I kväll samlas friidrottare från ett tiotal länder i Botniahallen i Korsholm. Det är dags för en av Finlands största friidrottstävlingar, Botnia Games.

- Förberedelserna har gått bra. Det är alltid en utmaning att samla ihop idrottare, men jag tycker att vi har fått ett bra startfält, säger promotern Mikael Westö.

En av de mest framgångsrika idrottarna som deltar i tävlingarna är stavhopperskan Angelina Zhuk-Krasnova. Hon tog brons i EM i Zürich i fjol.

Vad tror du att det är som lockar de internationella idrottarna till Botnia Games?

- Vi har bra arrangemang och har haft det i många år, det är något som idrottare uppskattar. Dessutom är till exempel banorna bra och snabba. Det är lätt att få bra resultat här, säger Westö.

Tror du att det blir något rekord i kväll?

- Det finns några intressanta grenar där det eventuellt kan bli rekord. Vi får se, säger Westö och skrattar.

- Vi har ordnat Botnia Games i 15 år och det har blivit många rekord under den tiden. Det blir hur som helst intressant att se våra österbottniska idrottare, säger Mikael Snellman, ordförande för tävlingarna.

Bland de österbottniska namnen finns Jonatan Åstrand, Sandra Eriksson och Erica Hjerpe.

Det är föreningarna IF Femman och Vasa Idrottssällskap som ordnar tävlingen. Cirka 120 personer har jobbat med förberedelserna och under själva tävlingarna är det cirka 100 personer som jobbar.

- Det blir jobb natten lång, i morgon spelas det fotboll i Botniahallen igen, säger Snellman.

Om en småföretagares livsverk avslutas i och med att verksamheten läggs ner, försvinner i medeltal fem arbetsplatser. Det säger Maija Aarnio från Kust-Österbottens Företagare.

Därför vill Vasaregionens Utvecklings Ab, VASEK, och Kust-Österbottens företagare informera om möjligheterna till ägarskiften och generationsskiften för företagare.

Processen bör inledas i god tid. Det kan vara utmanande att hitta en lämplig efterträdare.

– Det lönar sig att starta planeringen i god tid, till och med flera år på förhand. Det mest tidskrävande skedet kan vara att utreda vem som fortsätter med företagsverksamheten och med vilken ägarandel, säger rådgivare Kjell Nydahl.

Kejll Nydahl ansvarar för ägarskiftesrådgivning på VASEK.

100 ägarskiften i fjol

Under fjolåret stod VASEK till tjänst med rådgivning, som ledde till cirka 100 olika ägar- och generationsskiften. Ungefär två nya ärenden kommer in varje vecka.

I fjol gav VASEK och Kust-Österbottens Företagare ut broschyren ”Börja i tid – en guide för ägar- och generationsskiften i företag”. Den berättar om de olika skedena i processen och sådant som är viktigt att fundera över.

I dag ordnas ett seminarium om ägar- och generationsskiften. Seminariet hålls i Vasa på Radisson Blu Royal Hotell. Seminariet är avgiftsfritt och börjar klockan 14.

Jonathan Åstrand öppnar ikväll hallsäsongen i Botnia Games i Korsholm, då han deltar i 200-metersloppet. Några större förväntningar för kvällens lopp har han inte.

- Det är nog bara som träning. 200-metern är en inofficiell gren inomhus, så det är ingen vits att ha några större mål, konstaterar Åstrand då Yle Sporten ringer upp honom.

Åstrand har nyligen återvänt från Teneriffa, där han varit på träningsläger. Närpes-sprintern var inte riktigt nöjd med vistelsen där.

- Inte gick det riktigt som det ska. Några små problem hade jag, som jag alltid har, men nog borde formen vara helt tävlingsduglig.

Efter Botnia Games kommer han att delta i inomhustävlingar i Jyväskylä. Då kommer han att löpa både 60 och 200 meter, men hall-EM i Prag kommer han inte att satsa på. Huvudmålet i år ligger givetvis på VM-tävlingarna i Peking i slutet av augusti.

- Förhoppningsvis, det är nog planen att jag ska ta mig dit, men hårt ska man ju springa.

I Botnia Games ikväll kommer Åstrand möta hårt motstånd då bland andra britterna Luke Fagan och Antonio Infantino kommer att ställa sig på startstrecket. Båda två har personbästanoteringar som är bättre än Åstrands.

