I trettio år har Lappfjärds folkhögskola utbildat musiker. De åren vill man nu uppmärksamma med två jubileumskonserter.

Att musiklinjens födelsedag är värd att fira tycker bland andra musikstudernade Ove Inborr.
- Frid i själen. Jag har insett att det är det här jag vill göra och jag ska satsa allt för att lyckas, säger Inborr.

Jubileumskonserterna ordnas på Ritz i Vasa och på kulturhuset Dux i Kristinestad. I konserterna kommer folkhögskolans elever att framföra musik från 1982-1983, då musiklinjen startade.

Casper Sahlström hoppas att så många som möjligt som har någon koppling till skolan kan delta.
- Har man gått här eller känner någon som har gått här eller har jobbat här eller om man tycker om musik, så vill vi gärna att alla ska komma med och minnas något från de här åren som har varit. Det finns ju enorma mängder musik och minnen från de här trettio åren, säger Casper Sahlström.

I mars anlände delarna till nöjesparken Wasalandias nya åkattraktion - en berg-och-dalbana. Denna vecka monteras äntligen banan upp.

Tom Harju är servicechef på Wasalandia. Han säger att den nya banan lämpar sig för familjer, alltså också för mindre barn. Andy säger att han har jobbat med betydligt större banor.
- Den största finns i Belgien och har ett fritt fall på 18 meter, säger Andy.

På söndag ska banan vara monterad och klar och då åker gänget vidare till nästa jobb. Då sista bulten är dragen är det montörerna som gör de första åken.
- Montörerna får åka först, sen åker jag, säger Tom Harju.

Wasalandia öppnar i år den 15 juni.

Kristinestadspolitikerna ska snart ta ställning till ett sparpaket på 1,4 miljoner euro. Sparpaktetet består till lika stora delar av inbesparingar och inkomstökningar.

Stadens ledande tjänstemän presenterade förslagen tidigare i veckan för fullmäktigegruppernas ordförande.

På förslag är att Härkmeri och Tjöck skolor samt Lapväärtin koulu ska dras in.

Andra förslag är att höja avgifterna i simhallen och kursavgifterna i MI samt att slå samman tjänsterna som kultursekreterare och museichef.

I paketet ingår också att staden ska sälja fastigheter.

Enligt fullmäktigeordförande Patrik Ragnäs har tjänstemannaledningen nu presenterat de konkreta förslag, uträkningar och konsekvensbedömningar politikerna efterlyst.

Ragnäs ville inte beteckna åtgärderna som enbart inbesparingar och nedskärningar.

- Vi måste börja tänka på ett annat sätt och se om vi kan jobba annorlunda och effektivare i staden. Åtgärdsförslagen bör nu snabbt vidare till styrelse och fullmäktige, säger Ragnäs.

Anna-Brita Slotte är lärare på den engelska linjen vid Vasa övningsskola. Hon vet hur svårt det kan vara för utländska familjer att komma in i vardagslunken i den främmande miljön.

De ovannämnda sysslorna hör förstås inte till en lärares egentliga arbetsuppgifter utan görs på sidan om. Hon säger att det långt handlar om personlighet att man tar på sig sånt här.
- Om föräldrarna känner sig välkomna så är det lättare att få hela familjen att känna sig välkommen, samtidigt undviker man missförstånd, säger hon.

Vasa universitets magistersprogram i handelsvetenskap har fått internationellt erkännande.

De två engelskspråkiga programmen har tagits med i den internationella EPAS-kvalitetsvärderingen. De utbildningsprogram som får kvalitetsstämplet räknas till den internationella toppen.

Hittills har 76 program från hela världen ackrediterats via EPAS-systemet.

- Kvalitetsstämpeln gör att våra studerande har bättre chanser att få jobb, både nationellt och internationellt. Det visar både studerande och arbetsgivare att utbildningarna är högklassiga, säger dekanen för handelsvetenskaperna, Vesa Suutari, i ett pressmeddelande.

Utbildningarna som omfattas av EPAS-stämpeln är Master's Degree Programme in International Business och Master's Degree Programme in Finance.

Här kan du läsa mer om EPAS.

Ett egnahemshus på Smedasvägen i Lappfors i Pedersöre började brinna vid 12-tiden på onsdag.

