Quantcast
Channel: Österbotten | svenska.yle.fi
Viewing all 40360 articles
Browse latest View live

Finska gymnasiets placering i Jakobstad avgörs i höstens budgetbehandling

$
0
0

Det finska gymnasiets placering avgörs i höstens budgetrunda i Jakobstad. Projektet finns med i statens projektkö för nästa år men det är oklart om ett nytt gymnasiebygge verkligen förverkligas.

Statsstöd till skolprojekt

Listen3 min 13 s
Spela upp klipp på Arenan: Statsstöd till skolprojekt

Det finska gymnasiet är för andra läsåret i rad samlokaliserat med det svenska gymnasiet men framtiden är öppen. Fullmäktige i Jakobstad har för flera år sedan godkänt ett principbeslut om ett nybygge för finska gymnasiet i anslutning till Etelänummi skola.

Jakobstads gymnasium Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Villkoret för att projektet skall få starta är enligt fullmäktigebeslut att ett betydande statsstöd kan erhållas. Projektet finns med på listorna över nationella skolprojekt för 2015 .

Höga kostnader för ett nybygge

Staten bidrar med statsstöd bara för ett nybygge för gymnasiets del, inte för den renovering av högstadiet som är kopplat till projektet. Totalkostnaden för helheten är beräknad till 7,5 miljoner euro men den summan är gammal och inte uppdaterad till dagens prisnivå.

Staten godkänner bara kostnaden för gymnasiet som uppgår till 3,5 miljoner euro. I december ifjol gavs besked om 1,8 miljoner i statsstöd men frågan är om det räcker för politikerna som kräver ett "betydande" statsstöd.

Statsstöd till skolprojekt upphör

Statsstöd till skolprojekt överlag kommer att upphöra och de projekt som finns i planerna för åren 2015-2017 kan förverkligas om de uppfyller statens kriterier. Undervisningsministeriets lista har för tillfället 14 skolprojekt.

- Som det nu ser ut kommer statsstödet att upphöra för skolbyggen och renoveringar , efter det får kommunerna själva stå för kostnaderna helt och hållet själva, säger överinspektör Erja Metsäranta vid Regionsförvaltningsverket för Västra -och Inre Finland.

Samlokaliseringen av de båda gymnasierna var en verklig långkörare i Jakobstad innan den kunde förverkligas och beslutet tas årligen för ett år framåt i taget. Ett slutgiltigt beslut om det finska gymnasiets öde måste fattas under hösten, åtminstone måste det klarläggas om man tänker satsa på ett projekt enligt de planer som finns eller om man skall tacka nej till statsstödet.

Regionförvaltningsverket kräver besked av Jakobstad och de andra kommunerna som har aktuella projekt på gång senast den 15 september om de tänker förverkliga sina projekt eller inte. I mitten på november måste regionförvaltningsverket i sin tur ge besked åt undervisningsministeriet om vilka projekt som skall gå till beslut i ministeriet.

Det här betyder att det inte finns någon tid att planera om projektet om politikerna i Jakobstad anser att det är för dyrt. En helt ny planering kräver minst ett halvår enligt bildningsdirektör Jan Levander i Jakobstad.

- Tiden håller på att rinna oss ur händerna, säger bildningsdirektör Jan Levander i Jakobstad.

Bildningsdirektör Jan Levander har efterlyst ett ställningstagande från stadsstyrelsens sida om det finska gymnasiets framtid, skall det gamla fullmäktigebeslutet om nybygge gälla eller skall man tänka i andra banor. Sfp motsatte sig från början samlokaliseringen av gymnasierna men röstades ner.

Frågan är om samlokaliseringen skall bli permanent eller skall staden köpa upp tomma utrymmen i Campus Allegro som också framkastats som förslag eller blir det ett nybygge enligt gällande fullmäktigebeslut.

Stadsdirektör Mikael Jakobsson i sin tur hänvisar till politikerna och säger att ingen politiker har krävt att fullmäktigebeslutet skall rivas upp, därför har han inte tagit upp saken i stadsstyrelsen.

- Frågan löser sig per automatique i budgeten för nästa år, är stadsdirektör Mikael Jakobssons lakoniska svar.

Riksdagen godkände i årets första tilläggsbudget den 18.6 2014 9,6 miljoner euro för de 14 skolprojekt som finns på listan. Ifall alla projekt hänger med och ingen kommun hoppar av sitt projekt och de också i övrigt fyller kriterierna blir statsstödet för varje enskilt projekt tämligen lågt, 15 procent av de godkända kostnaderna enligt överinspektör Erja Metsäranta.

De skolprojekt som får klarsignal att starta nästa år måste vara klara senast i maj 2016 ifall statsstöd skall utbetalas.


Varje UF-lokal är en biograf

$
0
0

Snart kan varje UF-lokal i Österbotten förvandlas till en biograf för en kväll. Svenska Österbottens ungdomsförbund har köpt en digital filmprojektor som medlemsföreningarna ska kunna hyra.

SÖU köpte biografprojektor

Listen7 minuter
Spela upp klipp på Arenan: SÖU köpte biografprojektor

- Det här är inga leksaker, utan en ordentlig biografprojektor som också kan visa 3D-filmer, säger verksamhetsledare Gallina Sandås.

Det har ju också tidigare visats film i många uf-lokaler. Då filmdistributionen under de senaste åren så gott som helt och hållet har digitaliserats har kraven på ny investeringar satt stopp för den här verksamheten. Att SÖU centralt köper in en projektor gör att byabiograferna kan återuppstå.

Utrustningen som SÖU har köpt in går loss på närmare 60 000 euro. Det är fråga om en Barco DP2K-10S plus högtalare, förstärkare, 50 par 3D-glasögon och annan kringutrustning. Enligt tillverkaren går projektorn att använda för att visa en upp till 10 meter bred bild.

En ny inkomstkälla för föreningarna

Tanken med projektor är att föreningarna ska kunna göra vinst på biografverksamheten. Grundavgiften för att hyra apparaten ska hållas möjligast låg. Det som ska täckas är kanslipersonalens arbetstid för att serva och rengöra projektor, 3D-glasögon och högtalare, samt att uppdatera filmerna.

- Om filmdistributören tar en tredjedel av biljettintäkterna så kan föreningen som visar filmen och SÖU dela på resterande bit. Utöver biljetterna så finns det ju popcorns- och läskförsäljning och allt vad man sen hittar på. Det är bara fantasin som sätter gränser!

Ordentliga "grunkor"

På projektorns hårddiskar ryms på en och samma gång upp till sju långfilmer. Nya filmer levereras antingen på fysiska skivor, eller så laddas de ner från distributören via Internet.