På plats i Botniahallen är även Yle Sportens reporter Antti Koivukangas, som på sociala medier och på vår webbplats rapporterar om tävlingarna.

#botniagames idag! Roligt värre med lite #friidrott

— Antti Koivukangas (@koivukangas) February 4, 2015

Luleå Hockey blev historiska på tisdagkväll då de som första lag fick lyfta CHL-bucklan i ishockey. En av de historiska spelarna är Vasa-bördige Niklas Fogström.

När Yle Sporten ringer upp Fogström njuter han av den träningsfria dagen med att leka med sitt barn i Luleå. Trots att firandet gick ganska lugnt till, låter Fogström en aning trött då han svarar i telefonen, men samtidigt väldigt nöjd.

- Det har ju gått bra i European Trophy, så vi har ju upplevt det tidigare, men det här är ändå en annan serie, så det är riktigt roligt. Det är alltid roligt med titlar.

Men det var nära att det skulle ha varit ett annat svenskt lag som skulle ha fått bli historiska. Finalmotståndaren Frölunda ledde nämligen matchen med 2-0 före den sista perioden, men Luleå lyckades vända matchen.

- Frölunda var riktigt bra i de två första perioderna, men sedan fick vi ett mål i tredje. Vi har varit starka i tredje i de senaste matcherna och vunnit flera tredje perioder. Vi hade en fantastisk publik som var en bärande kraft.

- Vi fick några mål till och Frölunda-målvakten var litet darrig, men det tackar vi för. Det var en intressant match.

Luleå satsar på CHL

Fogström tycker det är synd att många av lagen i CHL inte tar turneringen på allvar och i stället ser det som en försäsongsturnering.

Niklas Fogström, Luleå, december 2014 Bild: Yle

- Vi hoppas att det får samma status som fotbollen i Europa. Det kommer att ta några år, men man måste börja någon gång.

Trots det medger Fogström att en SHL-titel smäller lite högre än att vinna Champions Hockey League.

- Klart man värdesätter en eventuell SHL-vinst högre, men det här är också jätte roligt och bra för Luleå och bra marknadsföring på alla sätt.

Poängen har rasslat in i CHL

I CHL har Fogström plockat tolv poäng på tretton matcher, men i SHL har poängproduktionen varit aningen lugnare. Vad beror det på?

- Det är en bra fråga. Det är ju lite annat motstånd. Speciellt i powerplay är det betydligt lättare i CHL mot de europeiska lagen, det är väl där poängen har trillat in.

- Men det gör inget, de stärker självförtroendet för egen del i alla fall.

Även lagets självförtroende har fått ett lyft i och med segern, vilket bådar gått för resten av säsongen i den svenska ishockeyligan.

- Vi behöver ju framförallt självförtroende i målskyttet. Nu gjorde vi fyra mål igår och det är helt okej. Det har varit väldigt upp och ner hela säsongen i SHL, men vi får hoppas det vänder.

Slutspelet första målet i SHL

Luleå ligger just nu på en åttonde plats i SHL och i första hand vill laget stiga lite uppåt i grundserien för att få ett bra utgångsläge för slutspelet. Sen är det bara att ge järnet.

- Målet är att gå så långt som möjligt, men först är det en playoffs-plats bland de sex bästa som gäller.

Att bli dubbelmästare i slutet av säsongen skulle smaka gott enligt Fogström.

- Det skulle vara magiskt.

I det vinnande CHL-laget spelade också tre andra finländare, Kristian Näkyvä, Markus Fagerudd och Lennart Petrell.

Det var mycket småfåglar i februaris naturväkteri. Bland annat sidensvans och stenknäck diskuterades då biolog Hans Hästbacka besvarade lyssnarnas frågor.

Hans Hästbacka Hans Hästbacka Bild: YLE/Roger Källman

Vintertid är det en vänlig gest att sätta ut mat åt djur och småfåglar. Vad som helst duger ändå inte, vilket skulle bevisas av följande:

Redaktören hade köpt förmånliga talgbollar på en diversehandel och hängt ut ett halvdussin. Ännu efter en månad var bollarna så gott som orörda.

- De är värdelösa de här bollarna, jag förstår att fåglarna inte har huggit in på dem, säger Hästbacka. Fetthalten är bara 18 procent, då den borde vara 45-60 procent.