Ägaren var hemma när branden bröt ut och larmade brandkåren. Han tog sig ut på egen hand men hade andats in rök och fördes därför med ambulans till sjukhuset i Jakobstad.

Enligt brandmästare Ari Rinta-Jaskari började branden bredvid skorstenen och mellantaket fattade eld.

Eftersom den släcktes snabbt brann endast ett två kvadratmeter stort område i mellantaket. Men huset fick en del rök- och vattenskador.

Huset är ett frontmannahus i två våningar från 50-talet.

Enheter från Nykarleby, Bennäs, Esse, Purmo, Vasa och Evijärvi deltog i räddningsarbetet.

En man hamnade i sjönöd på Kråkfjärden utanför Smulterö i Vasa vid middagstid på onsdagen.

Vattenbussen M/S Tuulia upptäckte en drivande båt och en människa i vattnet. Också besättningen på en annan nöjesbåt var på plats. De försökte få upp den nödställde ur vattnet.

Det lyckades inte till en början, men strax därefter fick upp honom till M/S Tuulia. Ombord på Tuulia fanns två sjuksköterskor som genast gav första hjälpen.

Därefter körde Tuulia till bryggan vid Brändö sund varifrån ambulansen förde mannen vidare till sjukhuset för vård.

Den drivande båten drev upp på grund men en patrull från Vallgrunds sjöbevakningsstation har bärgat båten och fört den till bryggan vid Smulterö.

För närvarande finns det inga uppgifter om den nödställdes tillstånd.

En av Vasa stads lokaltrafikbussar började brinna på Gamla Vasagatan i Korsnäståget vid 14-tiden på onsdag eftermiddag.

Branden startade i bussens motorutrymme. Chauffören larmade räddningsverket och började släcka branden. När räddningsenheterna kom till platsen flammade elden upp igen, men den kunde snabbt släckas.

Det var ingen fara för passagerarna. De hämtades med en annan buss.

Bussens motorutrymme brandskadades, i övrigt fick den inga skador.

Yrkeshögskolan Novia ska fortsätta som nu och ansöka om fortsatt koncession. Det anser styrelsen för Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) som behandlade frågan på sitt möte på onsdagen.

Ulrica Karp.Maria Slotte och Ulrica KarpYle/Roger Källman

Söfuks direktör Ulrica Karp säger att beslutet inte krävde allt för mycket diskussion.

- Vår rekommenderar YH ÅA, som är upprätthållare av Novia, att man anhåller om fortsatt koncession inom nuvarande verksamhetsramar, säger Karp.

Inga fördelar för Österbotten

Karp säger att styrelsen anser att det inte finns några oberoende ekonomiska analyser och inga verksamhetsanalyser som skulle ta fram fördelarna med en fusion för Novias del.

- Förslaget som Roger Broo och Arne Wessberg gav tar inte heller fram fördelar som skulle vara bäst för Novia, säger Karp.

Kommunerna ska ge utlåtande

Nu skickas ärendet vidare på utlåtanderunda till Söfuks ägarkommuner. Söfuks styrelse behandlar fusionsplanerna på nytt i mitten av juni.

Eftersom Söfuk är aktieägare i Novia är Söfuk fortfarande med i fusionsdiskussionerna mellan Novia och Arcada.

Vasa borde få en mer internationell prägel - då skulle också den utländska arbetskraften trivas bättre i Vasa. Det säger Stefan Damlin, vd för Wärtsilä Finland.

Tidigare i veckan har Yle Nyheter Österbotten berättat att fem av de åtta spanska sjukskötare som började jobba i Vasa i höstas har sagt upp sig. Bland annat på grund av att de tycker att det är svårt att komma in i samhället i Vasa.

På Wärtsilä har man många utländska anställda och företaget hjälper dem på olika sätt.

- Vi hjälper dem, speciellt i början, med att hitta bostad, dagis- och skolplatser för familjen och så vidare, säger Stefan Damlin.

- Under den första tiden är det ju väldigt viktigt att familjerna blir bra integrerade i samhället, säger han.

Damlin tror att om gatubilden i Vasa var mer internationell skulle trivseln öka också för utlänningarna.

Han poängterar också vikten av att det finns högklassiga internationella daghem och skolor i staden.

De österbottniska skolorna dominerar då man ser förstaplaceringarna längs med Stafettkarnevalens historia. Bland skolorna som vunnit flest gånger finns bland annat Vörå samgymnasium, Korsholms högstadium och Lagmans skola i Jakobstad.

