Konststuderande i Österbotten har tagit initiativ till en ny konstfestival, Artopus Festivalen, som ordnas den 27-29 maj i Vasa och Jakobstad. Bildkonststuderande Michél Ruths säger att orsaken är törsten efter kultur bland de som studerar kreativa ämnen.

- Kulturutbudet i Österbotten når inte upp till våra förväntningar som det ser ut just nu. Vi började det här projektet som ett litet test för vilket slags intresse som finns bland oss som studerar bildkonst. Men ganska snabbt tog sig projektet över till fotograferna också och har spridit sig till musikerna, formgivarna, scenkonstnärer och egentligen allting som har med det kreativa området att göra, säger Ruths.

I Österbotten är en festival som samlar alla kreativa områden unik. Men enligt Ruths rätt naturlig eftersom de flesta kreativa grenar ändå går in i varandra.

- Oberoende om man är intresserad av konst, fotografi eller scenkonst så finns det någonting för alla att ta del av på den här festivalen, säger Ruths.

Syftet med projektet är att få uppleva konstens och kulturens mångfald. Festivalen är även en stor möjlighet för konstintresserade att knyta nya kontakter.

- Det är viktigt i ett tidigt skede att knyta kontakter och få influenser utifrån för det är lätt att man snöar in sig i sin egen bekvämlighet om man bara tar del av varandras projekt och arbeten. Därför är influenserna väldigt viktiga. Vi är ingen metropol eller kulturellt centrum här uppe så det är viktigt att vi får intryck och utbyte från konstnärer utomlands, säger Ruths.

Konstnärer från alla världens hörn

Hittills har man lyckats få med en hel del konstnärer från nästan alla världens hörn. Bland dem som kommer att uppträda på festivalen är The Physical Poets från Japan och Korea, performancekonstnären Ouija från USA och dessutom ett flertal konstnärer från , Frankrike, Mexico och Estland.

- Det här är väldigt unikt för lilla Österbotten och Finland överlag, säger Ruths.

Festivalen kommer att äga rum den 27.5 på Kasernområdet i Vasa och 28-29.5 i brandkårshuset i Jakobstad.

Allt fler vill studera vid Yrkeshögskolan Novia. Antalet sökande steg för sjätte året i rad sedan Novia grundades år 2008.

Den gemensamma ansökningen till yrkeshögskolorna avslutades på tisdagen. 1622 personer sökte Novias 679 nybörjarplatser i första hand.

– Vi är mycket nöjda. Antalet förstahandssökande ökade med 1,4 procent jämfört med året innan, vilket är något bättre än landsmedeltalet, konstaterar rektor Örjan Andersson i ett pressmeddelande.

Också på Åbo yrkeshögskola är man med nöjda med antalet sökande. Sammanlagt fick man in 22 287 ansökningar, vilket betyder över 13 sökande per studieplats.

Det handlar dock knappast om över 20 000 enskilda personer, utan många förekommer dubbelt eftersom en person kan ha sökt in till fler utbildningar, påpekar ÅU. Det var framför allt vuxen- och högre högskoleexamenslinjerna som ökade i intresse.

Lärarpermitteringarna i Karleby fördelas på två terminer.

Gymnasielärarna som har 14 permitteringsdagar är permitterade 23-30 maj och 13-18 december. Grundskollärarna är permitterade under tre fortbildningsdagar och ytterligare två dagar i december.

Permitteringarna infaller under fyra skoldagar på så vis att hälften av lärarkåren turvis är permitterad.

Lärarna i Karleby har fått förlängd tid till den 9.4 att bestämma sig om de accepterar permittering eller en frivillig tjänstledighet då löneavdraget görs för bara nio dagar.

Råkorna har intagit sin historiska boplats i de gamla träden invid Strandgatan i Vasa. Inte ens ambulanstrafiken från och till Centralsjukhuset stör råkornas bofrid.

Och sedan ett fint tips från Kvevlax. Här följer receptet:

Droppa matolja över havregryn, låt blandningen dra över natten.
Strö ut blandningen på marken och koltrasten får en utsökt måltid.

I år hade Yrkeshögskolan Novia 1 622 förstahandssökande till 679 nybörjarplatser. Det är en ökning från förra året med 1,4 procent och antalet sökande till Novia ökade i år för sjätte året i rad.

Novias rektor Örjan Andersson tror att så många söker till Novia eftersom de med examen från Novia har goda chanser att få jobb.

