Karl-Gustav Björk från Karleby börjar kunna sträckan mellan Sälen och Mora ganska så bra. På söndagen genomförde han sitt 30:e lopp men har inga planer på att sluta.
Karl-Gustav Björk åkte sitt första Vasalopp 1984 och då han på söndagen åkte genom målporten i Mora efter drygt åtta och en halv timme i spåret kunde han pricka av lopp nummer 30.
– Det började med att det ordnades buss från Karleby och det var så enkelt att åka med. Jag hade inte tänkt delta 30 gånger, men åren bara gick. Då jag hade genomfört ett antal lopp så tänkte jag att nog borde jag klara 30, säger han till Yle Sporten.
Hur länge tänker du vara med?
– Om jag får vara frisk så vill jag vara med då Vasaloppet fyller 100 år. Det är om åtta år, säger 68-åringen.
Karl-Gustav startade den här gången i sjunde startled och som vanligt fick han vara med om trängseln vid den första backen.
– Starten gick bra, men då man kommer till backen tvingas man gå sakta i flera kilometer. 15 000 åkare startar på en gång och då blir det så här, säger han.
Vad skulle du ge för råd åt de som funderar på att delta?
– Det är bara att anmäla sig. Man klarar sig nog med mindre träning, men man mår mycket bättre om man tränat ordentligt på förhand, säger han.
Karl-Gustav säger att årets lopp var rätt så tungt och på flera ställen var spåren dåliga.
– Det kom nysnö och alla spår försvann. Det blev ganska så tungt och man fick se efter så man inte åkte omkull, säger han.
Degerfors var nära en förlust i svenska cupen. På stopptid kom kvittering – genom tidigare Jaromålvakten Jesse Öst. Det händer ju inte varje dag att man gör mål, säger Öst till Yle Sporten.
Jesse Öst spelade i fjol i Jaro i fotbollsligan, men efter att Jakobstadsklubben degraderades packade målvakten väskan för att gå vidare i karriären.
I slutet av 2015 skrev han på ett tvåårskontrakt med Superettanklubben Degerfors. Öst gjorde sin tävlingsdebut i Degerfors mot storklubben IFK Göteborg i svenska cupen i februari. Då blev det 1–1.
Kvitterade på hörna
På söndagen spelade Degerfors sin tredje match i cupen mot IK Frej. Det såg ut som hemmalaget skulle gå på pumpen. Gästerna ledde med 1–0 när stopptiden kom.
Då klev Öst fram och blev poängräddare. På en hörna rusade Öst upp och satte kvitteringen med ett skott.
1-1 mellan DIF och Frej. Kvittering av DIF på hörna på tilläggstid - och målskytt nye målvakten Jesse Öst...
Så här beskriver Öst själv sitt mål när Yle Sporten når honom:
– Vi spelade en kort hörna och en lagkompis sköt ett skott. En motståndare blockerade det och bollen kom till mig. Jag vände mig om och satte bollen i högra hörnet.
Målet var Östs första någonsin på seniornivå.
– Kul att göra mål. Det händer ju inte varje dag. Samtidigt var det lite synd att målet inte betydde så mycket i och med att vi inte hade någon chans att gå vidare i cupen, säger Öst.
Degerfors cupsaga tog slut i och med söndagens kryss. Superettan startar för Öst och hans lagkamrater i början av april.
En kamp pågår för att rekrytera nya läkare inom såväl special- som primärsjukvården. Men försök att locka läkare den korta vägen över Kvarken har hittills gett magra resultat.
- Det förvånar mig inte, jag skulle knappast själv ha stannat så länge om det inte vore för att jag har familj här, säger infektionsläkare Andreas Jacks som har jobbat drygt fyra år vid Vasa centralsjukhus.
Flera av de små specialistområdena vid Vasa centralsjukhus är nu ytterst sårbara, eftersom man bara har en av två läkartjänster besatta eller rentav tvingas klara sig med enbart en utomstående konsulterande läkare.
Nästan lika svårt är läget inom primärvården, där Vasa har landets största andel obesatta läkartjänster.
- En avgörande faktor är arbetsmiljön, den är ganska dålig. Jag jobbar själv elva timmar per dag i snitt eftersom jag är ensam läkare på en avdelning med två läkartjänster. Jag har emallanåt känt av utmattningssymptom, säger Jacks.
Enligt Andreas Jacks är det vanligt att det är så.
- Det innebär samtidigt att man inte får några möjligheter till utveckling, det finns inga läkare som kan vikariera dig medan du deltar i utbildning, säger Jacks.
Ingen långbänk i Finland
En sak uppskattar han dock med arbetet i Finland, förmågan att fatta beslut.
- Vi svenskar har gjort långbänk till något av en nationalgren. Här är man bättre på att fatta raka och snabba beslut utan långa utredningar såväl i arbetet med patienter som inom sjukhusorganisationen, säger Jacks.
En relativt jämnbördig lönenivå för läkare i Sverige och Finland råder också, men det räcker inte menar Andreas Jacks.
- Vill man få hit fler läkare gäller det att förbättra arbetsmiljön och även bli bättre på handledning. Jag känner många av de läkare som har kommit från Sverige till de hälsocentraler där man kan klara sig med enbart svenska, men de tvingas arbeta väldigt ensamma. I Sverige är handledningen av unga läkare betydligt mer reglerad och kontrollerad, säger Jacks.
Själv har Andreas Jacks lyckats lära sig en knagglig finska så att mötet med patienter numera går relativt bra. Men för många blir kravet på finskkunskaper det som stjälper.
- Tack och lov tillåts jag skriva journaler på svenska, säger Jacks.
