Det var i samband med en eldsvåda i en hall i onsdags som det upptäcktes att hallen rymde 2000 höns.
Varken grannar eller berörda myndigheter visste att det fanns omfattande djurhållning på platsen.
Förutom höns inhyser hallen också kor och får. Hallen ligger vid Lillsundsvägen i Lappfjärd.
- Efter att saken uppdagades har miljö- och planläggningsmyndigheter haft flera överläggningar, berättar byggnadsinspektör Kalle Pulkkinen.
Området inte planerat för lantbruk
Området där lantbruksföretaget ligger är planlagt för småindustri och verkstadsverksamhet, ett område med så kallad TY- beteckning.
Kalle Pulkkinen och miljöinspektör Jens Hannus har kommit fram till att verksamheten är så omfattande att den kräver miljötillstånd. Något som ägaren Ulf Klåvus hävdat att inte behövs för bara 2000 hönor.
- Sammantaget med kor, får och höns krävs miljötillstånd, säger Kalle Pulkkinen. Ägaren ska nu få tid på sig att ordna med detta.
Byggnadsinspektör Kalle Pulkkinen tvivlar ändå på att tillstånd kommer att beviljas eftersom platsen överhuvudtaget inte är tänkt för djurhållning. Dessutom anser grannarna att verksamheten är störande.
Det finns en brist på små och billiga hyreslägenheter i Närpes. Det här orsakar problem för företagen i staden som gärna anställer folk från utlandet.
Kurt-Erik Nordin, vd för Närpes trä och metall, sade i en intervju till Yle Österbotten förra veckan att företaget gärna skulle anställa folk från utlandet, men att bostadsbristen i staden ställer till det.
På Närpes bostäder säger man att i princip alla lägenheter i centrumområdet är uthyrda, men att det finns några lediga ute i byarna. En snabb titt på nätet visar också att utbudet på billiga hyreslägenheter i Närpes inte är så stort.
- Det stämmer nog säkert. Vi har en del bostadsbrist här, speciellt på sådana hus eller lägenheter som har lite billigare hyra. Det finns stort tryck att få fram lite billigare bostäder, säger tekniska direktören Edd Grahn.
Edd Grahn.Edd Grahn bredvid en biogasbil.Bild: Yle/Juho Karlssonbiogas,edd grahn,Närpes,Österbotten
Byggboom i Närpes
Under de senaste åren har man i centrum av Närpes byggt en hel del nya bostäder. Men problemet är att då man bygger nytt blir också hyrorna högre och det hjälper inte mot bristen på billiga hyreslägenheter.
- Vi har försökt se vad det finns för möjligheter, men bygger man ett helt nytt radhus eller våningshus, så kommer det att kosta ett visst antal euro per kvadratmeter i hyra för att man ska få täckning för det som man lägger i blöt. Då kan det vara svårt att hitta hyresgäster som är villiga att betala så hög hyra, konstaterar Grahn.
- De bostäderna som har en hyra på fem, sex euro per kvadratmeter går bäst åt och sådana är svåra att få tag i.
Tycker du att prisnivån på hyresbostäderna i Närpes är för hög?
- För en ungdom som har fått sitt första jobb och lönen inte är så hög kan det kännas dyrt att hyra in sig någonstans, men för någon som har jobbat en längre tid är ekonomin säkert inte så betungande.
Grannkommunerna kan hjälpa till
En lösning till bostadsbristen kan vara att leta efter lägenheter i till exempel grannkommunerna Kristinestad och Kaskö, där prisen på hyreslägenheter ligger på en lägre nivå.
- Jag tror att hela regionen mår bra av att ta del av kakan. Vissa kan bjuda på arbetsplatser och vissa kan bjuda på bostäder och så vidare. Varenda själ som kommer hit till Sydösterbotten är välkommen oberoende var man bosätter sig.
Träbåtar, mopeder... och ankor! Bland annat det i Efterlysningen!
Efterlyses ”Den blomstertid nu kommer på CD-skiva”. Skicka åt Lisen Pärnu, Lisavägen 1 J 10 90650 Uleåborg
Bortges: Stenplattor i olika storlekar. I Lålby. 040-755 5049.
Jag vill efterlysa en liten gammal träbåt/träjolle i Jakobstad med omnejd. Det gör ingenting fastän båten är gammal och halvrutten eftersom jag ska använda den i en rabatt. Kan också bara vara fören av en båt. Högst 1 m bred. Mvh/ Elin, 050-300 3820.
Efterlyses vattentunnor 150 liter för att samla regnvatten i. 050-557 2037.
Efterlyser jopo cykel,passande till en 10 årig flicka.samt en lättkörd damcykel med 3 eller 7 växlar.
Tel. 0400-488 070.
Söker en Suzuki PV moped. Även projekt med regpapper. Ring 0400-167 369.
Jag efterlyser 3-4 st ankhonor om någon har av blandras, Peking eller liknande. Min ända ankhona är i brådskande behov av några stöttande väninnor! Ta kontakt om du har på numret 050-414 3788.
Efterlyses hö i småbalar för hästar. Ca 50-100 st, även mindre partier beaktas. Helst i Karleby-Jakobstads trakten. Tel. 040-559 6573.
Efterlyser en hydraulpump åt en lodrät vedklyv, model LS6T. Har blivit köpt på Starkki. Om någon har en, ring 050-563 1435.
Mercedes W124 85-87 behövs främst taklucka och skärmar men hela bilar duger också. 050-350 1940.
Efterlyser gamla fönster till växthus . Helst i storleken 120×120 cm. Tel. 050-330 7390.
Bortges: Två stöttingar. Kan avhämtas vid Motormuseet i Jakobstad. 050-525 1234.
Efterlyser gamla tegelstenar mindre eller större partier. Tel. 050-330 7390.
Bortges: Luftvärmepump Daikin, lätt defekt. Finns i Larsmo. 050-511 1007.
Efterlyses en eller två förrådsdörrar, alltså gamla utedörrar. Med karm. K:stad-Närpes-området. 040-738 1800.
Jag skulle behöva 1-3 st sk planteringsrör och vackor för skogsplantering i bra skick. 050-913 1131 leif.lawast(a)netikka.fi
Efterlyser naturgödsel gärna med hemkörning i Kvevlax. Ring efter kl.15 050-512 1028.