- De här filmerna kan också vara nya premiärfilmer, såna filmer har vi aldrig tidigare haft tillgång till, säger Sandås.

I skrivande stund ligger projektorn och den tillhörande ljudutrustningen ännu nedpackad på SÖU:s kansli. Galllina Sandås hoppas att uthyrningsverksamheten ska kunna köra igång under hösten. I september ska en kurs ordnas för teknik- och filmintresserade uf-människor, för att de ska kunna handha projektorn.

- Den ska ställas in före föreställningen, den får inte hanteras hur som helst medan den är igång, lamporna måste få svalnan innan man flyttar den och så vidare, säger Sandås.

Snusdomen överklagas till Europadomstolen

$
0
0

Lagstiftningen gällande snus är oklar och "idiotisk", enligt Christer Eriksson, advokat till de två Jakobstadsbor som tog in 400 000 dosor snus till landet.

Snusfallet till Europadomstolen

Listen1 min 38 s
Spela upp klipp på Arenan: Snusfallet till Europadomstolen

Tullens resonemang håller inte. Det är därmed fel att tvingas betala skatt för snus eftersom det inte går att sälja i Finland. Så resonerar de två dömda Jakobstadsborna och deras advokat Christer Erikson som vill föra fallet vidare till Europadomstolen.

- Om någon kommer till tullen och säger att nu ska jag importera snus för att sälja det i Finland så tar tullen det i beslag. Det går alltså inte, det är en omöjlighet. Då måste ju följden vara den att finska staten inte har lidit någon skada här, det vill säga gått förlust om accis.

Domen mildrats hela tiden

De två männen förde in snus från Sverige och sålde den olagligt i Finland under åren 2001-2006. De gjorde det på sidan om sina jobb som brandmän, men verksamheten var stor och totalt rörde det sig om drygt 400 000 dosor.

Deras fall har gått så långt det är möjligt i Finland och för varje instans har domarna mildrats. Den ena mannen dömdes först till över två års fängelse. I HD-domen i somras mildrades påföljden till ett halvt års villkorligt, och den enda brottspunkten som ännu gäller är den om grovt skattebedrägeri.

Lagstiftningen haltar

Männen - och deras advokat Christer Eriksson - nöjer sig med den domen. Men inte med den dom som tullen har dömt ut. Det rör sig om ett skadestånd till staten på nästan 1,1 miljoner euro, pengar som Västra tulldistriktet anser att staten gått miste om eftersom ingen accis eller tobaksskatt betalts på snuset.

Men Christer Eriksson menar att lagstiftningen inte håller.

- Lagstiftningen gällande snus är verkligen idiotisk. Den haltar på många punkter. En gång för alla borde vi få klart hur ärenden av den här typen ska behandlas. Därför hoppas jag att Europadomstolen tar sig an den här saken.

Dina klienter har redan betalat en del skadestånd, förlorat sina jobb och levt med den här rättsprocessen i åtta år. Hur mår de i dag?

- Nå inte mår de bra förstås. Speciellt inte om de tvingas leva vidare i ytterligare tjugo år med en utmätning på över en miljon euro som växer med en årlig ränta på 7,5 procent per år. Så inte är det någon lätt situation.

I dag är det olagligt att ta in snus i Finland för annat än eget bruk. Också då är mängden starkt begränsad. Totalt får man ta in 30 dosor a´ 50 gram.

Mer diabetes i världen

$
0
0

Några hundratusen finländare är diagnostiserade med diabetes typ två. Ytterligare några hundratusen uppskattas lida av sjukdomen utan att de själva är medvetna om det och kurvan pekar uppåt. Men trots det finns det faktiskt andra ställen på jorden där förekomsten är större än hos oss.

Diabetes typ två med Leif Groop

Listen10 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Diabetes typ två med Leif Groop

- I Sydeuropa är siffran 12-15%, i Kina och Indien närmare 15% och i mellanöstern 25% så vi klarar oss hyfsat i den negativa statistiken, konstaterar diabetesforskaren Leif Groop, professor vid Lunds universitets diabetescenter och aktiv också här i Finland inom diabetesforskningen.

I Finland är motsvarande siffra 6-8% beroende på var i landet man tittar.

- Men då vi inom ramen för Botnia-projektet, som startade 1990, tittade på förekomsten av diabetes i Närpes så såg vi att det på 15 år skett en trefaldig ökning (från två till sex procent) så vi är ingalunda skyddade här.

Diabetes typ två har spritt sig som en epidemi över världen på bara 30-40 år, konstaterar Leif Groop.

- Vi förbrukar idag 500 kalorier mindre per dag än för 50 år sen. Tidigare skulle barnen t.ex. ta sig till skolan på egen hand och arbetet var mer fysiskt krävande. Samhället har förändrats drastiskt och vi borde komma tillbaka till en livsstil som förbrukar mer kalorier under dagen.

Brist på motion är en riskfaktor vid diabetes. En annan är bilringen runt magen.

Bild: Yle

- Det är fetman som styr den massiva ökningen av typ två. Titta på bilder från 1960-70-talet och jämför med 1980-90-talet. På 20-30 år har det skett en fyrfaldig ökning av personer med ett kroppsindex på över 30.

Men den allra största riskfaktorn när man ser statistiskt på diabetes typ två är det att någon annan i familjen har samma sak.

- Generna bestämmer framför allt vem som är särskilt utsatt.

Det var bl.a. på grund av de genetiska kopplingarna som forskningsprojektet Botnia drog igång i början av 1990-talet. Leif Groop var en av initiativtagarna. I projektet började man undersöka genetiken kring diabetes och i takt med att den tekniska utvecklingen därefter gjorde genanalyser enklare och billigare har man under årens lopp kunnat göra både uppföljningar av försökspersonerna likväl som utvidgat undersökningsgrupperna.

Diabetes 1,5 och 3,5

Men diabetes är en sjukdom med många ansikten har det visat sig. Typ ett och två är bara början, på senare år har forskarna sett att det finns betydligt fler varianter än så.
Leif Groop var själv med om att upptäcka varianten LADA, en blandform mellan ettan och tvåan som nu är den tredje vanligaste formen.

- Men sen finns det ännu fler former. Den klassiska typ två kan brytas ner i åtminstone fyra underformer. Vi har ett par projekt på gång där vi försöker få fram en förfinad diagnostik av diabetes.

Bild: iStock.com

Bristande diagnostik

Idag slår man fast diabetes på basen av ett blodprov där blodsockret mäts.

- Det är ungefär som att ställa diagnosen infektionssjukdom på basen av att någon har feber.

Du menar att det är dålig diagnostisering?

- Ja, väldigt ytlig.

Vilka konsekvenser har det?

