I dag har Suomi says welcome, Finland säger välkommen, ordnats runt om i landet. I Vasa visade ett 50-tal personer sin solidaritet för asylsökande och invandrare.

- Det finns ingen orsak att inte säga välkommen. Det har talats mycket om att det kostar Finland att ta emot invandrare. De blir ju skattebetalare sen, säger Anna Simberg.

Anna Simberg Anna Simberg. Bild: Yle/Anna Ruda

- Vi har en massa sommarstugor och hus som står tomma i vårt land, här finns oändligt mycket plats. Vi behöver inte maka ihop oss mycket och så får vi i stället mångfald, säger Simberg.

Ställer upp för dem som behöver

På frihetsstatyn sitter Fredrik Åbacka och Standley Tengey.

Standley Tengey och Fredrik Åbacka. Stanley Tengey och Fredrik Åbacka. Bild: Yle/Anna Ruda

Åbacka anser att det är viktigt att på riktigt visa sitt engagemang och inte bara trycka på Gilla-knappen på Facebook.

- Jag vill öppna upp mitt hem för asylsökande och jag hoppas att jag skulle kunna få jobba med asylsökanden, säger Åbacka.

Standley Tengey kom till Vasa för två år sedan för att studera och han uppskattar evenemanget.

- Evenemanget visar att Vasa och Finland står för globalisering och man accepterar människor tack vare vem de är och inte varifrån de kommer.

Harri Niskanen Harri Niskanen, ordförande för Internationella kultursällskapet Mira. Bild: Yle/Anna Ruda

Evenemang runt om i Europa

Evenemanget ”Europe say welcome” – Europa säger välkommen, ordnades runt om i Europa på lördagen. I Vasa var det internationella kultursällskapet Mira som arrangerade picknicken på torget.

- Det är egentligen en påminnelse om att vi har en flyktingström på väg hit och vi måste vara beredda att ställa upp, säger Harri Niskanen, ordförande för Mira.

Niskanen berömmer Vasabornas engagemang.

- Vi behöver mer utrymme att lagra alla gåvor som Vasaborna har hämtat, säger Niskanen.

TPS var sista lag att inleda den här ishockeysäsongen och laget fick en smakstart när man besegrade HPK på hemmais med 3–1. I Helsingfors besegrade HIFK Lukko med 3–2 efter straffar.

TPS fick vänta till lördagen innan man fick spela sin första match den här säsongen men när man väl intog isen i Åbohallen så blev det också seger.

Jani Forsström, Ilkka Pikkarainen och Niklas Salo hittade rätt för hemmalaget medan Antti Miettinen var enda HPK-spelare som lyckades överlista Teemu Lassila i målet.

HIFK följde upp fredagens seger över Blues med att besegra Lukko på hemmais på lördagen. Det krävdes ändå straffar för att skilja lagen åt och till slut kunde Mika Partanen avgöra för HIFK.

Vasa Sport lyckades inte ta sin andra seger på två dagar utan laget fick ge sig på bortais mot Ilves med 2–4. Ilves Joonas Vihko och Veli-Matti Vittasmäki noterades båda för 1+1 i matchen.

Esbolaget Blues har fått en usel start på säsongen och på lördagen åkte man på sin andra förlust när Pelicans var starkare på hemmaplan med 4–1. Blues har nu släppt in tio mål på två matcher.

Resultat:

HIFK – Lukko 3–2 e.str

Ilves – Sport 4–2

JYP – Ässät 2–0

KooKoo – SaiPa 2–7

Kärpät – KalPa 3–2

Pelicans – Blues 4–1

TPS – HPK 3–1

Vasa IFK:s chanser till spel i division 1 även nästa säsong minskade ytterligare när laget på lördagen förlorade mot AC Oulu på bortaplan med 0–1.

Fem matcher återstår för Vasa IFK i division 1 den här säsongen och efter lördagens förlust mot AC Oulu är avståndet upp till Ekenäs IF på säker mark fortsättningsvis sju poäng.

AC Oulu vann matchen med 1–0 efter att Toni Tahvanainen gjort matchens enda mål i slutet av den första halvleken.

Vid seger skulle Vasa IFK ha gått om MP i tabellen då nästjumbon förlorade på bortaplan mot TPS med 1–2.

TPS är fortsättningsvis tvåa i tabellen och laget har sju poäng upp till PS Kemi på första plats.

Resultat:

AC Oulu – Vasa IFK 1–0

TPS – MP 2–1

Finlands damer leder friidrottslandskampen mot Sverige efter öppningsdagen och har alla chanser att bryta den svenska dominansen.

På damernas 800 meter deltog två SFI-idrottare – och IF Falken-duon Karin Storbacka och Zenitha Eriksson gjorde ungefär det man väntade sig.

Storbacka löpte in som tvåa bakom Lovisa Lindh, medan Eriksson tack vare en stark avslutning korsade mållinjen som fyra. Grenen slutade 12-10 till Sverige, då förhandstipsen lutade mot 13-9.