Efterlyser Kota gryta eller vedeldad bastugryta. 040-417 9039
Efterlyser billig Fiat Punto bör vara i bra skick, lite medkörd. 050-407 4265.
Efterlyser en fungerande grästrimmers med förbränningsmotor, gärna Huskvarna eller motsvarande kända märken tel.050-581 4943.
Bortges: Gamla taktegel, ca 200 st. I Sandsund. 040-563 2765.
Efterlyser: En klimp grankåda! En näve ungefär! 06-317 8160.
Jag efterlyser en soffa i 60-70-talsmodell. Behöver vara nätt och tvåsitsig. Tyget får nog vara slitet, men stommen måste vara i gott skick och den ska ha varit förvarad inomhus. Ring 050-575 1341.
I Kristinestad är man inte nöjd med statens skötsel av vägarna. Staten borde satsa mera pengar också på mindre vägar, säger stadsdirektör Riitta El-nemr.
Kristinestad har nu gjort en förteckning över de mest brådskande vägavsnitten där staden vill se förbättringar. Stadsstyrelsen godkände listan på måndagen.
Det är NTM-centralen som gjort en plan för väghållningen 2016 till 2020, och i Kristinestad har man synpunkter på den planen.
"Borde köra med skrotbilar"
Särskilt skötseln av Henriksdalsvägen har fått hård kritik. I Henriksdal har man halvt på skämt sagt att man får köra med skrotbilar på den dåliga vägen till Härkmeri, där man sedan har en bättre bilpark med vilken man tar sig vidare.
Också på verkstaden i Henriksdal bekräftas problemen. Vägen vållar skador på bilarna, säger verkstadsägaren Daniel Stenlund.
Tekniska nämnden och stadsstyrelsen har nu gjort en lista till NTM-centralen där man anser att följande vägar i Kristinestad måste beaktas i vägplanen.
På första plats hittas Henriksdalsvägen och där vill staden ha en grundförbättring och ytbeläggning. Sedan följer ytbeläggning på vägen Lappfjärd-Bötom, breddningsfil för riksväg åtta, ytbeläggning av Skrattnäsvägen, grundförbättring av Kasalvägen i Sideby och ytbeläggning av Perusvägen.
Det blir Rainer Bystedt (SFP) och Kjell Heir (SFP) som leder Vörå kommun. Bystedt blir styrelseordförande och Heir fullmäktigeordförande.
Rainer Bystedt fick 440 röster i kommunalvalet och det ger honom ordförandeposten i kommunstyrelsen. Enligt överenskommelse mellan lokalavdelningarna tillfaller styrelseposten i fullmäktige Maxmo och den går till Kjell Heir.
Valkoordinatorn Kenneth Pärus säger att fördelningen av flera av posterna i Vörå börjar vara klara, men det behövs ännu ett möte för att alla bitar ska falla på plats. På tisdag kväll hålls sannolikt det sista mötet.
Österbotten är känt som ett landskap med stor företagsamhet och många exportföretag. För österbottningar har det också historiskt sett varit lätt att flytta utomlands, vilket inte är odelat positivt, säger Marja-Riitta Vest som är nyvald vd för Viexpo i Vasa.
- Vi är mångkulturella på många sätt så det är lätt för oss att tänka att nu ska vi vidare till Sverige och Norge och vidare till utlandet. Vi har många startupföretag som är sådana. Vi kanske vågar mera än andra, säger Vest.
Men att österbottningar är företagsamma och har lätt för att också flytta utomlands är inte bara bra. Vest påpekar att det också blir problem då folk är beredda att flytta och röra på sig. Det leder bland annat till arbetskraftsbrist på vissa områden.
- Vi har lätt att flytta utomlands, kanske till och med lite för lätt. Vi har brist på kunnig personal till exempel i Jakobstadsregionen.
Överlag är det naturligtvis positivt att människor är benägna att röra på sig, men det skulle vara viktigt att också kunna behålla kunnigt folk i egen region påpekar Vest.
- Det är en stor utmaning just nu.
Mer satsningar på stöd
Och även om österbottningarna är företagsamma så behövs det mera satsningar på basinformation om företagande tycker Vest.
Företagen behöver speciellt mycket hjälp i början. Som det är i dag är stödsystemen lite väl splittrade. Det hela kunde vara lite enklare ur företagarens synvinkel tycker Vest.
- Det är på det här som man borde satsa mera pengar och också ge mera stöd i början. Det stöd man ger kommer mångfalt tillbaka till staten.
Företagare vågar tänka annorlunda
Viexpo jobbar framföralt med internationalisering av små och medelstora företag.
- Vi ger basinformation och ser om företagen är i exportskick och försöker vara bollplank. Vi hjälper med marknadsundersökning är med på mässor och coachar.
Marja-Riitta Vest säger att hon trivs bland företagare. Hon känner igen sig själv bland dem. En företagare tycker hon kännetecknas av bland annat av att en företagare ofta vågar tänka lite annorlunda.
Vasa universitets medelinsamling går som på räls. Nu donerar Evald och Hilda Nissis fond en halv miljon till universitetet.
Mer specifikt riktas donationen till den ekonomiska utbildningen.
- Vi är väldigt tacksamma. Fondens donationer till den ekonomiska utbildningen hjälper Vasa universitet att genomföra sin strategi, säger rektor Jari Kuusisto.
Fonden har också tidigare donerat pengar till universitetet. I december 2014 gav man hela en miljon euro.
Det var också då Vasa universitet inledde sin medelinsamling. I dagsläget har man fått ihop strax över tre miljoner, vilket är över det uppsatta målet på 2,5 miljoner.
Universitetets medelinsamling pågår fram till den 30 juni i år.
Under våren har försurningsläget i åarna varit ovanligt bra i de österbottniska landskapen. Men i Solf å och Vörå å har pH-värdet legat under fem.
I de stora österbottniska åarna har pH-värdet, som beskriver surheten, legat över 6,0 hela våren. Ingen av de stora åarna har varit så sura att pH-värdet skulle ha sjunkit till nivåer nära 5,5, som anses vara minimivärdet.
Även i de mindre åarna har försurningsproblemen varit ganska obetydliga. Men i ett par åar som lider allra mest av försurning, Solf å och Vörå å, har pH-värdet sjunkit under 5,0.