Under höstens älgjakt sköts 1834 älgar i Kust-Österbotten. Totalt hade 1483 licenser delats ut och de skjutna älgarna motsvarar nästan 88 procent av de utdelade licenserna.

För en licens får jaktlagen skjuta en fullvuxen älg eller två kalvar.

- Det här betyder att det hade delats ut tillräckligt med licenser, säger Stefan Pellas, jaktchef på Kust-Österbottens viltcentral.

90 procent i Närpes

Ett jaktlag i Närpes lyckades fälla alla de älgar de hade fått licenser för och i Närpesnejden sköts 90 procent av de tilldelade licenserna. I Lappfjärd och Vasa sköts 84,4 procent av de tilldelade licenserna.

- Det var en bra jakt utan olyckor eller större incidenter, säger Pellas.

Han bedömer att ungefär hälften av alla de 10 000 jägare som finns i området deltog i älgjakten.

Nu pågår vinterräkningen av älgarna, men jägarna bedömde att det finns ungefär 2 400 älgar kvar efter jakten.

Totalt 40 000 älgar fälldes

Under höstens älgjakt 2014 blev bytet omkring 40 000 älgar. Det är en aning fler än året innan. Bytesmängden är ändå klart mindre än för några år sedan, eftersom älgstammen planenligt har minskats. I Finland deltar årligen omkring hundratusen jägare i älgjakten.
Av de beviljade jaktlicenserna användes omkring 88 procent.

Vid millennieskiftet var Finlands älgstam som störst med ungefär 140 000 älgar. Under de senaste åren har stammen hållits rätt stabil och enligt Naturresursinstitutet fanns i hela landet hösten 2013 ungefär 70 000 älgar.

Liganykomlingen HIFK möter VPS i den första omgången i fotbollsligan. Matchen spelas den 12:e april i Helsingfors.

Matchprogrammet för fotbollsligan 2015 har publicerats. Säsongen inleds den 12:e april och den sista omgången spelas den 25:e oktober.

- I matchprogrammet fästs uppmärksamheten på de anrika fotbollsklubbarna FC KTP, Ilves och HIFK som är nya i fotbollsligan. Av matcherna spelas ungefär hälften på söndagar vilket har visat sig vara en bra speldag med tanke på publiksiffrorna. Ingen paus är inprickad på sommaren utan man kommer att spela då gräsplanerna är i bästa skick, säger Veikkausliigas verkställande direktör Timo Marjamaa.

En sak som har styrt planeringen av matchprogrammet är de olika renoverings- och reparationsarbeten på de olika fotbollsstadion runt om i landet.

- Vi har en del utmaningar vad gäller matcharenorna på vissa orter och de måste vi beakta i planeringen. Det här är dock även en positiv sak då det nu händer mycket vad förhållandena beträffar, fortsätter Marjamaa

Se hela matchprogrammet

Byggbolaget NSA har gjort ett föravtal om att köpa restaurangen Hickarö i Karleby. Enligt styrelseordförande Tony Storbacka planerar bolaget att bygga ett nytt hotell på platsen.

Nuvarande byggnad och stugby är från 1960-talet.
- Det är ett intressant ställe. Vi tror hårt på det, men byggnaden är inte så lockande längre. Kraven har ändrats sedan 60-talet.

Tony Storbacka Tony Storbacka bygger på bostadsmässoområdet Bild: Yle/Anette Forsström-Fellman

Enligt Storbacka har NSA planer på att få till en högklassigare helhet.

- Eventuellt ett litet hotell och en restaurang. Vi har en arkitekt som skissar och vi håller på och visionerar helheten.

Enligt Storbacka är stället fint, intill vattnet och Sju Broars väg. Som bäst diskuterar byggbolaget med staden Karleby om planläggningen för området.

Köpesumman hemlig

Storbacka vill inte avslöja köpesumman, men medger att det i alla fall handlar om mindre än en miljon euro.

Hickarö höll stängt senaste sommar. Före det drevs verksamheten under en sommar av familjen Björndahl som också har fastighetsförmedling. Innan det drevs och ägdes restaurangen av ägarna till restaurang Pedrina´s i Karleby.

Kokkola-lehti var först med nyheten.

Ett nytt omfattande samarbetsprojekt kring idrott och utbildning är på gång i Vasa.

Åbo Akademi och Umeå universitet träffas idag för att dra upp riktlinjer kring projektet idrotts- och utbildningskluster Kvarken.
Förutom universiteten deltar också Idrottsakademin och Folkhälsan utbildning i projektet.

