Känner du att du har en dold poet i dig? Nu har du chansen att visa vad du kan i KulturÖsterbottens lyriktävling som inleddes i måndags. Carola Harmaakivi säger att österbottningarna har mycket poesi i sig.

Givetvis får du också vara en erfaren diktare. Vem som helst som vill dikta på svenska kan delta i tävlingen, som består av totalt tolv deltävlingar och sträcker sig över tolv veckor. Dikten måste dock ha någon slags anknytning till Österbotten.

Carola Harmaakivi, informationssekreterare på KulturÖsterbotten, är förväntantsfull.

- Vi har redan fått in tävlingsbidrag via Facebook, säger Harmaakivi.

Den första deltävlingen som nu alltså är i full gång, har temat "Isblå nystart".

Känsla av Österbotten

Dikterna ska alltså anknyta till Österbotten. Men hur pass starkt?

- Österbotten behöver inte nämnas vid namn och det behöver inte vara väldigt platsspecifikt. Men någon känsla ska man förnimma som för tankarna till Österbotten, säger Harmaakivi.

Österbottningarna har mycket poesi i sig menar Harmaakivi.

- Ja jösses. Det har vi märkt under våra tidigare tävlingar.

Det finns enligt Harmaakivi en seglivad myt om att lyrik inte längre intresserar människor. Det stämmer inte.

Vad skriver då österbottningarna om? Naturen?

- Ja, för naturen är väldigt viktig för österbottningarna. Men det skrivs om väldigt mycket annat också.

Också åldersstrukturen är bred. Poesi intresserar också ungdomarna.

Dikterna behöver inte följa någon specifik uppbyggnad, utöver att man inte får överskrida 400 tecken. Gränsen har att göra med att dikterna ska publiceras på en väggkalender, Österbottnisk poesikalender 2015, och på en sådan finns det inte hur mycket utrymme som helst.

Bidragen kommer troligen att ramla in i ganska snabb takt. Harmaakivi behöver tack och lov inte gå igenom bidragen ensam. Som jury fungerar referensgruppen för KulturÖsterbottens projekt Brösttoner, förstärkt med folk från Söfuk.

Tolv bästa dikterna premieras

Man behöver inte vara med i Facebook för att kunna delta i deltävlingarna, man kan också mejla in sin dikt. Temat för varje deltävling läggs upp varje måndag i tolv veckors tid på KulturÖsterbottens Facebook-sida.

Dikterna ska självfallet inte ha publicerats tidigare. Efter tolv deltävlingar väljs de tolv bästa dikterna ut.

Segrardikterna publiceras sedan i "Österbottnisk poesikalender 2015" och skribenterna belönas med bokpris.

78-åriga Elli Eklund som försvann från sitt hem i Taklax i Korsnäs i mitten av juni har hittats. Det var en bärplockare som hittade Eklund död i skogen.

Elli Eklund återfanns i lördags ungefär en och en halv kilometer från platsen där hon försvann. Polisen, gränsbevakningens helikopter och frivilliga räddningstjänsten sökte aktivt Eklund i juni. Man har också sökt igenom området med hjälp av hundpatruller.

Polisen misstänker inte brott i ärendet och fortsätter undersökningen som
dödsorsaksundersökning.

Läs också:
78-årig kvinna försvunnen i Korsnäs
Spanare har hoppet med sig

Föreläsningarna med mer eller mindre kända föreläsare är populära i Korsholms vuxeninstituts utbud i höst. På Vasa arbetarinstitut brukar kurserna i till exempel yoga och dans bli fulla. Sjuttio procent av dem som deltar i medborgarinstitutens kurser är kvinnor.

- De kurser som handlar om hälsa och välmående lockar alltid, säger Ann-Maj Björkell-Holm, rektor på Vasa arbetarinstitut.

- En kurs i att dreja kommer att bli populär, eftersom det är länge sen vi har haft en sån kurs, säger Rose Heir rektor på Korsholms vuxeninstitut.

Vasa arbetarinstitut har flera kurser som riktar sig speciellt till seniorer och andra daglediga. Att locka yngre män till kurserna är en utmaning.

- Unga män får gärna komma med önskemål på vilka kurser de skulle villa gå, säger Björkell-Holm.

Korsholms vuxeninstitut och Vasa arbetarinstitut samarbetar i höst med ett seminarium om Leif Sjöströms Folkets dagblad. Föreläsningen hålls i Korsholms vuxeninstituts auditorium i Smedsby.

