Det behövs någon som jobbar för bättre och trivsammare sjukhusmiljöer, och någon som jobbar för de svenskspråkigas rätt till hjälp på sitt modersmål. Det säger Nina Brännkärr-Friberg, ordförande i Project LIV.

Tillsammans med patientkurator Gunnar Norrlund och kulturproducent Johanna Stenback grundade de den nya stödföreningen för långtidssjuka. Föreningen ska också hjälpa Blodtjänst med att göra stamcellsregistret känt för att få fler finländska donatorer.

Det var när Ninas son Todde insjuknade i leukemi som det gick upp för familjen hur kliniska och trista sjukhusmiljöerna är. Det blev långa vistelser på sjukhus i Tammerfors, Helsingfors, Jakobstad och Karleby.
I dag mår sonen fint efter att ha fått nya stamceller från en okänd donator, men tanken vaknade att försöka hjälpa och stöda andra långtidssjuka barn och deras familjer.

Under hösten arrangerar föreningen två välgörenhetsevenemang i Jakobstad. Den 1.10 ordnas juniordisco tillsammans med fotbollsföreningen JARO och den 25.10 ordnas en välgörenhetsgala i Jugendsalen.

Hela förvaltningen i Jakobstad har fått tuffa sparkrav inför nästa budgetår och det här gäller också bildningssektorn dit Arbetarinstitutet hör. De här sparkraven kan enligt Arbetarinstitutets rektor Marie -Louise Björndahl leda till att språkundervisningen för invandrare får stryka på foten från hösten 2015. Det här i ett läge när kommunerna i Jakobstadsregionen beslutit att ta emot fler flyktingar än tidigare.

Hårda sparkrav på bildningssektorn

Bildningssektorn måste spara närmare 670 000 euro nästa år. Närmare hälften av bördan faller på den grundläggande utbildningen.

-Man kan fråga sig om den lagstadgade sektorn som utbildningen och dagvården som också hör till bildningssektorn skall stå för så mycket, frågar sig bildningsdirektör Jan Levander.

Arbetarinstitutets verksamhet är frivillig men drar in en hel del statsbidrag. Sparkraven för nästa år innebär en inkomstminksning på drygt 11 000 euro och den minskningen kan bara åstadkommas genom en minskning av antalet lektioner och därmed också minskade inkomster anser rektor Marie-Louise Björndahl.

- Det finns ett beslut i stadsstyrelsen att den här språkutbildningen för invandrare skall ordnas i Jakobstad men varifrån medel skall tas har ingen sagt, anser rektor Björndahl.

- Man hamnar att göra prioriteringar som alla andra, vilka skall man ordna, vilka är populära, vilka har man fått direktiv om helt enkelt av staden att man skall ordna, säger bildningsdirektör Jan Levander.

En nygrundad finlandssvensk förening vill ge ett bättre vardagsliv för långtidssjuka barn och deras familjer. Project liv vill införa mera glädje i deras vardag, säger föreningens taleskvinna Nina Brännkärr-Friberg till Yle Nyheter.

Project livs strategi är att bygga upp en ledande förening inom välgörenhet för att underlätta vardagen för långtidsjuka barn och deras familjer. Den långsiktiga planen är att kunna göra föreningen till en stiftelse, vars medel tillfaller ändamålet, anger föreningen som sin strategi.

-Vi ser Project liv som en komplement till de många finska föreningar som finns och kanske har vi nya fokusområden, säger Brännkärr-Friberg.

Project liv - hjälp för barnfamiljer

6 minuter

Spela upp klipp på Arenan: Project liv - hjälp för barnfamiljer

En konkret sak som Project liv tänker ta itu med är översättningar av alla de vårdbroschyrer och guider som finns. Föreningen ska kartlägga behovet av översättningar och koordinera översättningsarbetet.

Ett annat fokusområde är att göra stamcellsregistret mera känt, säger Brännkärr-Friberg.

-Vi kommer också att skapa ett nätverk av hjälpande händer. Det finns många människor som vill hjälpa på något sätt. Vi ska vara en förening som man ska kunna ringa till och ge idéer om hur man kan hjälpa, men man ska också kunna ringa oss och be om hjälp, framhåller Brännkärr-Friberg.