Det goda läget i fråga om försurningen förklaras av att väderleksförhållandena inte har varit gynnsamma å ena sidan för uppkomsten av försurning och å andra sidan för utsköljning. Vintern var snöfattig och det förekom inga stora översvämningar.
Försurningen är de österbottniska å- och älvvattnens största vattenskyddsproblem.
Många föräldrar ser med förvåning på då barnen trixar med de snurrande mojängerna som blivit så populära just nu. Barn släpar med sina föräldrar till otaliga butiker, men kommer tomhänta därifrån för att alla fidget spinners tagit slut. Vad är det som gör dem så populära? Isak Nyholm, prao på Yle i Vasa, har skrivit en kolumn om det här.
Fidget spinners är en av de största pågående trenderna som pågår just nu. Men varför är fidget spinners så populära?
En av de ledande faktorerna i att fidget spinners är så populära är att sociala medier har uppmärksammat dem så mycket. Om du går in på till exempel Instagram eller Youtube så tar det inte länge innan du hittar ett inslag om fidget spinners.
Andra orsaker är också att dom är billiga, lätta att få tag på, lätt att bära runt på och framför allt att dom är beroendeframkallande.
Ville kunna leka med dottern
Fidget spinners härstammar från när Catherine Hettinger i Florida i USA ville kunna leka med sin dotter. Hettinger har myasthenia gravis som är en muskelsjukdom och kunde inte leka normalt med sin dotter.
Så hon började "slänga ihop saker av tidningspapper och tejp". Det resulterade till slut i fidget spinnern. Detta under 90-talet. Hon kunde nog aldrig tro att hennes hennes uppfinning skulle vara så framstående en så lång tid senare.
Fidget spinners är som sagt väldigt beroendeframkallande, men varför? Känslan du får när du håller i en snabbt virvlande fidget spinner är väldigt behaglig, också när du vrider den runt i handen så känner du hur det drar i handleden.
Det är också lockande att försöka få den att snurra snabbare och snabbare.
Lönsam industri
Fidget spinners är gjorda för alla åldrar, men målgruppen som äger mest fidget spinners är nog barn och tonåringar runt omkring i hela världen.
Det finns nog inte en enda skola i hela Finland som det inte finns åtminstone en fidget spinner i. Fox business anger att fidget spinner- industrin är värd runt 450 000 000 euro.
Bittert nog får inte Catheringe Hettinger ut något av framgången: Hon hade inte råd att förnya patenten år 2005 och således hamnar pengarna i någon annans ficka.
Viria köper en betydande andel av Aureolis Oy. Företaget har 80 anställda och en omsättning på sju miljoner.
Efter att Anvia blev Viria har omsättningen och personalstyrkan minskat. I början av maj sålde man bort Viria Link och med det 140 anställda.
Men nu har Viria beslutat köpa 41 procent av Aureolis Oy. Företaget i fråga skapar lösningar som anknyter till datalagring, rapportering och informationsförädling för stora och medelstora företag.
Företaget har växt på sistone och hade ifjol en omsättning på nästan 7 miljoner euro och cirka 80 anställda, största delen i Esbo.
Enligt Viria är köpet ett viktigt steg i förverkligandet av deras strategi, eftersom informationsverksamhet har utsetts till en av Virias huvudsakliga verksamhetsområden vid sidan av säkerhets- och nätverksamheterna.
Ovanligt stor dividend
På Virias bolagsstämma på tisdag beslöt man att dela ut en extra stor dividend i år. I fjol låg den på 80 euro per aktie, i år ligger den på 160 euro per aktie.
- Det är tack vare försäljningsvinsten från när stora delar av Anvia såldes till Elisa, säger Virias vd Mika Vihervuori.
En aktie kan bli 200
Stämman gav också styrelsen mandat att genomföra en så kallad aktiesplit. Äger man en aktie i Viria kan det snart hända att man i stället äger 200.
Värdet på den gamla aktien fördelas jämnt på de nya aktierna.
Via det här hoppas man förbättra aktiehandeln och likviditeten.
På tisdag kväll startade den första av 374 transporter av vindkraftverk från hamnen i Vasa till Ömossa i Kristinestad. Bygget av Finlands största vindkraftspark kommer att synas på vägarna ända fram till oktober.
Det är EPV:s park och transporterna genomförs av transportföretaget Silvasti, som specialiserat sig på special- och tunga transporter.
Rutten kommer att gå från Vasklot, över Myrgrundsbron, genom Sundom till Malax, vidare till Långåminne och ut till riksåttan.
Det är ett massivt projekt som kommer att kräva 374 specialtransporter, enligt Silvastis beräkningar.
- Vi hoppas att alla transporter ska vara avklarade i slutet av oktober, säger projektledare Kimmo Saukkonen på Silvasti.
Men det är svårt att säga med säkerhet, mycket hänger nämligen på väder och vind.
Transporter varje dag
Fram till början av juli blir det en transport per dag, fem till sex dagar i veckan. Kring mitten av juli piskar man upp takten till mellan två och fyra transporter i dygnet.
Man försöker undvika rusningstiderna, det vill säga på morgonen när folk ska på jobb och på eftermiddagen när de ska hem.
- Vi vill inte vara en propp i trafiken, säger Saukkonen.
Det är alltså frågan om Finlands största vindkraftsprojekt. Parken i Ömossa ska bestå av 34 kraftverk
För Silvastis del är det det näst största projektet i år. Just nu pågår också ett projekt i Norge med 50 kraftverk.
Kommunstyrelsen godkände avtalet med föreningen som ska bygga upp ett hästsportcenter i Solf i Korsholm.
Föreningarna Korsholms sportryttare och Vasanejdens travring har grundat en gemensam förening, Wahlrooska rf. På tisdag kväll godkände kommunstyrelsen i Korsholm avtalet om ansvarsfördelningen mellan kommunen och Wahlrooska rf.
Avtalet stipulerar att kommunen planerar tomter för stall och hästnära boende, som sedan säljs eller arrenderas ut av kommunen.
Föreningen tar på sig att stegvis skapa ett center för hästsport på området och står för investeringar och drift på området. Kommunen ansvarar för kommunaltekniken fram till tomtgränsen vid Solf ängsväg.
Före något börjar byggas på området ska kommunen göra upp en detaljplan för området.