- Vi har svårt att skräddarsy behandlingen för att vi inte riktigt vet vad patienterna har. Det är först nu som man riktigt börjat få upp ögonen för att vi måste bli bättre på det. Det finns ett antal projekt på gång och vi är involverade i ett par av dem som ju försöker komma fram med en mycket fin diagnostik - det betyder att vi måste mäta lite annat än socker, bl.a. hur mycket insulin kroppen producerar, vissa antikroppar mm.

Mer heltäckande prov i framtiden

Redan om 5-10 år tror Leif Groop att vi kan ställa betydligt mer noggranna diabetesdiagnoser på basen av ett vanligt blodprov.

- Ja, man kunde få utprintat en dataremsa där det står form av diabetes, t.ex. typ 3,5, och rekommendation av medicin samt mediciner som ska undvikas samt prognos över komplikationer. Det sista kan dessutom styra behandlingen till mer förebyggande åtgärder.

Men i väntan på det rekommenderar han att man håller koll på sitt blodsocker. För den som har diabetes typ två i släkten rekommenderar han blodsockerkontroll en gång per år, speciellt fr.o.m. 40-års åldern.

I framtiden kanske vi dock slipper kännas vid sjukdomen nästan helt…

- Jag skulle bli besviken om vi inte hittar orsakerna till både typ ett och två så att det ska gå att bota sjukdomarna.

Helt o hållet?

Ja.

Läs också:
Botnia-projektet i Österbotten
9000 finländare kartlagda
Leif Groop får Äyräpää-priset
Leif Groop om risken med melatonin

Lyssna:
Veckans Kvanthopp i Radio Vega som podcast
Veckans Kvanthopp inklusive musik (30 dagar på Arenan)


Tillägg med anledning av publikfråga (se nedan).

Leder sockerkonsumtion till diabetes typ två?

Läskedrycksfabrik
Läskedrycksfabrik Bild: Yle

- Det är ju en del av kaloribomben. Om du går tillbaka till tre deciliters läskflaska och en som är 1,5 liter idag så det är ju otroligt stor skillnad. Och man har funderat om fruktsocker ytterligare kan förvärra det här. Vi tillgodogör oss så väldigt mycket snabba kolhydrater som ger mycket kalorier utan att man egentligen blir mätt.

Men om man då har anlag för typ två, kan en massa socker utlösa sjukdomen?

- Socker ger inte diabetes, men långvarigt intag ger viktökning så det är ju den vägen. Det är ju väldigt ofta man får frågan om socker kan leda till diabetes.

Men du sa här tidigare att man kan ha diabetes typ två fast man är helt smal. Kan då ändå sockret ha hjälpt till att utlösa det även om det inte skapat övervikt?

- I de allra flesta av de situationerna är arvsanlagen väldigt starka, så de spelar större roll än kosten.

Men om arvsanlagen utgör risken och sockret är den utlösande faktorn?

- Jag tror inte att det finns en enda form av diabetes där sockret direkt har en effekt. Indirekt har det ju en stor effekt.

Brand i ladugård i Kronoby

$
0
0

Det var takarmaturen som började brinna i en stor ladugård på Brännkärrsvägen i Kronoby i morse när brandkåren larmades strax före klockan sex.

Personalen kunde själv släcka branden med pulversläckare.

Brandkåren behövde inte ingripa med annat än kontrolluppgifter när man anlände till platsen.

Söfuk är öppet för framtidsdiskussion

$
0
0

"Vi är beredda att ha öppna dörrar och delta i diskussioner". Det säger Alice Lillas , styrelseordförande för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Söfuk. På torsdagen gav Söfuk sitt svar till utredningsman Ole Norrback om andra stadiets framtid inom yrkesutbildningen.

Alice Lillas
Söfuks styrelseordförande Alice Lillas Alice Lillas Bild: Yle/Sonja Rundt

Söfuk och andra stadiets yrkesutbildning

Listen1 min 43 s
Spela upp klipp på Arenan: Söfuk och andra stadiets yrkesutbildning

Ole Norrback har fått i uppdrag av undervisnings-och kulturministeriet att fram till årsskiftet utreda den finlandssvenska yrkesutbildningens framtid. Den 10 september var dead-line för svaren från utbildningsinstitutionerna, Optima i Jakobstad har fått förlängd tid till den 17 september för sitt svar.

Tvåspråkig yrkesutbildning till Vasa?

Vasa stad har initierat en tanke på tvåspråkig yrkesutbildning i Vasa men Alice Lillas vill inte ta närmare ställning till den saken i det här skedet.

-Jag har den uppfattningen att undervisnings-och kulturministeriets utredning är den viktigaste men vi lyssnar på vad Vasa stad har att säga. Vi i Söfuk anser att vårt uppdrag är att skydda det svenska, att utveckla det svenska, att ha ett uppdrag som är större än bara en sektor, säger Alice Lillas.

Isbjörnarna tar i land på Island

$
0
0

Tom Juslin har gjort två rundor i de nordiska länderna och granskat klimatförändringen. Och den syns tydligt, framförallt i fiskarnas beteende. Men också isbjörnarna är förvirrade.

Tom Juslin om sina klimatresor

Listen5 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Tom Juslin om sina klimatresor

Juslin, med rötterna i Närpes, jobbar på Västerbottenskuriren i Umeå och gjorde sina så kallade klimatresor 2007 och 2012. Där emellan och efter har han rest runt i norden och föreläst om sina upplevelser.

Nu är han aktuell i Svenskfinland och Österbotten, där han gör en turné i gymnasierna.

Rennäringen startskottet

Upphovet till Juslins klimatresor var problemen med rennäringen i Sverige.

- Där drabbades marken av temperaturväxlingarna, som gjorde att snötäcket blev en isskorpa, som renarna hade svårt att ta sig igenom för att få mat, säger Juslin.

Det fick honom att reflektera kring om det finns andra djur och människor i norden som drabbas av klimatförändringen.

Fiskarna söker sig norrut

Under sin andra resa år 2012 besökte han bland annat Island och Färöarna. Han blev förvånad över vad som hade hänt på Färöarna under fem år.

- Det hade kommit in nya fiskarter. Bland annat stora mängder makrill, som hade kommit söderifrån med det varmare vattnet. Det ställer till stora problem för fiskarna som nu bara får makrill i näten och enligt EU-regleringar får man inte fiska så mycket makrill som man nu gör, säger Juslin.

Klimatförändringen syns bland annat på att det kommer in nya djurarter i vår fauna. Den syns speciellt tydligt genom de extrema väderfenomen som vi drabbas av: Kraftigare stormar och häftigare regnoväder.

- Det försvinner enorma ismassor vid Nordpolen, vilket ökar luftfuktigheten och för med sig olika väderfenomen, säger Juslin.