Läs också:
Välgörenhetsevenemang i Jakobstad

Räddningsverket, fabrikens brandkår, kustbevakningen, polis och ambulanser deltog i en realistisk övning på UPM Kymmenes fabrik i Jakobstad på onsdagen. En truckgaffel hade punkterat klordioxidtanken och ett stort gasmoln drev över fabriksområdet mot bosättningen. Sju arbetare var allvarligt skadade, en var död.

Det var värsta tänkbara olycka man övade inför. Till och med Walkis pappersförädling med 60-talet anställda evakuerades. Övningen var så realistisk som möjligt, säger miljö- och arbetarskyddschef Kari Saari. Liknande storövningar görs bara vart tredje år.

Man hann med en kort sammanfattning efteråt och bland annat kunde man konstatera att samarbetet mellan fabrikens egen brandkår och räddningsverket kan utvecklas, men i det stora hela fungerade insatserna som planerat.

Alla enheter kommer nu att gå igenom sina egna insatser. Sedan samlas man och gör ett sammandrag med förbättringsförslag.

Stor katastrofövning på UPM Kymmene i Jakobstad

Katastrofövning på UPM Kymmene i Jakobstad

Nu syns de alltså i statistiken, de många permitteringarna och uppsägningarna. Och den här gången drabbas även de tekniska områdena. Mats Löfberg, servicedirektör på Österbottens arbets- och näringsbyrå, rapporterar om 392 permitterade ingenjörer i området. Och antalet kommer att öka ytterligare när Citecs drygt 100 permitteringar träder i kraft i oktober.

Robin Sundfors tror på framtiden som ingenjör. Robin Sundfors från Pedersöre studerar till ingenjör i Vasa. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

De flesta har ändå jobb

På Novia i Vasa, där ingenjörerna utbildas, tar man det hela med ro.

Stefan Granqvist är utbildningsansvarig på Novia i Vasa. Stefan Granqvist är utbildningsansvarig för två av linjerna vid Optima i Vasa. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

- Jag tror nog att jag har valt rätt, man får säkert jobb inom branschen.

Jonas och Mikael Tylli har större erfarenhet av arbetslivet än många andra eftersom de vuxit upp inom transportbranschen och Karlebybaserade Tyllis OY AB där de, mycket sannolikt, också kommer att jobba i framtiden.

Läraren delar också optimismen

Pedersörebon Robin Sundfors, även han 23 år och färdigutbildad ingenjör våren 2015, ser positivt på framtiden.

- Det ser helt bra ut inom näringslivet, förutom då att vi kanske kommer att se några nedgångar ännu.

Stefan Granqvist, utbildningsansvarig för två av linjerna på Novia - produktionsekonomi samt masterutbildningen i teknologibaserat ledarskap - delar deras optimism:

Sysselsättning nästan till 100 procent

- Under mina 24 år här har sett bra ut för ingenjörerna. Jag säger inte att sysselsättningen är hundraprocentig, men närapå. Den här vintern kommer vi däremot noga att följa med en del branscher. Inom byggnadsbranschen har vi till exempel hört olyckskorparna kraxa hårt. Vi ska inte ta ut något som självklart utan vi följer med hur situationen utvecklas.

Novia har nära samarbete med regionens stora tekniska företag som ABB, Wärtsilä och VEO. Det handlar dels om gästföreläsningar och dels om praktikplatser.

I Karleby testas nu ett nytt vaccin mot diarré. Vaccinet utvecklas för att bekämpa en bakterieinfektion som frodas på sjukhusen.

- Vi vill jättegärna ha ett vaccin. För vi är ganska drabbade av Clostridium här, säger Ann-Catrin Jakobsson som är specialist i inremedicin på Centralsjukhuset i Karleby (MÖCS).

Varje år drabbas ungefär 5 000 patienter i Finland av bakterien. Fallen har blivit fler också i Mellersta Österbotten, i fjol var de drygt 150. Inremedicinska avdelningen på MÖCS har så gott som hela tiden någon patient med diarrésjukdomen.