Med i statistiken finns de sträckor som springs i år och där är Vörå samgymnasium överlägsen etta. Sedan Stafettkarnevalen körde igång år 1961 har skolan tagit hem 41 förstaplatser och speciellt då man ser på 2000-talet är Vörås dominans solklar. Under den perioden har skolan tagit hem nästan hälften av förstaplatserna på sina sträckor.

Inom kategorin Andra stadiet följs Vörå av Gamlakarleby svenska samlyceum (numera Donnerska skolan) med 12 segrar under 1960- och 1970-talet, samt Jakobstads gymnasium (åtta förstaplatser) och Ålands lyceum (sju förstaplatser).

För högstadiernas del är Korsholm etta med 17 förstaplatser, följt av Närpes (11 förstaplatser) och Hagelstamska skolan i Grankulla (9 förstaplatser).

Lagmans etta bland lågstadierna

Bland lågstadierna ligger Lagmans skola i Jakobstad etta med 20 förstaplatser. Största delen av dem kom under under 1970-talet.. På andra topplaceringar finns Seminarieskolan i Raseborg (18 förstaplatser), Mattbergsskolan i Esbo (16 förstaplatser, plus två förstaplatser under det nya namnet Mattliden) och Granhultsskolan i Grankulla (15 förstaplatser plus fyra förstaplatser under ett tidigare namn).

I kategorin för de små lågstadieskolornas del ser det jämnare ut. Flest förstaplatser har gått till Pjelax i Närpes (sex stycken), Hirvlax i Nykarleby (fem stycken) och Forsby i Pernå (fyra stycken).

Bland kategorin för träningsskolor ligger Yrkesträningsskolan Nykarleby (numera en del av Optima) etta och bland Anpassade skolor är det Parkskolan i Lovisa som vunnit flest gånger.

Ser man på resultaten över lag finns det alltså en tudelning då det gäller förstaplatserna i Stafettkarnevalen. Även om ett stort antal skolor någon gång har vunnit en sträcka är det en liten klick som dominerar. Av de skolor är största delen österbottniska.

Vinnartidernas utveckling på fyra sträckor

Tryck på knapparna för att välja sträcka. Vinnarna syns då du för musen över tidslinjen.

Svenska.yle.fi efterlyser roliga bilder från karnevalen, gärna maskotar och hejarklackar. Vi publicerar bilderna i ett bildgalleri på Svenska Yles webb. Du kan ladda upp dina bilder på Twitter eller Instagram med hashtaggen #stafettkarnevalen. Du kan också skicka in bilderna per e-post till justnu@yle.fi.

Läs också:

• "Tradition och upplevelse"
• Resultaten 2006-2012 i sin helhet på Stafettkarnevalens sidor
• Svenska Yle satsar stort på Stafettkarnevalen
• Bakom kulisserna på Stafettkarnevalen

Månadens radiodokumentären handlar om mamm. Min mamm.
Mamm har förstås ett namn – hon heter Karin Sandström, och i början av april fyllde hon 86 år. Hon har alltid funnits i mitt liv, och förstås vet jag en massa om henne - men vem är hon, egentligen?

En sak kan jag nämna redan nu: Det har funnits otaliga tillfällen under de senaste månaderna då jag desperat har slitit mitt hår och svurit invärtes över att jag kom på den vansinniga idén att försöka göra en radiodokumentär med arbetsnamnet "Allt om mamm". Många sena kvällar när jag har suttit vid datorn och försökt reda upp mina ostrukturerade inspelningar har jag frågat mig om jag är dum i huvu eller om jag har blivit tokig. Hur kan man ställa till det för sig på det här sättet? Har jag ingen som helst självbevarelsedrift?

Mamm fyller 86Karin SandströmYle/Ann-Sophie Sandström

"Du kommer att ha 14 timmar på band, och ingenting som du kan använda!" sa min elaka lillebror Peter när han var på besök och insåg vartåt det barkade. Jag tänkte bevisa att han hade fel, men innerst inne var jag rädd att han skulle få rätt...

Klart jag vet att man aldrig kan berätta "allt" om en person – och förstås visste jag redan från början att det här projektet var alldeles för ohanterligt och ofokuserat för att det ens skulle bli någorlunda enkelt att genomföra. Men jag intalade mig att jag så småningom skulle kunna begränsa mig, och då skulle rubriken ändras. Så blev det inte.

