Det spelar inte så stor roll om maten lagas i centralkök eller i mindre kök. Det avgörande är hur man lagar maten. Det är stor skillnad på färska råvaror och den processade mat som finns i halvfabrikat och helfabrikat. Läs också:Närbild 27.10
Det handlar om vad man stoppar i grytan
Eleverna gillar centralkökets mat
Skolmat väcker känslor i Borgå
Skolmaten påverkas av transport
Gratis skolmat åt alla i över 65 år
Björn Helsing är kock och driver själv restaurang, men han var också projektledare för Marthaförbundets kampanj Operation skolmat. Även om kampanjen är slut vill han som pappa till skolbarn fortfarande försvara skolmaten.
- I stora skolcentrum med hundratals elever är det inte vettigt med flera små skolkök. Man kan faktiskt göra bra och näringsrik mat i större mängder., säger Björn Helsing.
- Huvudsaken är att man gör maten från grunden och inte tar till processade hel- och halvfabrikat. Då blir köket bara en fabrik där man öppnar förpackningar och värmer och så ska det inte vara. Det har ingenting med matlagning att göra.
Björn Helsing betonar ändå, att ju kortare avstånd maten transporteras desto bättre är den.
Ögonfröjd också
I Gerby skola i Vasa lagas maten på plats och nästan ända från grunden. 500 portioner kokas dagligen, och en del går ut till andra skolor och daghem i samma kvarter. Här är Monika Hakala värdinna för skolköket .
- Vi i köket vill att maten ska vara god och näringsrik, säger Monika Hakala. Dessutom vill jag att den ska vara en fröjd för ögat. Barnen ska se fram emot sin skollunch.
I Gerby skola och hela Vasa är råvarorna till en portion beräknade att få kosta 1 euro. Björn Helsing tycker att man i kommunerna bland politikerna stirrar sig blind på vad tallriken får kosta, när man i stället borde fundera på andra saker.
Hurudan mat vill man ha?
- Det hjälper inte fast den får kosta 5 euro om inte personalen har stöd av ledning och politiker att de ska göra bra mat, säger Björn Helsing.
Björn Helsing efterlyser strategitänkande i kommunerna hur man riktigt vill ha det med skolmaten. Vill man ha ett mervärde med skolmaten är det ett politiskt beslut.
- Vill man att alla elever ska äta, vill man ha noll svinn, vill man ha ekologiskt? Eller vill vi ha Svenskfinlands bästa skolmat i den här kommunen?
Hurudan är bra mat förutom att den är god och näringsrik?
- Det ska vara rätter som barn förstår sig på och uppskattar. Skolmaten har vi för att barnen ska äta den, säger Björn Helsing.
Och malet kött- soppan i Gerby skola tycks vara just sådan mat. Ettorna Alexandra Öst och Eddie Knuts är överens:
- Jättegott!
Och favoritmaten?
- Köttbullar, säger tvåan Villiam Fors.
Skolmaten blev lagstadgad mitt under brinnande krig år 1943. Det ville fattiga Finland unna sina barn.
- Utan skolmat blir det kanske nån sorts smörgåspaket med sämre innehåll, kanske mera sötsaker. Utan skolmat äter folk mycket sämre och vi får
en försämring av den allmänna folkhälsan, tror Björn Helsing.