- Vi brukar oftast ligga i topp vad gäller sysselsättning av utexaminerade, oberoende vilket område vi ser på, säger Andersson.

Synlighet i media

Andersson tror att en orsak till att Novia har många sökande kan vara att yrkeshögskolan syns en del i media och att de aktivt sprider information om sina utbildningar.

- Jag tror också att vi gör ett riktigt bra jobb, säger Andersson.

Ansökningstiden gick ut igår och utbildningarna inom social och hälsovård är populära år efter år. Flest sökande i år har i alla fall företagsekonomiutbildningen. Företagsekonomi har sex sökande till varje plats.

- Företagsekonomin är en bred utbildning och det finns många arbetsuppgifter ute i samhället, säger Andersson.

Teknik intresserar

I år har också utbildningen inom teknik varit populär bland de sökande. Andersson säger att intresset för teknikstudier ökar och han tror att åtminstone en delorsak till det är att det går bra för näringslivet i regionen.

- Trenden när det gäller våra sökandesiffror följer samma trender som utvecklingen inom industrin och näringslivet, säger Andersson.

I Jakobstad lockar musiklinjen många sökanden med mer än fyra sökande till varje plats. Enhetschef Sören Lillkung i Jakobstad är mycket nöjd.

- Musiken slår alla tiders rekord. Vi har 68 sökande till 16 platser så det blir ett bra urval. Det är glädjande för de har jobbat hårt på musiksidan, säger Lillkung.

En linje som i år inte har lockat så många sökande till Novia är scenkonstlinjen i Vasa, den har lockat aderton sökanden till tio platser.

- Vi har redan i några år haft problem med att få sökande till dramainstruktör, så där måste vi fundera vad vi ska göra, säger Lillkung.

Tekniska nämnden i Vasa ska på onsdagen ta ställning till en ändring av Träskgatan invid Wärtsilä.

Wärtsilä vill öppna en ny port till Träskgatan invid Metviken, för sina specialtransporter. I projektet ingår också en vändplats för specialtransporterna på det nuvarande grönområdet på andra sidan Träskgatan.

I samband med de här ändringarna flyttar också lättrafikleden till andra sidan Träskgatan.

Tanken är också att installera trafikljus och bommar för att stoppa trafiken då specialtransporterna använder den nya porten.

I Tekniska nämndens kostnadsförslag innebär det här kostander på ca 550 000 euro, varav Wärtsilä ska betala högst 250 000 euro.

I Malax återvänder Mats Brandt till sin tjänst som kommundirektör i sommar.

Brandt har varit tjänstledig i två år. Han har jobbat som sakkunnig vid svenska Regeringskansliet i Stockholm.

Mikko Ollikainen fortsätter som t.f. kommundirektör till juni.

I samband med rengöring av en arbetsmaskin vid företaget Ekopaint i Nykarleby hösten 2011 skadades en nu 55 årig man så allvarligt att han är permament arbetsoförmögen på grund av en nervskada i vänster arm med ständiga smärtor.

Tingsrätten i Jakobstad dömde tre ansvariga personer i företaget till dagsböter mellan 700 och 800 euro.

Företaget dömdes dessutom till samfundsbot, 5000 euro och ersättningar för tillfälliga men, 12 000 euro till mannen.

Den skadade mannen för dessutom en skild process mot försäkringsbolaget som anser att det inte finns någon koppling mellan skadorna i armen och olyckan.

Fem personer i åldern 17-21 från Jakobstad och Larsmo har kunnat bindas till apoteksinbrottet i Kronoby den 21 mars. Från apoteket stal de narkotikaklassade läkemedel.

Efter inbrottet åkte gärningsmännen till Jakobstad där de delade på bytet, som bestod av flera plastpåsar med narkotikaklassade läkemedel. Övriga läkemedel slängde de i ett avfallskärl.

Därefter gick de åt skilda håll. Den ena av gärningsmännen hade i sin iver berusat sig för mycket med preparaten och påträffades av en polis som för tillfället inte var i tjänst. Han såg till att mannen kom till sjukhus.

Först efter två dygns observation bland annat på hjärtavdelningen, var han i sådant skick att det gick att inleda förundersökningarna.

Samtliga fem gärningsmän har varit häktade men är nu frisläppta.