- Det här är ingenting som kommer att byggas på ett eller två år utan det är nog fem eller tio år före vi har allt som vi har planerat. Vi tar ett steg i taget enligt vad resurserna tillåter, säger Tove Söderholm från Korsholms sportryttare.
Efter en märklig sjukdomssläng i höstas har David Söderbergs förberedelser inför den stundande släggsäsongen löpt på bra. London är det självklara huvudmålet.
David Söderberg har radat upp ett imponerande stortävlingsfacit på sistone med poängplaceringar i de fyra senaste mästerskapen: EM 2014 (åtta), VM 2015 (sexa), EM 2016 (sjua) och OS 2016 (åtta).
Nu vill 37-åringen ta nästa steg.
– Jag har mina poängplatser och nu vill jag ha en medalj. Det är ingen skillnad vad för medalj, men alltid när man tävlar vill man ju vinna.
Sju kilo bort
Riktigt lika bra kände sig inte Söderberg i höstas. Efter OS i Rio tog han det lugnare ett tag på grund av problem med ryggen och ljumsken – och i oktober kom följande bakslag.
– Av allt man kan insjukna i så insjuknade jag i harpest, berättar Söderberg som låg i feber i fyra veckor och gick ner sju kilogram i vikt.
– Jag red ut det, men det sög nog krafterna ur en. Det var i och för sig också helt behövligt med en verklig återhämtande period efter Rio.
Söderberg inte längre till mästerskap för att delta – nu vill han nå framgång.David Söderberg är klar för OS-finalen i slägga.Bild: All Over PressDavid Söderberg
Söderberg misstänker att han fick harpesten efter att ha blivit biten av en älgfluga. Säsongsförberedelserna sköts fram men IF VOM-kastaren intygar att det inte ska märkas i kastlängderna i sommar.
Han inledde kastträningen den 16 januari, ett par veckor senare än vanligt, och efter det har det mesta gått som smort. Endast mindre ryggkrångel i början av maj har bromsat framfarten.
Färre påfrestande resor
Förra säsongen inledde Söderberg säsongen redan den 9 maj och hade sammanlagt nio tävlingar före Rio. Det tärde på krafterna och i sommar kommer han att tävla mer sparsamt.
– Jag måste försöka vara smart och tänka mer på augusti och att jag ska prestera då, säger Söderberg som prioriterar bort tunga utlandsutflykter.
– En tredagarsresa tar ganska mycket på krafterna. Det är inte bara att hoppa i flygplanet och du är framme på fem timmar, utan det tar 20 timmar från dörr till dörr innan du är till exempel i Ostrava. Det är påfrestande resor.
”Galen stämning”
I Finland ska han åtminstone tävla i lag-EM, släggkarnevalen och Kalevaspelen – samt först och främst Paavo Nurmi Games i Åbo den 13 juni.
Förra säsongen kastade han sitt årsbästa 77,60 – karriärens näst längsta resultat – just i Åbo.
David Söderberg, Kalevaspelen 2016.Bild: Yle/Tomi HänninenDavid Söderberg,släggkastning
– Jag har alltid trivts bra i Åbo. Stadion är perfekt och kanske det är den otroliga publiken som alltid infinner sig på tävlingar här som är en av orsakerna till att det alltid blir långa kast.
– Om ni inte varit på en friidrottstävling förut, så kom till Åbo, för det är galen stämning. I fjol var det fullsatt och jag är ganska säker på att det blir samma häftiga stämning också i år.
Söderberg ställs mot flera andra släggbjässar ur den absoluta världseliten i bland annat den dubbla världsmästaren Paweł Fajdek, samt de olympiska guldmedaljörerna Dilshod Nazarov och Krisztián Pars.
– Ska jag slå mig in i topp-3 ska jag ha en jättebra dag, konstaterar Söderberg men tillägger snabbt: Jag hoppas jag har min jättebra dag i London.
Inom deckargenren är det idag rätt vanligt med författare som skriver i par, men att skriva poesi som en duo är förhållandevis ovanligt.
Såhär spontant kommer jag att tänka på författarna Jolin Slotte och Heidi von Wright som i chatpodden/chodden liksom choddbloggen ”Om oss och kring oss” skriver fram en dialog kring liv och litteratur.
Idag utkommer Ulrika Nielsens och Linda Hagelbäcks diktsamling Ömhetsmarker som är ett samprojekt där det för en utomstående läsare inte går att avgöra var den enas text slutar och den andras text börjar.
Kanske inte ens författarna själva har total koll på vad som är ”mitt” och vad som är ”ditt” i texten? Kanske det inte ens är viktigt att göra en sådan särskiljning/särskrivning?
På förlagets webbplats konstaterar författarna följaktligen också att diktsamlingen är en enda text med två ursprung där författarna gått från att vara språkligt särskilda till att skriva fram ett tredje språk som är deras gemensamma.
Språkliga (ny)modigheter och gränsöverskridanden
Den svenska författaren Lina Hagelbäck har gett ut två egna prosalyriska böcker, Violencia (2013) och Violencia och hennes far (2015), som bl.a. skildrar relationer präglade av makt och maktlöshet, passion och underkastelse.
I böckerna om Violencia är Lina Hagelbäcks språk överraskande och omtumlande, utmanande och fullt av språkliga (ny)modigheter.
I sitt författarskap har Ulrika Nielsen för sin del gett prov på en språklig medvetenhet som utmanar och överskrider olika slags gränser och begränsningar där hon gett sig i kast med att undersöka sambandet - och inte minst slitningarna, utmaningarna - mellan liv och text, mellan skrivandets lust och vånda, mellan skrivandet som å ena sidan en fysisk upplevelse, å andra sidan som en psykisk erfarenhet.
Skrivandet som lust och lek men också anspänning och ansträngning.
I sin senaste diktsamling, Undergången (som prisades med Svenska Yles litteraturpris år 2015), skriver Nielsen fram ett mörkt dystopiskt landskap, en värld utan framtid, ett öde land där vårt arv till eftervärlden är övergivna och tomma stormarknader, nedlagda industriområden och nerslitna byggarbetsplatser.
En framtid där civilisationens minnesmärken sjunker ner i ett vegetativt kaos, en värld där den vilda naturen täcker in och täcker över alla tecken på mänskligt sammanbrott och civilisationens tillkortakommanden och dödsryckningar.