– Vi räknade med att ta mer poäng än vad papperslandskampen gav oss, säger Storbacka. Jag hade siktat på att vinna så med tanke på det gick det inte som tänkt, men det är alltid knepigt med taktiklopp.

Tidigare i sommar vann Zenitha Eriksson över Karin Storbacka, men i Stockholm var ordningen den omvända. Zenitha Eriksson etta, Karin Storabacka tvåa, 800m Joensuu, 23.7.2015. Bild: SUL/Anssi Mäkinen

– Tydligen fanns det krafter kvar, fortsätter Zenitha. Kroppen börjar vara ganska sliten men man förlorar ju inte mot svenskar. Inte alla åtminstone, skrattar den yngsta systern Eriksson som pressat ner sina personbästan rejält i sommar.

– För tillfället tycker jag att det borde ha gått ännu lite bättre, men när jag får distans kommer jag säkert att vara jättenöjd med säsongen. Jag har tagit ett stort kliv framåt.

För Storbacka väntar 1500 meter på söndag, men Zenitha Erikssons lyckade säsong är nu över. Hon får koncentrera sig på att från läktarposition heja fram systrarna Sandra och Heidi Eriksson imorgon.

Nygård: En positiv överraskning

Även för Sanna Nygård fortsätter Sverigekampen på söndag med sidogrenen längdhopp. Huvudgrenen tresteg bjöd på en ypperlig uppladdning då Finland tog en trippelseger genom Kristiina Mäkelä, Nygård och Essi Lindgren.

– Det blev ett rejält ärevarv, publiken var riktigt bra med, så vi tyckte det passade in. Vi väntade oss absolut en 16–6-seger, men det blev ganska spännande på slutet så det känns extra bra, myser Nygård.

Sanna Nygård siktar på sitt första mästerskap nästa sommar. Sanna Nygård, Vasa IS. Bild: Yle/Antti Koivukangas

Vasa IS-hopparen slutade tvåa med 13,61, vilket är tolv centimeter från hennes personliga rekord hon hoppade för en månad sedan. Detta efter en säsong som i våras hotades förstöras av en knäskada.

– Jag hade egentligen inga förväntningar överhuvudtaget. Jag kom sent igång med tresteg och fastän jag visste att formen var bra visste jag inte hur tresteget skulle fungera, så det var en positiv överraskning.

Nästa säsong har Nygård siktet inställt på kvalgränsen 13,95 till EM-tävlingarna i Amsterdam.

Richardsson: Jag är jättetrött

Camilla Richardsson har hört till den finländska friidrottssommarens största utropstecken med en fjärde plats i U23-EM och en VM-biljett till Peking, där hon var Finlands yngsta deltagare.

Nu börjar den tunga säsongen märkas på Vasa IS-hinderlöparen, som slutade fyra på 5000 meter. Efteråt höll hon en ispåse över foten.

– Inget värre, små skavanker efter en lång säsong, kroppen håller inte riktigt ihop mera, konstaterar Richardsson.

– Nu är jag nog jättetrött, det börjar inte finnas nånting kvar. Jag tänkte redan efter två varv att ”jaa-a, det här blir plågsamt”.

Camilla Richardsson känner av den långa säsongen. Camilla Richardsson, Vasa IS, 2015. Bild: Yle/Antti Koivukangas

Richardsson ska ändå springa paradsträckan 3000 meter hinder på söndag, men hon väntar sig inte hållas med i Sandra Erikssons och svenska ettan Charlotta Fougbergs fart.

– Nej, de lär nog fara iväg. Jag ska kanske försöka hänga på Klara Bodinsson (tvåa på 5000m) och hoppas att hon också är sliten.

Julin: Äntligen!

För Jonna Julin från IF Nykarlebynejden har denna säsong inneburit ett stort steg framåt efter några tunga år fyllda av bekymmer.

– Jag är jättetacksam och nöjd, framför allt tacksam över att jag fått vara hel och frisk igen, och äntligen slagit personliga rekord efter att ha stampat på stället i tre år. Det känns jätteskönt att det lossnat, säger Julin som inte riktigt vet vad hon lidit av under de svåra åren.

– Det har varit diffusa symptom, kroppen har inte alls tagit emot träning. Det har varit nån sorts överbelastning, mykoplasma och eventuellt nån släng av twar. Inget man kunnat sätta fingret på. Men nu när kroppen svarar känns det otroligt skönt.

Jonna Julin är äntligen tillbaka på allvar. Jonna Julin, ungefär 2012. Bild: Yle

Dagens lopp på 400 meter gick däremot inte helt som planerat. Julin slutade sexa med tiden 56,27, vilket är en knapp sekund från personbästat 55,40.

– Jag är absolut inte nöjd, jag hade siktat på rekord, men vi får väl lämna lite hunger till nästa år. Det här ger jättemycket motivation inför framtiden, jag ser redan jättemycket fram emot att ge järnet under nästa träningssäsong.