Varför ville jag göra det här?
Det finns många svar på den frågan.
Ett svar är att jag tror att om jag får veta mer om mamm så kommer jag förhoppningsvis också att förstå mig själv bättre, och självkännedom är väl aldrig fel. Eftersom jag i unga år trodde att jag ville bli psykolog så har jag alltid ansett att det är självklart att man påverkas av sina föräldrar, sina syskon och alla de personer som finns - och inte finns - i ens omgivning när man växer upp.
En orsak kan också ha varit att jag ofta har hört personer i övre medelådern beklaga sig över att de inte ställde vissa frågor till sina föräldrar medan det ännu var möjligt. (Själv missade jag chansen när det gällde min far...)

Mommo, jag och mamm - dvs Emma Björk, Ann-Sophie och Karin Sandström, ca 1963Emma Björk, Ann-Sophie Sandström och Karin Sandström ca 1963privat foto

Sen är det förstås inte världens enklaste sak att prata om vettiga och allvarliga saker med personer som står en nära. Det brukar vara så i familjer att man har en viss jargong som alla känner sig bekväma med. Så har det åtminstone varit hos oss. Jag antar också att det i så gott som alla familjer finns sådant som man inte pratar om - alltså ämnen man inte tar upp, personer som inte nämns eller känsliga frågor som leder till rop och skrik. Eller tystnad. Och alla alla brukar veta ungefär på vilka områden man tryggt kan röra sig, utan att det uppstår konflikter, tystnad eller otrevlig stämnig.

En sak som jag har märkt under alla de år som jag har gjort radioprogram, och ofta ställt personliga - och närgångna - frågor till folk jag ibland träffar bara en enda gång, det är att de flesta människor gärna berättar om sig själva, ifall man frågar - och verkligen vill veta...
Men hur mycket ville jag själv egentligen veta när det gällde mamm?
Mer och mer, visade det sig.

Asta, Karin (mamm) och Klas, samt hunden Sessan ca 1937Asta, Karin och Klas med hunden Sessan ca 1938privat foto

Och min bror hade fel! Det blev inte alls 14 timmar inspelat material – det blev 40... (Jo. 40 timmar!)
Och det blev ett radioprogram.

Karin och Klas Björk, alltså mamm och hennes tvillingbrorKarin och Klas Björk privat foto

"Men vad handlar den där dokumentären om?" kanske nån frågar sig i det här skedet.

Tja, vad ska jag säga? Den handlar om mamm. Och om om glädje, sorg, arbete, vänskap - och om att växa upp under kriget.

Ann-Sophie Sandström

Månaden dokumentär i K3: Allt om mamm sänds i Radio Vega söndag 26.05 kl. 9.03 och onsdag 29.05 kl. 11.03

Det finns många goda idéer bland turismföretagare i Vasaregionen, men för att de ska bli till verklighet behöver de ofta lite hjälp på traven. Nu ska företagare få gå en utbildning som ska leda till en färdig produkt.

Nina Waxlax.Nina WaxlaxYLE/Mira Myllyniemi

Utbildningen är främst riktad till företagare inom den så kallade wellbeing-turismen, det vill säga turism med fokus på välmående. Undervisnings- och kulturministeriet finansierar utbildningen, arrangör är Rastor Oy.

Resultatet en färdig produkt

Utbildningen tar 1 år och 5 månader med start i september. Eftersom det är en lärovatalsexamen kostar det inget utöver en liten examensavgift. Det viktigaste är att alla ska ha ett färdigt produktpaket i slutet av utbildningen.

- Idén med det här är just det att alla ska ha sitt eget projekt. Den här specialyrkesexamen går under Undervisningsministeriet och man har vissa kriterier som man måste uppfylla och en sak är just det att de jobbar med en egen sak. Och man ska gå steg för steg så att man får det till ett sådant skede att den är färdig att nu kan jag föra den på marknaden.

Mera information om utbildningen ges på hotell Astor i Vasa torsdagen den 23 maj klockan 14 eller 16.

Se också: utbildningsprogrammets informationssida (rastor.fi)

70 procent av de som anställs av Wärtsilä har gått utbildning i Vasaregionen. Men såväl studerande som näringslivet glöms bort i debatten om utbildning - och det oroar, säger Stefan Damlin som är vd för Wärtsilä Finland.