- En sak som vi diskuterar är ju att utveckla ledarutbildning för barn och ungdomar, där finns mycket kunskap vi kan dela över Kvarken, säger Tor Söderström, föreståndare för Idrottshögskolan vid Umeå universitet.

Projektet är ännu helt i sin linda - det som pågår nu är närmast sonderingar som ska leda till ett konkret projekt.

- Nu ska vi hitta de spelarenor där vi kan få det här projektet att överleva.
- Det kan handla om studerande- och forskarutbyte, säger Tina Selänniemi vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.

Projektet ska ledas av Åbo Akademi och Umeå universitet, övriga aktörer är Folkhälsan Utbildning Ab, Idrottsakademin i Vasa och svenska Riksidrottsförbundet.

- Folkhälsans del i det här handlar till exempel om att möjliggöra för studerande att satsa fullt ut på en idrottskarriär och samtidigt studera, säger Selänniemi.

Svenska författaren och kärnkraftsmotståndaren Åsa Moberg förundrar sig över avsaknaden av kärnkraftsdebatt i Finland. Moberg skulle ha föreläst på Vasa Arbis nästa vecka, men seminariet ställdes in. Bara tre personer hade anmält sig.

Endast en person hade anmält sig till ett motsvarande tillfälle i Kristinestad.

Ann-Maj Björkell-Holm Rose Heir från Korsholms vuxeninstitut och Ann-Maj Björkell-Holm från Vasa arbetarinstitut. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Åsa Moberg väntade sig inte heller några stora skaror, men hoppades i alla fall få igång en diskussion. Samtidigt säger hon att det inte är lätt att skapa debatt i Österbotten kring det här ämnet.

- Så många mäktiga människor har så mycket pengar och prestige investerat i detta. Därmed är det inte så populärt eller önskvärt med debatt. Det känns kanske som att det är ingen idé. De här människorna har så enorma resurser till sitt förfogande, säger Moberg.

Enligt henne handlar det om enorma ekonomiska och politiska intressen. Många har investerat i Fennovoima och det har blivit en prestigefråga.

"Märkligt av kommunerna"

I Österbotten har bland annat Herrfors samt elverken i Kronoby, Nykarleby och Jakobstad andelar i Fennovoimas projekt. Moberg anser att det är helt obegripligt att så många kommuner är med.

- Det handlar om stora kommunala pengar. Jag känner inte till det i detalj, men jag tycker det är märkligt. Och ett riskabelt sätt att investera medborgarnas pengar.

Socker i stället för kärnkraft

Vasa Arbis behövde ungefär 40 anmälningar till föreläsningen om kärnkraft.

- Som folkbildare sörjer jag lite att den inte blev av, säger rektor Ann-Maj Björkell-Holm.

Samtidigt säger hon att det handlar om en tendens som man tydligt ser i Arbis verksamhet.

- Det egna intresserar mer än det allmänna. Kurser som har att göra med egen hälsa och eget välbefinnande lockar jättemånga.

En föreläsning med Herman Lindqvist lockade massor. En föreläsning om socker lockade över 300. Björkell-Holm ser inget ont i det, men anser att det ena inte ska behöva utesluta det andra.

- Jag tycker den moderna, bildade människan skulle ha intresse och behållning av att engagera sig också i samhälleliga frågor.

Enligt Björkell-Holm har Vasa Arbis alltid haft en grön profil och föreläsningen skulle ha passat utbudet bra.

- Med tanke på hennes bok skulle Moberg haft förmåga att göra den här komplicerade frågan lättare att förstå.

Ville röra om i grytan

Både Moberg och Björkell-Holm påpekar att frågan om kärnkraft lätt kan uppfattas som svår och väldigt stor.

- En enskild person kan känna att det är för mycket, säger Moberg.

Hon säger också att frågan är känslig.

- Jag hade tänkt komma och agitera lite. Nu får jag skriva en insändare i Vasabladet i stället.

Enligt Moberg tog det också i Sverige tid innan frågan fick genomslag i debatten.

"Finland avvikande"

Fennovoima har ett avtal med ett dotterbolag till ryska Rosatom för Pyhäjoki-projektet.

- I Sverige skulle man aldrig komma på tanken att bygga en rysk reaktor, säger Moberg.