Samtal över tid och rum
I Ömhetsmarker slår de två poeterna ihop sina poetiska påsar och resultatet blir en diktsamling som utmanar och utvidgar det poetiska rummet och det poetiska varat/det poetiska jaget.
Mottot för diktsamlingen lyder: ”Stryk dig mot det djupaste, / mot det mest obegripliga i mig.”
Tillsammans bildar Hagelbäck och Nielsen en samstämmig och nyansrik duo som utforskar olika rum där det gemensamma språket blir till och tar plats.
I dikterna går poeterna i dialog dels med varandra, dels med andra författare och konstnärer som bildar en gemensam referensram för poeterna sinsemellan liksom en plattform för läsaren att landa i.
Dessa fortlöpande samtal över tid och rum blir som tydligast i samlingens första del där vi rör oss genom alfabetet från A till Ö som genom olika rum med början i Aldrigrummet, Bovaryrummet och Cixousrummet för att slutligen ta oss genom Åkessonrummet, Äckelrummet och Önskerummet.
De olika rummen bildar ett slags lexikon eller en karta över syskonsjälar, inspirationskällor och hållpunkter i livet liksom i skrivandet.
En form av vägvisare in i poesins vildmarker, tröstemarker/träskmarker och ömhetsmarker.
En väv av liv och dikt
Förutom att Ömhetsmarker är en resa genom ett landskap där poeternas gemensamma referensramar utgör ett slags hållplatser och vägvisare är diktsamlingen en upptäcktsfärd i själva skrivprocessen där man trevar sig fram, utforskar och analyserar, förkastar och/eller bejakar enstaka ord eller element som ska ingå i dikten.
I denna process kan vad som helst hända – man kan gå på blyertsfest och skriva in en friterad hyena, några slitna höns, tre-fyra katter och en kylskåpskall abborre i dikten. Man kan plocka in några favoritord, som ”mörker” och ”prasslar” och avfärda andra som fruktansvärda och lögnaktiga, som ”otro”.
Pärmen till Lina Hagelbäcks och Ulrika Nielsens diktsamling "Ömhetsmarker".Bild: Schildts & Söderströms förlagLina Hagelbäck ,Ulrika Nielsen (Författare)
I Ömhetsmarker vävs liv och dikt samman till en skälvande skrivarfärd in i skuggorna, ner i det djupaste och det mest obegripliga. En storm, en oro, en rädsla.
Och frågan är om skrivandet kan ge svar, om skrivandet kan vara vägen ut ur sorgen och mörkret, det okända, det som inte går att tala om:
- Bara skrivandet kan rädda en.
- Och inte ens det kan rädda en.
Smärtan som föder något nytt
Många av dikterna i samlingen präglas av osäkerhet och vaghet, av obestämdhet och obeständighet.
I samlingens andra del får vi ta del av brev som andas någon form av sönderfall och sammanbrott.
En familj befinner sig på semester, det är en diffus årstid och tillvaron betecknas som syrefattig och kvalmig. Glasfönstren i huset är fulla av sprickor och repor som vägrar läka, och i jagets kropp växer ett tillbakahållet skrik liksom en hemlighållen sjukdom.
Breven andas en längtan till ensamhet, till skrivandet och läsandet, men också till intimitet och förtrolighet. Till det vilda, till rivmärken och bett. Till smärtan som föder något nytt.
Skrivandet är ett rymmande och en rymd.
Man måste vara starkare än det man skriver.
Någonstans i djupet
på vid gavel
en djurisk självklarhet.
Del tre i samlingen fördjupar tematiken kring samhörighet och skrivande, eller snarare samhörighet i skrivandet.
I min läsning är Ömhetsmarker framför allt en diktsamling som handlar om förmånen av att ha en vän, en skrivarsyster, som man kan bejaka begäret och berusningen till språket med. Glädjen och ynnesten i att ha någon som ”rör vid det jag skriver”, någon som förmår frammana och förlösa orden och skriften, det där språket som spänner under huden.
Ett banklån är på kort sikt den enda utvägen för att kunna finansiera renoveringen av Kristinestads kyrka. Det anser Hans Ingvesgård, medlem i gemensamma kyrkorådet i Kristinestad.
Renoveringsarbetet vid Kristinestads kyrka pågår som bäst och förväntas kosta kring 2,5 miljoner euro. Men eftersom Kyrkostyrelsen gav mindre bidrag än väntat har finansieringen skapat huvudbry.
I Kristinestad hade man förväntat sig ett bidrag på två miljoner euro, men fick endast 1,1 miljoner euro.
- Det var väldigt tråkigt eftersom Kyrkostyrelsen tidigare hade varit medgörliga och lovat en stor del av kostnadsförslaget. Nu lämnade vi med hälften av det vi var ute efter, så det blir ytterst kämpigt och krävande att få loss återstoden av entreprenaden. Vi är väldigt besvikna att det gick som det gick, konstaterar Ingvesgård.
Ett banklån ska betala renoveringen
Enligt Ingvesgård kan inte renoveringen lämnas på hälft och man måste nu ta ett banklån för att kunna betala för entreprenaden.
- Jag anser nog att renoveringen måste slutföras. Eftersom vi har ett kontrakt med företagaren så är vi nog bundna att sköta våra åtaganden, men varifrån de pengarna ska komma som ska fylla de här luckorna det är ännu öppet. Som jag ser det nu på kort sikt så blir det nog banklån.
Skulle det ha varit klokare att vänta med renoveringen tills finansieringen var säkrad?
- Med facit på hand skulle det ha varit klokt att vänta, men det skulle säkert ha skjutit fram tidtabellen med byggandet. Men jag tror nog man skulle ha vunnit på det i längden.
Och som det ser ut nu så kommer renoveringen ändå att dra ut på tiden. Ursprungligen var tanken var att renoveringen skulle vara klar till sommaren.
- Jag hoppas jag har fel, men jag är rädd att vi inte kommer att klara tidtabellen, säger Ingvesgård.
Förvaltningschefen för Kristinestads kyrkliga samfällighet, Sirkka Högnäs, och tf kyrkoherden Daniel Norrback har inte velat kommentera finansieringen av renoveringen.
Från och med nästa år kan det bli svårare för personer med funktionshinder att få tag i en tolk. Orsaken är FPA:s nya upphandlingsvillkor.