Andreas Jacks tror också att många unga läkare kommer hit för medvetet korta vikariat i syftet att bättra på sin meritlista och få fart på karriären hemma i Sverige.
Brister i utbildningen
Inom sjukvårdsdistriktets ledning är man väl medveten om bristerna i arbetsmiljön och hoppas på att den kommande vårdreformen ska åtgärda en del av dem.
- Vi borde få ett större befolkningsunderlag inom de minsta specialområdena så att det skulle gå att anställa fler läkare. Det här kan möjligen regeringen göra något åt i den strukturförändring som planeras, säger Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt.
Göran HongaGöran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistriktBild: Yle/Kati Enkvist
Den största boven i dramat tycker Honga ändå är hur de medicinska utbildningarna i Finland är placerade och planerade.
- Vi vet att den stora majoriteten av alla läkarstuderande vid den svenskspråkiga utbildningsenheten vid Helsingfors universitet stannar kvar innanför Ring III. Personligen hoppas jag att något görs för att få fler unga läkare att lära sig arbeta i tvåspråkiga miljöer från start, då är det lättare att komma till oss, säger Honga.
Wärtsiläs interna granskning avslöjar avvikelser i ett antal bränsleförbrukningstester för marinmotorer. Det rör sig om anställda i Italien som har fuskat med testresultaten.
Wärtsilä har på eget initiativ genomfört en intern granskning av sina globala testprocesser.
Utredningen har avslöjat avvikelser i vissa tester för mätning av bränsleförbrukning som gjorts för marinmotorer i Wärtsiläs produktionsenhet i Trieste i Italien. Avvikelserna är i genomsnitt en procent av bränsleförbrukningen. Motorernas utsläppstester har inte påverkats.
Två procent av leveranserna kan ha påverkats
Sammanlagt två procent av Wärtsiläs alla motorleveranser kan ha påverkats under några års tid. Sammanlagt handlar det om drygt hundra motorer, berättade bolagets ledning under en telefonpresskonferens under måndagsförmiddagen.
- Motorer för kraftverkskunder har inte berörts av avvikelserna och vi har inga bevis på avvikelser i bolagets övriga verksamhet, säger bolagsledningen.
Motorerna i fråga ska ändå enligt Wärtsilä ha uppfyllt alla krav ställda av bestämmelser och klassificeringssällskap. Fartygen som kan ha påverkats har uppfyllt sjövärdighetstestningens krav. Enligt bolagets bedömning är avvikelsernas inverkan på kunderna marginell.
Anställda i Italien
År 2015 motsvarade marinmotorernas försäljning 12 procent av Wärtsiläs årliga omsättning. Enligt ledningens bedömning har denna händelse inte en väsentlig finansiell inverkan på bolaget.
Avvikelserna ska ha orsakats av ett begränsat antal anställda, samtliga i Trieste i Italien.
- Wärtsilä förutsätter att alla bolagets anställda agerar i enlighet med interna anvisningar samt med lagar och bestämmelser. Vi ber djupt om ursäkt för förlorat förtroende som denna kränkning mot vår policy och våra företagsvärderingar har orsakat, säger koncernchef Jaakko Eskola.
Wärtsilä har redan inlett processen med att ta kontakt med de kunder som berörs för att diskutera eventuella ekonomiska kompensationer. Enligt bolagsledningen väntar knappast några rättsliga påföljder, dels på grund av att de ekonomiska skadorna är begränsade och dels för att bolaget har valt att öppet delge information om det som inträffat.
- Samtidigt är det så att vi står och faller med vårt rykte, därför jobbar vi nu hårt på att vara i kontakt med samtliga kunder för att återupprätta eventuellt förlorat förtroende, sa bolagets styrelseordförande Mikael Lilius under måndagens telepresskonferens.
Det är disciplin, liv och rörelse i brandkårshuset i Pargas när ungdomsavdelningen samlas till brandkårsövningar. Alla kårer i Svenskfinland har inte lika livlig ungdomsverksamhet.
Varje måndag kväll samlas Frivilliga brandkårens ungdomsavdelning för övning på brandkårshuset i Pargas.
Här har ungdomsavdelningen inga rekryteringsproblem.
De 16 platserna som finns fylls direkt när terminen startar. Ungdomarna är mellan tio och sexton år gamla.
- Jag tycker att det är jätteroligt och lärorikt, säger Vilma Sjöström, 15. Hon har varit brandkårist sedan hon var sju.
Christoffer Agge, 14, har varit med ett halvt år. Hela hans familj är aktiv inom FBK, så arvet går vidare.
- Man lär sig första hjälp och att hjälpa människor, säger han. Det är utmanande och tungt också.
Bästa ungdomsarbetet 2015
Ungdomsavdelningarna i Pargas och Kimitoön har lyckats göra sig hörda i konkurrensen med andra hobbyer.
År 2008 var totalt endast 26 aktiva. På några år har antalet mer än femdubblats. 2015 hade 140 åboländska ungdomar brandkåren som sin hobby.
Insatsen belönades i höstas med utmärkelsen Årets brandkårsungdomsarbetare av Finlands Svenska Brand- och räddningsförbund.
- Målsättningen för FBK är ju förstås att få ungdomar intresserade i tidig ålder, säger Camilla Rautanen som är ungdomsledare inom Pargas FBK.
Camilla Rautanen hoppas att ungdomarna förutom att de har roligt, också får ett säkerhetstänk som de har nytta av resten av livet.Kvinna framför brandbil i brandkårshuset i Pargas.
Förhoppningen är att ungdomarna får smak för brandkårsverksamheten och så småningom kan bli medlemmar i alarmavdelningen och få rycka ut på riktigt.