- I anslutning till seminariet öppnas en utställning med ett axplock av Sjöströms bilder, säger Heir.

Det finns ett stort intresse till många av kurserna och om man ska rymmas med gäller det att hänga med när anmälningarna börjar tas emot, antigen

Det blev inget OS i Sotji för Matias Strandvall i februari, men han har lyckats vända motgången till något positivt. En omstart i träningen var exakt vad den 29-årige Minkenåkaren behövde. Nu hägra VM i Falun.

– Det är fel att säga att OS-missen var det bästa som kunde hända mig, men hade jag inte åkt på det bakslaget hade jag inte fått göra den omstart jag nu fick möjlighet till i januari.

I det läge Strandvall befann sig inför OS tror han inte han hade lyckats med att nå sina målsättningar. Det hade blivit fråga om nödlösningar för att rädda den säsong han beskrev som "skit" - fram till slutet av januari då, naturligtvis.

– Det kom sist och slutligen något gått ur det hela, säger Strandvall till Yle Sporten per telefon från hemorten Tammerfors.

Efter OS lyckades han bra i världscupen och nådde bland annat en femte och en sjätteplats innan sommaren kom.

Hårdare hårda träningar, mera vila

Strandvall fyller 30 år några veckor efter VM i Falun, som på kort sikt är hans huvudmålsättning. Sprinten i Falun avgörs på en relativt kort bana med klassisk skidteknik, vilket passar Strandvall.

– Nästa vecka blir det läger i Vuokatti och i mitten av september bär det av till Ramsau, belyser Strandvall sina planer för säsongsuppladdningen.

Träningen har gått bra och Strandvall känner sig både frisk och pigg i kroppen. Omstarten i januari ledde till att Strandvall lade om träningen en aning. Han har bland annat lyssnat på råd från andra, lite äldre skidåkare.

– Jag är kanske inte direkt det man kallar för ung och lovande längre, så det gäller att träna på ett annat sätt. Vi har försökt skapa lite större kontraster och körde bland annat i ett skede en rotation med två dagar med fyra pass följt av en dags vila. Genom att vila oftare och tränar hårdare tror jag att resultaten blir bra.

Huvudmålsättningen för säsongen är Falun-VM och utöver det siktar Strandvall på deltagande i samtliga världscupsprinter under säsongen. Han vill också varva sprintskidåkandet men lite tävlingar på normaldistans för att bygga upp uthålligheten.

– I mån av möjlighet söker jag distanslopp i Skandinaviska cupen och via FM-tävlingar. Att skida 15 kilometer som herrar normalt gör är kanske lite långt, men t.ex. en etapp på en världscupstafett skulle passa mig bra, säger Strandvall.

Säsongens första deltävling i världscupen är sprinten vid Ruka i Kuusamo den 29 november.

Skid-VM i Falun kör igång den 18 februari 2015 och sprinten genomförs på andra tävlingsdagen den 19 febuari.

Malax kommun har godkänt avtalet med Bergö öråd om planeringen av skolbygget. Nu kan arkitektplaneringen inledas.

I juni beslöt kommunfullmäktige att det blir ett nybygge på Bergö där skolan och äldreboende finns under samma tak. Äldreboendet kan byggas i ett senare skede.

Förhandlingar mellan kommunen och örådet mynnade ut i avtal om hur upphandlingarna ska ske och att kommunen inte har andel i planeringskostnaderna. Nu är det grönt ljus för planeringsprocessen för bygget som får kosta maximalt 2 miljoner och vara 900 kvadratmeter stort.

Som det är nu har eleverna på Bergö ingen gymnastiksal eller slöjdsal. Skola har i dagsläget cirka 20 elever.

Mellan åren 1861 och 1932 verkade i Pedersöre-Jakobstad en skola för döva barn. Denna vecka avtäcks en minnesplatta över Dövstumskolan.

Skolan var den ena av två svenskspråkiga dövskolor i Finland. Den andra, i Borgå, varkade mellan åren 1846 och 1991.

Ulla Peltola är sekreterare i föreningen Jakobstadsnejdens Döva rf. Hennes son blev vid dryga ett års ålder helt döv som följd av en hjärnhinneinflammation.

- Den platta i rostfritt stål som tidigare ordföranden Alf Bjong hade ordnat fram från sin arbetsplats, den gick det inte med den tidens teknik att få in någon läslig text i, säger hon.