- Vi går inte i vanliga kläder i de rummen. Vi har mask, handskar och engångsförkläden. Och vi byter mellan varje patient, säger Jakobsson.

15 000 testpersoner över hela världen

Nu söker Vaccinforskningskliniken i Karleby testpersoner som ska vaccineras mot bakterien. Totalt ska vaccinet testas på 15 000 personer över hela världen.

- De som vi tar med i undersökningen ska vara över 50 år och på väg till operation eller så ska de ha vårdats på sjukhus minst två gånger under ett år, säger projektchef Marjo Niemelä.

Patienter som har ätit antibiotikakurer är speciellt utsatta för smittan. Några bieffekter av vaccinet har man inte upptäckt.

Vaccin mot vanlig spysjuka?

Det kunde ju vara trevligt om man fick fram ett vaccin också mot vanlig magsjuka. Men det är knappast troligt att man kan börja vaccinera mot alla sorters spysjuka eller diarré.

- Redan nu har man fått bukt med rotavirus via vaccin, och i framtiden kanske man kan lyckas med vaccin mot norovirus. Men det finns så många olika utlösare av magsjuka så något mot alla varianter får man nog aldrig, säger Niemelä.

Dyrt att isolera patienter

Att isolera patienter som har fått sjukhusbakterine är dyrt. På MÖCS räknar man med att det kostar 6 000 euro att vårda en patient med infektionen i en veckas tid. Med 155 fall om året innebär det närmare en miljon euro.

- Infektionen tar ner allmäntillståndet hos patienterna och återhämtningen fördröjs också, säger Jakobsson.

Ett flertal företagare i Lappfjärd gick ihop och bildade ett gemensamt bolag, Lappfjärds Utveckling. Uppdraget är bland annat att göra byns företag synliga.

- Företagarna i byn vinner på att betrakta varandra som kollegor i stället för konkurrenter, säger Hiski Pajunen, initiativtagare och ordförande för bolagets styrelse.

- Vår största konkurrent i dag är Internet. En sådan här liten ort måste arbeta tillsammans för att folk ska tänka mera lokalt och skaffa sina varor och tjänster lokalt, säger Pajunen.

I somras grundades bolaget Lappfjärds Utveckling. Ett första synligt spår av verksamheten är ett reklamblad, som skickades till alla hushåll i Kristinestad den här veckan.

Bolaget strävar inte till vinst för egen del.

- Vi har ju alla våra företag som vi gör vår näring med. Eventuell vinst från det här företaget går till att utveckla orten vidare, säger Pajunen.

Blir varandras idésprutor

Till verksamheten hör också att stöda nya företagare som vill etablera sig i Lappfjärd.

- Vi stöder dem som vill börja med företag och hjälper till med att hitta plats för dem. Vi kan också konsultera sinsemellan så att gamla företagare får nya idéer, säger Pajunen.

Hiski Pajunen har de erfarenheten att just företagare är en grupp som har lätt att kläcka idéer.

En målgrupp som de också önskar nå ut till är potentiella nya besökare.

- Vi ska möjligtvis se vilka övernattningsmöjligheter som finns på området. Sedan har vi ju en vacker å som går genom hela området. Sådana saker ska vi lyfta fram, säger Pajunen.

Nyligen samlades talkofolket i Uttermossa för att göra restaureringsarbeten i bäcken Utterån. På flera ställen i bäcken har fiskar haft svårt att ta sig fram och bland annat här vill Uttermossaborma tillsammans med Finlands Naturskyddsförbund hjälpa dem på traven.

Raimo Nummela Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Naturbäckar är en bristvara i Finland i dag. Många bäckar dikades och rätades ut i slutet på 1960-talet, men några kilometer i Utterån finns bevarad i naturligt tillstånd. Ett ställe i bäcken var föremål för dikning på 1970-talet och det är bland annat där de vill återställa möjligheterna för fiskar att ta sig upp.