Hon anser att Finland är udda eftersom landet fortfarande satsar på kärnkraft. Enligt Mober har ytterst få nya kärnkraftsprojekt satts igång de senaste åren.

- Finland är avvikande också internationellt sett i och med att landet satsar på kärnkraft. Det gör inte andra.

Åsa Moberg är journalist, författare och debattör. Hon har länge varit med och drivit det svenska kärnkraftsmotståndet. I fjol gav hon ut boken "Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten".

Moberg skulle ha föreläst i Vasa arbis 11.2. Följande dag skulle hon ha föreläst i Kristinestad.

Det var juni 2013 som den åtalade mannen körde 200 km i timmen på riksväg åtta i Kovjoki. Mannen var alkoholpåverkad och körde enligt åklagaren avsiktligen över på fel sida av vägen.

Österbottens tingsrätt avkunnade på onsdagen en mellandom. Rätten bestämde att en sinnesundersökning bör göras. Ärendet behandlas på nytt då undersökningen är klar.

Borde ha insett allvaret

Den misstänkte mannens bil kolliderade först med en skåpbil och sedan med en långtradare.

Enligt åklagaren hade de mötande bilisterna inte någon reell möjlighet att reagera på situationen och undvika kollision. Den ena chauffören hann väja en aning och kunde undvika en frontalkrock.

En av personerna som krockade med den misstänkte skadade sin nacke och rygg. Läkarutlåtanden visar att båda bilisterna har fått psykiska men på grund av olyckan.

Enligt åklagaren måste den misstänkta ha insett att han skulle kollidera med de mötande fordonen och att chaufförerna i dessa fordon sannolikt skulle omkomma, även om det inte var målet med mannens handlande.

Satsa mera på gatorna i Jakobstad. Det föreslår tekniska nämnden. 1 miljon euro finns i budgeten men tekniska nämnden vill ha ett tilläggsanslag på 740 000 euro.

Främst handlar det om ytrenovering av gatorna. Bara ny asfalt kommer att kosta 600 000 euro och ytterligare 100 000 euro går till till att lappa söndrig asfalt. Harri Kotimäki som gjort beredningen konstaterar att såväl fullmäktige som invånarna tycker att gatorna blivit för dåliga i Jakobstad. År 2014 fick tekniska verket inga pengar för asfaltering och det finns gator i staden som lämnat halvfärdiga som grusgator.

Med ett lågt oljepris är det ett lämpligt tillfälle att satsa på asfaltering, anser Kotimäki.

Förslaget går nu till stadsstyrelsen och fullmäktige.

Herrarnas super-G i VM i Beaver Creek har inhiberats på grund av dåligt väder. Ett nytt försök görs kanske på torsdagen.

Vädret ställde till det i VM i alpint då herrarnas super-G inte kunde genomföras. Ännu ett par timmar innan starten, som skulle ske kl. 20 finländsk tid, sken solen. Men sedan kom ett ymnigt snöfall och en rätt tjock dimma som inte gav arrangörerna någon annan chans än att ställa in tävlingen.

Ett nytt datum bestäms inkommande natt. Det troliga är att man försöker tävla i super-G på torsdagen.

Vädret orsakade problem även i den första grenen i VM. Damernas super-G flyttades fram med en halv timme. Dessutom förkortades banan.

Skadefri Andreas Romar hoppfull inför VM

Andreas Romar är trots skadeperioden han genomgått ute efter en framskjuten placering i VM i Alpin skidåkning. I Schladming för två år sedan var Vasaåkaren fyra i superkombinationen och femma i störtloppet.

IK Falkens Sandra Eriksson vann damernas 3000m i Botnia Games med tiden 9.04,71. Tiden underskrider EM-gränsen.

Tvåa i tävlingen blev Vasa IS Camilla Richardsson (9.18,26) och trea Oona Kettunen (9.23,90)

Sandra Eriksson var sjuk under julen och det störde hennes träning men småningom börjar formen infinna sig.

- Det kändes ganska bra. Jag är inte ännu i den form jag var på hösten. Kring julen var jag sjuk i två tre veckor. Då dalade formen, sade Eriksson efter loppet.

Åstrand tvåa på 200 m

Jonathan Åstrand klockades för tiden 21,29 på herrarnas 200 meter. Segern gick till Antonio Infantino från Storbritannien, Infantinos segertid skrevs 21,02. Confidence Lawson, också han från Storbritannien, blev trea med 21,80.