I fjol då föreningen fyllde 90 år väcktes planerna än en gång till liv och nu ska det ske. Minnesplattan avtäcks onsdagen den 20.8 klockan 10. Platsen är Rosenlunds prästgård i Jakobstad.

- Skolan startades ju av Henrik Heikel, kyrkoherden i Pedersöre, på just den platsen, för att sen år 1887 flytta in till Jakobstad, säger Birgitta Wallvik.

Kyrkoherdens dotter, Anna Heikel, var föreståndare för skolan i 38 år. Det är hennes fotografi som pryder minnesplattan.

Birgitta Wallviks bägge föräldrar är döva. Hennes pappa gick åren 1910-1916 i skolan i Jakobstad.

- Genom åren gick allt som allt 373 elever i skolan, som tyvärr stängdes år 1932, säger Birgitta.

Så här kommer minnesplattan att se ut Minnesplattan över dövstumskolan i Pedersöre-Jakobstad kommer att se ut så här

I juli gjorde Katarina Anderson sin sista arbetsdag på Österbottens museum. Efter 32 år går hon nu i pension.

- Jag kom ju dit för att sköta fotoarkivet och nu på slutet är det det som jag har gjort igen, säger Anderson, som under åren har haft flera olika arbetsuppgifter.

- Museet sysslar med såna saker som jag själv är intresserad av. Det handlar om människor, kultur och kulturförvaltning, säger hon om hur arbetet fortsatt att intressera under alla åren.

Samhällets uppskattning för museiverksamheten varierar. Det är nog något som ska finnas där, men man beaktar inte alltid att verksamheten har utvecklats och professionaliserats.

- Det handlar inte bara om att samla ihop föremål och ställa ut dem, utan hela kulturarvsförvaltningen har fått nya uppdrag. Numera ska man gärna göra något av samlingarna, föra ut dem tillbaka i samhället, genom utställningar, publikationer, undervisning...

Vad kommer Katarina Anderson då att ägna sig åt nu då yrkesbanan är till ända?

- Ja, jag fortsätter väl med samma saker, forskning, men utan att vara styrd av klockan, utan kan göra det när inspirationen faller på. Jag tycker också om hantverk och att jobba med händerna, säger hon.

Det finns plats för Ikea i planen för Risö. Det säger planläggningsarkitekt Harri Nieminen på Vasa stad. Delgeneralplanen för den så kallade kvalitetskorridoren i Vasa, det vill säga Risö- och Liselundsområdet är nu så gott som klar.
Den ska behandlas i fullmäktige snarast.

Ett besvär finns ändå mot en del av området, men stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att planen godkänns till alla andra delar utom de områden som besväret gäller.
Huruvida möbeljätten Ikea tänker etablera sig i Vasa eller inte är oklart och något besked är inte att vänta på länge ännu.

Såväl andelslaget KPO som Kesko och Minimani har handelsplatser på det nyplanerade området. Men ännu är det inte bara att sätta spaden i jorden, först ska området detaljplaneras och det arbetet är redan i full gång.

- Om ett år borde vi ha den södra delen detaljplanerad, dvs området kring ABC-stationen, säger Nieminen.

I den ändan av området är det tänkt att KPO och eventuellt Ikea ska etablera sig. Därefter fortsätter man norrut med Risö, dit Kesko och Minimani kommer, och till sist Liselund.
Malax Limpan Ab och logistikföretaget Y. Halmesmäki finns redan på området invid ABC och staden förhandlar med de företagen om att eventuellt köpa ut dem för att frigöra mer mark för handeln.

Wasa Footballcup Ab vill bygga sociala utrymmen och omklädningsrum vid allaktivitetsplanen i Vasa.

Bolaget ansöker om att staden ska gå i borgen för ett lån på 200.000 euro för ändamålet. Tanken är att de nya utrymmena ska betjäna övertryckshallen Fennia Arena under den kalla årstiden och fritt disponeras av staden under sommaren.

Stadsstyrelsen i Vasa föreslår för fullmäktige att staden i stället för att gå i borgen lånar pengarna direkt till Wasa Footballcup. Fullmäktige tar beslut i frågan eventuellt redan nästa vecka.

Kommunstyrelsen i Malax anser att byggande av Gästgivargrunds privata väg inte påverkar miljön i strid med strandgeneralplanen. 170 meter av vägen går över ett område som är skyddat.