Lägren är nog roligast.
Kostnaderna för brandkår som hobbyn är överkomliga. Kåren står för utrustningen och utbildning. De unga kan vara med på läger och andra evenemang till självkostnadspris.
- Lägren är nog roligast, säger Vilma Sjöström.
Släcka bränder och röja efter storm
Det finns 140 frivilliga brandkårer som är medlemmar i Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund. Förbundet har 140 alarmavdelningar för personer över sexton år, 100 ungdomsavdelningar för 7-16 åringar och 43 damavdelningar. Damavdelningarna har ingen åldersindelning.
Det behövs bara en storm så får FBK rycka ut.
Roger Roos, organisationschef vid förbundet, understryker att FBK har stor betydelse oberoende av orten.
- Svenskfinland består av små orter. I städer finns heltidsanställd personal vid räddningsverken, så där är det inte samma sak. Det behövs bara en storm så får FBK rycka ut, säger han.
Organisationschefen Roger Roos (th.) tillsammans med kårkamraterna Johan Lindlöf och Marko Nemlander.Johan Lindlöf, Marko Nemlander, Roger RoosBild: Yle/Carina Bruun
FBK-kårerna har avtal med de lokala räddningsverken om att ställa upp med ett visst antal personer alla tider på dygnet året om. Samarbetet fungerar för tillfället i allmänhet fint. Frågan hur FBK ska klara sina åtaganden i framtiden hänger ändå hela tiden i luften.
Väntar vi i tio år kan det hända att vi inte får tillräckligt med folk.
Ungdomsavdelningarna är avgörande för hur det går i framtiden. Avdelningarna inom Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund rekryterar sammanlagt omkring 250 ungdomar varje år.
- Konkurrensen om ungdomarna är stenhård, säger Roger Roos.
För att klara den har många kårer sänkt åldersgränsen från tio till sju år.
- Väntar vi i tio år kan det hända att vi inte får tillräckligt med folk, fortsätter han.
Lokalkännedom är de frivilligas speciella styrka
Kvevlax frivilliga brandkår är unik genom att den delar utrymmen och utrustning med Österbottens räddningsverks professionella personal vid Kvevlax brandstation.
- Det är en stor fördel att ha ordinarie personal på plats dygnet runt, också dagtid då vi frivilliga är på jobb, säger kårchefen Hans Nieminen. Vi vet att det finns en eller två ordinarie på jobb som åker ut först.
FBK är ofta först på plats vid trafikolyckor.Frivilliga brandkårister skär av taket på en krockad bil.
Kåren har ändå ingen juniorverksamhet. Den starka kopplingen till räddningsverket kan vara en av orsakerna till att behovet att fånga upp barn i verksamheten inte är lika stort här som på andra håll.
- Vi har nog pratat om att vi borde dra igång juniorverksamhet, erkänner kårordföranden Mårten Svan. Jag tror att det säkert finns juniorer som är intresserade av att lära sig det här.
Kvevlax frivilliga brandkår hade runt 80 alarm i fjol. Det handlade om bränder, trafikolyckor, sjukdomsfall och båtutryckningar ut i skärgården.
Barndomshobbyn väcks till liv igen som vuxen
Utbildningen av ungdomar inom Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund började på 1950-talet. Sedan 1970-talet får också flickorna vara med i brandkårsverksamheten. Hobbyn lockar många flickor och de utgör nästan en tredjedel av de aktiva i Pargas.
Alla unga fortsätter ändå inte när de blir äldre. De kunskaper ungdomarna får är ändå inte bortkastade. Färdigheter i t.ex. förstahandssläckning, stabilisering av nacke vid trafikolyckor och första hjälp kan komma väl till pass senare i livet.
- Vi tappar nog en hel del när studieliv och familjebildning kommer med i bilden, säger Roger Roos. Å andra sidan kommer många tillbaka när livet har stabiliserat sig igen. Då har de ofta familjen med sig.
För att bli medlem i FBK måste man först gå en introduktionsutbildning och sedan en kurs i släckningsarbete. Om man vill och fysiken räcker till kan man sedan vidareutbilda sig. För att få åka brandbil med blåljus krävs minst 60 timmars övning.
Se Närbild här:
Närbild i Yle Fem, måndag 7.3.2016 kl 20.00
Sänds även i Yle Fem, tisdag 8.3.2016 kl. 17.25
Med svensk text.
Suomenkielinen tekstitys.
30 dagar på Arenan.
http://svenska.yle.fi/program/narbild
Polisen fick fast rattfyllerister under söndagen. Syndarna påträffades i Jakobstad, Karleby och Kaustby.
Kring klockan 9 på söndag morgon blåste en förare i Jakobstad 1.03 promille. Klockan 10.30 blåste en förare i Karleby 0.64 promille.
Bägge fick körförbud och misstänks för rattfylleri.
I Kaustby kring klockan 17.40 blåste en förare 0.95 promille. Föraren saknade körrätt och misstänks för rattfylleri samt framförande av fortskaffningsmedel utan behörighet.
Vasa stad och Vasa centralsjukhus kartlägger personalens säkerhet under vägen till och från jobbet. Man hoppas att fler ska promenera eller cykla till jobbet.
Med en enkät som riktas till personalen utreds hur personalen gör sina arbetsresor och hur faktorer i anslutning till säkerheten påverkar deras val. Samtidigt frågar man hur staden och centralsjukhuset som arbetsgivare kan bidra till ökad arbetsresemotion.
Trafikskyddet är också med i utredningen.