Latvala: Här vill man alltid prestera på topp

De blåvita damernas lagkapten i Sverigekampen är Hanna-Maari Latvala, som Sveriges förbundskapten Karin Torneklint kallade för ”livsfarlig” inför tävlingarna.

Och visst har Latvala så småningom skakat av sig skadebekymren, vilket hon visade på 100 meter där hon sprang in som ohotad etta på tiden 11,72.

– Det var ett jättelätt lopp för mig, tiden var inte särskilt speciell men målet var att vinna och det gjorde jag, så jag är nöjd, säger Latvala och skrattar åt Torneklints kommentar.

– Det låter ju jättebra! Jag har inte kunnat presentera mig från min bästa sida den här säsongen, men på Sverigekampen vill man alltid prestera på topp.

Hanna-Maari Latvala ska föra Finlands damer till seger. Hanna-Maari Latvala, Sverigekampen 2015. Bild: Lehtikuva

Det som däremot gick allt annat än toppen för Finland var 4 x 100 meter, där den första växlingen mellan Milja Thureson och Latvala gick åt pipan.

– Milja fick inte fast mig och stafettpinnen hittade inte min hand. Jag vet inte riktigt vad som hände, säger Latavla som istället är ute efter en andra vinst på söndagens 200 meter.

Allting öppet inför söndagen

– Jag tror på en seger – och jag tror också att hela laget kommer att prestera. Det blir jättejämnt, också svenskorna har bra grenar imorgon, så vi måste göra vårt bästa.

Blåvita grenvinnare bland damerna på lördagen var Hanna-Maari Latvala (100m), Kristiina Mäkelä (tresteg), Hilla Uusimäki (400m), Minna Nikkanen (stav) och Heidi Nokelainen (spjut).

Damerna leder landskampen med tio poängs marginal inför söndagen, medan herrarna ligger under med klar marginal. I herrkampen blev det två finländska segrar genom Elmo Lakka (110mh) och Jussi Viita (höjd).

I somras utnämndes Kyrö Distillerys gin till den bästa gin&tonic-drycken på en internationell vin- och sprittävling i Storbritannien och det tre år gamla företaget fick sitt genombrott. Nu har arbetstakten skruvats upp i det gamla mejeriet och mer personal har anställts.

Marianne Aheinen och Juulia Rinta sätter korkar på flaskorna. Marianne Aheinen och Juulia Rinta sätter korkar på flaskorna. Bild: Yle

- En av oss är hemma härifrån Storkyro och han visste om att mejeriet stod tomt. Vi kom hit för att titta på stället och vi förälskade oss direkt, säger en av ägarna, Kalle Valkonen.

Allt började under en bastukväll år 2012. De fem kamraterna funderade på varför det inte tillverkas whisky av råg i Finland. Ett halvt år senare hade de grundat företaget, men den kommersiella tillverkningen inleddes för ett år sedan. Den här sommaren har Kyrö Distillerys Napue-gin valts till världens bästa i en brittisk tävlings gin&tonic-serie. I tävlingen deltog 150 olika giner och efter tävlingen blev ginen från Storkyro efterfrågad.

Ginflaskorna fylls. Ginflaskorna fylls. Bild: Yle

Nya arbetsplatser

Kyrö Distillery har uppmärksammats både i Finland och utomlands. Ginen har exporterats till Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna och Storbritannien. Förra veckan åkte en lastpall med gin till Japan.

- Efter vinsten har vi anställt fyra personer för att hinna med allt. Vi har blivit förvånade över den stora efterfrågan, det här kunde vi inte vänta oss. Nu tillverkar vi så mycket vi hinner.

Just nu lämnar mellan 3000 och 4000 flaskor fabriken, största delen är den prisbelönta ginen. Till exempel har de korkar som skulle räcka hela året redan tagit slut.

Örter från Storkyros ängar

I stora kar bubblar den starka ginen. Tillverkningstiden för gin är mycket kortare än för whisky, bara ett par veckor. Därför kan det unga företaget möta efterfrågan. Det stora intresset för ginen kanske kommer från den lite speciella smaken som fås genom annorlunda tillverkningsteknik och från de örter som används.

- Den innehåller 16 örter. En del av dem är plockade i naturen här i närheten. Till exempel älggräset, björklöven och dillen kommer från Storkyro. Dessutom innehåller ginen bland annat tranbär och havtorn.

Framgången har kommit snabbt och lite överraskande, men företagarna har stor tro på framtiden.

- Om man gör saker rätt och har ett bra gäng är allt möjligt. Man måste också försöka sig på sådant som ingen har vågar göra förut.

Text: Elina Niemistö

Energibolaget Fennovoimas kontor i Pyhäjoki i norra Österbotten utsattes för skadegörelse i går morse, skriver Talouselämä.

