Kannustalo har avslutat sina samarbetsförhandlingar. Upp till femton personer måste gå från fabriken i Oravais, men huvudförtroendemannen Peter Engström tror att antalet inte blir så stort.

- Jag tyckte att resultatet blev helt okej. Orderstocken har minskat markant och man satsar nu på att bygga ett hus per vecka.

- Ledningen lovade att så långt som möjligt använda sig av eget folk, alltså att de inhyrda företagarna ska vara så få som möjligt, säger Peter Engström.

Har några redan fått besked om att de förlorar jobbet?

Jag tror inte att femton blir utan jobb

Vad är din fingertoppskänsla? Kommer femton att få, eller enbart tio eller fem?

- Det är ju upp till arbetsgivaren att bedöma hur stort behovet är. Men jag tror inte att de blir femton.

Tjugo blev femton

Mika Uusimäki Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

- Tvärtom. Marknadsläget har försämrats. Siffran tjugo var en bedömning i början av förhandlingarna. Idén med en förhandling är ju att tillsammans söka lösningar som ska minimera antalet uppsägningar.

Permitterade i vinter

Uusimäki hoppas kunna erbjuda jobb åt de uppsagda, men då som inhyrda företagare. Hela personalstyrkan kommer att vara permitterad i upp till två månader under vintern.

Artikeln har uppdaterats med mer information på torsdag eftermiddag. Red.

Läs också:
Facket har ögonen på Kannustalo

Yrkesakademin i Österbotten har belönats med miljöledningscertifikat. Men det är nu som det egentliga arbetet börjar. Nu ska man upprätthålla den gröna målen, säger Alf-Martin Haagensen på YA.

Allt började med utbildningsstyrelsens rekommendation om att alla skolor som har egna lantbruk måste ha något slags miljöledningssystem.

- Men vi hade också ett egen önskan om att vi ska utveckla vårt miljötänk, säger Alf-Martin Haagensen som är kvalitets- och miljökoordinator på YA.

I handen håller han det värdefulla certifikatet som snart ska ramas in.

- Det har varit ett utmanande arbete som har hållit på i flera år. Vi har haft olika miljögrupper i arbete runt om i skolan och dessutom gjort miljöutredningar för att få en överblick av vad det är vi vill jobba med, säger Haagensen.

Frisörerna tänker allt mera grönt

Julia Söderlund studerar till frisör och för henne är det viktigt att tänka på miljöaspekterna.

- Det går mycket ut på att inte slösa med hårfärgen. En annan sak är att inte använda högt vattentryck och att sortera rätt. Som till exempel plast och folie, säger Söderlund som kan tänka sig en framtid som egenföretagare.

Läraren Carola West medger att det har varit ett tufft arbete att uppnå de krav som certifikatet kräver.

- Ibland har det varit jobbigt, men det har ändå mest varit roligt. I och med det här får vi mera medvetna studerande. Det är de som är framtiden och deras kunskap är till fördel för miljön, säger West.

Nu fortsätter arbetet med miljötänket.

- Egentligen är det nu som det riktiga jobbet börjar. Vi ska leva upp till målen och kunna upprätthålla det som vi åstadkommit hittills, säger Haagensen.

Tidigare anställda vid rederiet RG Line riskerar få över ett år långa fängelsestraff för smuggling av alkohol och tobak.

Rättegången mot två tidigare anställda och ytterligare en person hölls på torsdag. De har eftersträvat ekonomisk vinning om totalt 338 000 euro när de har sålt alkohol och tobak till besättningen.

Brottet har varit välplanerat och bedöms därmed som grovt. De åtalade misstänks förutom för grovt skattebedrägeri även för bokföringsbrott, medhjälp till bokföringsbrott och smuggling.

Det handlar om nästan 35 000 liter öl, 20 000 liter övriga alkoholdrycker, drygt 1,5 miljoner cigaretter, nästan 30 kg piptobak och drygt 346 000 cigarettpapper som skulle ha förts i land mellan åren 2005 och 2008.

Via den så kallade "slabben" får personalen ombord köpa en viss mängd alkohol och tobak skattefritt och förtära den ombord. Alkoholen och tobaksprodukterna som smugglades ska ha tagits in via slabben.

Förtärts ombord eller i land

Men det råder olika meningar om huruvida produkterna förtärts ombord eller transporterats i land. Försvaret hävdar att allt har gått rätt till. Enligt åklagaren har produkterna förts i land och de åtalade ska ha känt till detta.