Enligt Damlin skapar det globalt ökade energibehovet ett behov för det lokala kunnandet. Det är då viktigt att se kunnandet som en resurs, framom språk och kommun.
- Regionen behöver en gemensam vision, säger han.

Vasaregionen har en stor utmaning i att dels få företagen att stanna kvar här och även att locka hit nya aktörer.
- Alla undersökningar som jag bekantat mig med visar att företagen väljer orter där det finns utbildad arbetskraft, säger Stefan Damlin.

- I energiklustret har vi en möjlighet att vidareutveckla skolorna. Med tanke på den exportinkomst som energiklustret generar kunde vi använda de pengarna för att satsa på utbildning och på det sättet förstärka vår position.

Stefan Damlin efterlyser en mer internationell gatubild i Vasa och önskar att det skulle finnas mer utbildning på engelska i Vasa.

Yle Nyheters utredning om vilka skolor som klarat sig bra i Stafettkarnevalen kommer inte som någon överraskning för varken lärare eller sportredaktör Kaj Kunnas. Vi tränar hårt, kvalar hårt och konkurrensen om vem som ska få plats i bussen till Helsingfors är hård, säger rektor Siv Martelin vid Lagmans skola.

Hon berättar att man tidigare brukade träna året runt men att löpandet börjar på allvar efter påsk nuförtiden. Det är ändå hård konkurrens om platserna i bussarna, som vi delar med några andra skolor. Det är också en stor satsning ekonomiskt att köra ner med flera elever.

Lagmans skola har klarat sig fint i Stafettkarnevalen genom åren.Lagmans skola i JakobstadYle

- Vi får in pengar av både Hem och skola, eleverna betalar en del själv men också av staden. Det blir fråga om en hel del pengar för de österbottniska deltagarnas del, säger hon.

I vår har det varit särskilt spännande då vissa elever får åka dubbelt upp till huvudstadsområdet, först Skolmusik och nu Stafettkarnevalen.

Upplevelsen viktig

- Tradition och upplevelse är två centrala orsaker till varför jag tror att österbottningarna vinner så mycket och så ofta i Stafettkarnevalen, säger för sin del sportredaktör Kaj Kunnas.

Han betonar att friidrott, skidor, orientering, uthållighetsgrenar - allt är större utanför än innanför Ring 3:an. Vörå samgymansium är pärlan, där finns Svenskfinlands bästa löften, det är självklart att de kammar hem storkovan i karnevalen.

Det är en stor skillnad mellan att slänga sig i en buss i Österbotten - på äventyr till huvudstaden - med bland annat Borgbacken och "storstan" på programmet. Att starta från Borgå eller Grankulla är inte lika häftigt, säger Kunnas.

Läs mera:

• Österbotten toppar i Stafettkarnevalen
• Resultaten 2006-2012 i sin helhet på Stafettkarnevalens sidor
• Svenska Yle satsar stort på Stafettkarnevalen
• Bakom kulisserna på Stafettkarnevalen

Från och med hösten får skolorna i Vasa själva bestämma hur verksamheten före och efter skoldagen ska se ut.

Enligt det tidigare förslaget skulle morris och eftis ordnas från 8 till 16, men nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning beslöt på onsdagens möte att ge skolorna högst en timme till per dag att disponera fritt.

- Det verkar som om det inte är så många barn riktigt tidigt på morgonen, så nu kan skolorna till exempel ordna verksamhet mellan 7.30 och 16.30 eller 7.45 och 16.45, säger Ulla Granfors, som är ordförande för nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildnings svenska sektion.

Morgon och eftermiddagsverksamheten ordnas för första- och andraklassister, som inte klarar sig hemma ensamma före och efter skoldagen. Hittills har verksamheten ordnats från 7 till 16.30. Nu ska skolorna samla föräldrarna och kartlägga det verkliga behovet av morgon och eftermiddagsvård.

- Behovet är inte samma i alla områden och alla som anmäler sina barn till verksamheten utnyttjar den inte, men den anställda personalen kostar ju i alla fall, säger Granfors.

Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning räknar att de förlänga tiderna kommer att ge en tilläggskostnad på 60 000 euro per år. Tidigare i vår godkände nämndens finska sektion de nya tiderna för morgon och eftermiddagsverksamheten.