Till åtalsprövning

En av männen belades med reseförbud, eftersom han ansågs vara i en så kallad brottsspiral på grund av många tidigare brott han på sannolika skäl är misstänkt för.

En del av stöldgodset har kunnat beslagtas men en stor del är ute på fria markanden. Ärendet går till åtalsprövning inom kort.

Apoteksinbrottet klassificeras som stöld, narkotikabrott och straffbart bruk av narkotika.

Ordföranden för Kristdemokraternas riksdagsgrupp Peter Östman anser att det borde vara straffbart att förneka att judeutrotningen ägde rum. Östman föreslår i ett skriftligt spörsmål att det i lag förbjuds uttalanden om att det inte förekom något massmord av judar i de tyska koncentrationslägren under andra världskriget.

I sitt spörsmål frågar Östman regeringen om den ämnar lagstifta om att göra förnekandet lagstridigt.

Östman skriver att det är förbjudet att förneka förintelsen i tretton länder, bland annat Tyskland, Österrike och Frankrike. I femton EU-länder bestraffar man inte den som förnekar att föreintelsen har ägt rum. Till dem hör Finland och Sverige. Också Viviane Reding, som är ansvarig för juridiska ärenden inom EU har krävt att alla EU-länder borde göra det straffbart att bestrida att förintelsen har ägt rum.

Östman anser inte heller att ett förbud strider mot flera EU- och FN-stadganden om yttrandefrihet eller deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

Östman är kandidat i EU-valet.

Närvårdarnas och primärskötarnas förbund, SuPer, är oroat över hur dess medlemmar i Vasaregionen mår. Personalen är ansträngd till bristningsgränsen och sparkraven inom Vasa stad gör inte saken bättre.

Samtidigt påpekar SuPer att närvårdarnas och primärskötarnas kunnande inte utnyttjas till fullo. Facket vill därför visa på vilka kunskaper närvårdarna har.

- Mäta blodtryck, ge injektioner, dela ut mediciner - sånt ingår i utbildningen och vi önskar att det skulle få utföras på arbetsplatserna, säger Sonja Burman som är ordförande i Vasanejdens fackavdelning.

Tea Brusas är planerare på SuPer. Hon säger att förbundet för en ständig kamp för att få slut på det hon kallar rent slöseri med resurser.

- Om vi har en fin utbildning så ska den användas till 100 procent, säger hon.

Enligt Brusas får man till förbundets kontor signaler om att "utnyttjandegraden" av medlemmarnas kompetens ständigt sjunker. Då det samtidigt talas om resursbrist är det förvånande att man inte tar vara på de resurser som finns.

- Vi kommer i framtiden att ha enorm brist på personal. Grundvården måste skötas av någon - där är det slöseri att sätta sjukskötare att ge den grundvård som närvårdarna har utbildning till, säger Tea Brusas.

Karlebysvenskarna blir allt färre. I fjol minskade de svenskspråkiga i Karleby med 80 personer. Fortsätter minskningen i samma takt är Karlebysvenskarna färre än 6000 om tre år.

Karlebybon Sara Sandell har märkt en viss förändring de senaste 10-15 åren.

- När jag gick i skola så var vi många fler som var helt svenskspråkiga. Nu är det ganska sällsynt att man inte har någon släkting som pratar finska med en, säger Sandell.

Förfinskas barnen?

Karlebysvenskarna har länge minskat procentuellt sett eftersom så många finskspråkiga flyttar in till staden. Men de blir också färre i absoluta tal. Under 2000-talet har de svenskspråkiga blivit nästan 500 färre.

Stefan Andersson (SFP) är fullmäktigeordförande i Karleby. Trenden förvånar honom:

- Nog det här senaste, 80 personer. Jag har tänkt att det kunde vara fråga om något tiotal eller så.

Det är svårt att säga varför Karlebysvenskarna blir färre. Flyttar de bort, blir de förfinskade eller dör det fler svenskspråkiga än det föds?

Andersson misstänker att det kan vara en kombination av flera faktorer. Enligt honom kanske dagens tvåspråkiga familjer inte reflekterar så mycket över vilket språk de väljer som modersmål åt sina barn.

- Kanske det här är en sak som borde lyftas fram, att föräldrarna funderar på hur de registrerar sina barn.

Andersson menar också att eftersom Karlebyborna är så tvåspråkiga är de efterfrågade på arbetsmarknaden och flyttar bort då de får jobb på annat håll.

Leva i svensk bubbla?