− Trygga arbetsresor är en viktig del av arbetssäkerheten då arbetsresornas proportionella andel av arbetstiden har ökat. Ju tryggare arbetsresan upplevs desto färre hinder finns det för att man ska ta cykeln eller promenera, säger Heli Lintamo från Trafikskyddet.
Cykeln minskar sjukfrånvaron
Enligt koordinatorn för stadens hälsofrämjande Tarja Paikkala och centralsjukhusets planeringschef Pia Wik inverkar de arbetsreseval som personalen gör på många olika sätt.
− Att promenera eller cykla till jobbet ökar motionsmängden och inverkar positivt på välmåendet. Ur arbetsgivarens synvinkel innebär välmående igen till exempel minskad sjukfrånvaro. Å andra sidan kan man tänka på olika alternativ ur miljösynpunkt.
Resultaten från Trafikskyddets enkät blir färdiga i april. Både staden och sjukhuset behandlar själva sina egna resultat. Tanken är ändå att man tillsammans kommer med idéer om eventuella fortsatta åtgärder.
Polisen söker efter en man som rånade en Siwa-affär på Kyrkoesplanaden i Vasa på måndag förmiddag. Mannen fick med sig en mindre summa pengar.
Rånet inträffad klockan 10.37. Mannen hotade försäljaren med ett eggvapen och fick med sig en mindre summa pengar.
Mannen talade finska, är ljushyad eller möjligen lite mera mörk i hyn, kring 170 cm lång och kring 18-år gammal.
Han är smal och var under rånet klädd i en svart skinnjacka. Under den hade han en klarröd munkjacka. Byxorna var vita med kamouflagemönster och på händerna hade han svarta handskar.
Ansiktet täckte han med en svart halsduk.
Efter rånet bytte mannen kläder på en innergård på Rådhusgatan 2. Därifrån fortsatte mannen in mot centrum iklädd mörka kläder.
Han har mörkt, kort hår och rörde sig med en mörk cykel.
Polisen ber om observationer på 050 381 9810 eller på rikostorjunta.rannikko-pohjanmaa@poliisi.fi.
De finska eleverna från Kolnebackens skola ser ut att fortsätta sin skolgång i exil. Malax kommunstyrelse tar också ställning till om en närvårdare ska behöva kunna finska.
Kolnebackens finska skola tas upp under kommunstyrelsens möte i Malax på måndag kväll. Eleverna är i exil i Övermalax skola och det verkar som att det fortsätter så.
"Med det nuvarande elevunderlaget är det inte ekonomiskt försvarbart att renovera skolfastigheten i Kolnebacken" står det i beredningen.
Just nu är tio elever inskrivna i grundläggande utbildningen på finska och förskolan har tre elever. För nästa läsår är prognosen tolv elever i grundskolan och en i förskolan.
Kolinan koulu och rektor Emma Lill-Their.Emma lill-Their, rektor vid Kolinan koulu.Bild: Yle/Anna Ruda
Flyttar eleverna till Korsholm?
Den finska skolnämnden har angett en renovering av Kolnebackens skola som första alternativ. Som andra alternativ att skolgången förverkligas som köptjänst.
Det torde i så fall betyda att eleverna gör sin skolgång i andra kommuner, främst i Tuovilan koulu i Korsholm.
Styrelsen får också dryfta ritningarna för handikappboendet Lyran och Yttermalax skola, som tidigare godkänts i tekniska nämnden.
Ska närvårdare behärska finska?
Så tas också ett språkärende upp där kommundirektören föreslår att en närvårdare inom hemservicen får dispens och inte behöver kunna tala finska.
Närvårdaren har försökt avlägga språkprovet utan att lyckas.
Hon jobbar som närvårdare på nattpatrullen i Petalax. Patrullen bör kunna ge service på båda språken, konstateras i beredningen. För närvarande har patrullen inga finskspråkiga klienter.
Styrelsen förordar att hon beviljas dispens, under förutsättning att hon godkänner ett förtydligande i arbetsavtalet om att hon enligt behov kan placeras i lämpliga arbetsskiften inom hemservicen, inte enbart i arbete inom nattpatrullen.
På internationella kvinnodagen öppnas en fotoutställning som porträtterar tio österbottniska kvinnor. Utställningen lyfter fram kvinnor som förebilder.
Bakom utställningen står Österbottens förbund, Österbottens hantverk och Finlands Svenska Marthaförbund. De har valt ut tio österbottniska kvinnor som använder kultur och näring som ett sätt att skapa sysselsättning och även utvecklar det kulturella brandet av Österbotten.
Bland kvinnorna finns till exempel Ann-Maj Granstubb, kulturproducent på Malakta i Malax. Hon lämnade sitt förra jobb för cirka tio år sen.
- Jag var tio år yngre och hade inga barn. Så då vågade jag pröva något nytt och galet, säger Granstubb.
Frukostträff på tisdag
På tisdag i samband med att utställningen öppnar på Loftet i Vasa kommer det att ordnas en frukostträff. Där berättar en del av kvinnorna om hur det är att vara ledare och om hur kvinnor porträtteras i media.
Enligt Ann-Sofi Backgren, ordförande för Österbottens förbunds jämställdhetsgrupp, blev träffen snabbt fullbokat. Det tyder enligt henne på att det finns en efterfrågan på gemensamma träffar och nätverkande för kvinnor.
Fotoutställningen öppnas på Internationella kvinnodagen på Loftet i Vasa. Utställningen lyfter fram kvinnor som förebilder för att synliggöra och berätta om hur de ser på sin roll och hur man kan bli en förebild.