Isbjörnar på Island

Juslin upprätthöll en blogg under sina resor och under sitt besök på Island 2012 uppdagades en ganska spektakulär företeelse: Isbjörnarna flyr Grönland när isarna smälter. De tar i land på Island.

- Jag diskuterade saken med miljöministern. Hon var väldigt bekymrad över att det simmar över isbjörnar till Island. Man hade svårt att hantera situationen och ofta avlivade man isbjörnarna, säger Juslin.

Hur är det med Finland då? Hur syns förändringen här?

- Den syns bäst när man ser på vädret. Regnmängderna ökar. Därför fick vi översvämningar i Lappfjärd och Tjöck, säger Juslin.

Den syns också i skogarna. När vintrarna är varma och snöfria bildas ingen tjäle, vilket betyder att skogsbruket försvåras. Man kan inte gå in i skogarna med de tunga maskinerna om marken inte bär.

Juslin är övertygad om den globala uppvärmningen och att den orsakas av människan. Det är den allmänt accepterade sanningen. Men det finns tvivlare.

- Man försöker skylla ifrån sig och påstår att det rör sig om naturens egna cykler, säger Juslin.

Hur brukar du bemöta klimatskeptikerna?

- De har svårt att argumentera mot mig. Om jag till exempel har pratat med en fiskare på Island som säger att fisket har förändrats de senaste åren så har de svårt att bemöta det. Jag har ju pratat med vanligt folk som påverkats, säger Juslin.

Juslin har alltså föreläst om sina resor och upplevelser för massvis med ungdomar. De förstår allvarligheten i situationen bättre än de äldre generationerna enligt Juslin. Han brukar ge dem tips på hur man kan dra sitt strå till stacken.

- Minska energiförbrukningen, konsumera på ett annat sätt och ät lokalproducerad mat.

"Reformen är statens sätt att strypa landsbygden"

$
0
0

Vasa stads beslutsfattare är väldigt kritiska till social- och hälsovårdsreformen. Det anser fullmäktiges ordförande, Joakim Strand. Själv förstår han inte hur reformen ska kunna förbättra servicen.

- Det här är inget annat än statens sätt att försöka strypa landsbygden. Jag är rädd att reformen kan komma att ligga till grund för andra reformer som till exempel NTM-centraler, landskapsbibliotek, hovrätten, polisväsendet, säger Strand.

Strand anser att reformen strider mot grundlagen och säger att han inte blir förvånad om hela reformen stoppas.

- Vi jobbar ju förstås ändå enligt att den går igenom och vi för hela tiden förhandlingar med de andra kommunerna längs västkusten, säger Strand.

Strand skulle önska att kommunerna skulle ta ett stort ansvar i social- och hälsovårdsreformen.

- Vi borde få styra den offentliga sektorn själva här i Vasaregionen. Man kan inte förvänta sig att de i Åbo förstår våra behov, säger Strand.

Vasa plus Umeå

Enligt Strand borde kommunerna i Vasaregionen och Österbotten tillsammans med Umeå bygga upp en region som klarar sig själv. Strand tycker inte att det offentliga Finland lyssnar tillräckligt på Vasaregionens beslutsfattare. Han menar att de resurser som beviljas för forskning och infrastruktur koncentreras alldeles för mycket i södra Finland.

- Per euro skulle man få till stånd mycket fler euro om man satsade dem i Vasaregionen och Österbotten, säger Strand.

Även om Vasa stads ekonomi är ansträngd anser fullmäktiges ordförande Joakim Strand (SFP) att ekonomin ser bra ut i jämförelse med andra städer i Finland. Strand säger att staden trots det måste spara.

- Det är klart att vi också måste spara och göra saker på nya sätt, men något dramatiskt är det inte frågan om, säger Strand.

Enligt Strand har Vasa en 20 procent större personal än andra städer och kommuner och det ger bättre service till invånarna.

Vasa stad planerar just nu nya bostadsområden. Nya daghem och skolor byggs i åtminstone Böle och Lilkyro.

Strand hoppas på ett ännu starkare samarbete med grannkommunerna och med Umeå. Men Umeå hoppas Strand få igång ett samarbete inom högskolesektorn.

- Jag vill använda ordet samverkan, för det betyder att man sitter på samma sida av bordet och pratar med varandra. De har 35 000 studeranden och vi har 15 000, det innebär en enorm outnyttjad potential, säger Strand.


Skolbyggen kan kosta skjortan i Karleby

$
0
0

Karleby stad drabbas hårt ifall staten slutar stöda skolbyggen.

I Karleby väntar mer än 1200 elever på ny skola, och flera skolprojekt har ännu inte fått grönt ljus för statlig finansiering.

Yle Österbotten har tidigare berättat att bara de 14 skolprojekt som nu finns på statens lista kan få bidrag, men sedan är det slut.

- Beskedet kom som en stor chock, säger skoldirektör Per-Olof Nyström i Karleby. Han fick höra om förändringarna i ett brev som Regionförvaltningsverket skickade i somras.

Chydenius skulle få en miljon

Karleby räknade med att få en miljon euro för att renovera Chydenius skola. Nu är det oklart om det alls blir något bidrag.

Enligt det brev som Nyström fick från Regionförvaltningsverket måste projekten som ska få stöd uppfylla några villkor. Ett är att bygget ska vara klart senast i maj 2016. Chydenius var planerat till 2017.

I Karleby utrymdes dessutom Kyrkbackens och Yxpila skolor i våras. Staden har ännu inte tagit beslut om det blir renovering eller nybyggen, men klart är att det handlar om miljontals euro som staden i så fall måste punga ut med.

- Karleby måste satsa egna medel. Det finns inga alternativ. Det här är grundservice, skolorna ska vara i skick, anser Nyström.

Men att fixa tre skolor med mer än etthundra elever var kommer att kosta. Nyström uppskattar att det går åt mer än 10 miljoner. Han hoppas nu på att staten omprövar sitt beslut.

- Det här är ett politiskt beslut så det kan ändra lika fort igen.

Ett annat alternativ för Karleby kan vara att förverkliga något eller några skolprojekt med utomstående finansiering. Enligt den så kallade livscykelmodellen byggs och sköts skolan av utomstående, och staden hyr utrymmena för undervisning. Storkisbackens nya skola ska förverkligas enligt den modellen.

Läs också:
Statsstödet till skolbyggen försvinner

1200 Karlebybarn i tillfälliga utrymmen

Österbottningarna kör allt galnare

$
0
0

Österbottningarna kör allt sämre. Antalet fall av grovt äventyrande av trafiksäkerheten ökar.