Fönster krossades och fasader klottrades ned med målarfärg i två affärsfastigheter. Den ena fastigheten tillhör Fennovoima.

Polisen betecknar skadegörelsen som omfattande.

Det finns en videoupptagning av händelserna - enligt polisen var det minst två personer bakom skadegörelsen.

Skadegörelse har rapporterats också vid byggarbetsplatsen under sommarens lopp. Bland annat har olja släppts ut från en grävmaskin och fönster krossats på en lastbil.

Fennovoima grundades år 2007 med målet att bygga ett nytt kärnkraftverk. Hanhikivi-området i Pyhäjoki valtdes som plats för den tryckvattenreaktor som ska stå färdig år 2024.

Kärnkraftsbygget har väckt enorm kritik och skapat livlig debatt. Demonstranter har funnits på byggplatsen mer eller mindre oavbrutet sedan i våras med avsikt att störa arbetet.

Finlands flickor har vunnit friidrottslandskampen mot Sverige. Däremot fick de blåvita pojkarna ge sig – men stämningen hyllas trots det.

Finland bröt Sveriges tre år långa segersvit i flicklandskampen i Helsingfors ifjol – och fortsatte på vinststigen i Stockholm i år.

Tack vare segrar av bland annat IF Krafts Heidi Kuuttinen (3000m) och HIFK:s Viivi Lehikoinen (100mh) har Finland säkrat segern redan före den avslutande stafetten över 4 x 400 meter. Larsmo IF:s Alina Strömberg slutade tvåa i stavhopp.

Läs Kuuttinens tankar efter lördagen här: Närpesisk landskampsdebutant: Jag njuter av varje sekund

"En helt otrolig upplevelse"

Pojkarnas fem år långa segersvit har däremot brutits. Sverige drog ifrån ytterligare ifrån under söndagen och vinner med klar marginal.

På 800 meter tog Markus Teijula en blåvit seger, medan HIFK:s Daniel Lundmark korsade mållinjen som fyra. Men Sverigekampsdebutanten trivdes trots det.

– Lite harmar det att jag inte kom förbi svensken på slutet, men det är så otroligt roligt att bara få vara med. Det är fantastiskt fint att få representera sitt land, säger Lundmark till Yle Sporten.

– Det har varit en helt otrolig upplevelse. Som liten pojke har man sett på tävlingarna på tv och undrat om man själv någon gång får komma med – och nu är man här. Det är nog jättefint.

17-åriga Lundmark, som har slagit nya rekord på mer eller mindre samtliga distanser i sommar, grämer sig inte alltför mycket över pojkarnas förlust.

– Nog harmar det ju alltid, vi kom hit för att vinna. Men det att man för första gången får vara med om det här gör att det inte harmar lika mycket.

Av Finlands pojkar vann också bland annat Sjundeå IF Roope Auvinen sin gren när han segrade i slägga med resultatet 71,71.

Ställning flickor: Finland 99 – Sverige 92
Ställning pojkar: Finland 82 – Sverige 110

Skadegörelsen vid gymnasiet i Jakobstad har varit omfattande de senaste åren. Bland annat har mängder av fönster söndrats och servicemannen har satt hundratals arbetstimmar på att reparera skadorna.

Grundrenoveringen och utbyggnaden av gymnasiet i Jakobstad blev klar till läsårets början 2007. I början var gymnasiet enbart ett svenskspråkigt gymnasium men för tillfället verkar också det finskspråkiga gymnasiet i samma byggnad.

Onödigt arbete och onödiga kostnader

Servicemannen Anders Käld har sammanställt en lista över all den skadegörelse som skett sedan renoveringen blev klar 2007 och den listan är lång.

Den omfattar ett 60-tal fönsterrutor varav den dyraste kostade 2000 euro. Det handlar också om förstörda utomhusbelysningar, ytterdörrar, kortläsare och porttelefoner, förstörda bevakningskameror, åtskilliga sönderbrutna träd, listan kan göras betydligt längre.

- Jag tänker att det här är mycket onödigt arbete som vår vaktmästare måste göra och mycket extra kostnader, pengar som kunde användas till annat, säger rektor Gunnevi Kiiskinen vid Svenska gymnasiet.

- Det är inte våra studerande och någon som går här i skolan som förstör. Jag har för mig att de är betydligt yngre personer.

Övervakningskameror hjälper inte alla gånger

Det finns övervakningskameror vid gymnasiet men ofogsmakarna är smartare än kamerorna.

- Problemet är att de vet vilka vinklar som är skyddade för kamerorna och när de har en huva över ansiktet så kommer man inte så lätt åt dem , säger rektor Gunnevi Kiiskinen.

- Jag har inte heller som rektor tillgång till det bandade material som finns i kamerorna, polisen säger att jag inte får titta på det.

Nya kamerasystem på gång

Polisen i Österbotten samarbetar med de kommuner som är intresserade av att bygga ut ett system för en central övervakning som styrs från Seinäjoki.