Byggnadsnämnden har bett om utlåtande över tillstånd för miljöåtgärder när det gäller att bygga privata vägar på Häggören-Algrund i Malax. Detta är den tionde vägen i området som kommunstyrelsen ger utlåtande över.

Inga skyddade arter

Gästgivargrunds privata väg går delvis genom ett område som i strandgeneralplanen har beteckningen SL. Det innebär att området är skyddat på bas av naturskyddslagen och där är grävning och sprängning och andra åtgärder som förändrar naturen är förbjudna.

Nature-Invest har gjort bedömning av området och konstaterat att området inte hör till riksomfattande skyddsprogram weller Natura 2000. Inte heller finns det skyddade arter i området.

Kommunstyrelsen anser att vägbygget inte har sådan miljöpåverkan att det strider mot strandgeneralplanen.

Malax kommun vill samla en referensgrupp på 20 personer för att delta i planeringen av ett nytt bostadsområde på Söderfjärdsbacken. Invånare, intressenter och myndigheter ska få påverka utformningen av området.

Malax kommun ska gå vidare med planeringen av ett bostadsområde på Söderfjärdsbacken och nu vill man pröva ett nytt sätt av växelverkan. Kommun vill involvera invånare, intressenter och myndigheter i bostadsområdetsutformning och därför ska man tillsätta en referensgrupp.

Öppen rekrytering

Gruppen ska bestå av upp till 20 personer och vara brett sammansatt och få sätta sin prägel när området detaljplaneras. Referensgruppen ska fungera som ett bollplank och samarbeta med olika myndigheter. Gruppens arbete ska vara öppet och arbetet ska ske genom medier och öppna processer.

En arbetsgrupp har fått i uppdrag att tillsätta referensgruppen och rekryteringen ska vara öppen.

Svenska riksdagsgruppen fördömer kraftigt att EU betalar stöd för att förstöra mat. Det här är djupt oetiskt säger riksdagsgruppen att betala stöd för att livsmedel förstörs, säger SFP-riksdagsmännen Mats Nylund och Thomas Blomqvist.

Det var på måndagen som EU-kommissionen meddelade att ett stöd på totalt 125 miljoner euro utbetalas till odlare av bland annat tomater, gurkor, morötter och äpplen, om de går med på att förstöra livsmedlen.

Det är frågan om det första stödpaketet till livsmedelsindustrin sedan Ryssland införde importstopp för livsmedel från väst.

Det är korrekt att skänka bort mat till hjälporganisationer men att förstöra mat kan inte försvararas, heter det i pressmeddelandet.

Läs också:

Sanktionsdrabbade bönder får EU-stöd

Staden Jakobstad besvärar sig över ett markköp vid Åminne i Katternö by i Jakobstad. Staden förlorade budgivningen men hänvisar till förköpslagen.

I samband med ett markköp gav staden ett bud på det 7.5 hektar stora markområdet men andra intresserade gav ett högre bud. Staden hänvisade till förköpslagen och ville köpa området till det högre priset men förlorade ärendet i Vasa förvaltningsdomstol. Nu går staden vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.

Staden hänvisar till behandlingen av råvatten och ett eventuellt byggande av tryckavlopp för avloppsvatten från Pedersöre. Motparten hävdar att staden inte behöver så stora områden för det ändamålet och att det är oklart vad staden behöver området till.

Tekniska nämnden valde Rune Hagström till ställföreträdande teknisk direktör och gick emot beredningen där Harri Kotimäki föreslogs bli första ställföreträdare. Anders Blomqvist som skött tekniska direktörens uppgifter inleder nytt jobb i Karleby i september.

- Vi var ett enhälliga i vårt beslut, säger Johan Karjaluoto (SFP), ordförande för tekniska nämnden.

I beredningen föreslogs stadsingenjör Harri Kotimäki bli första ställföreträdare och husbyggnadschefen Rune Hagström andra ställföreträdare. Stadsgeodet Anders Blomqvist har skött tekniska direktörens arbetsuppgifter i drygt ett år. Nu blir Blomqvist fastighetsingenjör på mätavdelningen vid Karleby stad i september och har därför anhållit om ett års tjänsteledighet.

Tjänsten som teknisk direktör har utlyst två gånger och fyra personer har intervjuats. Men någon ny teknisk direktör har ännu inte utsetts.