Ökningen är 15 procent under årets första hälft, visar statistik från Österbottens polisinrättning. Det handlar om grov överhastighet och vårdslöshet i trafiken.

Ett exempel på grovt äventyrande av trafiksäkerheten är att köra på motorvägen i fel körriktning. Under sommaren har det hänt vid ett antal tillfällen, och nu ska NTM-centralen i samarbete med polisen se till att skyltningen på motorvägsramperna görs tydligare. På det sättet hoppas man undvika att bilister i misstag kör på motorvägen åt fel håll.

Varna medtrafikanter om du ser älgar vid vägen

$
0
0

Risken för älgkrockar ökar igen i höstmörkret.

Enligt Trafiksäkerhetsverket Trafi är risken för en kollision som störst strax före eller strax efter möte med en annan bil.

Regn eller lågt liggande sol kan också försvåra möjligheterna att upptäcka en älg i tid.

Trafi rekommenderar också att man varnar sina medtrafikanter med ljussignaler om man har sett en älg vid vägen.

Karleby billigast att bo i

$
0
0

Karlebyborna bor billigast i hela landet. Enligt fastighetsförbundets undersökning är Karleby den mest förmånliga staden i fråga om skatt och avgifter för olika tjänster.

Jämförelsen gjordes mellan städer med över 30 000 invånare.

Dyrast är det enligt undersökningen att bo i Villmanstrand. Där betalar den som bor i en lägenhet på 60 kvadratmeter 570 euro mer i året än den som bor i motsvarande bostad i Karleby. När kostnaderna är närmare 2,90 per kvadratmeter i Villmanstrand är motsvarande siffra i Karleby kring 2,10 euro.

En gemensam trend i städerna är att kostnaderna för boende stiger.

Läs också:
Här finns jämförelsen - på finska

"Folk här talar ju inte med varandra"

$
0
0

De syriska kvotflyktingar som nu kommer till Finland har ungefär fyra år på sig att bli integrerade och efter det ska de komma tillrätta i vårt samhälle på egen hand.

Det kan visa sig vara svårt att komma till en kultur där folk är rätt så tysta.

- I början blir man rädd för folk talar ju inte med varandra i det här landet, säger Samer Tayem i Jakobstad.

Ett femtiotal nya kvotflyktingar kommer till Jakobstadsregionen i höst. De första anlände för ett par veckor sedan. Exakt datum fick man veta först en månad i förväg, så det är bråda dagar för integrationskoordinator Eva-Maria Emet och hennes team. Omhändertagandet är omfattande i början.

- Integreringstiden är fyra år och handledningen minskar under den här tiden från att vara nästan helomfattande i början, till att vara nästan ingenting det fjärde året, berättar Eva-Maria Emet.

Förutsättningarna för integration är olika beroende på varifrån flyktingen kommer, men framför allt läs- och skrivkunnigheten kan vara alldeles avgörande.

Tiger på två språk

För att integreras måste man kunna kommunicera med oss finländare, och det här är en stor utmaning för den som försöker ta kontakt. Samer Tayem är invandrare numera bosatt i Jakobstad.

- I början blir man rädd för folk talar ju inte med varandra i det här landet, säger Samer Tayem. Han kommer ursprungligen från Jordanien, talar arabiska och fungerar som tolk för de syrier som nu kommer till trakten.

- Man funderar om det är något konstigt eller fel på en själv när inte ens grannarna vill prata med en.

Kanske inte att undra på att dramatikern Bertold Brecht beskrev finländarna som ett folk som tiger på två språk.

Navid Tajik är afghansk flykting som kom till Finland med sin familj via Iran.

Vem är blyg?

- Jag vet inte om de är blyga eller om vi är blyga när det ska vara så svårt att ta kontakt, suckar Navid Tajik. Jag har börjat skämmas för att stiga fram till finländare och säga hej. Så var det verkligen inte i Iran.

Gymnasiestuderande Navid Tajik.
Navid Tajik Gymnasiestuderande Navid Tajik. Bild: YLE

Nu går Navid Tajik gymnasieförberedande utbildning, jobbar och stortrivs med sitt liv. Via skolgången fick han kontakt med Jakobstadsbor, fick kompisar och känner att han nu har kommit in i samhället på allvar. Men det allra viktigaste var att lära sig språket. Och tolken Samer Tayem håller med och ger ett råd till oss finländare.

- När du möter människor från Syrien eller var som helst ifrån, säg hej och visa att de är välkomna till Finland!

Pruttlukt kan nå Österbotten

$
0
0

Tät dimma som luktar illa har spridit sig över Västerbotten i Sverige, rapporterar svenska tidningar. Det kan vara fråga om svavel från vulkanen Bardarbunga på Island, och vindarna kan bära lukten till Finland.

Enligt Leila Hieta på meteorologiska institutet i Finland blåser det just nu från väst.

- Dimman är inte farlig, men den kan lukta. Har den kommit till Sverige kan den komma hit, säger Hieta.

Indikationer på sämre luft

Just nu är luftkvaliteten inte den bästa på flera orter längs med kusten.

- På fyra av fem mätpunkter är luftkvaliteten bara nöjaktig, till exempel i Uleåborg och Vasa.

Det kan enligt Hieta tyda på något ovanligt. Redan på onsdagen fick meteorologiska institutet rapporter om tjock dimma över delar av norra Finland.

Dimma störde trafiken från Kronoby

Vid Kronoby flygplats var dimman på torsdag morgon så tät att morgonflyget till Stockholm kom i väg två timmar senare än normalt. Det har knappast ändå något att göra med vulkanmoln. Enligt Hieta är det vanligt med envis dimma på hösten då det kan vara riktigt varmt om dagarna.

- Dimman kan hållas kvar långt in på dagen också. Solen värmer inte så mycket längre, så det tar tid innan den försvinner.

Läs också:
Dagens Nyheter rapporterar om fisdimma över Västerbotten

Sydösterbotten vill satsa på grön energi

$
0
0

Näringslivsbolagen i Sydösterbotten vill satsa på grön energi. Där finns utvecklingspotential och jobbmöjligheter. Just nu sonderar man möjligheterna att bygga upp ett gemensamt projekt kring bland annat vindkraft och biobränsle.

Grön energi i syd

Listen1 min 30 s
Spela upp klipp på Arenan: Grön energi i syd

- Från tidigare har vi ju Biowind-projektet och kommunernas miljö- och energistrategier. Där är det allt skäl att börja verkställa. Där behöver man en koordinator och pådrivare. Dessutom har vi biobränsle, där vi vet att det finns stora användare i vårt område som kunde tillföra arbetsplatser i skogen och med transport och logistik och öka användningsgraden av den inhemska energin.

