.YLE/Ida-Maria Björkqvist

- Jag förstår varför det här drar. Det är lugnt, nära havet och nära centrum. Vi trivs jättebra, säger Mikael Wiklund som bor på det ursprungliga bostadsmässområdet.

På bostadsmässområdet byggdes ursprungligen drygt 100 bostäder. Det som var parkering år 2011 har redan till stora delar blivit radhuskvarter. Och nu planeras för elva nya höghus med långt mer än 200 bostäder. Två av husen har redan påbörjats och hälften av de 30 lägenheterna är reserverade. De flesta, eller sju av de nya höghusen byggs intill Havsvägen och blir mellan 4 och 8 våningar höga.

Äldre bostäder till vrakpris

Karlebys planläggningschef Veli-Pekka Koivu säger att bostadsmarknaden i Karleby präglas av flera intressanta fenomen just nu.

- Vi har en mängd äldre hus som tar länge att sälja, medan de mindre bostäderna går åt direkt, säger Koivu.

Också prisutvecklingen är tudelad. Jämfört med övriga Finland är de äldre bostäderna väldigt billiga i Karleby.

- Det är bara i Jakobstad som prisen är ännu lägre. Men samtidigt är prisnivån för nybyggen högre i Karleby än i till exempel Uleåborg, säger Koivu. Dessutom är det kärncentrum eller nära havet som gäller för bostadsköpare. Övriga områden har inte alls samma dragningskraft.

Vårdpersonalen på Vasa centralsjukhus befarar att kommunernas sparkkrav på sjukhuset ska drabba vikarierna. 25 procent av de som jobbar på centralsjukhuset är vikarier.

Kim Berg.Yle/Sarah Groop

- Det är mycket, säger Tehys huvudförtroendeman Kim Berg. Men personalen har många lagstadgade ledigheter, semestrar och familjeledigheter så den här vikariestyrkan behövs för att verksamheten ska gå runt.

Viceförtroendeman Lenita Fjellström-Nygård är oroliga för patienterna.

- Minskar man på antalet vikarier så blir väntetiden för patienterna längre och patientsäkerheten äventyras.

Skolningspengarna halverade

Skolningsanslagen för centralsjukhusets vårdpersonal ligger kring 1, 5 miljoner euro normala år. Nu har de nästan halverats.

- För att bibehålla vår kompetens och uppdatera vår kunskap behöver vi kontinuerlig skolning,säger Lenita Fjellström-Nygård.

Skolningen inom hälsovården är lagstadgad, påpekar Kim Berg, så den kan sjukhusets ledning inte röra.

Många VCS-patienter skickas till Universitetscentralsjukhus för ingrepp

- Hjärtkirurgipatienter utgör en mycket liten grupp i centralsjukhusets verksamhet, säger Lenita Fjellström-Nygård. Hon jobbar på barnpolikliniken och säger att många av hennes patienter skickas vidare till Helsingfors universitetscentralsjukhus för grundligare undersökningar eller åtgärder.

- Samma gäller andra patientgrupper, säger Lenita Fjellström-Nygård. De kan vid behov sändas till Tammerfors, Åbo eller Helsingfors.

Den 17 december behandlar styrelsen för Vasa sjukvårdsdistrikt sparkravet på över en halv miljon euro.

Posten kan ännu vara försenad i Karlebytrakten som en följd av poststrejken. På posten strävar man till att dela ut de brev och räkningar som inte kom fram förra veckan.

Nästa vecka är det dags för julhälsningar och julkort att delas ut. Den säsongen inleds vanligen kring den 9 december. Ytterligare en utmaning för postutdelarna när det gäller att hinnas dela ut post är det faktum att den här veckan bara består av fyra vardagar då självständighetsdagen infaller på fredagen.

De 75 hushåll som vid halvåttatiden i morse blev utan el på Vasklot i Vasa har nu fått strömmen tillbaka.

Elavbrtotet berodde på att en grävmaskin hade grävt av en jordkabel i området. Elavbrottet varade i en halv timme.

Vasaföretaget Vacon satsar på den latinamerikanska marknaden. Försäljningskontoren i São Paulo flyttar till större lokaler och samtidigt utvidgas servicecentralen.

Vacon har också beredskap att inleda småskalig produktion av frekvensomvandlare i Brasilien. Företaget har haft ett kontor i landet sedan år 2006.