De porträtterade är:
1. Marja Rak, Noolan, Jakobstad
2. Ann-Charlott Hästö, Ach Architecture, Nykarleby
3. Anna Häggblom, AVEO, VASA
4. Lee Esselström, Strömsö, Vasa
5. Eija Koski, Ekoart, Lillkyro
6. Cisse Grönholm, VD Red and Green, Närpes
7. Johanna Stenback, kulturproducent Jokowski production, Vasa
8. Maja Granstubb, kulturproducent Konstverkstaden Malakta, Malax
9. Aino Tanninen, ledande textilarbetslärare Vaasan-opisto, Vasa
Film, musik, litteratur, presentationer av vetenskap och historia... och ölprovning. Bland annat sådant finns på programmet då Tyska veckan anordnas i Vasa.
Det är Vasa universitet, Vetenskapsbiblioteket Tritonia och Goethe-institutet som gemensamt anordnar veckan, som nu ordnas för fjärde året.
- För de studerande handlar det inte bara om att bekanta sig med nya saker, utan de arbetar också med presentationer av sina studiearbeten, säger Mona Enell-Nilsson.
Programmet går på många olika språk: förutom på tyska även på finska, engelska och i år också på svenska.
- Nu på fredag, klockan 14, kommer Claus Stolpe från Åbo Akademi att ge en historisk tillbakablick på hur Finland blev självständigt med tysk hjälp, säger Heidi Troberg.
Tyska veckan är inte bara ett tillfälle att förkovra sig i tyska språket, utan den erbjuder också möjligheten att bekanta sig med tysk kultur, samhället och vetenskap.
På onsdag håller Tanja Knittler ett föredrag om Tysklands "Energiewende", hur landet har lyckats med övergången från traditionella energiformer till förnybar energi.
- Det här är ju något som kan vara intressant för många aktörer här i energiklustret, säger Enell-Nilsson.
Ölkulturen är stark i Tyskland och även det här uppmärksammas under Tyska veckan.
- Det råkar sig ju så att det är en tyskspråkig kille, Alexander Maier, som är bryggarmästare på Bocks bryggeri. Han håller en guidad rundtur på onsdag kväll, säger Troberg.
Backen Robin Salo var en av de sista spelarna att petas från laget som till slut vann JVM-guld i Helsingfors vid årsskiftet. Ett missat guld grämer men nu laddar han för spel i U18-VM i USA i april.
Vasa Sportbacken Robin Salo fanns under hösten med i Jukka Jalonens preliminära trupp till junior-VM på hemmaplan. Men när den slutliga truppen presenterades några dagar före jul petades han.
– Det grämer nog men jag har två år kvar i den här åldersklassen. Jag kan inte göra så mycket åt saken. De andra backarna var helt enkelt lite bättre, säger han till Yle Sporten.
Var det svårt att träna här hemma då VM pågick?
– Nej det var inte så svårt men visst grämer det då laget vann guld och man kunde ha varit med. Jag är glad över att de vann men för min del var det nära men ändå så långt borta, säger han.
15 matcher för Sport
Salo debuterade i ishockeyligan förra året som 16-åring och den här säsongen har det blivit 15 matcher för Vasa Sport. Resten av tiden har han spenderat i Mestis med Hermes och med Sports A-juniorer.
Trots matcher i ligan har han inte riktigt slagit sig in i Sports ligatrupp.
– Säsongen har kanske gått lite sämre än förväntat. Det gäller bara att träna vidare så att jag kan få chansen i ligan i framtiden. Jag måste bli en bättre skridskoåkare och bygga lite mer muskler. Det är stora grabbar som spelar i ligan.
– Jag utvecklas också mycket i A-juniorerna där jag får mycket istid. Bara man får spela så kan man utvecklas på alla nivåer, säger han.
Då det inte blev något spel i junior-VM på hemmaplan är siktet nu inställt på U18-VM i USA i april. Salo var förra året med i det lag som blev silvermedaljörer i turneringen i Schweiz.
– Jag är riktigt taggad och hoppas få var med även i år. Efter silvret förra säsongen hoppas jag på guld nu, men det är tuffa matcher, säger han.
Hur stor är chansen att du kommer med?
– Jag tror nog att chanserna är rätt så bra då jag fått vara skadefri den här säsongen. Jag tror att vi kan få ihop ett riktigt bra lag med spelare från USA, och kanske också spelare som Patrik Laine. Då har vi nog guldchans, säger han.
Nytt koncept ger skribenter och musiker en gemensam estrad att framföra sin alster. Nästa afton hålls den 9.3 på Ritz i Vasa.
Idén till aftnarna väcktes under ett skrivarläger som ordnades på Pörkenäs lägergård senaste höst. En kväll började deltagarna läsa dikter för varann, också våra egna dikter.
- Vi insåg då hur spännande det är att läsa det man själv har skrivit för andra, men också att höra andra läsa sina egna texter, berättar Alexandra Häggman.
Tanken väcktes att göra en fortsättning på det hela, inför publik. Alexandra skred till verket och kontaktade de andra deltagarna på lägret, av vilka de flesta var med på noterna.
- Vi är alla ett gäng som mer eller mindra har skrivit hela livet, men under lägret hade vi också med oss två killar som är musiker. Jag tänkte att vi också måste ha med det, så då blev det poesi & musik.
Den första aftonen hölls i februari på After Eight i Jakobstad. Lokalen var fullsatt och responsen var god.
- Folk tyckt det var ett annorlunda och skönt koncept, säger Alexandra.
Ordkonst
Alexandra säger att en stor orsak att ordna kvällarna är att poesi upplevs som någonting svårt, snävt eller dammigt. Sanningen är något helt annat.