IK Falkens Christoffer Envall var snabbast på 400 meter för herrar. Segertiden blev 49,09. I B-heatet gick segern till Gamlakarleby IF:s Filiph Johansson på tiden 50,05.

Karin Storbacka blev tvåa på damernas 800 meter bakom Anastasia Tkatshuk från Ukraina. Storbackas tid på det dubbla banvarvet blev 2.07,57. Hon slog IF Nykarlebynejdens Zenitha Eriksson med en tiondel.

Tidigt under kvällen gick Mikaela Löfbacka hem segern på 3000 meter. Segertiden för Vasa IS-gångaren blev 14.31,63.

Samtliga resultat från Botnia Games

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (SÖFUK) utreder ett gemensamt gymnasium för Korsholm, Malax och Närpes. Tillsammans skulle de söka om upprätthållartillstånd i SÖFUK:s regi.
Gymnasiet skulle ha 500 studerande och få statsandelar på 3,1 miljoner euro.

Men styrelsen för samkomunen beslöt sända en sista förfrågan också till andra utbildningar på andra stadiet i Österbotten om de vill delta i utredningen av ett större gymnasium. Till exempel Kristinestad och Vörå står utanför SÖFUK:s utredning. Det gör också hela den norra delen av landskapet med sina gymnasier.

Skilda yrkesskolor

Åtminstone Yrkesakademin i Vasa och Optima i Jakobstad kommer också att gå skilda vägar och söka om separata upprätthållartillstånd. Detta trots utredningsman Ole Norrbacks förslag om att staten ska tvinga skolorna samman.
Och Vasa söker eget tillstånd för svenska och finska gymnasiet. Likaledes gör Karleby för sina gymnasier.

Vad som sker med gymnasierna i norr är oklart. I kommunutredningen för Jakobstadsregionen var förslaget att gymnasierna i Jakobstad, Kronoby, Pedersöre och Nykarleby ansöker om gemensamt upprätthållartillstånd, men det finns också anhängare av att Optima och gymnasierna gör gemensam sak.

Den 16 februari ska Jakobstadsnejdens samarbetsnämnd diskutera frågan, men något beslut väntas inte på det mötet. Troligen tillsätter samarbetsnämnden en utredning.

Penningbrist tvingar fram större enheter

Gemensamt för andrastadiets utbildningar är att 260 miljoner euro saknas efter att staten skurit ner på sitt stöd. 10-20 procent av finansieringen försvinner.

Man kan ta Nykarleby som exempel. Ännu 2012 var gymnasiet självfinansierande. Nu är läget ett annat och staden tvingas ta 200 000 euro av skattemedel för att finansiera gymnasiet.

Nu väntar alla på kriterier från ministeriet. I kommunerna antar man att kriterierna handlar om kvalitet, samarbete med näringslivet, stresstest av ekonomin och antalet studerande. Kriterierna blir avgörande om kommunerna kan fortsätta med små gymnasier. Men även om små gymnasier tillåts, är frågan om kommunerna har råd att skjuta till skattemedel.

Det börjar vara dags att fatta beslut, säger SÖFUK:s direktör Ulrica Karp. Det är nämligen en rätt omständlig procedur att göra ansökan om upprätthållartillstånd. Ansökningarna ska vara hos ministeriet i höst.

Planerna för en ny hamnväg till Vasklot håller på att konkretiseras och i takt med det ökar motståndet bland de som berörs. Jordbrukaren Bjarne Mara i Vikby riskerar att få sitt hemman delat itu.

- Vår familj är utsatt av den här vägen. Uppskattningsvis är det ett par hundra till som är direkt påverkade av vägen, men det är betydligt fler som är indirekt påverkade eftersom den förstör våra marker som vi strövar i och jagar i och rör oss i. Den inplanerade vägen korsar fyra byar. Och alla byar blir mer eller mindre drastiskt påverkade.

Vi befinner oss på familjen Maras marker och spanar ut över jordbrukets gödselbrunn, ett fähus samt åkrar, ensilageupplag och en lekstuga. Ett av de fyra alternativen som just nu utreds för Vasa hamnväg skulle gå just på denna plats.

-Jo, här rakt över är det tänkt att ett av alternativen ska gå, Vikbyalternativet.

Vad händer då med er mark och ert jordbruk?

- Ja, det funderar ju vi också på.

Finns det alls någon lösning för en dragning söder om Stadsfjärden?

