I Jakobstad och Oravais i Vörå anser rektorer att den förberedande undervisningen för flyktingelever prioriterats ner.
Elisa TorrkullaElisa Torrkulla. Yle/ Luzilla Backa
Elisa Torrkulla är rektor i Etelänummen koulu hon berättar att nya finländare först får 1 000 timmar med förberedande undervisning. Tidigare hade de sedan möjlighet att få mer undervisning i en liten grupp med andra invandrare, en så kallad "nivelluokka", men det har man inte längre resurser till.
Leder till skolkning
- I år räckte inte pengarna till klassen. Nu finns eleverna i vanliga klasser. Det leder till skolkning, eftersom vissa elever kanske hellre är hemma än känner sig dumma då de inte behärskar språket ännu, säger Torrkulla.
Nu finns eleverna i vanliga klasser. Det leder till skolkning, eftersom vissa elever kanske hellre är hemma än känner sig dumma då de inte behärskar språket ännu.
Rektor Elisa Torrkulla
Skolan får stöd för finska som andra språk. Den får också statligt stöd för att kunna minska på undervisningsgrupper.
Mindre resurser på grund av färre flyktingar
Bildningsdirektör Jan Levander i Jakobstad säger att skolan får mindre resurser eftersom det nu finns färre flyktingar i skolan.
- Men från vår sida har de inte fått mindre resurser, säger Levadner.
Torrkulla håller med om att eleverna är färre, men säger ändå att eleverna inte minskat så mycket som pengarna minskat.
I Centrumskolan i Oravais berättar rektor Göran Backman att man också märkt av en liten försämring i resurserna.
- Det blev en liten nedgång då timresurserna fördelades. Specialundervisningen har minskats med några timmar i veckan.
Göran BackmanGöran Backman. Yle/ Luzilla Backa
Katarina Kullas-Norrgård som är ordförande i svenska bildningsnämnden i Vörå säger att det inte är en medveten strategi att skärna ner på stödet i undervisning för flyktingar.
- Det som vi tog ställning till var hur länge som man ska anses vara flykting. Det som ska styra är hur stort stödbehov en elev behöver, inte varifrån man kommer.