Håkan Westermark
Håkan Westermark Håkan Westermark Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

- Det här skulle det vara värt att satsa på. Det skulle generera arbetsplaster och annan bra verksamhet i vår region, säger Håkan Westermark, VD för företagshuset Dynamo i Närpes.

Näringslivscentralen i Kristinestad och företagsbolaget Dynamo i Närpes har diskuterat möjligheterna och lämnat in idéer till Närings trafik och Mijlöcentralen. Möjligheter att ansöka om pengar från EU blir det först fram emot våren då EU-kommissionen har godkänt det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet.

- Det finns två-tre olika redan skrivna förslag med innehåll. Min förhoppning är att vi skulle få det behandlat i våra stadsstyrelser innan årets slut. Det skulle underlätta den egna kommunala finansieringen när det blir dags att söka pengar från det nya landsbydgsprogrammet, säger Westermark.


Huset mitt i byn i skick!

$
0
0

Huset mitt i byn - alltså föreningslokalen - behöver hållas i skick. Svenska Österbottens ungdomsförbund bjuder nu in till en byggmässa riktad till föreningar.

SÖU bjuder in till Föreningarnas byggmässa

Listen8 minuter
Spela upp klipp på Arenan: SÖU bjuder in till Föreningarnas byggmässa

Mässan hålls i Åminne folkpark på lördag kl 10-18. På plats finns dryga tjugotalet företag i byggbranschen, representanter för myndigheter, samt experter som ger råd och håller föreläsningar.

- Jag har varit i kontakt med många föreningar och alla pratar om det stora behovet av renoveringar, säger projektledare Simone Häggdahl.

Det kan handla om ytrenoveringar, tak eller fönster, men alla stöter på liknande problem. Hur ska finansieringen skötas? Hur ska kulturarvet bevaras, då det handlar om en gammal byggnad?

Experter rådgiver

På byggmässan hålls föreläsningar på olika teman. Bland annat är Österbottens museum på plats och berättar om kulturarvet. Från Sverige finns representanter från Bygdegårdarnas riksförbund på plats för att prata om lösningar för kök och uppvärmning.

Skatteförvaltningen informerar om de nya kraven på rapportering av arbetskraft vid exempelvis renoveringsarbeten. Bland annat ska talkoarbete numera rapporteras.

Räddningsmyndigheterna är för sin del på plats för att berätta om behovet av räddningsplaner samt varför den regelbundna brandtillsyn behövs... och varför den är avgifsbelagd.

Experter på finansiering är också med på byggmässan. Bland andra finns Hembygdsförbundets representanter där och hjälper med ifyllandet av bidragsansökningar. Deras deadline för renoveringsbidragsansökningar är för övrigt den 30.9.

Nya behov

Föreningshusens betydelse i en del byar har under senare år ökat. Om till exempel en byaskola läggs ner så försvinner inte bara själva skolverksamheten, säger Gallina Sandås, verksamhetsledare för SÖU.

- Då försvinner också mötesutrymmena för föreningarna som saknar egen lokal. Då ska man tillgodose också deras behov i uf-lokalen. Dessutom kanske skolan har bistått med kök, och då ökar kraven på att föreningslokalens kök är i ändamålsenligt skick, säger hon.

Inträdet till mässan är fritt. På SÖU:s webbplats finns programmet för hela dagen.

Gnissel i Jakobstadsregionens kommunutredning

$
0
0

Kommunutredningen i Jakobstadsregionen är snart halvvägs. Men redan nu avfärdas arbetet av ledande politiker i Pedersöre och Nykarleby. I Larsmo anser man utredningen nödvändig.

Gnissel i Jakobstadsregionens kommunutredning

Listen6 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Gnissel i Jakobstadsregionens kommunutredning

I slutet av september presenteras en mellanrapport hur utredningen av kommunfusionen i Jakobstadsregionen artar sig. Fem arbetsgrupper utreder konsekvenserna av en fusion mellan Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo, Kronoby och Evijärvi.

Men redan nu säger stadsstyrelsens ordförande Jan-Erik Högdahl i Nykarleby att han inte alls tror på någon fusion.

Normens skola i Nykarleby, Jan-Erik Högdahl stadsstyrelsens ordförande
Jan-Erik Högdahl Normens skola i Nykarleby, Jan-Erik Högdahl stadsstyrelsens ordförande Bild: Johanna Överfors/YLE

- Regeringen verkar ju ha glömt det hela även om de ska ha in en rapport och utredningar av oss.

Nykarleby har inget intresse av att gå ihop med någon i dagens läge, slår Högdahl fast.

Ungefär likadant låter det i Pedersöre. Kommunstyrelsens ordförande Henrik Sandberg säger att man får studera mellanrapporten, men han antar de flesta i Pedersöre bara vill få utredningen ur världen så fort som möjligt.

- Sedan ska vi koncentrera oss på att sköta kommunen och göra annat än syssla med utredningar.

Jag tror vi mår bäst av att fortsätta och förvalta våra områden på egen hand, konstaterar Sandberg.

I Larsmo vill fullmäktiges ordförande Sven Grankulla vänta med kategoriska uttalanden.

Sven Grankulla
Sven Grankulla Sven Grankulla Bild: Yle/Evert Rönnqvist

- En utredning är nödvändig och vi ska se vad den visar innan vi tar ställning.

Sven Grankulla säger att han inte vill sia hur Larsmofullmäktige röstar när fusionsförslaget landar på fullmäktiges bord. I Nykarleby och Pedersöre förutspår Jan-Erik Högdahl och Henrik Sandberg att det blir ett nej till fusion.
Vilken inställning Kronoby och Evijärvi intar påverkas av förhandlingar som Kronoby har med Karleby samt Evijärvis diskussioner med Kauhava.

SFP:gruppens ordförande i Jakobstad Owe Sjölund kommenterar grannarnas uttalanden med att det återspeglar utredningsarbetet som pågår.

- Åtminstone i den arbetsgrupp jag sitter har vi jobbat fördomsfritt och med respekt för varandra.

Owe Sjölund är Jakobstads representant i ekonomi- och förvaltningsgruppen. Arbetet är ännu på hälft men i gruppen har Jakobstad fört fram att 10-15 högre tjänstemän blir överflödiga vid en fusion. Det kunde ge en inbesparing på 1-1,5 miljoner euro. Lägg till pensioneringar och andra omorganiseringar och summan kan växa betydligt. Svårigheten är bara att arbetsplatserna är fredade i fem år.