Jakobstad har anmält sitt intresse och den första kameran i det här systemet torde installeras under hösten i Skolparken.

-Det finns en politisk beställning i Jakobstad på ett övervakningssystem av den här typen, vi har också haft diskussioner med polisen, säger stadsingenjör Harri Kotimäki i Jakobstad.

Kamerorna skall kunna styras från Seinäjoki enligt order från den lokala polisen, till exempel i alarmsituationer.

Harri Kotimäki hoppas att systemet skall kunna byggas ut i de centrala delarna av Jakobstad och han kommer att anhålla om 50 000 - 60 000 euro i nästa års budget för ändamålet.

Ofog och skadegörelse vid gymnasiet i Jakobstad

Ofog och skadegörelse vid gymnasiet i Jakobstad

Om något stängs på fredag är det daghemmen och yrkesskolorna. Grundskolorna hålls öppna. Det bedömer Inger Damlin, biträdande rektor på Borgaregatans skola i Vasa och styrelsemedlem i OAJ.

Många föräldrar funderar på hur det blir med skolgången på fredag. Lärarfacket OAJ höll ett möte på söndag kväll och beslöt att delta i demonstrationen på fredag.

Beslutet gäller dem som har ett arbetsförhållande. Lärare har i regel tjänsteförhållanden och deras deltagande avgörs på lokal nivå.

- Någon stor grej blir det troligtvis inte i finlandssvenska skolor, utöver i Helsingfors, säger Damlin.

- Om något stängs helt är det yrkesskolor och barnträdgårdar, säger Damlin.

Så om jag förstår dig rätt kommer grundskolorna i Österbotten att vara igång på fredag?

- Ja, det tror vi. Men vi kan inte kategoriskt gå ut med något ännu. Inte före direktiven från OAJ kommer ut till medlemsföreningarna.

Mer exakt information utlovas under dagens lopp.

Seinäjokis stadsdirektör föreslår att man öppnar en flyktingmottagning i staden. Stadsstyrelsen tar ställning i frågan på måndag kväll.

- Läget i världen har förändrats och den humanitära krisen är stor. Vi vill ta vårt ansvar i frågan, säger stadsdirektör Jorma Rasinmäki.

Samtidigt planeras en demonstration mot öppnandet av en förläggning i Kauhava. Också där ska stadsstyrelsen ta ställning till grundandet av en mottagning.

Förslaget är att mottagningen placeras i den gamla flygstridsskolans utrymmen.

Ska stadion heta Anvia eller Elisa? Stadsstyrelsen i Vasa diskuterar sponsorpengarna på sitt möte på måndag kväll.

Anvia var först med att meddela intresse för att vara med och bekosta stadionbygget i Sandviken.

Sen kom Elisa med ett bud på 900 000 euro.

Stadsdirektör Tomas Häyry förhandlade ännu i fredags med de båda företagen.

Stadion beräknas kosta 11,5 miljoner. Vasas grannkommuner har en efter en sagt nej tack till att bidra med pengar och kommunstyrelsen i Korsholm sköt upp ärendet till den 21 september.

Vasa och Umeå får besök av EU-tjänstemän som bekantar sig med trafiken mellan städerna. Det är viktigt att övertyga dem om trafikens betydelse, skriver Kvarkenrådet.

Det är Brian Simpson, koordinator för EU:s program Motorways of the Sea och José Anselmo, ansvarig för förverkligandet av programmet som kommer på besök.

Avsikten med besöket är att se närmare på resultaten av den första fasen av programmet Midway Alignment of the Bothnian Corridor.

Målet med programmet är att utöka trafiksamarbetet mellan regionerna och skapa ett säkert och miljömässigt hållbart transportsystem för gods och passagerare som färdas genom Bottniska korridoren.

Viktigt att betona projektets betydelse

Första fasen avslutas vid årsskiftet och förberedelserna av nästa fas har redan börjat. En viktig del av projektets andra fas är att bygga en miljövänlig och pålitlig färja för trafiken mellan Vasa och Umeå.

- De kommer på besök vid bästa möjliga tidpunkt, eftersom det med tanke på EU-finansieringen av nästa fas nu är rätt tid att övertyga om projektets nödvändighet, säger Kvarkenrådets direktör Mathias Lindström.

Gästerna träffar lokala politiker i Vasa på tisdag och deltar i en workshop med lokala företag på onsdag.

Bonäs och Vestersundsby blir en skola och språkbadet får en helt ny skola. Det är förslaget i skolreformen i Jakobstad.

Arbetsgruppens förslag tas upp i bildningsnämnden på tisdag kväll.

Bonäs och Vestersundsby blir en

De svenska skolorna i de västra stadsdelarna, Bonäs och Vestersundsby, slås ihop till en skola. Planeringen av den gemensamma skolan inleds år 2017 och skolan inleder sin verksamhet i augusti 2019.

Eleverna från Ruusulehto flyttas till Länsinummi och Itälä. De finska skolorna övergår från tre till två från och med höstterminen 2018.