Inflyttade Karlebybon Jenny Jansson tycker att den svenska minoriteten är rätt så livskraftig.

- Jag tycker det finns väldigt många svenskspråkiga barnfamiljer, så jag skulle inte oroa mig över det. Det finns jättemånga barn som talar svenska.

Janssons egen familj är helt svenskspråkig.

- Det känns som att jag lever i en bubbla nu som hemmamamma. Då har jag min egen lilla svenskspråkiga värld, och så far jag till Halpa Halli ibland. Men nog tycker jag från stadens sida att man försöker få allt på båda språken, och servicen att fungera åt alla.

Nina Tiainen kommer från en tvåspråkig familj och pratar finska med sina barn. Hennes man talar svenska med dem.

- Vi pratar ganska mycket finska hemma. Och jag har alltid börjat på finska i butiker. Det är bara enklare. Det känns som att jag ändå måste ändå byta till finska i något skede: Så då är det lika enkelt att börja på finska.

Ska era barn gå i svensk eller finsk skola?

- Vi har tänkt lägga dem i svensk skola eftersom Kokkola är så finskt ändå. Så att svenskan inte glöms bort, säger Tiainen.

Enligt skoldirektör Per-Olof Nyström är det fortfarande en majoritet av de tvåspråkiga familjerna som väljer att sätta sina barn i svensk skola.

Karleby har i dag drygt 47 000 invånare. Knappt 6 200 av dem har svenska som modersmål.

Statistiken: (källa: statistikcentralen)

Invånarna i Ruotsalo i Karleby släckte vid midnatt en markbrand på gammal åkermark vid Ruotsalo byväg.

Det var ett 5 x 20 meter stort område som fattade eld. Elden var släckt när brandkåren kom till platsen.

Brandkåren granskade området och kostaterade att människor och egendom var utom fara.

I dag behandlar Vasa hovrätt vapenstölderna i Alahärmä Halpa Halli, som inträffade för ett år sedan. Alla fem dömda har överklagat tingsrättens dom.

Tingsrätten i Södra Österbotten dömde huvudgärningsmannen till två och ett halvt års fängelsedom för bland annat stöld, skjutvapenbrott och grov misshandel.

I Halpa-Halli-inbrottet i Alahärmä stals åtta handeldvapen.

En rattfull man i Karleby försökte tidigt på torsdagsmorgonen köra över en person som han hade grälat med i telefon under natten.

De båda personerna hade stämt träff. Där hade den berusade mannen med bil försökt köra över den andra, som lyckades hoppa åt sidan.

Polisen påträffade den berusade chauffören i sitt hem. Alkometern visade grovt rattfylleri.

Polisen utreder händelsen.

Lite av en vardagsarkeolog kan man nog kalla honom, Tomas Björkqvist i Kristinestad. Han är företagare till vardags och sysslar med fiske och fisketurism, bland annat. Men det senaste året har han blivit en ivrig sakletare, sedan han fick en metalldetektor i julklapp.

Över 300 timmar har han tillbringat med sin nya hobby och många intressanta, och också mindre intressanta, föremål har han grävt upp ur jorden.

- I början var det roligt när man hittade en fempenni i stället för en gamma lemonadkork, till exempel, som har samma signal. Men efter tusen en-pennis uppgrävningar kanske man tycker bättre om en gammal peng, säger Tomas Björkqvist.

Olika metaller ger olika ljud

- Den här inställningen är egentligen mera för åkerspaning, säger han när han demonstrerar detektorn ute på den egna gården i Kristinestad.

Efter lite pipande och signalerande gräver Tomas Björkqvist en liten grop och får fram det han trodde skulle vara en del av en ölburk.

- Det var ingen klips. Det var en bit aluminiumfolie, säger han.

Han förklarar att han i vanliga fall inte hade grävt på basen av det som mätarna visade. Hade föremålet däremot legat lite djupare, hade samma signal definitivt lockat till att utforska saken närmare.

- Jag var ganska mycket i parkerna förr, men där finns mest lemonadkorkar och ölkorkar och kanske lite pengar, mest euro och pengar från 1963 och uppåt. Men ute på åkrarna finns mindre skräp och där är alla fynd mer eller mindre intressanta.