- Det har jag nog svårt att se.

Engagerar byborna

Mara och några andra kommer nu att arrangera en träff för de berörda i Sundom UF nästa måndag klockan 19. Planen är att skapa opinion mot vägalternativen söder om Stadsfjärden och i stället föra fram en vägbank över Stadsfjärden som den smartaste lösningen.

Klas Hytönen, konsult för planeraren Ramboll, säger att lokalt engagemang kan påverka utgången.

- Jo, det är klart att det har betydelse. På det sättet kan man ju konstatera vilken uppfattning de har.

Alternativ till Vasa hamnväg

Byggandet av den underjordiska parkeringen under nedre torget i Jakobstad kräver att arkeologiska undersökningar först klarlägger vad som finns under markytan. Museiverket har nu kommit med sina anvisningar om hur undersökningarna skall göras.

Marken under stadskärnan i Jakobstad innehåller rester av stadens bebyggelse ända från dess grundläggande år 1652 och ännu tidigare när området var enbart en handelsplats. Den nuvarande äldsta bebyggelsen härstammar i princip från tiden efter branden 1835 med undantag av Lindskogska huset vid torget som klarade branden.

Guy Björklund. Museidirektör Guy Björklund i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman

Provgrävningar börjar när tjälen gått

I ett tidigare inledande skede gjordes provborrningar och på basen av de här provborrningarna kommer de fortsatta provgrävningarna att göras enligt museiverkets anvisningar.

- Provgrävningar görs i form av två meter breda diken, sen ser man om det finns någonting i dem och en bedömning görs hur vidlyftig fortsättningen blir, säger museidirektör Guy Björklund i Jakobstad.

De kulturlager som kommer i dagen ska enligt museiverkets krav undersökas och dokumenteras.

Hur höga blir kostnaderna?

Fornminneslagen styr den här verksamheten men ingen kan säga vad kostnaderna blir i slutändan eftersom man inte ännu vet den exakta omfattningen av utgrävningarna. I samband med Campus Allegro bygget i centrum av Jakobstad i samma område utfördes också arkeologiska utgrävningar. Då handlade det om kostnader i storleksordningen 300 000 euro.

Vem betalar räkningen?

Enligt fornminneslagen (295/1963) är det den som företar arbetsföretaget som betalar kostnaderna. Stadsstyrelsen i Jakobstad beslöt i måndags att stadens andel i den underjordiska parkeringen under torget ska vara 15 procent.

Byggföretaget Mäenpää Byggnads Ab hade inför stadsstyrelsemötet ett förslag som gick ut på att parkeringsbolaget ska ha fyra delägare och att stadens andel skulle vara 35 procent. I stadsstyrelsens beslut sänktes stadens andel till 15 procent, det här är då rimligen också stadens andel i kostnaderna för den arkeologiska utgrävningen.

En förvirrad bilist körde ut från parkeringsplatsen och in på skidspåret i Vestersundsby i Jakobstad på onsdag kväll.

Händelsen inträffade vid sextiden på kvällen. Bilen hamnade ned i ett mindre dike och föraren kunde inte köra bort därifrån.

En bärgningsbil tillkallades och samtidigt kom polis till platsen.

Föraren var, enligt polisens pressmeddelande, så förvirrad att man misstänkte att han var påverkad av något. Men han blåste för noll promille i polisens alkometer och fördes därför till polisstationen för blodprov.

Föraren, som är misstänkt för rattfylleri, saknade dessutom giltigt körkort.

Mötte sin egen stulna bil

På onsdag kväll stals en personbil i Lochteå vid halvsex-tiden. Ägaren hade lämnat sin bil olåst med nyckeln i utanför idrottsgården.

Ägaren gav sig ut med en annan bil för att söka sin bil och mötte den. Efter att ha kört efter den stulna bilen ett tag tvingades biltjuven stanna för en annan bil varpå biltjuven flydde till skogs.

Den misstänkte biltjuven gav sig efter en stund och greps. Biltjuven var under 18 år och saknade följaktligen giltigt körkort.

Artikeln har uppdaterats med mer information 5.2.2015 klockan 10:00.

Varken Kronoby eller Karleby kan räkna med någon stor makt då Norra Finlands vårdområde skapas. Med lite tur får Kronoby en plats i den politiska styrgrupp som ska skissa upp samarbetet.