- FPA borde lyssna på oss, säger Olof Ahlskog i Korsholm som är gravt hörselskadad.
Olof Ahlskog har haft hörapparat sedan han var tre år gammal. Utan hörapparaten skulle han vara helt döv.
Tack vare att han är van att avläsa läppar klarar han både bank-och läkarbesök utan tolk, men till exempel vid möten behöver han hjälp av en tolk för att hänga med.
År 2016 beviljades nästan 6 000 personer med funktionshinder rätt till tolktjänster.Implantatet hjälper Titi att höra.cochlea implantat,hörselskada,hörselskadad,implantat,titi rolin
För Ahlskogs del handlar det om tiotals timmar tolktjänster per år.
Rejält minskade tolkresurser nästa år
Olof Ahlskog är en av dem som berörs av FPA:s pågående upphandling av tolktjänster för personer med funktionsnedsättning.
Personer med hörselskada, kombinerad syn- och hörselskada eller talskada har rätt att anlita en tolk för att till exempel arbeta, studera, sköta ärenden och delta i fritidsaktiviteter.
Från och med 2018 ändras många villkor som har att göra med tolktjänsterna.
Annika Aalto, specialsakkunnig på Finlands dövas förbund, säger att farhågorna är många bland tolkarna.
Annika Aalto på Finlands dövas förbund oroar sig över både tolkarnas och klienternas situation.Annika Aalto, De dövas förbund.Bild: Privatannika aalto,de dövas förbund
- Tidigare har FPA anlitat över 800 tolkresurser, som det kallas. Nu planeras tolkresurserna skäras ner till under 500.
"Många tolkar kommer att vara utan arbete"
En resurs betyder inte alltid en tolk utan kan också bestå av två tolkar som arbetar deltid.
Räknat i tid innebär en tolkresurs 1 130 arbetstimmar per år, vilket betyder 4,7 timmar tolkning per dag.
- Det här orsakar nu diskussion, huruvida det är en realistisk uträkning. Det betyder att många tolkar kommer att vara utan arbete, eller i varje fall inte få tolkbeställningar via FPA. Och de flesta tolkbeställningar görs nuförtiden via FPA.
I Österbotten skärs antalet tolkresurser ner från 48 till 43, enligt de uppgifter som tolkarna har fått.
Det blir svårt att försörja sig som tolk.― Annika Aalto, Finlands dövas förbund
- I det långa loppet ser det tyvärr ut som så att det i framtiden kanske inte är möjligt att försörja sig som tolk. Att arbeta deltid kan lyckas men att arbeta heltid kan bli knepigt, säger Annika Aalto.
Vissa områden ska klara sig på en tolkresurs
FPA har också slagit fast hur många tolkresurser som kommer att anlitas i olika områden, vilket är problematiskt, enligt Aalto.
- Det finns områden där FPA kommer att anlita bara en resurs för skrivtolkning. Om det är så att tolkningen i praktiken sköts av en enda person blir det då omöjligt för två personer i det området att få en tolk samtidigt.
Det här tycker Olof Ahlskog låter både ologiskt och hemskt.
- Vad gör man om det är nödfall och man måste till sjukhuset då tolken är reserverad av någon annan?
Tolkar i finlandssvenskt teckenspråk har inte utbildats på över 20 år.Bokstaven PBild: Yle/Patrick Holmströmbokstaven p,teckenspråk
En annat nytt villkor gäller tolkbeställningens längd. Om en klient har bokat en tolk för ett två timmar långt möte och mötet drar ut på tiden så betalas ersättningen bara för den avtalade tiden.
- Det gör att teckenspråkiga inte jämlikt kan delta i möten då tolken ska gå iväg en viss minut och inte kan vara flexibel, säger Aalto.
De teckenspråkiga kanske slutar beställa tolk.― Annika Aalto, Finlands dövas förbund
Tolkarna arbetar inte direkt för FPA utan FPA anlitar olika serviceproducenter som i sin tur anlitar tolkar.
Det betyder att FPA:s ändrade avtalsvillkor inte automatiskt betyder att tolkarnas avtalsvillkor förändras, eftersom det beror på tolkarnas kollektivavtal och hurudana villkor tolken har avtalat om med sin arbetsgivare.
Men på lång sikt kan det här leda till försämringar för tolkarna, säger Aalto.
Alla ska behandlas lika
Annika Aalto ser en risk att teckenspråkiga inte längre kommer att orka beställa en tolk om tillgången till tolktjänster försämras.
- Det är en farhåga nu, att de teckenspråkiga slutar beställa tolkning. De tänker kanske att de skulle behöva gå till banken men att de ändå inte får en tolk så de orkar inte försöka.
- Det är absolut inte rätt, säger Aalto.
- I Finlands grundlag och i FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning står det att alla ska behandlas jämlikt.
Många problem sedan FPA tog över
Aalto säger att det redan då FPA tog över tolktjänsterna år 2010 förekom problem med långa köer och tolkbeställningar som försvann.
FPA har haft ansvar för tolkningstjänsterna sedan 2010.FPA-byrån i JakobstadBild: Yle/Kjell Vikmanfpa,jakobstad,kela,österbotten
Samma erfarenhet har Olof Ahlskog i Korsholm. Ahlskog håller med om att alla kanske inte orkar kämpa för att beställa tolk.
- Ännu på 1970-talet använde många döva sina barn som tolkar. En 8-åring kunde följa med sin döva förälder till banken för att ta lån. Numera använder man en tolk till viktiga ärenden och så ska det vara, säger Ahlskog.
"FPA borde lyssna på oss"
Ahlskog tycker att FPA borde lyssna på tolkarna och de döva kunderna.
- Jag tycker synd om alla tolkar som studerat i flera år för att ge service till oss. Många tolkar kommer att sluta eller byta jobb.
Något positivt finns det ändå i de nya upphandlingsvillkoren, säger Annika Aalto.
- Till exempel får klienterna möjlighet att göra en egen tolklista åt sig, vilket betyder att de själva får berätta vilka tolkar de vill använda. Till exempel kan man önska en viss tolk i arbetssituationer och en annan tolk då man går och rider.
FPA kommer också att diskutera med klienten om tidpunkten för tolktjänsten. Om det inte går att få tolk till en viss tidpunkt kommer FPA att diskutera med klienten om det går att flytta på tidpunkten, till exempel då det gäller ett bankbesök.