- Personerna har handlat i god tro. De har inte haft något som helst eget intresse i det här. De har köpt proviantering för personalen helt enligt reglerna, säger vicehäradshövding Olav Hermanson som företräder de tre åtalade.

- De åtalade kan inte veta om någon i besättningen burit i land produkterna, säger han.

Häradsåklagare Lilja Limingoja säger å sin sida att tillvägagångssättet inte var i enlighet med reglerna.

- De misstänkta organiserade provianteringen till besättningen. Produkterna fördes i land. De visste om det och ska stå ansvariga för det.

Förstörda verifikat

Den andra tvistefrågan gäller bokföringen. Totalt har alkohol och tobak för drygt 226 000 euro skaffats accisfritt för RG 1 under de fyra åren och enligt åtalet hållits utanför bolagets bokföring. Verifikaten ska också ha förstörts.

Försvaret bestrider alla åtalspunkter och skadeståndsyrkanden. Domen faller den 12 januari.

Artikeln uppdaterades 11.12 kl 16.47 med kommentarer från åklagare och försvar.

Läs också:
Misstänkt smuggling på RG Line

Elever från Kalajoki gymnasium har inlett en massiv kampanj för att få statsminister Alexander Stubb (Saml) att hälsa på dem. De har gjort hundra videor som handlar om varför ett besök skulle löna sig.

Nu bombarderar de Stubb med tweetar. Idén till kampanjen kom från skolans irländska lärare, William O´Gorman. De unga började lista hundra goda skäl att besöka Kalajoki. Kampanjen kallas Stubborn4Stubb (envis för Stubb).

Nu är hälften av videorna klara. Den första videon publicerades i måndags, och Stubb svarade genast på Twitter. Han tackade för inbjudan och skrev att han ska fråga sin chef (sitt team) om han får göra ett besök.

- Mahtavaa @Kalajoenlukio! Thanks for the invite. Will ask my boss (i.e. my team). Hope they allow me to visit. Be good, twittrade Stubb.

Eleverna vill inte bara berätta om Kalajoki för statsministern. De vill också tala om för honom att han har inspirerat många av de studerande.

Här kan du följa Kalajoki gymnasiums twitterkonto

Utbildningen av lärare i Morogoro i Tanzania har fått en skjuts framåt av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi som i 20 års tid engagerat sig i att höja standarden på lärarutbildningen. Nu är projektet på slutrakan och de sista tanzaniska doktorerna disputerar på tisdag nästa vecka.

Professor Sven-Erik Hansen har varit med från början då utbildningsprogrammen för kandidat-, magisters- och doktorsexamen utarbetades i Morogoro.

- Vasa stad har Morogoro som vänort och då en grupp från staden besökte Vasa i mitten av 90-talet uttrycktes från tanzaniskt håll ett behov av den här typen av utbildning som vi har försökt förverkliga under två decennier, säger Hansen.

Professor Sven-Erik Hansen Sven-Erik Hansén, rektor för Åbo Akademi i Vasa Bild: Yle/Roger Källman

Stor brist på lärare

I Tanzania har man en stor brist på både lärare och adekvata klassrum. Därför har man försökt sig på olika typer av snabbutbildningar för lärare. Det som PF har kunnat bidra med är att höja lärarutbildningen till en akademisk nivå.

- Det här är ett litet projekt i ett myller av andra projekt men mycket positivt har hänt. Merparten av lärarkåren i Morogoro har efter projektet en akademisk examen och det här betyder mycket för kvalitetsutvecklingen, säger Hansen.

De akademiska programmen har också visat sig vara en språngbräda för flera av studerandena till betydelsefulla poster i samhället. Många av dem kan konkret vara med och påverka utbildningen i sitt land.

- Flera arbetar på undervisningsministeriet och kan på nationell nivå påverka utvecklingen. De nio doktorer som utexaminerats har placerat sig som professorer på universitet och högskolor. Någon är dekanus och placerat sig väldigt väl inom en institution som motsvarar utbildningsstyrelsen i Finland och påverkar utvecklingen på nationell nivå. Så är vi väldigt stolta också över att en av våra magistrar är minister, säger Hansen.

Specialpedagogiken landsteg i Tanzania

Tack vare pedagogiska fakulteten har också specialpedagogiken fått ett litet fotfäste i Tanzania. De människor som haft speciella behov av olika slag har nämligen som regel blivit utan undervisning.

- Vi har varit med och startat en utbildning vid universitetet i Dar es Salaam och därifrån har det spritt sig så att nyligen har en grupp speciallärare blivit dimitterade från ett rätt nystartat universitet som vi haft samarbete med, säger Hansen.