Det ser ut att bli ett katastrofalt år för dem som odlar inhemska grönsaker, med klart lägre lönsamhet än normalt. Som salt i såret medför de ryska sanktionerna ett nytt priskrig, då stora partier utländska grönsaker dyker upp i handeln.

- Ja, vi befarar det värsta. Vi har haft ett mycket svårt år hittills och om de utländska grönsakerna anländer i sådana mängder och till sådana priser som det ryktas, så gör det inte läget lättare, säger Niclas Hultholm som är vd på grönsakspackeriet Hultholm i Korsnäs.

Vid familjeföretaget Hultholm tar man emot tomater och gurkor från lokala odlare, packar och säljer vidare till partihandeln. Under de senaste åren har lönsamheten varit god, men 2014 ser ut att bli allt annat än vinstbringande.

Niclas Hultholm Niclas Hultholm är bekymrad vd för familjeföretaget Hultholm. Bild: Yle/Moa Mattfolk

- På gurksidan förtjänar vi 30 procent mindre än normalt och på tomatsidan 20 procent mindre, och det trots att vi producerar normalstora volymer, säger Niclas Hultholm.

Priskrig på väg?

Företagsledaren Niclas Hultholm kan inte se någon annan förklaring till nedgången än det allmänna ekonomiska läget i landet.

- De finländska konsumenterna verkar helt enkelt vara mycket försiktiga med vad de lägger i korgen då de handlar just nu, säger Hultholm.

Den bilden bekräftas av Kim Biskop som är vd för Handelslaget KPO, en del av S-kedjan.

- Vi märker ju av en rejäl nedgång inom handeln överlag, kunderna är mycket försiktiga och prismedvetna, säger Biskop.

Enligt Kim Biskop försöker S-kedjan stöda inhemsk produktion och till KPO:s butiker är inga europeiska grönsaker till dumpade priser på väg.

- Men vi måste ju ändå kunna erbjuda det som folk vill ha och är färdiga att betala för, säger Biskop.

Och ett priskrig är av allt att döma på väg, då stora partier med grönsaker odlade i andra EU-länder anländer till den finländska handeln. Varje år i augusti brukar framför allt billiga polska tomater dyka upp, men i år väntas större partier och till lägre priser än tidigare då sanktioner satt stopp för exporten till Ryssland.

- Jag vet att man på Handelsträdgårdsförbundet planerar en reklamkampanj för inhemska grönsaker, men egentligen kan vi knappast konkurrera på annat vis än genom att sänka våra egna priser och förlora ytterligare i lönsamhet, säger Niclas Hultholm.

Handskarna på hyllan

Hultholm tror att 2014 kan bli ett så dåligt år att en och annan österbottnisk grönsaksodlare tvingas lägga av.

- Ännu har vi ju inte resultatet för hela året, men det ser inte bra ut och jag hör från odlare hela tiden som funderar om de alls ska orka satsa på nytt nästa år eller om det är dags att lägga handskarna på hyllan, säger Niclas Hultholm.

Hultholm säger sig ha förståelse för att många, exempelvis storfamiljer och arbetslösa, inte har råd att köpa inhemskt, men hoppas ändå få tillbaka lönsamheten i branschen.

- Det är ju många odlare som har satsat och byggt till eller byggt nytt de senaste åren, man försöker ju få ut mer per odlad kvadratmeter, men nu vet jag inte hur det ska gå, säger Hultholm.

Årets andjakt kan vara en av de sista i sitt slag. Så gott som all jakt kommer nämligen att förbjudas på naturskyddsområden som staten äger.

Bara i Österbotten kan det handla om närmare 20 000 hektar mark som jägarna inte längre har tillträde till. Jägarna har svårt att förstå motiveringarna till jaktförbudet.

- Det går jättebra för gräsanden, den ökar trots häftig jakt. Man kunde freda vissa arter i stället för stora områden, säger verksamhetsledare Mattias Kanckos på Pedersörenejdens jaktvårdsförening.

Enligt Mattias borde staten skydda arten i stället för att skydda stora områden Jägare Mattias Kanckos vid Sandsundsfjärden. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Bakgrunden till förändringarna är naturskyddslagen som trädde i kraft 2011. I enlighet med den vill Miljöministeriet att statens skyddsområden ska vara så gott som orörda av människohand. Det innebär att senast 2020 ska det vara jaktförbud på statens skyddsområden.