- Ordkonst - som jag hellre kallar det - är nånting som är så mycket vidare än vad folk kanske tror.
Att poesi är så pass personligt är en av orsakerna till det är spännande att lyssna på när någon läser sin egen text.
- Det var också ljuvligt att märka hur olika våra texter är. Vi är fem stycken som är med på kvällen på Ritz och det är verkligen fem olika typer och stilar.
Onsdagen den 9.3, kl 19:30, hålls nästa Poesi&Musik-afton. Det är i Ritz café i Vasa. En afton är också planerad till april, då på Bistro Ernst, även den i Vasa.
Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen har beviljat över en miljon i idrottsstipendier åt över 100 idrottare i olika sommargrenar.
Stipendiernas syfte är inte att direkt belöna framgång, utan att skapa möjligheter för idrottarna att träna professionellt på heltid.
Stipendierna delades ut i olika klasser: 20 000 euro, 10 000 euro samt 5000 euro.
Bland dem som fick den största summan kan nämnas spjutkastarna Tero Pitkämäki och Antti Ruuskanen samt släggkastaren David Söderberg.
10 000 euro tilldelades bland andra orienteraren Mårten Boström, simmarna Matias Koski och Hanna-Maria Seppälä och hinderlöparen Sandra Eriksson.
De unga friidrottslöftena Wilma Murto (stavhopp) och Alisa Vainio (löpning) tilldelades 5000 euro. Även hinderlöparen Camilla Richardsson fick samma belopp.
20 000 euro
Brottning
Hietaniemi Rami
Olli Petra
Bågskytte
Antonios Jean-Pierre
Forsberg Jere
Friidrott
Kotaja Amanda
Piispanen Toni
Pitkämäki Tero
Ruuskanen Antti
Tähti Leo-Pekka
Söderberg David
Simning
Laukkanen Jenna
Liukkonen Ari-Pekka
Mattsson Matti
Skytte
Leinonen Minna
Mäkelä-Nummela Satu
Taekwondo
Mikkonen Suvi
10 000 euro
Skytte
Kurki Juho
Törnroos Vesa
Beachvolley
Lahti Taru
Lehtonen Riikka
Kanot
Dietrich Miika
Nykänen Miika
Hakala Jeremy
Bågskytte
Vuorinen Niko
Karate
Kuusisto Helena
Boxning
Potkonen Mira
Brottning
Suominen Veli-Karri
Heino Ville
Segling
Kanerva Silja
Kurtbay Sinem
Cykling
Lepistö Lotta
Ridsport
Karjalainen Katja
Rodd
Ven Robert
Varvio Ulla
Karppinen Eeva
Badminton
Lång Ville
Orientering
Boström Mårten
Rantanen Merja
Simning
Koski Matias
Lähteenmäki Leo
Gymnastik
Tuuha Tomi
Friidrott
Etelätalo Lassi
Eriksson Sandra
Heikkinen Marjaana
Manni Henry
Mannio Ari
Nikkanen Minna
Mörö Oskari
Kämäräinen Sanna
Latvala Hanna-Maari
Kinnunen Jarkko
Seppänen Tuomas
Partanen Veli-Matti
Kanervo Jussi
Neziri Nooralotta
Wirkkala Teemu
Mäkelä Kristiina
Utriainen Sanni
Skådespelaren Alexandra Häggman kommer på kvinnodagen att berätta andra kvinnors berättelser om deras vaginor. Ja ni läste rätt, men Vaginamonologerna handlar om så mycket mera än det kvinnliga könsorganet.
Vaginamonologerna startades av en kvinna som heter Eva Ensler. Hon intervjuade kvinnor om deras vaginor och dessa intervjuer fick namnet Vaginamonologerna.
- Det är så fascinerande för att Eve Ensler intervjuade riktiga kvinnor och alla är så olika. Varje monolog tar upp ett speciellt tema. Många av dialogerna tar upp våld mot kvinnor eller kvinnans situation i dagens samhälle, säger Alexandra.
Vaginamonologerna brukar uppmärksammas på just kvinnodagen.
- Kvinnodagen handlar om så mycket mera än blommor och choklad. Visst tycker många om det också, men det finns så mycket viktigare att ta fasta på, säger Alexandra.
Finländska kvinnor räddast
Under kvinnodagen sitter Alexandra ensam på en scen och läser ett flertal monologer på Bistro Ernst i Vasa.
- Vissa monologer innehåller också fakta och statistik. Jag har hittat statistik från i höstas som tar upp våld mot kvinnor i Finland och inom EU. Inom EU är det de finländska kvinnorna som är räddast för olika slags våld. Detta visar på hur viktigt det är att ta fasta på detta. Det borde tas upp varje dag, men under kvinnodagen riktar vi ögonen extra mycket på detta problem, säger Alexandra.
Namnet kan skrämma bort gäster
Alexandra menar att många blivit avskräckta av namnet på evenemanget.
- Få vet vad Vaginamonologerna är. Många har frågat och när jag har berättar har de blivit intresserade. Det är så mycket mera än kvinnor som berättar om sina vaginor. Det är en salig blandning av viktiga allvarsamma ämnen och humor. Det är heller inte endast för kvinnor utan för alla.
Evenemanget går av stapeln på kvinnodagen, alltså åttonde mars, på Bistro Ernst i Vasa med start klockan 19.00. Inträdet är gratis och alla bidrag går oavkortat till Vasa mödra- och skyddshem.
Redan nästa vecka kan Lillkyroborna få träffa en läkare på distans på apoteket. Apotekaren som tog initiativet vill hjälpa sina frustrerade kunder att få se en läkare trots läkarbrist och långa köer.