Alla har vunnit

Pedagogiska fakulteten har också haft stor glädje och nytta i Vasa av sitt undervisningsprojekt i Tanzania. Alla har vunnit på samarbetet tycker professor Hansen.

- Vi har haft många lärare som har åkt ut och det vi har lärt oss om förhållanden i den delen av världen har varit värdefulla. Det har varit kompetenshöjande också för oss. Vi har skapat kurser där u-lands frågor lyfts upp, vi har gjort en del lärarpraktik där och endel studerande har samlat material för sina avhandlingar därifrån, säger Hansen.

På tisdag nästa vecka doktorerar de två sista av 11 doktorander som deltagit i doktorsprogrammet som Pedagogiska fakulteten varit med och utarbetat. Sven-Erik Hansen är själv mycket imponerad av Tanzania och de människor han träffat under de 20 år som projektet pågått.

- Jag är på något sätt förlorad. Då man ser hur de tar emot utbildningen och vilka förändringar som sker med och kring de här personerna så har det varit väldigt inre belönade, säger Hansen.

Det finns tydliga skillnader i hälsa och välmående mellan städer och landsbygd, visar ny forskning.

Vad beträffar arbetsförmåga, övervikt och tillräckligt kulturutbud, ser situationen sämre ut för landsbygdens del jämfört med städerna.

Över 860 000 av finländare i arbetsför ålder anser att deras arbetsförmåga har försämrats.

Situationen är bäst i Esbo och Helsingfors, där andelen som anser att deras arbetsförmåga har försämrats är lägst. Var femte Esbobo och var fjärde Helsingforsbo anser att deras arbetsförmåga blivit sämre.

Sämst är situationen i Villmanstrand, Kouvola och Björneborg, där ungefär var tredje upplever att deras arbetsförmåga försämrats. Det här framkommer i en regional undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Socioekonomisk ställning påverkar

Trots att situationen på landsbygden enligt många mätare är sämre än i städerna, så finns de lyckligaste människorna ändå där, visar undersökningen. Hela 53 procent av befolkningen på den glest befolkade landsbygden upplever sig vara lyckliga. I de inre stadsområdena upplever sig 47 procent vara lyckliga.

Landsbygdsbefolkningen är nöjdare med vårdtjänsterna. Patient och läkare på hälsocentral. Bild: Lehtikuva

På landsbygden är befolkningen dessutom nöjdare med hälsocentralstjänsterna än i städerna.

Undersökningen visar också att den socioekonomiska ställningen har ett starkt samband med upplevelsen av livskvalitet. Av de som studerat mindre upplever 48 procent att deras livkvalitet är god, medan 62 procent av de högre utbildade anser att de har god livskvalitet.

- Vi måste lyfta upp till diskussion hur vi ska kunna minska de socioekonomiska skillnaderna mellan olika områden och befolkningsgrupper i den ekonomiska situation vi befinner oss i, säger Risto Kaikkonen, ansvarig forskare vid THL.

Undersökningen kartlägger befolkningens levnadsförhållanden, välmående, hälsotillstånd, levnadsvanor och upplevelser av vårdsystemet. Under två års tid har 150 000 finländare som fyllt 20 år deltagit i den riksomfattande undersökningen.

En dubbel andel personer som fyllt 75 år har ingått i samplet, för att man ska få ett tillförlitligt resultat också om de äldre.

Undersökningsresultaten kommer i fortsättningen att användas bland annat för att utvärdera den nya lagen om vården av de äldre.

Läs mer om resultatet i THL:s undersökning här.

Hela vårt kommunfält motsätter sig vårdreformen. Men det är bara att göra det bästa av situationen. Det säger riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos (Sfp) i en twitterintervju för Obs debatt. En reform kommer, trots att hela Svenskfinland är emot. Majoriteten bestämmer.

Ulla-Maj Wideroos är medlem i vårdreformens parlamentariska styrgrupp. Reformen har nu efter flera års hopande och roende landat i riksdagen. Wideroos tror att det finns en stark majoritet för reformen, men hon tycker att de ekonomiska beräkningarna måste ses över.

@MattiasFagerhol Det slår så olika ut i kommunerna. Svårt att förklara stora vinster eller stora förluster. Nya beräkningar måste göras.

— Ulla-Maj Wideroos (@UMWideroos) 11 december 2014

@MattiasFagerhol Mycket olika. Några stora vinnare, många förlorare. Tror inte att dessa beräkningar håller. För orättvist.