Totalt 68 kommuner samlas i dag (torsdag) i Uleåborg för att tillsätta arbetsgrupper. De ska sedan jobba vidare med planeringen av Norra Finlands vårdområde.

En grupp består av tjänstemän, den andra av ungefär 30 politiker.

Hur många platser får Kronoby i den gruppen, en eller?
- Vi hoppas på det, ja, säger Sixten Dalvik (SFP) från Kronoby.

Hans förhoppningar är inte så höga, hela Mellersta Österbotten väntas få in kanske fyra personer i gruppen.

- Alla kommuner från Kronoby till Utsjoki är med, och det är Rovaniemi, Uleåborg och Kajana. Det räcker inte mer åt oss, säger Dalvik.

Platserna har fördelats enligt folkmängd och resultatet i senaste kommunalvalet. Inom Norra Finlands vårdområde bor drygt 700 000 personer och Centern är det största partiet.

Karlebydirektör i en grupp

Den ledningsgrupp som bildas ska ha nio medlemmar, bland annat social- och hälsovårdsdirektör Jussi Salminen från Karleby.

I mötet i Uleåborg deltar uppskattningsvis 150-200 beslutsfattare. Från Kronoby deltar förutom Sixten Dalvik också Stefan Högnabba (SFP). Kommunerna får skicka maximalt tre deltagare till mötet.

Enligt planerna ska det nya vårdområdet börja sin verksamhet den första januari 2017. Sixten Dalvik misstänker att vårdreformen ännu kan stupa.

- Men vi måste börja på i fall den skulle bli av. Säkert kommer i alla fall någonting att ske.

Positiv anda i Uleåborg

Den politiska styrgruppen för det norra miljondistriktet omfattar totalt 31 personer. Centern är stark inom gruppen men småpartierna som SFP och KD fick varsin plats liksom samebefolkningen i norr.

- Andan var positiv i Uleåborg och det här går nog vidare, bedömde Stefan Högnabba (SFP) från Kronoby efter mötet. Tillsammans med partikollegan Sixten Dahlvik besökte han mötet i Uleåborg.

Det följande mötet hålls i Kaustby den 13 februari och då skall partierna ha utsett sina kandidater till den politiska styrgruppen. SFP i Kronoby och Karleby har en plats plus en ersättarplats att dela på.

Trots en utmanande marknad går det riktigt bra för finska ABB. Under fjolåret drog man in nya beställningar värda 2,7 miljarder euro, vilket är 20 procent mer än året innan.

Omsättningen för år 2014 blev 2,1 miljarder euro vilket är knappt tio procent lägre än året innan.

Vinsten före skatter blev 344 miljoner euro. Det är också mindre än under fjolåret, men i förhållande till omsättningen är det i samma nivå som året innan.

Kraftig orderstock

Det som ändå talar för att kurvorna pekar åt rätt håll är försäljningen. Nya order värda 2,7 miljarder euro noterades och vid utgången av år 2014 hade finska ABB en orderstock värd 1,5 miljarder euro. Det motsvarar en ökning på 69 procent jämfört med året innan.

- Det här visar att ett traditionellt företag kan lyckas genom att satsa starkt på forskning och utveckling, säger vd Tauno Heinola i ett pressmeddelande.

Världsstörst i Vasa

ABB finns starkt representerat i Österbotten och Vasa. På Strömberg Park finns företagets största fabrik för tillverkning av elmotorer. Fabriken är störst i hela världen på elmotorer och varje år lämnar närmare 50 000 elmotorer fabriken.

- Enheten i Vasa har haft ett mycket bra år. Det gäller särskilt tillverkningen av elmotorer, säger Tauno Heinola, vd för ABB Finland.

Förutom elmotorer tillverkas bland annat transformatorer i Vasa. Det som bidragit till att just elmotorerna gått så bra, är ABB:s marina enhet.

Svårt förutsäga behovet av elmotorer

- Den enheten har vuxit allra mest. Bara i fjol utökade orderingången med en halv miljard euro, säger vd Tauno Heinola.

Även om orderstocken ser bra ut för år 2015 är det svårt att förutsäga hur året blir på fabriken i Vasa. Det beror på att elmotorerna är så dominerande här.

- Och efterfrågan på elmotorer är svår att förutsäga eftersom deras cyklicitet är så pass kort. Från beställning till leverans tar det bara ett par veckor, förklarar Tauno Heinola.

Läs mer här:
ABB satsar på energisnålt i Vasa