Det är företaget EMA group som inleder distansläkarmottagning på apoteket i Lillkyro. Distansläkarmottagningen blir den första i landet på ett apotek.
Läkarföretaget EMA har i 25 år på distans skött finländare som behövt vård utomlands under sin semester. Enligt samma koncept ska företagets läkare nu ge vård till dem som bor på orter där det är långt till en läkare och köerna är långa. De flesta av företagets läkare finns vid huvudkontoret i Helsingfors. EMA group har 25 anställda läkare och ungefär tio kommer att jobba som distansläkare för den nystartade verksamheten.
- När kunden kommer till apoteket kan hen kontakta läkaren via en videolänk och läkaren ger råd, säger Aki Kamppinen, vd för EMA group.
Aki Kamppinen, vd för EMA group.Aki kamppinen, vd för EMA group.Bild: Yle/Markku Hautala
Apotekets personal sköter bokningen
Apotekets personal sköter tidsbokningarna, startar videolänken och hjälper till om det uppstår problem. Initiativet till distansläkarmottagningen kommer från apotekaren i Lillkyro eftersom många av apotekets kunder var frustrerade över läkarbristen och de långa köerna.
- Den första fördelen är att våra kunder blir nöjdare. Sanningen är dessutom den att om läkartjänsterna flyttar från orten sköter man också apoteksärendena på annan ort. Ofta blir det sent innan man har fått se läkaren och då har kanske apoteket här redan stängt, säger Samuli Ojala, apotekare i Lillkyro.
Samuli Ojala, apotekare i Lillkyro.Samuli Ojala, apotekare i Lillkyro.Bild: Yle/Anna Ruda
EMA group har planer på att expandera till orter där läkarbristen är stor eller det är långt till närmaste läkare.
- Apoteksnätverket är ganska omfattande i Finland. Vi tänker att vi ska expandera där det finns efterfrågan, säger Kamppinen.
Om allt går enligt planerna ska de första patienterna få se en läkare på distans nästa vecka.
- Kundernas förväntningar varierar. En del misstänker att man inte kan ge vård på det här sättet. Andra väntar med spänning på det här alternativet, säger Ojala.
Fler läkare i framtiden
I början kommer en allmänläkare att finnas tillgänglig två dagar i veckan och patienterna ska boka tid på förhand. I framtiden kan det finnas också specialläkare på apoteket.
Det är strama ekonomiska tider i Nykarleby men stadsstyrelsen beslöt ändå att inte ta i fullt så ordentligt som ekonomiplanen för 2017 förutsätter. I den fastställda ekonomiplanen talas om sparmål på 900 000 euro men stadsstyrelsen nöjer sig i det här skedet med 600 000 euro.
Skolsektorns planering kräver beslut redan nu
Resurstilldelningen för nästa läsår kräver att sparmålen är klarlagda redan i det här skedet eftersom läsårsplaneringen påbörjas i vår. Stadsstyrelsen beslöt att i det här skedet inte ta ut hela summan 900 000 euro utan föredrar att avvakta
utvecklingen och siktar istället in sig på 600 000 euro. Bildningssektorn får stå för inbesparingar på 200 000, social-och hälsovården likaså 200 000, tekniska sektorn 100 000, och allmän förvaltning och kök och städfunktioner för vardera 50 000 euro.
- Klart man skall spara men vi får återkomma senare under året ifall det visar sig att det behövs, säger stadsdirektör Gösta Willman.
- Vi får heller ingen draghjälp av lägre semesterpengar inom kommunala sektorn ifall samhällsfördraget blir av, staten lär ta alla dom pengarna.
Stiftelsen Aspegrens trädgård i Jakobstad har stora ekonomiska problem och vill ha hjälp av staden för att reda upp ekonomin.
Stiftelsen har anhållit om att få 50 000 euro retroaktivt för 2015 till låneavkortningar och 50 000 euro i verksamhetsbidrag för 2016. Stadsstyrelsen beviljade 30 000 euro i verksamhetsbidrag för 2016 men inga pengar för låneavkortningar.
Renoveringen av prästgården blev dyr
Stiftelsen Aspegrens trädgård har fortfarande cirka 300 000 euro i skulder för renoveringen av prästgården. Inkomsterna är alltför små i förhållande till utgifterna, både trädgården, caféet och restaurangen går dessutom med förlust.
- Det måste finnas någon realism också i en verksamhet och styrelsen kräver att en saneringsplan presenteras i maj åt stadsstyrelsen och en redovisning i september hur den utfallit, säger stadsstyrelseledamoten Christina Helsing (SDP).
- Stadsstyrelsen ser ändå Aspegrens trädgård som en tillgång för regionen.
Gruppen Pro Kronoby inbjöd till diskussion om Kronobys framtida orientering i landskapsfrågan på måndagkväll. Omkring 300 personer samlades och frågorna var många. De tvärsäkra svaren var färre.
Mötet som hölls i Nedervetil skola samlade så många människor att matsalen fylldes till bristningsgräns och även korridoren utanför fylldes av åhörare.
I nästan tre timmar diskuterades frågan om hur sjukvårdssamarbetet med Karleby kommer att påverkas av landskapsreformen. Frågan är minst sagt brännande och diskussionen lockade fram både både spontana applåder men även buande.
- Den nya reformen finns inte till för att bygga murar utan istället ska den erbjuda valfrihet, jämlikhet och bättre vård, säger Kronobys tf kommundirektör Malin Brännkärr.