— Ulla-Maj Wideroos (@UMWideroos) 11 december 2014

Enligt Wideroos skall alltså de kommuner som just nu er ut att vinna på reformen inte ännu ropa hej. Hit hör exempelvis Hangö, Raseborg och Helsingfors. Inte heller de som de stora förlorarna, som exempelvis Esbo och Kristinestad kasta yxan i sjön ännu.

@MattiasFagerhol Jag förstår den nog. Kommunerna mister ju mycket makt och inflytande. En megareform alltså.

— Ulla-Maj Wideroos (@UMWideroos) 11 december 2014

@MattiasFagerhol Våra kostnader stiger för snabbt. Och det finns för stora skillnader i hurudan vård man får. Beror på var man bor.

— Ulla-Maj Wideroos (@UMWideroos) 11 december 2014

@MattiasFagerhol Kommunpolitikernas inflytande minskar radikalt. Det blir färre som fattar besluten.

— Ulla-Maj Wideroos (@UMWideroos) 11 december 2014

@MattiasFagerhol Har man som jag suttit med och berett reformen så stöder man den. Vad man tror är sedan en annan sak.

— Ulla-Maj Wideroos (@UMWideroos) 11 december 2014

@MattiasFagerhol Jag tror att den kan ha vissa fördelar - mera rättvisa. Men nog tar det tid innan den är genomförd och något blir bättre.

— Ulla-Maj Wideroos (@UMWideroos) 11 december 2014

Både Söfuk och Optima vill fortsätta som självständiga utbildningsanordnare. Samkommunstyrelsen för Söfuk godkände på torsdagen ett nytt samarbetsavtal med Optima samkommun.

Avtalet ska konkretiseras i årsvisa verksamhetsplaner. Till verksamhetsplanen kommer även att höra en årsklocka som reglerar samarbetet kring den pedagogiska verksamheten.

Söfuk vill också lyfta fram konsten och kulturen som betydelsefulla i den Österbottniska välfärdsstrategin. Samkommunstyrelsen för Söfuk gav utlåtande till välfärdsstrategin i dag.

Kultur en brygga mellan språk

De anser också att kulturen kan lyftas fram som en brygga mellan språkgränserna.

Landskapsstyrelsen för Österbottens förbund har begärt utlåtande på en välfärdsstrategi för Österbotten under åren 2014-2017.

Samkommunstyrelsen gav Rune Westergård och Ulrica Karp som förslag till val av styrelsemedlemmar till Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi.

- Turism är inte bara något som sker under tre månader på sommaren, utan det finns flera andra månader också att ta vara på, säger Max Jansson, som tillträder som VD för Vasaregionens turism Ab i januari.

Just det här kommer att bli den stora utmaningen för Jansson på sin nya post.

- När det gäller turism och Österbotten ser jag att det finns potential som bara sjutton, säger Jansson.

Vasaregionens turism Ab är ett aktiebolag som bildades i januari i år. Vasa, Närpes, Korsholm, Korsnäs, Malax, Vörå, Storkyro och Laihela har lokaliserat sin turismverksamhet till bolaget.

Max Jansson har tidigare arbetat bland annat som regionchef på Yle Österbotten och programkoordinator för Hanaholmen.

Han tillträder sin nya tjänst som VD den 19 januari.

Attacken mot JNT:s servrar i Jakobstad har spårats till Kina. Telekombolaget har inte polisanmält händelsen ännu. Fokus har varit ställt på att mimimera skadorna.

Det var på onsdag förmiddag som hackerattacken slog ut de två servrar som JNT:s datatrafik använder sig av.

Störningar alltjämt

Maria Höglund VD Maria Höglund vid Jakobstadsnejdens Telefon Ab Bild: YLE/ Kjell Vikman

- Trafiken fungerar igen, men det finns ännu ett bakgrundsbrus som vi måste jobba med, säger Maria Höglund, vd på Jakobstadsnejdens Telefon, JNT.

Kan finnas i Kina

Företaget har lyckats spåra en del IP-adresser i Kina, och det är möjligt att hackaren finns där.

- Men hackaren kan också finnas någon annanstans och tagit kontroll över datorer i Kina, påpekar Höglund.

Inte polisanmält

JNT har inte polisanmält attacken, och Maria Höglund vet inte heller om det kommer att bli aktuellt.

- Vi vet ju inte vem som kan tänkas ligga bakom. Och det har inte varit vår första prioritet heller.