Den föreslagna modellen innehåller årskurserna 0-5 i alla "lågstadier" och årskurs 6-9 i högstadiet. Den finskspråkiga sidan får således samma modell som redan finns på den svenska sidan.

Eleverna i årskurs 6 på den finska sidan flyttar till Etelänummi från och med höstterminen 2017.

Ny språkbadsskola

Gymnasierna fortsätter tillsammans.

Språkbadsskolan planeras och byggs 2016-2017 och ett daghem byggs i anslutning till skolan.

Bildningsdirektör Jan Levander föreslår att nämnden skickar modellen på utlåtande till svenskspråkiga- och finskspråkiga skolsektionen.

Hem- och skola föreningarna inbjuds till en informationsträff under hösten.

Project LIV öppnar kontor i Jakobstad och anställer en verksamhetsledare. Johanna Stenback, som var med och grundade föreningen för ett år sedan, säger att verksamheten blev mycket större än de förväntade sig.

Jakobstadsbon Nina Brännkärr-Friberg tog initiativ till Project LIV då hennes 5-årige son fick cancer och hela familjens tillvaro vändes upp och ner. Livet handlade till stor del om sjukhusvistelser.

- När familjen satt på sjukhuset satt de i ett grått rum. Det fanns inga färger, inte heller stolar som räckte till hela familjen. Då barnen hade kalas fanns inga färgglada muggar och vimplar. Det där lilla extra som gör så mycket för tillfriskningen, säger Johanna Stenback.

Översätta vårdguider

Johanna Stenback är en av grundarna till Project LIV Johanna Stenback är en av grundarna till Project LIV Bild: Yle/Malin Hulkki

- Här hoppas vi kunna involvera en samarbetspartner och också trycka på politiskt eftersom detta är en service som de svenskspråkiga egentligen är berättigade till, säger Stenback.

Drömdagar för barnen

Drömdagarna, som föreningen ordnar, har blivit efterfrågade. Då får det långtidssjuka barnet och dess syskon önska sig en dag då en dröm går i uppfyllelse. Sjukhuspersonal och också privatpersoner kan nominera någon, men en referens från ett sjukhus behövs.

- Vi vill satsa på hela familjen, också syskonen som ju ofta kan komma i kläm när ett barn blir allvarligt sjukt. Vi hade till exempel en flicka som älskade att baka. Hon fick träffa en konditor och hennes bror fick en dag med Vasa Sport.

Målet är att bli nationell

Nyligen öppnade föreningen ett kontor i Jakobstad och anställde en verksamhetsledare, Mirella Enlund. Målsättningen är att jobba för hela Svenskfinland och göra föreningen nationell.

Verksamheten finansieras i huvudsak av företagssponsorer, en del stiftelser och organisationer.

Här kan du läsa mer om Project LIV.

Det är tråkigt att äta ensam och maten smakar bättre om man äter den i sällskap. Nu inleds en verksamhet med matsällskap i Folkhälsanhuset Wasa.

- När vi sitter och äter ensamma så finns det ingen glädje i det, säger informationschef Camilla Westerlund. Därför startar vi nu upp matsällskapet, där vi sitter tillsammans och äter och kanske har lite teman i diskussionerna.

Idén till verksamheten fick Camilla efter Luciainsamlingen, där medlen skulle gå till ensamma äldre. Där koncentrerade man sig på just maten och den matlust man får då man umgås runt matbordet.

- Till exempel sa en tant "tänk, att knäckebröd kan vara så gott när man äter det i sällskap". Det är just det vi vill bygga vidare på.

Alla är välkomna, från nära och fjärran. I samma veva kan man passa på att delta i någon verksamhet som ordnas i den nya Folkhälsanhuset.

Folkhälsans hus i Vasa. Folkhälsans hus i Vasa Bild: Yle/Roger Källman

Busstrafiken stannar på fredag i hela landet.

Transportfacket AKT meddelade vid en presskonferens på måndagen att bussarna står från fredag morgon kl 3:00 till 3:00 på lördag - det vill säga i ett dygn.

Strejken berör närtrafik och bussar i lokal- och fjärrtrafik, men inte beställningsbussar.

Också den tunga trafiken på landsvägar och i hamnar stannar upp på fredag.

På flygplatserna strejkar de som tankar planen och kör flygbussarna. Även flygledarna, Luftfarfsunionens medlemmar och kabinpersonalen strejkar, vilket i praktiken innebär att flygtrafiken står under delar av fredagen.

Vem har dödat grannens hund? Autistiske Christopher börjar nysta i mysteriet och hans värld vänds upp och ner. Vem kan han lita på?

Pjäsen ”Den besynnerliga händelsen med hunden om natten” handlar om mänskliga tillkortakommanden, som förälder och som partner, samt om världen ur ett specialbarns synvinkel.