Tomas Björkqvist - (Copyright: YLE/Ann-Sofie Långvik) Tomas Björkqvist Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Metallföremål - (Copyright: YLE/Ann-Sofie Långvik) Metallföremål Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Klassring från 1965 - (Copyright: YLE/Ann-Sofie Långvik) Klassring från 1965 Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Utforskar uthus

En silvermark från 1874 är ett av Björkqvists tidigaste och mest intressanta fynd. Han har en hel mapp full med mynt som han har delat in enligt tidsålder och värde.

- Det är roligt att se när du gräver i en mörk grop och det plötsligt skiner till!

När det gäller borttappade saker är Tomas Björkqvist också behjälplig med sin detektor. Han är redan vidtalad att komma och leta igenom ett par uthus där man hoppas att det kan finnas något intressant undangömt.

Skatter och guld har Tomas Björkqvist inte träffat på. Det är ju en hobby och ett genuint intresse för historia som driver honom så det där med sakernas värde är inte det allra viktigaste.

- Jag är mera efter mynt och gamla verktyg och allt som har att göra med historia. Det är mera värmande att hitta en gammal klassring och returnera till ägaren än att hitta något guldfynd och få sig en hundralapp.

Vem är Maja?

Och ett av de senaste fynden som Tomas Björkqvist fick upp ur jorden var just en klassring från år 1965. Men vem är ägaren?

- Det här är silver. Här står KYL, det tror jag är Kristiinan Yhteislukio. Inne i ringen står det namnet Maja.

Utanpå ringen finns årtalet 1965 och romerska symbolen för fem, det vill säga V. Inne i ringen står årtalet 1975, vilket kan vara datum för klassens tioårsjubileum. Hur som helst torde det bli 50-årsjubileum för den här klassen nästa år, 2015. Månne ägaren till ringen hör av sig innan dess?

Eftersom Tomas Björkqvist också är fiskare är hans nyaste idé en kombination av de här båda intressen. Metalldetektorn har fört honom till många bältesspännen. Dem tänkte han återanvända och börja tillverka bälten av garvat lakskinn, som han tagit tillvara från sina fisketurer i vinter.

- Så det är allt möjligt roligt.

Det behövs en större beredskap att möta det mångkulturella samhället i skolan. Det säger lektor Mårten Björkgren vid Åbo Akademi i Vasa. På torsdag samlas lärare, studerande och forskare till konferens i Vasa för att lära sig mer om islam i skolan.

Utmaningarna för skolan är varierande. Det finns så många föreställningar om muslimer som fås via media, via filmer. Är man inte van att möta de här människorna från en annan kultur lägger man in alla sina föreställningarna i mötet. Det handlar också om ett möte inom en själv och de värderingar man har, säger Jonas Otterbeck, lektor i islamologi vid Lunds universitet.

Föråldrade läromedel

- Det kan bli olyckligt och uppstå en konstig situation om läroböckerna inte förmår inkludera människor i ett större "vi". Det är inte bara vi lutheraner eller vi i Svenska kyrkan. Det finns en mångfald som är ett "vi" i klassrummet, säger Otterbeck. Men det kommer nya läromedel också. Och många lärare, speciellt i gymnasiet och högstadiet, är mycket kunniga och uppdaterade. De letar fram information på nätet själva och undviker läromedlen.

De kulturkrockar som oftast kan uppstå i skolsammanhang handlar om kön, dvs. föreställningarna om hur man lever som man och kvinna, om ledigheter vid religiösa högtider, fasta och klädsel. Ledigheter vid muslimska högtider borde inte vara ett problem, säger Jenny Berglund, som är lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

- Elever är ju lediga för andra ändamål också.

Viktigt är att komma ihåg att den muslimska befolkningen är väldigt heterogen. Det finns sunnimuslimer, shiamuslimer och fler mindre grupper.

- Ett pedagogiskt problem är att man ställer islam som en enhet som motsvarar Svenska kyrkan istället för att ställa den mot kristendomen med alla dess inriktningar. Vi gör en homogen massa av islam när det ändå är enorm skillnad inom religionen, säger Jonas Otterbeck.

Muslimska friskolor sjunger Den blomstertid nu kommer

Jenny Berglund har gjort fältarbete vid ett antal muslimska friskolor i Sverige och märkt att flera av dem sjöng psalmen "Den blomstertid nu kommer" på skolavslutningen. Det visar att den debatt som blossade upp förra veckan inte handlar om andra religionsinriktningar.

- Min erfarenhet säger att det främst är religionslösa och ateister som protesterar mot religiösa inslag i skolan, säger Jonas Otterbeck.