Mellanrapport på väg

I slutet av september ska fem arbetsgruppers rapporter sammanställas av den gemensamma styrgruppen. Då borde tvistefröna vara klarlagda och man kan ta beslut om vad som behöver utredas mera.
Problemen uppkommer om man betvivlar siffrorna. Redan nu sticker konsulten Eero Laesteräs siffror i ögonen. Det gäller till exempel Jakobstads allmänna förvaltning som uppvisar en kostnadsökning på drygt 40 procent mellan åren 2006-2012. Samtidigt kan grannkommunerna visa cirka 10 procents besparingar undantaget Kronoby som ökat med 5 procent.

Ska man tro Laesteräs siffror kostar den allmänna förvaltningen 241 euro per invånare i Jakobstad jämfört med den billigaste förvaltningen som kostar bara 135 euro per invånare i Pedersöre.
Lika förbryllande är nettokostnaderna för hälsovården. Efter sammanslagningen av social- och hälsovården minskade utgifterna i Jakobstad med utgifterna steg i de andra kommunerna.

Det är sådant man nu läser och granskar i kommunerna. Vem är primus i klassen och vem synes slarva med slantarna. Laesteräs rapport har tillsvidare bara nått kommundirektörerna och ledande politiker. Resten får läsa den digra rapporten i ett senare skede.

Kommundirektör Gun Kapténs i Larsmo varnar för siffrorna. Det är bara råmaterial och när man väl granskat vad som döljer sig bakom siffrorna kan bilden bli annorlunda, säger Kapténs. Till exempel kan den dyrare förvaltningen i Jakobstad förklaras av att staden tog över hela vårdsektorn och därmed försvann förvaltningskostnaderna från grannarna. Och de ökande hälso- och sjukvårdsvårdskostnaderna kan förklaras av tillfälliga fluktuationer år från år.

Siffrorna kommer att bearbetas och justeras, säger Kapténs.

Kommunerna äger mycket

När man räknat igenom vad kommunerna egentligen sysslar med visar det sig att den nya kommunen får en betydande koncernstruktur att bevaka. Hela 35 dotterbolag, av dessa är 23 fastighetsbolag, 10 kommunaltekniska bolag och 2 övriga.
Den nya kommunen blir också medlem i 15 samkommuner som i huvudsak sysslar med utbildning, social- och hälsovård samt intressebevakning.

Mot årsslutet ska ett samgångsavtal vara paketerat och sänds till respektive kommunfullmäktige för beslut. Men före det kommer en mellanrapport i slutet av september.

Korsnäsföretagare erövrar Närpes

$
0
0

Företagare från i Korsnäs vill göra sig kända runtom i Österbotten. På veckoslutet kommer de att delta i Slättens Mat och Mystik under veckoslutet i Närpes.

Mat och mystik i Närpes

Listen3 min 54 s
Spela upp klipp på Arenan: Mat och mystik i Närpes

- Vi försöker erövra Närpes nu då också från Korsnäs. Vi har varit med vårt företagarcafé på Jakobs dagar, på Konstens natt, på matmarknaderna i Korsnäs. Vi turnerar ganska mycket med korsnäsföretagarna, säger Göran Östberg, som är projektanställd för Yrkesakademins projekt Korsnäs i framtiden.

Är det då mat eller annat mystiskt som företagarna i Korsnäs ta med sig till Närpes?

- Det är nog annat mystiskt också. Jag representerar projektet Korsnäs i framtiden där vi jobbar med hantverkare, restauranger, alla som tillverkar någonting. Lokalproducerat hantverk. Det är keramik, homestyling, inredningslösningar och sådant som vi presenterar, säger Östberg.

Handen och hjärtat är med

Helena Höglund-Rusk får representera maten. Hon leder ett projekt som sysslar med mathantverk i Korsnäs. Från det projektet kommer några mathantverkare från Korsnäs och visar upp vad de har och gör och bjuder på smakprov.

- Bland annat havtornsglögg kommer vi att bjuda på. Det kanske är lite tidigt med glögg, men det kan ju vara kallt på fredag kväll så då bjuder vi på glögg, säger Helena Höglund-Rusk.

Ett mathantverk är en produkt som inte har några tillsatser, det ska vara rena produkter och baserar sig ofta på gamla förädlingsmetoder. I projektet har de utarbetat 13 produkter, bland annat surdegsbröd, lingonlimpa, tomatchutney, sylt och marmelad.

- I ett mathantverk är handen och hjärtat med i proceduren, säger Höglund-Rusk.

Nytändning bland företagare

I och med de här projekten som pågår i Korsnäs har företagarandan fått sig ett lyft och nytändning.

- Speciellt de yngre företagarna och de kvinnliga företagarna har varit jätteduktiga. Vi har lyckats samla väldigt många och det är god sammanhållning och positiv andra och det är ju projektets målsättning också, säger Göran Östberg.

Slättens mat och mystik är ett återkommande evenemang i Närpes. I år kommer ortens lokala matproducenter att ställer ut sina produkter. Och Närpes bjuder faktiskt också på annat än tomater och gurkor.

Närmat i Närpes är en utställning som är en del av Slättens mat och mystik och visar vad som producerar i Närpes. Sofia Lindegård som är en av arrangörerna ser fram emot att få ta del av det stora utbudet.

- Det är bland annat grönsaker, rotfrukter och massor med olika tomatsorter. Jag visste inte att det fanns många olika sorter fast jag är ganska bekant med vilket utbud som finns. Det ska bli intressant att se när vi får ihop helheten vad som finns. Det finns mycket annat också som till exempel svarta vinbär som jag inte alls har tänkt på att det odlas här, säger Lindegård.

Blev det för mycket mat? Då kan man ge sig ut i motionsspåret tillsammans med löpskolan My Run, som ordnar ett motionslopp i Öjskogsparken till skenet av facklor längs spåret på fredag kväll. På lördag kan motorintresserade få behållning av en fordonsparad.

Årets MGP-låtar och musikvideo är nu här!

$
0
0

Årets tio MGP-låtar är nu här. Hör låtarna och läs också mera om finalisterna - och se också årets MGP-musikvideo!

Låtarna har formats från en första akustisk version till ett i musikstudio inspelat och producerat musikstycke. Finalisterna har bearbetat sina låtar på MGP-lägret som ordnades i maj. På lägret har finalisterna fått coaching av sång-, scen- och danslärarna för sitt framförande. Finalisterna har också tillsammans med MGP:s musikproducent bearbetat låtarna och nu är de slutliga alstren äntligen här.

Axel

Axel - Ta min hand

Listen2 min 46 s
Spela upp klipp på Arenan: Axel - Ta min hand

Axel Björkholm – Ta min hand
Axel bor i Kvevlax, går i 8:e klass i Korsholms högstadium och är 14 år. Han gillar att sjunga och spela gitarr. Hans idoler är Bruno Mars, Gavin Degraw och Ole Börud. Trivs med att vara med kompisarna och familjen. Axels låt handlar om att det händer många jobbiga saker men att vi tillsammans kan göra det bättre. Axels högsta dröm är att bli artist. Läs mera om Axel här..