Bygger små "restauranger"

Det är nu tredje året som markägarna och byborna tillsammans med Finlands naturskyddsförbund fixar till bäcken. I årets restaureringsprojekt ingår att se över livsmöjligheterna för fiskar och kräftor. De har planterat in flodkräftor och havsöring.

- Här sätter vi stockar i vattnet och småkryp börjar föröka sig på stammarna. På det visset har fiskarna mat. De lever av de här småkrypen. Det är små restauranger som vi håller på och bygger, säger Nummela.

Utterån rinner genom ett Metso-område, som markägarna, däribland Nummela, valde att freda frivilligt. För att det ska vara någon glädje med fredningen lät de för några år sedan göra en vandringsled utmed bäcken, så att även andra kan njuta av den vackra naturen.

På lördag lottas avancemangskvalet till fotbollens division 1. Ekenäs IF har redan säkrat sin plats i kvalet medan Vasa IFK fortfarande går i väntans tider.

Då Ekenäs IF på lördagen besegrade Pallohonka med 3-0 säkrade laget också sin plats i avancemangskvalet trots att två omgångar återstår i den södra zonen. Det här är andra året i rad som EIF når kvalet, förra säsongen fick laget ge sig mot FC Jazz från Björneborg.

Vasa IFK har inte säkrat sin plats ännu men mycket ska till om inte laget också ska få kvala. Då två omgångar återstår har laget 50 poäng medan tvåan ÅIFK har 44 poäng.

För Vasa IFK räcker det därmed med en poäng för att seriesegern ska säkras. Vasa IFK möter P-Iirot på söndag och jumbon Sporting Kristina i den sista omgången. Vasa IFK har också mycket bättre målskillnad än tvåan ÅIFK inför de två sista omgångarna.

I den östra zonen har Atlantis FC redan länge varit klart för kval efter en fantastisk säsong med endast tre förluster så här långt. I den norra zonen är också PS Kemi klart för kval. Klubben kvalade även förra säsongen men då var HIFK starkare.

Lottningen sker på lördag och hur den blir klarnar ungefär klockan 14.

Den första matchen i kvalet spelas söndag 12.10 klockan 15 och returmötet äger rum följande lördag 18.10 klockan 15.

Det ser ut att bli en minusbudget i Kaskö nästa år. Nämndernas budgetförslag överskrider ramarna med sammanlagt drygt 300 000 euro. Nu blir det nämndernas sak att gå igenom siffrorna en gång till och försöka hitta olika sparobjekt.

- Erfarenheterna från tidigare år tyder på att vi inte kommer att hitta väldigt många sparobjekt. Men vi hoppas att de går igenom det och tar det på allvar, säger Carl-Gustav Mangs, stadsstyrelsen ordförande i Kaskö.

Den största orsaken till att budgeten sannolikt kommer att få ett minustecken framför sig inför nästa år är att hamnen blev ett hamnbolag från och med 1.9.

- Där minskar inkomsterna för staden mellan 200 000 - 300 000 euro.

De enda inkomsterna från hamnen numera är hyresinkomster.

Andelen arbetslösa har ökat

Andelen arbetslösa i Kaskö i dag är 16,1 procent. I antal betyder det cirka 100 personer, vilket är stora siffror för en stad av Kaskös storlek, där invånarantalet är drygt 1300.

Carl-Gustav Mangs skulle helst se att Kaskö skulle få balans i budgeten innan den slås fast, i stället för att arbeta med ett förslag som ligger på minus.

- Då måste vi diskutera alla möjligheter. Vi kan göra som Närpes och höja skatteprocenten, det är någonting som vi också måste diskutera. Å andra sidan skulle en höjning med en halv procent hos oss inte betyda mera än ungefär 250 000. Det är egentligen ganska små summor som det är fråga om.

Inga stora investeringar

Investeringarna nästa år kommer att vara av det mindre slaget. Det rör sig främst om underhåll.

- Det finns ett förslag på at vi ska bygga en servicebyggnad till simstranden och dra vatten dit så det är egentligen det största.