Ishockeyklubben Helsingfors IFK bekräftade som väntat idag att Antti Törmänen tar över tränarposten för tre år framåt. Törmänen har tidigare tränat Vasa Sport och schweiziska Bern.

För Antti Törmänen passade det perfekt att återvända till Finland efter flera år i Schweiz.

-Det är en stor post, kanske den största i Finland, så jag är jätte nöjd då det är bra även för familjen. Vi får ett bra lag, det är säkert. Jag måste ta med mina erfarenheter från spelar- och tränarkarriären, och utnyttja det, samt använda hela kapaciteten som vi har i HIFK:s organisation.

Även HIFK:s sportchef Tom Nybondas var nöjd med det nya tränarkontraktet.

-Han är en oerhört fräsch, relativt ung och ny figur på den finländska tränarmarknaden. Vi har följt med honom en längre tid och sett hur han jobbat med Blues-juniorer och i Mestis. Vi tycker att han är en skicklig, ärlig, lovande och bra coach, sade Nybondas.

Törmänen inledde sin karriär som tränare på högsta nivå som hjälpreda i Jokerit, varifrån han flyttade till Vasa för att leda Sport till Mestisguld år 2012. Som spelare representerade Törmänen Jokerit i tio säsonger och spelade också sammanlagt fyra säsonger i Sverige för HV-71 och Södertälje.

Törmänen spelade 50 matcher i NHL för Ottawa Senators efter att ha hjälpt Finland vinna sitt första ishockey-VM guld.

Också Ville Peltonen och Toni Lydman fortsätter sina karriärer inom ishockeyn som medlemmar av HIFK:s nya tränarstab. Både Peltonen och Lydman kommer att jobba inom klubbens juniorverksamhet, Peltonen som träningschef och Lydman som specialtränare med betoning på juniorbackars individuella träning.

It- och kommunikationsbolaget Anvia i Vasa inleder samarbetsförhandlingar. Förhandlingarna berör ungefär 600 anställda och målet är att minska antalet anställda med högst 80 årsverken.

Anvia ska anpassa sin kostnadsstruktur på grund av ekonomisk lågkonjunktur och ökad konkurrens. Ekonomiska och produktionsorsaker leder, enligt ett pressmeddelande, till nedskärningarna inom ICT-affärsverksamheten och koncernadministrationen. Samarbetsförhandlingarna berör alla anställda inom Anvia Abp och Anvia Företagstjänster Ab.

- Behovet av snabba nätförbindelser fortsätter att öka och vi hoppas att svackan i fiberbyggandet är tillfällig. Inom arbetsuppgifter som anknyter till fiberbyggande överväger vi i första hand permitteringar som sparåtgärd, säger Anvias verkställande direktör Mika Vihervuori i pressmeddelandet.

Enligt pressmeddelandet har Anvias resultat försvagats på grund av minskad lönsamhet speciellt på företagssidan. Efterfrågan på inslallationer och fiberanslutningar har minskat det senaste året. Anvia brukar bygga mellan 3 000 och 5 000 fiberanslutningar per år, i år bygger Anvia uppskattningsvis 2000 fiberanslutningar.

Anvia-koncernens omsättning år 2013 var 108 miljoner euro och personalstyrkan cirka 720. Så sent som i augusti 2012 hade Anvia samarbetsförhandlingar, då minskades antalet anställda med 43.

Läs också:
Anvia får ny vd.

Utbyggnaden av Vasa ishall kommer att kosta drygt 520 000 euro. Tom Knip Ab väljs till entreprenör för utvidgningen.

I och med att ishockeylaget Sport stiger till ligan måste antalet platser i Vasa arena vara minst 4500. Därför byggs B-läktaren ut redan nu.

Vasa och Korsholm går med på att betala utbyggnaden redan nu även om resten av ishallen enligt planerna ska åtgärdas först 2017.

Styrelsen för Vasaregionens arenor samkommun valde Tom Knip Ab bland tre bolag som gett offert. Knips offert var den billigaste.

För ligaspel krävs i regel att ishallarna har 2500 sittplatser. I dag har arenan i Vasa 1894 sittplatser och totalt 3961 platser. Ett undantagslov för maximalt två säsonger kan beviljas för stigande lag.

Läs också:
Vasaregionens arenor vill bygga ut ishallen redan nu