Sandra Eriksson putsade sitt rekord på 3000 meter med hela 16 sekunder vid Elittävlingar i Brandbu i Norge. Eriksson slutade tvåa på distansen.

IF Nykarlebynejden-löparens tid i loppet var 9.04,75. Inomhus har hon klarat av att löpa distansen cirka fem sekunder snabbare.

Segern vid de norska Elittävlingarna gick till Sifan Hassan på tiden 8.57,71. Den tidigare etiopiern representerar nuförtiden Nederländerna. I slutspurten besegrade Eriksson den trefaldiga junioreuropamästaren Karoline Bjerkeli Grövdal.

Sandra Eriksson paradsträcka är 3000 meter hinder. Rekordet på 3000 meter slätt bådar gott även med tanke på huvudsträckan där Erikssons rekordtid från sommaren 2012 lyder på 9.43,38.

Böckerna kommer till folket! Vasa stadsbibliotek har för tre dagar öppnat ett popup-bibliotek i Vasa saluhall.

Temat för biblioteket är sommar, det betyder böcker om sommarfest, mat och annan lättläst sommarläsning. Dessutom har personalen komponerat överraskningskassar, där låntagaren vet vilket temat är men inte vilka boktitlar som finns däri.

Pop up-biblioteket är öppet torsdag och fredag kl.12-18, samt lördag kl.9-15. Senare under sommaren ska ytterligare två pop up-tillfällen hållas. Allmänheten är välkommen att komma med tips och önskemål på platser, säger Vuorenmaa.

Räddningsverket och Meteorologiska institutet varnar för att risken för markbränder är stor i hela Österbotten. Det soliga och torra vädret gör att antändningsrisken är stor.

Till exempel brandmännen i Jakobstad och Karleby har den här veckan redan släckt flera markbränder.

Senast i går, onsdag, brann ett cirka 400 kvadratmeter stort område i närheten av Cronhjelmsskolan i Larsmo. Marken bestod till stor del av mossa och det gjorde den mera svårsläckt.

Brandorsaken är oklar, men misstankar finns om att den fick sin början från en tobaksfimp.

Vasa Sport har skrivit kontrakt med ligaspelarna Kristian Tuohilampi, Robert Nyholm och Jere Laaksonen.

Tillsammans har trion spelat över 200 matcher i FM-ligan. Deras kontrakt är ettåriga.

Tuohilampi och Nyholm spelade i HIFK senaste säsong och Jere Laaksonen i Lukko.

Robert Nyholm är hemma från Jakobstad och började sin ishockeykarriär i IFK Lepplax.

Sportchefen kommenterar nya kontrakten

- Vi har bara goda minnen från när Kristian Tuohilampi senast var i Vasa. Vi har följt hans karriär och varit i kontakt med honom. Nu kom möjligheten att få honom tillbaka till Vasa, säger sportchefen Markus Jämsä.

- Robert Nyholm är en mycket intressant spelare, bland annat eftersom att han är hemma från Österbotten och nu återvänder hit. Vi har länge sökt en storvuxen anfallare som vågar gå på mål och ta smällar för laget. Speciellt nu när Erik Riska lämnar oss, säger Jämsä.

- Jere Laaksonen är också bekant sedan tidigare eftersom han var lånespelare ifjol. Han en mångsidig spelare som kan spela både som center och på kanterna. Dessutom också i numerärt över- och underläge, säger Jämsä.

Sport söker ännu nya spelare, främst anfallare.

Sport, kontraktspelare:

Målvakter
Joonas Kuusela (Pelicans)
Jean Auren
Tuomas Saarella

Backar
Antti Uitto
Eetu Heikkinen
Ari Gröndahl
Kai Lehtinen
Joni Haverinen (Kalpa)
Mikael Aaltonen (Tuto)
Simon Nässlin
Tomi Kankaanpää
Kristian Tuohilampi

Anfallare
Markus Piispanen
Mika Kujanpää
Lassi Kokkala (Ilves)
Jarkko Hattunen (Tps)
Samuli Kivimäki (Ilves)
Markus Nässlin
Michal Kristof
Christoffer Seppelin
Joonas Elola
Robert Nyholm
Jere Laaksonen
Mika Halava
Lassi Kokkala

Läs också: Sport rustar för säsongen