Markus Lytts gör här sin största roll hittills som 15-årige Christopher Boone. I Pekka Soncks regi gestaltar Markus Lytts övertygande den autistiske Christopher med kroppsspråk, mimer och lite ryckigt tal. Christopher tycker inte om kroppskontakt – hans familj får endast röra honom genom att sträcka ut fingrarna och röra vid Christophers fingertoppar.

När Christopher blir upprörd använder han matematik och rabblar primtal för att lugna sig i otrygga situationer. Christopher vill ta en examen i matematik trots att han går i specialskola. Han har framtiden klart utstakad. Han vill ta examen i matematik i år (”med högsta betyg”), examen i fysik om två år och sedan universitetet och en framtid som vetenskapsman.

Nyckelfigurer

Christopher bor ensam med sin pappa, spelad av Jonas Bergqvist. Pappan är ganska bra på att hantera Christopher. För det mesta berörs Christopher inte av att pappan ibland suckar och svär när han inte räcker till.

Pappan (Jonas Bergqvist) har sökt upp Christopher (Markus Lytts) hos mamman i London. Pappan (Jonas Bergqvist) har sökt upp Christopher (Markus Lytts) hos mamman i London. Bild: Wasa Teater/ Frank A. Unger

Den enda som hela tiden klarar av att stå stadigt vid Christophers sida är hans lärarinna, spelad av Susanne Marins. Hon känner honom och kan vägleda honom och får honom att komma igen när han tappar fotfästet.

En dominoeffekt

När Christopher så försöker reda ut vem som dödat grannens hund och varför, får han tag i en tråd som nystar upp en helt annan verklighet än den han trott sig leva i. Det är pappan som dödat hunden och han har dessutom ljugit om mamman. Christopher vågar inte bo med sin pappa längre. Den enda utväg han ser är att fly till modern i London. Han kan hennes adress utantill från breven han hittat.

Pjäsen är uppbyggd så att berättelsen delvis rullas upp via lästa utdrag ur den bok som Christopher skrivit om mysteriet med den döda hunden. Det här funkar inte riktigt, utan blir ganska platt och saknar flyt och dynamik. När lärarinnan vill sätta upp en skolpjäs baserad på boken får vi dessutom en pjäs i pjäsen. Ibland glimmar det till här, som när fel person ger Christopher en milkshake. ”Det är mamma som ger mig milkshaken”, säger Christopher. Då byter skådespelarna om så att det bli mamman som ger den åt honom. Men i övrigt fungerar också det här greppet lite knaggligt.

Det finns också en rad biroller – roliga figurer – spelade av Carola Sarén, Lina Ekblad, Ove Grundström och Johan Aspelin. De som inte agerar för tillfället sitter för det mesta på en stolrad i bakkanten av scenen och följer med pjäsen i pjäsen. Där byter de om, kränger av sig kjolar och på sig peruker. Greppet är roligt till en början, men blir snart mer ett självändamål.

Med enkla medel

Andra akten känns mer nyskapande och sekvensen där Christopher tar sig till London är fin. Christopher har aldrig åkt vare sig tåg, tunnelbana eller ens rulltrappa. Han blir osäker men då dyker pappan upp i en lucka högt uppe på scenen, som i Christophers tankar. Räkna och lär dig systemet uppmanar han, så som han säkert väglett Christopher många gånger förr. ”Det kommer ett tåg, det stannar, det kör vidare. Det kommer ett tåg, det stannar…”

Christopher (Markus Lytts) och polisen (Ove Grundström) i pafflådetåget på väg till London. Christopher (Markus Lytts) och polisen (Ove Grundström) i pafflådetåget på väg till London. Bild: Wasa Teater/ Frank A. Unger

Mänskligt att inte mäkta

Christopher hittar så fram till sin mammas lägenhet, där hon bor med sin nye man – som tidigare var gift med grannfrun vars hund blev dödad. Mamman tar emot honom men även om hon vill skydda honom och hjälpa honom, så märks det snart att hon inte klarar av att hantera Christophers autism på ett lugnt sätt. Samspelet dem emellan får på ett fint sätt fram budskapet att det är mänskligt att ibland inte mäkta.

Snart visar det sig att inte heller mammas nye man klarar av den förändrade situationen. I berusat tillstånd ger han sig på Christopher. Mamman väljer att fly och hon återvänder till hemorten med Christopher. Och nu blir allt riktigt besvärligt. Christoffer är fortfarande rädd för pappan. Hans mamma har avbokat hans examensprov, de tvingas bo i ett hyresrum med gemensamt wc - och så dör hans råtta.

Jag hör suckar från olika håll i publiken. Men då vänder det och vi får en tydlig katarsis. Publiken tar tacksamt emot öppningarna till förbättrade förhållanden mellan rollfigurerna - och applåden efteråt är lång och varm.

Antalet asylsökande i svenska Österbotten har nu passerat 1000 strecket. Bara i fredags sökte över 60 flyktingar asyl i Vasa. Retro i Jakobstad har börjat ta emot gåvor och Oravais flyktingförläggning anställer mer personal.