Även svenska Telia har varit utsatt för hackers samtidigt. Men enligt Maria Höglund vet man inte om attackerna kommer från samma person eller nätverk.

Julsånger, gymnastik och pepparkakor stod på schemat när närvårdarstuderande underhöll äldre vid boendet Carl & Carolina i Vasa.

Om kampanjen Använd hjärtat

• Använd hjärtat är en kampanj för att föra samma yngre och äldre generationer. Kampanjen ordnas av Yle och Röda Korset och varar från den 22 november till jul.
• Målet är att inspirera alla finländare, speciellt unga, att ta av sin tid och göra något för att motverka den ensamhet som många äldre känner.
• I samband med kampanjen utmanar vi bl.a. unga att ordna oförglömliga evenemang för äldre.
• Besök Använd hjärtats kampanjsida och se hur du själv kan delta!

- Det är så roligt att de kommer hit, de är så välkomna, säger Ghita och Elof som bor vid Carl & Carolina.

Ghita och Elof Elof och Ghitta bakar pepparkakor Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Lika roligt tyckte gruppen med första årets närvårdarstuderande från Yrkesakademin i Österbotten (YA) att det var.

- Jag tycker att det är intressant. Vi får förstås lära oss mycket i skolan men det ger mycket mer att få komma ut och se och uppleva det praktiskt, säger Lina Sandberg.

Använd hjärtat är att visa hänsyn

Det här var andra gången gruppen med närvårdarstuderande besökte Carl & Carolinas boende. Tre torsdagar i rad underhåller de äldre med pepparkaksbakning, sittgymnastik och allsång av julsånger. Allt det här är inom ramen för kursen stöd och handledning för vuxna och äldre men samtidigt också inom ramen för kampanjen Använd hjärtat.

- Att använda hjärtat är att visa hänsyn. Det är viktigt att inte köra över någon som en bulldozer, säger Ghita.

- Att använda hjärtat är att inte bara tänka på sig själv, säger Lina Sandberg.

Yrkeslärares idé

När de närvårdarstuderandes lärare Eva-Maria Löfqvist första gången fick höra om kampanjen använd hjärtat visste hon genast att det var något hon ville göra med sina studerande.

- Det är flera i gruppen som inte är vana att umgås med äldre men det har gått jättebra och de tycker att det är roligt, säger Löfqvist.

För Carl & Carolinas föreståndare Viveca Salminen är det lika roligt.

- Det uppskattas av alla här när ungdomar kommer hit. Det är härligt med extra program både inför julen men annars också, säger Salminen.

Närvårdarstuderande använde hjärtat

Kostnaderna anses för höga vid Musikinstitutet i Jakobstad och antalet studerande från Nykarleby måste därför halveras. Nykarlebyfullmäktige slog fast stadsstyrelsens förslag med rösterna 18-9.

Fem kommuner samarbetar kring Jakobstads musikinstitut. Jakobstad är störst med 185 elever. Sedan följer Pedersöre 59, Nykarleby 55, Larsmo 27, Oravais 3 och Kronoby 1.

Nykarleby har betalt 80 000 euro 2014 för sina elever. Den här summan föreslås minskas till 60 000 euro 2015 och på sikt ännu mera i takt med att de nuvarande eleverna från Nykarleby blir klara med sina studier i musikinstitutet.

Meningen är att antalet studerande från Nykarleby skall halveras jämfört med dagsläget.

Roger Frostdahl Roger Frostdahl leder planeringen av saneringen av hvc i Nykarleby Bild: Yle/Kjell Vikman

Fullmäktige beslöt säga upp avtalet

Sfp gruppen i Nykarleby sammanträdde på tisdagkväll inför fullmäktigemötet och förslaget var att man håller fast vid stadsstyrelsens förslag om att säga upp avtalet. Meningen är att det sedan skall omförhandlas så att det blir billigare för Nykarleby. Så gick det också i fullmäktige där rösterna föll 18-9 för en omförhandling av avtalet med Jakobstad som är upprätthållare.

Sfp i Nykarleby är missnöjt med den höga hyresnivån i Campus Allegro. Hyrans andel av totalkostnaderna på 2700 euro är cirka 800 euro. I totalsumman ingår också statsstödet. Hyran är alltför hög anser man i Nykarleby som jämför hyreskostnaderna i Jakobstad med hyreskostnaderna i Korsholms musikinstitut och i Vasa.