Svårt få undantag

I vissa områden ska det fortfarande gå att få undantagstillstånd för jakt. Men jakt- och fiskeplanerare Madeleine Nyman på Forststyrelsen tror att det kan bli knepigt att få det.

- Jag har förstått att man vill att jägarna ska få fortsätta med jakt på små rovdjur och vitsvanshjort. Och på områden som är mer än etthundra hektar stora finns det kanske möjlighet jaga älg. Men i övrigt blir det nog svårt att få undantag, säger Nyman.

Arbetet med jaktförbud inleddes först i Egentliga Finland. Där har ungefär 90 procent av statens skyddade områden försetts med jaktförbud.

- Ur vår (Forststyrelsens) synvinkel är det beklagligt. Det står i forststyrelselagen att vi har en obligation att se till att människor som inte har mark och vatten ska kunna jaga och fiska i detta land. Det här hjälper ju inte saken.

"Känner sig grundlurade"

Det som enligt Mattias Kanckos är jättetråkigt med förändringen är att många markägare har sålt sin mark åt staten och Natura 2000-områden. Nu ska plötsligt jakten förbjudas också där.

- Det går stick i stäv med vad de tidigare lovade oss. Många jagande markägare som sålde sin mark får nu inte jaga. Då känner de sig förstås grundlurade, säger Kanckos.

Det finns ungefär 100 000 andjägare i Finland i dag.

Läs också:
Förväntningarna höga på årets andjakt
Jakt kan bli förbjuden på nya naturskyddsområden - skärgårsbor känner sig lurade
Allt mer österbottnisk skärgård skyddas

I går kväll inleddes informationsrundan i Jakobstadsnejden om kvotflyktingar med ett möte i ämbetshuset i Nykarleby. Totalt tar Jakobstadsnejden emot 47 syrier och till Nykarleby anländer två familjer och två ensamstående män i början av september.

Flyktingarna är till största del unga familjer med små barn. Alla de syriska barnen i skolåldern ska gå i Kållby-Heimbacka skola i Pedersöre.

De vuxna kommer att inleda sina språkstudier så snart som formaliteter som registrering är klara, säger integrationskoordinator Eva-Maria Emet.

För tillfället förbereds vänfamiljer och bostäder görs i ordning runt om i kommunerna.

Syrierna är inkvarterade hos släkt och vänner i Jordanien i väntan på att få komma till Finland.

Vänfamiljer och bostäder förbereds

Mia Backlund arbetar för Röda Korset och hon är ansvarig för att utbilda vänfamiljer. Den här gången har det varit lite svårare att hitta vänfamiljer i Nykarleby.

- Vi har tagit emot flyktingar tidigare och då fanns det flera intresserade. Alla flyktingfamiljerna fick två vänfamiljer. Men nu vi har hittat vänfamiljer till alla syrier, säger Mia Backlund.

Backlund är också aktiv med att ordna bostäder till familjerna.

- Vi försöker göra bostäderna trevliga med möbler och gardiner, så att det ska kännas mera hemlikt. Många talar om att flyktingar får så mycket när de kommer hit, men det stämmer inte, säger Mia Backlund.

Handledaren är tusenkonstnär

Malin Nyman kommer tillsammans med två kollegor att fungera som handledare för syrierna och hjälpa dem tillrätta.

- Vi kommer att vara något av tusenkonstnärer och lära dem hur man fyller i FPA-blanketter, betalar räkningar på nätet eller hur man gör om man får tandvärk mitt på natten, säger Malin Nyman.

Till att börja med gör flyktinghandledarna täta hembesök för att stöda och hjälpa familjerna.

- Vi kommer att följa med dem i fyra år. Sen är tanken att de ska klara sig själva. Det kommer att bli spännande och roligt, säger Nyman som nu tar emot sin första grupp flyktingar.

Chans till nystart

Samer Tayem som själv kommer från Jordanien och pratar arabiska som syrierna kommer att fungera som tolk.

- Jag tror nog att de syriska flyktingarna känner sig rätt nervösa nu. Men samtidigt lyckliga över att få chansen att komma hit. Det är svårt att leva i krig och fattigdom, säger Samer Tayem.

Tayem har själv erfarenhet av hur obekant allt är i början. Och att det första kan kännas svårt när allt känns konstigt och annorlunda. Men Tayem säger att syrierna är positiva människor och när de kommer in i samhället kommer det säkert att gå bra i deras nya land.