Det var i augusti som antalet asylsökande sakta började öka, ökningen fortsatte i september och förra veckan var hektisk, säger biträdande förläggningschef Micaela Nykvist. Nu finns över 1000 asylsökande i landskapet och tillströmningen fortsätter.

Bara i fredags sökte över 60 personer asyl i Vasa. Många hade kommit över gränsen vid Haparanda och de söker sig söderut då det är överfullt på förläggningarna i norra Finland. Där har man tvingats ordna massinkvarteringar.

I Österbotten lyckas man fortfarande ordna bostäder åt de asylsökande, berättar Nykvist. De allra flesta söker asyl i Vasa, men också Karleby och Jakobstad har fått ta emot en hel del. De flesta kommer från Irak, sedan följer Afganistan, Somalia och Syrien.

- Vi hoppas migrationsverket kan ordna fler mottagningscentraler, för i längden klarar vi inte av tillströmningen, säger Nykvist.

Till exempel i mellersta Finland finns väldigt få fottagningscentraler.

- Jag tror att även kommuner som inte är så välvilligt inställda får finna sig i att det också där öppnas nya centraler.

Fler asylsökande på kommande

Det kom en rapport om att bara på söndagen passerades gränsen i norr av över 500 flyktingar, berättar Nykvist. Ännu för två veckor sedan sökte de flesta asyl i norra Finland, men nu söker sig allt fler söderut.

- Vi väntar riktigt bråda dagar och hela tiden hör vi att fler asylsökande söker sig till polisstationerna.

Oravais flyktingförläggning hade måndag förmiddag 45 anställda. På eftermiddagen var de redan några fler.

- Vi har väldigt hög belastning och rekryterar folk hela tiden.

Det är främst till inkvarteringssidan det behövs mera personal, men också social- och hälsovården behöver förstärkning, säger Nykvist.

Frivilliga hjälper

Så bråttom som det är nu har flyktingförläggningen inte haft tid med alla de gåvor och donationer som kommit in. Det senaste är att Retro i Jakobstad ordnat en flyktinginsamling som pågår den här veckan.

Bland annat kläder och barnvagnar har redan donerats. Vi gör vad vi kan för att hjälpa, säger Stefan Wicklén på Retro.

Stefan Wicklén vid Retro i Jakobstad Stefan Wicklén med de första gåvorna Bild: YLE/Patrik Enlund

Den här veckan sker insamlingen och sorteringen. Nästa vecka börjar man distribuera ut varorna.

Wicklén är ironisk över att man talar om att Finland ska ta emot 2 400 flyktingar.

- Nä, skärp er, vi har rum för flera.

Och Micaela Nykvist säger att hon inte vågar sia om läget de kommande månaderna. Nu arbetar man en dag i taget för att klara dagsläget, men av allt att döma går det ändå bra.

- De som kommer till Österbotten är nöjda med vad vi kan erbjuda efter att upplevt mottagningen i till exempel Ungern och Serbien.

Ett 150 m2 stort ödehus stod i full låga då brandkåren anlände till platsen på eftermiddagen.Räddningsverket fick larmet vid 15-tiden på eftermiddagen.

Brandkårer från fyra stationer begränsade branden och förhindrade en spridning till grannhusen.

Kristinestad bör inte arrendera ut ett område vid före detta Bottenhavets kretssjukhus till en privat aktör, föreslår tekniska direktören.

Kaarinan Yrityspalvelut Oy:s har anhållit om att få arrendera ett område för att bygga ett privat vårdhem i staden.

Efter att ärendet redan i juni var uppe på tekniska nämndens bord har man nu kommit fram till att det inte är det bästa att arrendera ut området, som har byggrätt.

Staden har egna behov

I framtiden kommer staden att ha behov av att bygga ut sjukhusfastigheten och behöver då byggrätt.

- Att arrendera ut området inskränker på stadens byggrätt för eventuella framtida egna projekt, säger tekniska direktören Joakim Ingves.

Med hänsyn till detta bör staden meddela att sjukhustomten inte styckas eller arrenderas ut till privata, står det i beredningstexten till tekniska nämndens möte.

Tekniska nämnden behandlar ärendet på sitt möte på onsdagen.

Bjuder ut andra tomter

Tekniska direktören har sänt uppgifter till bolaget om andra tänkbara tomter för ändamålet.

Bland annat finns lediga tomter vid Villagatan och Järnvägsgatan. Tomten vid Villagatan har redan ett anbud från en annan aktör.

Kaarinan Yrityspalvelut är fortfarande intresserad av tomten vid sjukhusbacken, Lappfjärdsvägen 8-10.

Tomtens totala areal är ca 66 107 kvadratmeter. Kaarinan Yrityspalvelut ville reservera ett cirka 14 000 kvadratmeter stort område med en byggrätt på cirka 3 500 kvadratmeter.