Fredrik Sundell Rektor för Gerby skola Fredrik Sundell Bild: Yle/ Mischa Hietanen

Kraftiga reaktioner på fältet

Oron är stor bland musikutövarna i Nykarleby över följderna av Nykarlebys beslut. Halveras antalet studerande från Nykarleby i Jakobstadsnejdens musikinstitut kan det få stora följder också för yrkesutbildningen inom musiken i Musikhuset i övrigt.

- Möjligheterna för nykarlebyborna minskar radikalt i jämförelse med andra kommuner, det borde finnas en rättvisa mellan kommunerna för ungdomarna att studera musik, säger Fredrik Sundell som är dirigent för Jeppo Ungdomsorkester.

- Till musikutbildningen kommer man via Musikinstitutet, jag är rädd för att det blir en kedjereaktion eftersom det ofta är samma lärare som berörs, det här kommer nog att påverka möjligheterna att ha bred undervisning i framtiden.

Från och med fredag kan Vasaborna kolla sin hälsa via webben. Vasa stad tar i bruk en elektronisk hälsogranskning och hälsoträning.

Via den här tjänsten kan man få reda på hur levnadssätt påverkar hälsan, hur matvanor och eventuell stress påverkar hälsan och till och med få reda på hur länga man förväntas leva.

Tjänsten hittas på social- och hälsovårdsverkets sida www.vaasa.fi. Därifrån går man vidare till social- och hälsovård och elektroniska tjänster.

Tjänsten är planerad av Finska Läkarföreningen Duodecim. Staden erbjuder den åt alla kommuninvånare och klienter inom social- och hälsovårdsverket.

Riskfaktorer påverkar levnadsåren

När man gör den elektroniska hälsogranskningen får man en rapport över olika riskfaktorer som berör hälsan, det personliga välbefinnandet samt hur levnadsvanorna påverkar mängden friska levnadsår.

Man får också information om risker att insjukna i sjukdomar som förkortar livslängden eller inverkar på livskvaliteten.

Tjänsten erbjuder också tips på olika träningsprogram där man kan ställa upp personliga mål. Via webbtjänsten kan man också följa med hur man klarar sina mål.

För att börja använda tjänsten ska man skapa ett användarnamn. Tjänsten är avgiftsfri för användaren.

Nykarleby säger inte upp vårdavtalet med Jakobstad, men Nykarleby vill utreda kostnaderna.

Fullmäktige godkände på torsdag en skrivelse där de påpekar att vårdreformen kan innebära att vårdsamarbetet med Jakobstad upphör efter 2016. I stället bildas ett gemensamt produktionsområde i Österbotten.

Stadsfullmäktige i Nykarleby ger stadsstyrelsen i uppdrag att diskutera med övriga kommuner i regionen hur Nykarlebys intressen bäst kan tryggas i den nya verksamhetsomgivningen.

Nykarlebys revisorer får i uppdrag att granska social- och hälsovårdsverkets ekonomi.

De ska granska underbudgeteringar och överskridningar i Nykarleby och överföringar av allmänna kostnader från värdkommunen till avtalskommunerna.

Att kalla SaiPas tredje period en drömperiod är en underdrift. På femton minuter smällde laget in sju mål på TPS i ishockeyligan.

Det stod oavgjort 0-0 efter två perioder men publiken i Villmanstrand fick valuta för pengarna under de sista tjugo minuterna. Då drog SaiPa upp en lucka till 7-0 i snabb takt. David McIntyre hann göra tre mål på under tio minuter.

Med under en minut kvar av matchen reducerade TPS för ett slutresultat på 1-7.

Sport slog topplag

I Vasa gjorde ligajumbon väl ifrån sig då man stod värd för KalPa. Charles Bertrand satte segermålet 3-2 i sista perioden och de siffrorna höll sig matchen ut. Tack vare segern närmade sig Sport nästjumbon Pelicans, som spelat två matcher fler än Vasalaget.

I Helsingfors slutade matchen olyckligt för HIFK:s Teemu Ramstedt, som efter en tackling av Jesse Puljujärvi i Kärpät inte kunde fortsätta spela. Kärpät vann matchen med 2-1.

Ligan fortsätter i morgon då Ilves och SaiPa gör upp om poäng i Tammerfors.

SaiPa - TPS 7-1
Sport - KalPa 3-2
HIFK - Kärpät 1-2
Blues - Ässät 1-2

Anteeksi.

— HC TPS (@HCTPS) December 11, 2014

I seriously don't remember when I have seen like this period on ice hockey.. #icehockey @Liiga_SaiPa pic.twitter.com/cSctPLkqgX

— Iita P (@JunnuLpr) December 11, 2014

Bidraget för musikinstitutet Legato kan bli hälften mindre nästa år i Kristinestad.
Det nuvarande bidraget till institutet har varit 40 000 euro. Nu föreslås det bli 20 000.