Kronoby får ännu säga sitt
Pro Kronoby vill att kommunen ska kunna överföras från Österbotten till Mellersta Österbotten om vårdsamarbetet med Karleby hotas. Fullmäktige gav redan sitt svar i enkäten angående förvaltningsreformen. Är loppet nu kört eller kan Kronoby ännu få säga sin åsikt?
Malin Brännkärr säger att i det utlåtande som kommunen gjort står det klart att Kronoby vill höra till Österbotten men samarbeta med Karleby angående hälso- och sjukvård.
- Men ingen vet ännu vad regeringen besluter. Om två månader vet vi mera om hur den nya landskapskartan ser ut och då kommer kommunen åter få säga sitt, säger Brännkärr.
Anföranden och svar från panel
Kvällen inleddes med anföranden av Malin Brännkärr, Möcs chefläkare Sakari Telimaa samt social- och hälsovårdsdirektör Jussi Salminen och chefen för förstavården Oskar Hagström.
Där efter fick mötesdeltagarna ställa frågor till dem.
Primärvården oroar
Förutom sjukvården diskuterades bland annat primärvården, socialvården, vård av funktionshämmade och stationeringen av ambulanserna.
- Den här servicen omfattas inte av principen om valfrihet och då kan man inte välja serviceproducent, säger Elisabeth Hagström (SFP).
Centerns Tapani Myllymäki säger att kommunen från och med 2019 inte själv kan fatta beslut om varifrån man får sin social- och hälsovård. Då är det landskapet som avgör den frågan. Även Myllymäkis partikamrat Peter Ahlbäck är av samma åsikt. Karleby-tåget går om man blir kvar i Österbotten.
Inga tvärsäkra svar
Chefläkare Sakari Telimaa säger att Kronoby och de övriga kommunerna utanför Mellersta Österbotten är viktiga för Möcs. Sedan förlossningen på Malmska stängdes så har de flesta föderskor från Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre sökt sig till Karleby.
- Det här visar att närheten är viktigt. Och vi prioriterar även språkfrågan, vård på svenska är viktigt. Samarbetet med Kronoby kommer att fortsätta som tidigare åtminstone fram till 2019, säger Telimaa som ändå inte kunde ge något absolut svar på hur det blir efter reformen.
Malin Brännkärr svarar på frågor. Från vänster Jussi Salminen, Sakari Telimaa och Oskar Hagström skymd.Malin Brännkärr svarar på invånarnas frågor.Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén
Utestängda från beslut
Oro uttrycktes över att även om vårdsamarbetet kan fortsätta så kommer Kronoby inte att kunna vara med i styrelsen och fullmäktige för samkommunen Soite.
- Om vi inte kan vara med i beslutande organ och påverka, då är situationen olycklig, säger Leena Furubacka (SDP).
Chefen för förstavården Oskar Hagström informerade om akutvård och ambulanser och sa att man i första hand prioriterar människan som är i behov av hjälp, inte kommuner eller kommungränser. Men han vägrade ge ett svar på hur det blir för Kronobys del i framtiden.
- Jag svarar inte på den frågan. Det är otroligt svårt att spå, särskilt om framtiden, säger Hagström.
Ekonomin viktig på friarstråten
Märta Lybeck lyfte fram att landskapsfrågan inte bara gäller sjukvården. Ett landskapsbyte är en stor sak och mycket annat följer med.
Bengt-Johan Skullbacka påpekade att kommunerna i Mellersta Österbotten är fattigare än kommunerna i Österbotten. Det borde man även ta i beaktande när man diskuterar landskapstillhörighet.
- När man är ute på friarstråt är det också viktigt att kolla ekonomin, säger Skullbacka.
En i publiken säger att så många omständigheter kring reformen ännu är oklara att detta att försöka ta ett beslut mest liknar dokusåpan där brudparet träffas först vid altaret.
Applåder och burop
De spontana applåderna var många under kvällen. Men tidigare SFP-riksdagsledamoten Nils-Anders Granvik möttes av buanden när han sa att frågan om sjukvårdssamarbetet blivit så här brännande och samlat så många människor för att man kört med propaganda.
Intresserade åhörare med många frågor att ställa.Engagerade åhörare fyllde både matsalen och korridoren i Nedervetil skola.Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén
Åsikterna är delade
De mötesdeltagare Yle pratade med säger att de inte fick så många raka svar. I slutet av mötet fanns det också möjlighet att undertecka namnlistor för att Kronoby ska kunna överföras till Mellersta Österbotten om vårdsamarbetet med Karleby inte fortgår som tidigare.
- Ingen vet ännu hur det blir. Men det var i varje fall intressant att få mera information om vården, säger en mötesdeltagare.
- Vården är det viktigaste, den ska fortsätta som tidigare tillsammans med Karleby. Annars får det bli Mellersta Österbotten för Nedervetils del. Jag har skrivit på listan, säger en kvinna.
Finns det risk för att kommunen kan spricka?
- Ja, jag tror det, säger hon.
En äldre man vill tillhöra Mellersta Österbotten oberoende hur det går med vården.
- Vi hör samman men Karleby, så har det alltid varit, säger han medan en kvinna säger hon och många andra inte alls vill byta landskap.
- Nej, det vill inte inte alls alla, säger hon.
Viktigt att få ventilera
Elisabet Hagström är en av mötets arrangörer. Trots att mötesdeltagarna inte fick klara besked om framtiden så är Hagström nöjd över mötet och den stora uppslutningen.
- Det fanns helt tydligt ett stort behov av att ventilera de här frågorna. Jag trodde att många skulle sluta upp, men så här många är överväldigande. Nu kommer namnlistorna att cirkulera i kommunen. Många skrev på redan i kväll, säger Hagström.
