Finlands Svenska Lärarförbund (FSL) och Kristinestads lärarförening säger nej till permitteringar och frivilliga sparledigheter i skolorna. Det blir rörigt och skapar otrygghet.
- Vi hade en sparledighet och då hade jag tre klasser samtidigt. Ettorna och tvåorna hade gymnastik och femmorna hade engelska på scenen i gymnastiksalen, berättar Marina Grindgärds, som fick använda ett brett register av kreativitet för att sy ihop lektionerna då en lärare var på sparledigt.
- Det blev rörigt förstås, för så blir det ju. Det blev så att femmorna fick sköta sig själva så långt som möjligt och ettorna och tvåorna hade gymnastik med mig. Det var lite annorlunda att ha engelska i gymnastiksalen, men de var hemskt förstående, tycker jag, säger Marina Grindgärds, som är rektor på Lappfjärds lågstadieskola.
På vems axlar ligger skulden?
Lärarförbundets förbundssekreterare Christer Holmlund diskuterade i går med lärare och rektorer i Kristinestad om konsekvenserna av permitteringar och sparledigheter. Eftersom konsekvenserna av de båda alternativen är de samma, ser han inte att det är motiverat att ta frivillig oavlönad ledighet.
- Mitt val är självklart permitteringar, för då behöver läraren inte ta någon skuld i det kaos det leder till. En sparledighet som man kan bli påtvingad leder till att man är med och skapar kunskapsluckor och eventuellt kaos i en skola. I permitteringar är det politikerna och de ledande statstjänstemännen som bereder ärendet som ska ta skulden, säger Christer Holmlund.
Även om permitteringar är lagliga åtgärder som arbetsgivaren kan ta till, leder konsekvenserna av dem till lagbrott, säger Christer Holmlund.
- Det finns inskrivet klart i lagen att eleverna ska ha rätt till en trygg skolmiljö, de ska få läroplansenlig undervisning under alla dagar de är där, de ska ha rätt till elevvård. Det som har kommit som nytt nu när man gjorde om lagen 2010, så ska en elev ha rätt till omedelbart stöd om han blir efter i undervisningen, säger Holmlund.