Om bidraget halveras betyder det att också verksamheten måste halveras, säger Legatos biträdande rektor Peter Roos.

- Det finns två alternativ. Nu har vi inlett ett läsår och det är ganska sent att ändra på vårterminen 2015 eftersom de eleverna studerar för fullt. Ett alternativ är att vi kör för fullt till våren, men det betyder att pengarna är slut för Kristinestads del till hösten, tyvärr. Andra alternativet är att man måste skära ner på verksamheten tidigare och då betyder det färre elever, säger Roos.

Barn och unga är framtiden

Peter Roos ifrågasätter att Kristinestad vinner något på att dra ner på musikundervisningen. Det innebär samtidigt minskat statsbidrag för institutet.

Han frågar sig också hur Kristinestad ska kunna locka barnfamiljer att bosätta sig i staden om man prioriterar musikundervisningen så här lågt.

Peter Roos har en hälsning till stadens beslutsfattare:

- Kom ihåg att barn och unga är Kristinestads framtid.

Stadsstyrelsens förslag till budget behandlas av fullmäktige på måndag.

Nykarleby röstade ner Musikinstitutet

Skolmaten uppfattas ofta som tråkig och industriell. Men i Molpe skola i Korsnäs håller man inte med. Där satsar kocken René Michelsson på det närproducerade och det personliga.

Michelsson började på Molpe skola i augusti i år. Han säger att man som kock på en skola kan lägga hur mycket prägel som helst på maten. Det är upp till en själv.

- Det tycker åtminstone jag. Vi är alla olika. Vissa väljer den enklare vägen, säger Michelsson.

Reneé Michelsson René Michelsson är kock på Molpe skola i Korsnäs. Bild: Yle/Roy Fogde

Maten får inte bli mekanisk

Michelsson anser att mat är konst. Han jobbar med färger och utseende. Och smaken förstås.

- Som de sa i min favoritserie "Rederiet": Maten får inte bli mekanisk.

Marius Ramstedt Marius Ramstedt tyckte om köttbullarna. Bild: Yle/Roy Fogde

Michelsson försöker så långt det går att behålla matens naturliga smak.

- Är det maletköttbiffar så ska det få smaka maletköttbiffar.

Say La Paw Say La Paw tycker att René gör god mat. Bild: Yle/Roy Fogde

Men kräver maten kryddor är han inte rädd för att använda det som behövs. Thailändsk gryta till exempel.

Så mycket närproducerat som möjligt

På menyn den här dagen finns köttbullar med stekt potatis och morotspuré. Av råvarorna är 70 procent närproducerat.

- Det malda köttet är det enda som inte är lokalproducerat, säger Michelsson.

Det att så stor del av råvarorna som möjligt ska vara lokalproducerade är något som Michelsson verkligen brinner för.

- Vi pratar ju om miljön och avgaser och då är det bra att vi får maten från så nära håll som möjligt.

Men han inser att det aldrig kommer att bli 100 procent lokalproducerat, en viss del tas alltid från partihandeln.

Tomater, gurka, potatis och fisk är exempel på råvaror som Michelsson försöker se till att kommer från de lokala producenterna.

Men budgeten då? Blir det inte dyrt med närproducerat?

- Det blir lite dyrare. Men då tar man in det på någon annan dag, via en billig soppa till exempel, förklarar Michelsson.

Så här långt har han lyckats hålla sig till budgeten. Just nu är han till och med lite under det budgeterade.

Det finns cirka 80 personer i Molpe skola med dagiset inräknat. Den mängden klarar Michelsson av på egen hand.

Men om skolan har flera hundra elever då? Går konceptet med lokalproducerat och "mat gjord med kärlek" att applicera på större skolor?

- Absolut. Det är upp till köksmästaren och dem han har runt sig. Du måste ha roligt i köket.

Eftersom Michelsson jobbar ensam i köket har han ofta sällskap av programmet Master Chef med Gordon Ramsay. I bland kommer också rektorn in och pratar och frågar hur allt går.

Fiskar idéer från barnen

- Jag pratar också mycket med barnen. Då kan jag fiska idéer om vad de vill ha i matväg. Man kan ju inte skämma bort dem men vissa favoriträtter kan man sätta in på menyn.

Köttbullar tycks vara en av favoriterna. Det tycker åtminstone Marius Ramstedt som går i förskolan och Say La Paw som går i första klass.