Milly

Milly - tänker på dig

Listen2 min 41 s
Spela upp klipp på Arenan: Milly - tänker på dig

Milena Suvas – Tänker på dig
Milly bor i Vanda, går på 7:e klassen i Helsinge skola och är 14 år gammal. Hon gillar att vara med kompisarna och att musicera. Millys låt handlar om hennes pojkvän. Hennes högsta dröm är att bli proffsmusiker. Läs mera om Milly här.



The Finnish Music Factory

The Finnish Music Factory - Hand i hand

Listen2 min 55 s
Spela upp klipp på Arenan: The Finnish Music Factory - Hand i hand

Andreas Thylin, Jonas Björkroth, Joel Häggblom – Hand i hand
Andreas, Jonas och Joel är kompisar sen många år tillbaka. De bor alla i Karleby och går på 5:e klass i Kyrkbackens skola. Musiksmaken i det här bandet går på ett brett perspektiv från pop till jazz och rock. Låten handlar om kärlek och vänskap. Läs mera om bandet här.



Mya

Mya - Vilken väg ska jag gå

Listen2 min 46 s
Spela upp klipp på Arenan: Mya - Vilken väg ska jag gå

Mya Höglund – Vilken väg skall jag gå
Mya bor i Kyrkslätt, går på 2:a klassen i Bobäck skola och är 9 år gammal. Hon tycker om fotboll, att spela gitarr och att lyssna på musik och leka med kompisarna. Låten kom till då att Mya nynnade på en melodi som hon sedan skrev texten till. Låten handlar om en som är ensam i skolan och inte har någon vän. Läs mera om Mya här.



E & A

E och A - En enda jord

Listen2 min 42 s
Spela upp klipp på Arenan: E och A - En enda jord

Alice Stenberg och Ellen Smulter – En enda jord
Alice och Ellen bor i Mariehamn. Alice går på 7:e klassen i Övernäs högstadieskola och är 11 år gammal. Ellen går på 8:e klassen i Kyrkby högstadieskola och är 13 år gammal. De har båda liknande intressen i att dansa, sjunga, spela på teater och vara med kompisar. Låten blev till efter att de bestämt sig för att ta del i MGP, och den handlar om att vi måste vara rädda om vår jord för det finns bara en. Läs mera om duon här.



Alfred

Alfred - Jag saknar dig

Listen2 min 49 s
Spela upp klipp på Arenan: Alfred - Jag saknar dig

Alfred Böling - Jag saknar dig
Alfred bor i Tölby och går på 5:e klassen i Tölby-Vikby skola och är 11 år gammal. Alfred tycker om att sjunga och dansa, samt om sovmorgnar. Låten handlar om Alfreds bästa kompis Lorin som bor i Schweiz. Alfred har en speciell döm: Han vill åka till Sidneys operahus. Läs mera om Alfred här.



Alva

Alva - Lära känna dig igen

Listen2 min 55 s
Spela upp klipp på Arenan: Alva - Lära känna dig igen

Alva Vik – Lära känna dig igen
Alva bor i Överesse, går på 4:e klassen i Överesseskola i Överesse och är 11 år gammal. Alva tycker om att rida, sjunga och spela piano. Hon lyssnar helst på musik av Krista Siegfrids, Katy Perry och Shakira. Hennes låt handlar om att hur det känns då man blir utanför. Läs mera om Alva här.



Felicia

Felicia - Sommar

Listen2 min 33 s
Spela upp klipp på Arenan: Felicia - Sommar

Felicia Wasström - Sommar
Felicia bor i Tenala och går på 7:e klassen i Höjdens skola. Hon tycker om att sjunga, spela instrument, spela fotboll och vara med vänner - helst skulle hon kunna göra allt detta på en gång. Felicias låt handlar om hur mycket hon älskar sommaren. Läs mera om Felicia här.



Maridy

Maridy - Vår färd

Listen2 min 56 s
Spela upp klipp på Arenan: Maridy - Vår färd

Heidi Lönnberg, Maria Hellberg – Vår färd
Heidi och Maria bor båda i Karis och går på 8:e klassen i Karis svenska högstadium. Heidi är 14 år gammal och Maria är 13 år gammal. Tillsammans har de en lång lista intressen: rida, dansa, sjunga och spela gitarr, piano och harpa. Vänner hör förstås också till listan. Låten blev till efter att de beslöt sig för att ta del i MGP. Den handlar om färden som man gör genom livet. Läs mera om duon här.



ErMik

ErMik - I Legoland

Listen2 min 55 s
Spela upp klipp på Arenan: ErMik - I Legoland

Erica Nyberg och Mikaela Huurinainen - I Legoland
Erica och Mikaela bor båda i Esbo och går på på 5:e klassen i Kungsgårdsskolan och är 11 år gamla. De här brudarna är chill och tycker om att sjunga, åka slalom, spela fotboll och om scouting. Låten blev till genom att de knäppte på gitarren en dag efter skolan. Det lät så bra att de beslöt sig för att skriva en text till melodin. Låten handlar om en vän som man skulle vilja träffa även om man inte känner den ännu. Det är alltså en dagdröm. Läs mera om duon här.



Sluta tramsa börja dansa

Så finns det också en ny musikvideo där MGP-finalisterna och programledarna medverkar. Se musikvideon Sluta tramsa börja dansa intill.

Kom som publik till studion i Helsingfors

MGP 2014 - Sluta tramsa börja dansa

MGP 2014 - Sluta tramsa börja dansa

2 min 45 s
Spela upp klipp på Arenan: MGP 2014 - Sluta tramsa börja dansa
Är du mellan 8-15 år gammal har du möjlighet att se den direktsända finalen live i studion i Helsingfors den 4 oktober. Anmäl dig då på adressen mgp@yle.fi.

Publik tas emot till generalrepetitionen som börjar kl. 14.00 och till direktsändningen som börjar kl 18.00.

Publikanmälningar tas emot i ordningsföljd på adressen mgp@yle.fi. Ange vid anmälan om du vill vara med om generalrepetitionen eller om du hellre vill vara med om den direktsända finalen.

Lagstridiga permitteringar?

$
0
0

Lärarpermitteringarna i Kristinestad kan vara olagliga, enligt Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. Det skriver Vasabladet i dag.

Permitteringarna strider enligt OAJ mot elevernas rätt till läroplansenlig undervisning och trygg studiemiljö.

De kan också strida mot jämställd behandling av stadens anställda då endast de svenska lärarna permitteras.

Viewing all 40360 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>