- Det är en stor förbättring, säger Annika Aalto.
Utbildning på svenskt håll saknas
Ett problem på svenskspråkigt håll är att FPA har slagit fast en viss utbildningsnivå för tolkarna. Problemet är att det inte funnits någon svenskspråkig utbildning för teckenspråkstolkar i Finland sedan 1993.
- Det gör att det finns svenskspråkiga tolkar som har lägre utbildning än vad FPA nu kommer att kräva eftersom de inte har kunnat utbilda sig vidare.
Tolkar med svenska som modersmål har också rätt att arbeta på finska även om de i första hand ska betjäna svenskspråkiga klienter.TeckenspråkBild: Yle/Mika Kanervadöv,hörselskadad,teckenspråk
Tidigare har FPA anlitat 21 tolkar som har finlandssvenskt teckenspråk och svenska som arbetsspråk. Det antalet minskar nu.
En förändring som Aalto ser som positiv är i alla fall att de svenskspråkiga resurserna i första hand kommer att användas för svenskspråkiga tolkningssituationer.
Upphandlingen av tolktjänsterna har väckt en hel del diskussion i offentligheten, men FPA kommenterar inte upphandlingen under processens gång. Det skulle äventyra en jämlik behandling av anbudsgivarna, skriver man i ett pressmeddelande.
Både Pedersöre och Nykarleby har hamnat i marknadsdomstolen med upphandlingsfrågor. Företaget Työplus som hittills har skött de båda kommunernas företagshälsovård har besvärat sig till domstolen efter att företaget Pihlajalinna vann offerttävlingen på båda orterna.
Työplus kräver verkställighetsförbud av beslutet och en ny offertrunda.
Työplus har skött företagshälsovården för de kommunalt anställda sedan 2012 i både Pedersöre och i Nykarleby.
En offerttävling ordnades under våren och personalsektionen i Pedersöre liksom stadsstyrelsen i Nykarleby valde Pihlajalinna bland fyra tävlande företag.
Jarmo Nissi.Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvistjarmo nissi,karleby,nissi,utvecklingsdirektör
Työplus kräver ny offertrunda
Työplus kräver att marknadsdomstolen vid hot om vite förbjuder Pedersöre att verkställa beslutet och att beslutet i personalsektionen förkastas och att hela upphandlingsproceduren görs om.
Työplus kräver också att Pedersöre kommun betalar företagets rättegångskostnader.
Till Nykarleby har marknadsdomstolens begäran om svar från kommunen inte ännu anlänt men stadsdirektör Gösta Willman är medveten om att också stadens upphandling av företagshälsovård har förts till marknadsdomstolen.
Gösta Willman utgår från att kraven från Työplus sida på Nykarleby är liknande de krav som ställs på Pedersöre.
Grunden för Työplus agerande är de påstådda fel som företaget anser att har begåtts i kommunerna i förhållande till upphandlingslagen, det gäller bland annat det sätt på vilket referenser skall beaktas när upphandlingsbesluten görs.
- Jämförelsegrunderna svarade inte mot anskaffningslagens krav, därför måste processen göras om, säger Jarmo Nissi som är vd för Työplus.
Pedersöre och Nykarleby har anlitat samma konsult för att poängsätta de företag som deltagit i anbudstävlingen.
- Det var ganska förmånligt, det kostade oss tillsammans 6000 euro, säger stadsdirektör Gösta Willman i Nykarleby.
Gösta Willman.Vasa sjukvårdsdistrikts fullmäktigeordförande Gösta Willman tar emot sitt exemplar av centralsjukhushistoriken.Bild: YLE/Agneta Gladgösta willman,willman,österbotten
Problem redan i början
I februari 2017 hölls en förhandsinformation för intresserade företag om den kommande upphandlingen i Pedersöre.
Basen för de kostnader som gällde utgjordes enligt Työplus av företagets prislista som gällde för Pedersöres del.
Työplus meddelade kommunen att företaget hamnat i en ofördelaktig ställning när prisuppgifterna offentliggjorts.
I det material som presenterades officiellt i den så kallade Hilma- databasen där upphandlingar offentliggörs hade prisuppgifterna avlägsnats och det ser Työplus som ett bevis för att upphandlingsenheten i Pedersöre insett att fel hade begåtts.
Inte oväntat med besvär säger Stefan Svenfors
Kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre säger att det i och för sig inte är oväntat med besvär. Det är hård konkurrens på området.
- Man kan tänka sig att konkurrenterna granskar och lusläser upphandlingsdokument och tittar om det finns några möjligheter att reagera på någonting, säger Stefan Svenfors.
Stefan Svenfors.stefan svenforsBild: Yle/Henrik LeppäläKommundirektör,Pedersöre,stefan svenfors
Personalsektionen fattade beslutet värt en miljon euro
Upphandlingen i Pedersöre sträcker sig över fem år och innehåller förutom den lagstadgade grundnivån med förebyggande hälsovårdsarbete också en sjukvårdsdel.
Upphandlingen är enligt Stefan Svenfors värd en miljon euro.
- Kommunstyrelsen tog själva beslutet om att en upphandling skall ske, det slutliga valet av Pihlajalinna gjordes av kommunstyrelsens personalsektion. Egentligen skulle beslutet ha kunnat fattas på tjänstemannanivå men eftersom det var en rätt stor upphandling valde vi att flytta den till ett kollegialt organ. Det här är enligt de delegeringsdirektiv som fullmäktige godkänt, säger Stefan Svenfors.
Fullmäktigeordförande vill inte uttala sig om reglerna
Avgående fullmäktigeordförande Kaj Boström (SFP) i Pedersöre vill inte personligen uttala sig om de delegeringsregler för beslut som fullmäktige i Pedersöre har godkänt.
Frågan om en tjänsteman kan godkänna upphandlingar för en miljon euro bollar han tillbaks till l kommundirektör Stefan Svenfors.
- Det är bra lovat men om Stefan Svenfors säger så, så är det så. Han är skärpt, säger Kaj Boström.
- Det har blivit så mycket byråkrati kring upphandlingar, det har blivit helt sjukligt, det är klart.
- Det handlar om upphandlingar för hundratusentals euro, det låter nog som ganska mycket för en tjänsteman, säger å sin sida vd Jarmo Nissi vid Työplus.