- Här kan de få en nystart. Jag är säker på att de kommer att klara det, men det är spännande, säger Tayem.

En brand i ett hus på Panikevägen på Replot i Korsholm orsakade en stor utryckning på tisdagskvällen.

- Vi har fyra tankbilar på och många räddningsenheter från Vasa, Replot, Vallgrund, Söderudden, Smedsby och Dragnäsbäck. Det behövs mycket vatten och det är en stor utryckning, säger dejourerande brandmästare Ari Rinta-Jaskari.

Hela huset brann och brandmännen var tvungna att öppna upp taket för att kunna släcka elden.

- Det var ett kraftigt åskväder i området och vi tror att blixten antänt huset, säger Rinta-Jaskari.

Huset som är byggt på 50- till 60-talet är obebott och ingen människa kom till skada. Det förelåg inte heller risk att elden skulle sprida sig till andra byggnaden.

Sedan 2010 har medborgare i Kristinestad mobiliserat sig för att slå vakt om sin rätt att höras och påverka i samhället. Gruppen, som blev ett medborgarforum har nu utarbetat en modell för hur närdemokratin kan tryggas på riktigt.

En av seminariedeltagarna, Jan-Erik Juslin, tror att Kristinestads närdemokratimodell kunde hjälpa att få tillbaka livskraften i samhället.
- Om vi vill vara livskraftiga måste vi ha livskraftiga byar, säger Juslin.

Det tror Juslin att den här modellen ger utrymme för, eftersom den manar till bybornas eget engagemang.
- Då börjar de ta ansvar för sitt eget område, säger han.

I finansministeriets förslag till ny kommunallag betonas närdemokrati. Kommunerna måste skapa grund för medborgarna att påverka också i framtida eventuella storkommuner. Kristinestads medborgarforum tog uppmaningen på allvar och jobbade fram en tänkbar modell med delaktighetsnämnder och en annorlunda förvaltningsstruktur.

Delaktighetsnämnder i stadsdelar

Närdemokratimodellen handlar om att bilda delaktighetsnämnder i stadsdelar och byar. I Vasatrakten kunde sådana delaktighetsområden bildas av Sundom, Brändö-Vikinga, Dagnäsbäck-Stenhaga till exempel. I Korsholm exempelvis Björkö by och Kvevlax. I Kristinestad kunde det förverkligas som delområdesnämnder i de gamla primärkommunerna Sideby, Lappfjärd, Tjöck.

Delområdena utser själva medlemmar i sin nämnd, från 15-åringar och uppåt. Kommunens nämnder ersätts med fullmäktigeutskott, som består av fullmäktigemedlemmar.
Utskotten är kontaktlänkar mellan fullmäktige och delaktighetsnämnderna. Fullmäktige delegerar budgetmedel som nämnderna har resultatansvar för.

- Man kan resultatförhandla att ni inom er verksamhet ska kunna sköta det här och det här med de här pengarna, så gör man helt enkelt ett resultatavtal med delområdet, säger Per-Elof Boström i Kristinestads medborgrarforum.
Boström är av den åsikten att den representativa demokratin är i kris.

- Vi måste helt enkelt få in nytt bränsle för att rädda den representativa demokratin och det är antagligen så vi ser det via den direkta demokratin där byar och områden själva ska få ansvar över att organisera den service behöver.

Kristinestads Medborgarforum ska härnäst formulera ett utlåtande till förslaget till ny kommunallag, speciellt vad gäller möjligheterna till närdemokrati. I utlåtandet kommer de att presentera modellen. De ska också starta ett projekt för att förädla modellen vidare.
- Till projektet får även andra kommuner ansluta sig, om de är intresserade, säger Sven Rosendahl, som är rektor för medborgarinstitutet i Krsitinestad.

Seminariet, som hölls på kulturhuset Dux i Kristinestad, lockade över 70 deltagare.

En person dog i en trafikolycka på Runsorvägen i Vasa på tisdagseftermiddagen.

En personbil som kom från Runsorhållet gled i en kurva över på fel sida av vägen och frontalkrockade med en mötande skåpbil. Personbilens förare, en man född 1958, omkom på olycksplatsen. Skåpbilens förare vårdas på Vasa centralsjukhus men ska enligt uppgift inte vara allvarligt skadad.

De inledande undersökningarna och vittnesuppgifterna tyder på att personbilen hållit betydande överhastighet - hastighetsbegränsningen på olycksplatsen är 50 km/h.