Say La Paw tycker om Renés mat och framförallt köttbullarna.

Finns det någon mat som du inte tycker om?

- Ärtsoppa!

Marius Ramstedt är inte heller någon stor vän av ärtsoppa. Men köttbullarna och den stekta potatisen gillade han.

Favoritmaten då?

- Franskisar!

I tisdags utsattes Torghallen i Nykarleby för snattare som fick med sig öl, knäckebröd och konfektaskar. Köpmannen Annika Eklund-Storrank delade händelsen på Facebook, vilket har skapat en del debatt.

- Det var två personer som kom in här och "shoppade" i tisdags. De som var på jobb märkte inget förrän det var för sent, säger Annika Eklund-Storrank som har varit köpman på K-affären i tio år.

Mer än 1000 euro per månad

Det var långt ifrån första gången butiken utsattes för snattare. Enligt Eklund-Storrank har snatterierna blivit ett allt större problem. Torghallen antas förlora 14 000 euro per åt till snattarna.

Rakhyvlar och rakblad förvaras vid kassorna på Torghallen Rakblad och rakhyvlar förvaras vid kassorna på Torghallen. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

- När någon snattar leder det till att andra kunder måste betala mer. Om vi inte kan sälja alla varor utan någon i stället stjäl en del så måste vi höja priset på de varor som finns kvar, säger Eklund-Storrank.

Kritik mot inlägg på Facebook

Torghallen har en profil på Facebook som gillas av 350 personer. På torsdagen skrev Eklund-Storrank ett ilsket inlägg där.

Det initierade en debatt där Nykarlebybor kritiserade Eklund-Storrank för att hänga ut människor med en viss etnisk tillhörighet som skurkaktiga.

Varför gjorde hon det då?

- Även tjuvar och snattare håller till på Facebook. Man vet att de kommer att se det här inlägget. Jag vill att de ska veta att vi vet. Förhoppningsvis kommer de inte in hit flera gånger, säger Eklund-Storrank.

Inte hets mot folkgrupp

Jens Emet, kommissarie vid Mellersta Österbottens och Pedersöres polisinrättning, bedömer att inlägget inte kan klassas som hets mot folkgrupp.

- Jag har svårt att se det, men i slutändan är det ju åklagare som tar ställning till sådana här frågor.

Emet bekräftar att snatteri är ett problem.

- Till och med ett rätt så stort sådant, säger Emet.

Eklund-Storrank vill absolut inte klassas som rasist och påpekar att Torghallen har anställt nyfinländare. Varje konstaterat snatteri i butiken polisanmäls.

På torsdag kväll skulle företagsläkaren Juhani Lehtonen ha träffat fullmäktige i Vörå för att tala om ohälsan i kommunen. Men mötet ställdes in.

- Jag blev inte helt förvånad. När man har jobbat länge inom kommunen så har man vissa aningar om hur processerna går framåt och i vilken anda, säger Lehtonen.

Förtroendeutredningen för kommundirektör Christina Båssar har gett ringar på vattnet i Vörå, och enligt Juhani Lehtonen finns det många inom kommunen som mår dåligt på grund av det hela.

Därför hade företagshälsovården tagit initiativ till mötet.

- Dialog är nyckeln. Man ska alltid diskutera, det behövs i sådana här processer, säger Lehtonen.

Man ville inte ge er tillträde till fullmäktige. Vad säger det om situationen i kommunen?

- På något vis anar jag att det inte finns en helhjärtad vilja att nå en lösning i den här konflikten, säger Lehtonen.

Det var SFP:s fullmäktigegrupp som föreslog att företagshälsovården inte skulle komma. Man hade flera skäl, dels att mötet skulle bli för långt, dels att företagshälsovården först ska träffa kommunstyrelsen.

- De var angelägna om att vi skulle komma, men det blev så här nu, säger Stefan Kulp, gruppordförande.

Företagsläkaren kritiserar och menar att ni inte vill ha en lösning i samförstånd. Vad säger du om det?

- Inte vet jag, eventuellt kan det ligga något bakom det. Men jag tror inte att det finns någon rädsla för det som företagshälsovården hade att säga, säger Kulp,

Stefan Kulp säger att företagshälsovården är välkommen till kommunstyrelsen i januari nästa år.

I dagens lucka av KAJ:s julkalender berättar den fria teatergruppen Kajtharsis om sin konst och sin performans. Självförverkligande eller na jykäl. Djupa frågor dryftas under intervjun.