Mindre summor i Nykarleby
Nykarleby hamnar också i marknadsdomstolen med sitt avtal med Pihlajalinna men det handlar om betydligt mindre summor och avtalet är förankrat i stadsstyrelsen.
Upphandlingen i Nykarleby gäller den lagstadgade grundnivån med förebyggande hälsovårdsarbete för stadens personal. Avtalet är femårigt och det är värt 300 000 euro.
- Vi valde Pihjalalinna eftersom de hade det lägsta priset och högsta kvaliteten på vissa punkter enligt konsulten, säger stadsdirektör Gösta Willman.
- Työplus har mer eller mindre monopol på arbetshälsovården i hela Nykarleby, så det är förståeligt att de är missnöjda.
På onsdag morgon uppstod en liten elbrand i Pohjolan Voimas transformator i Kristinestad. Branden hade redan slocknat när räddningsverket anlände.
Branden uppstod i transformatorutrymmet på Björnögatan. När räddningsverket anlände hade branden redan slocknat men rökutvecklingen var riklig.
- Vi ventilerade stället och kontrollerade att inget längre brann. Något slags elfel ligger bakom, mer specifika än så kan vi inte vara, säger Karl-Gustav Svedjebäck på Österbottens räddningsverk.
5,5 miljoner euro satsade Pedersöre kommun på skolbygget i Purmo. Det ger kommundelen dragningskraft och pedagogiskt nytänk, sade man på taklagsfesten som firades på tisdagen.
Till skolstarten i höst hinner skolan inte bli färdig, säger undervisningsdirektör Rolf Sundqvist. Men det lönar sig att vänta och låta betongen torka ordentligt. Det har man lärt sig av byggen på annat håll.
Nya skolan i Purmo.Nya skolan i Purmo Bild: YLE/Patrik EnlundPedersöre,purmo skola,Österbotten
Pedersöre har 14 skolor och ankommer det på mig ska vi ha alla kvar, säger Sundqvist.
- Skolorna har varit en framgångsfaktor för inflyttningen till kommunen, familjer vill ha en skola i närheten.
Länge diskuterade man i Pedersöre om man ska renovera den gamla skolan eller bygga nytt. Efter konditionsgranskningen var svaret givet. Gamla skolan från 1975 revs och på samma plats står nu ett nybygge.
I väntan på att skolan kan tas i bruk i oktober-november huserar 115 elever i baracker. De är tråkiga, säger några elever på skolgården. Förväntningarna på nybygget verkar höga och på tisdagen fick eleverna för första gången bekanta sig med nybygget då de sjöng på taklagsfesten.
Minst 50 års livslängd
Minst 50 år, men troligen längre håller skolan, säger huvudentrepenören Rune Nynäs. Men det förutsätter att kommunen sköter underhållet.
Felet med den gamla skolan var att den byggdes på ett berg med vattenförande ådror som ledde vatten in i sandbädden. Ovanifrån skadades skolan av ett läckande platt tak innan det byggdes om.
Nu har man sprängt bort berget, fyllt på med en krossbädd och lagt in dräneringslinjer.
Också om mycket var fel med den gamla skolan finns en viss saknad, säger Bodil Backlund, Ann-Christine Ede och Marianne Lasén. De jobbar sen många år i köket och med städningen.
Bodil Backlund, Ann-Christine Ede och Marianne Lasén.Bodil Backlund, Ann-Christine Ede och Marianne LasénBild: YLE/Patrik Enlundbodil backlund, ann-christine ede och marianne lasén,Pedersöre,purmo skola
Det finns så många fina minnen. Men de minns också mögelskadorna och lukten. När det var som värst placerades stora sovar ut för att ta hand om vattenläckorna från taket.
Ständiga renoveringar
- Pedersöre har i många år hållit på med skolbyggen och snart har vi renoverat de flesta skolor, säger kommundirektör Stefan Svenfors.
När Purmo skola är färdig tar man sig an planeringen av Kyrkoby skola. Några planer på att stänga skolor finns inte i dagsläget, säger Svenfors.
- Det går att ha ett vidsträckt skolnät så länge elevantalet räcker till.
Ny skola lockar
Det råder ingen tvekan om att en ny skola betyder mycket för Purmo när man lyssnar på Guy Käcko och rektor Glenn Sundstedt.
Och det handlar inte bara om de speciella lösningarna med 6 klassrum i två paviljonger, ett stort samlingsutrymme i mitten och inglasade terrasser och utomhusverkstäder.
Det viktiga är att många unga familjer har byggt hus i Purmo och det byggs fortfarande, säger Guy Käcko.
Guy Käcko och Glenn Sundstedt.Guy Käcko och Glenn SundstedtBild: YLE/Patrik Enlundglenn sundstedt,Guy Käcko,Pedersöre
- Purmo är en glesbygd i utveckling.
Rektor Glenn Sundstedt uttrycker saken som att det blivit närmare från Jakobstad till Purmo och inte bara den andra vägen.
Vasa centralsjukhus ligger i topp vad gäller hur nöjda föderskorna är. Det visar siffror från THL.
Kundförfrågan gick ut till 26 förlossningssjukhus. I Vasa svarade kring 70 föderskor på frågorna under tiden 12 september - 16 oktober i fjol. Antalet svarande per sjukhus varierade mellan runt 20 och över 300.
Sett till medeltalet i den första kategorin med frågor ligger Vasa centralsjukhus i topp tre. Där svarade föderskorna på frågor om bland annat hur väl man blev informerad, personalens yrkeskunnighet och vänlighet och känslan av trygghet på sjukhuset.
Det ställdes också ett antal ja eller nej-frågor. Till exempel om man fick diskutera hur födseln skulle gå till, om man fick smärtlindring vid behov och om man blev betjänad på sitt modersmål.
I den här kategorin placerade sig Vasa centralsjukhus på första plats.
Avdelningsskötare Kaisa Muikku på Vasa centralsjukhus förlossningsenhet lovordar sin personal.
- Barnmorskorna och den övriga personalen gör ett bra arbete och det återspeglas i resultatet, säger Muikku.
Vasa centralsjukhus har WHO:s kvalitetscertifikat som beviljas babyvänliga sjukhus och sjukhuset arbetar enligt Unicefs program för Babyvänliga sjukhus i syfte att främja amning.