- Jag brukar säga att vi inte kan spara oss till döds, det är det sämsta vi kan göra. Det gäller att försöka få inflyttning och arbetsplatser, säger Carl-Gustav Mangs.

En tidsresa är en möjlighet att få uppleva vardagen under en historisk period. På Stundars ordnades på torsdagen en tidsresa till år 1903.

Skolelever från Korsholms högstadium fick pröva på hur det var att leva på den tiden. Bland annat bakade man bröd och gick i skolan.

- Frågan är om livet är bättre "over there" eller om man ska stanna här

Annina Ylikoski som agent för ett resebolag Annina Ylikoski spelar agent för ett rederi Bild: Yle/Roger Källman

Christian från Antwerpen säger att området, Stundars, ju nog har sina motsvarigheter också i Belgien, men det här med tidsresor är nytt och intressant.

- Till exempel det här med emigrationen, med White Star line, är också en sak vi har gemensamt ur historien, säger han.

Se också:
Barnkulturnätverket i Österbotten BARK

Totalt 1000 ton eller 50 fullastade lastbilar med betongrester och spretande armeringsjärn från Malax-Korsnäs hälsovårdscentral finns idag på Anders Sommardahls tomt i Toby, Korsholm. Ingen vill ta ansvaret för det skedda och Sommardahl kommer själv att bli polisanmäld för ärekränkning.

Anders Sommardahl i Toby. Anders Sommardahl Bild: Yle/Amanda Bieber

Enligt Sommardahl var den bekanta Stefan Björkholm, som är anställd på Meticon.

- Vi kom överens om att de får köra morän till min tomt, säger Sommardahl.

Mats Hägen var anställd som arbetsledare på projektet i Dragnäsbäck av UPC Consulting. Byggnads- och städfirman Meticon var underleverantörer.

Meticon drivs av Muhamet och Katja Hajdari men har ingen egen transportkapacitet utan anlitar utomstående underleverantörer, i det här fallet Vaasan Rakennuskivi och Westrans.

Meticon körde fyllnadsmaterialet från Dragnäsbäck till Sommardahls tomt. Senare fick Meticon kontrakt med Malax kommun om att föra bort materialet från Malax-Korsnäs hälsovårdscentral.

Katja Hajdari var av den uppfattningen att allt var okej, att alla papper var i skick och att också avfallet från hälsovårdscentralen fick föras till Sommardahls tomt.

Anders Sommardahl säger enligt egen utsago att han satte stopp för transporterna när han såg vad som började dyka upp på tomten och meddelade chaufförerna att den sortens vara hör hemma på Stormossen. Sommardahl åkte iväg till sommarstugan och när han återvände efter några dagar var tomten fylld med 1000 ton byggnadsrester.

Ingen vill ta ansvar för det skedda

Enligt lagen är markägaren Anders Sommardahl ansvarig för borttransporten av materialet. I Malax säger kommuningenjören Lars Lundegård att kommunen har alla papper i skick i ärendet och att de inte kan göra något på Korsholms kommuns område.

Lundegård anser alltså att det inte är Malax kommuns ansvar att föra bort materialet från Sommardahls tomt.

- Jag förstår inte varför materialet har kommit dit överhuvudtaget, säger Lundegård.

Katja Hajdari vid företaget Meticon säger att Anders Sommardahl godkänt varenda lass som dumpats på tomten inklusive betongen, det beskedet har hon fått av de två transportföretag som skött transporterna.

Marko Välineva vid det ena transportföretaget, Westrans, vill inte kommentera ärendet.

- Det hör inte till mina vanor att kommentera i offentligheten, säger han. Ingen har varit i kontakt med mig tidigare i den här frågan, tillägger han.

Anders Sommardahl förnekar att han skulle ha varit på plats och visat vart lassen skulle placeras.

- Jag råkade vara på plats när de kom med de första lassen. Då sa jag åt chauffören att de inte får föra det hit utan att det ska föras till Stormossen. Sen åkte jag till sommarstugan och när jag kom tillbaka såg det ut så här, säger Sommardahl och blickar ut över bråteshögen.

Anders Sommardahl säger att han vill att Malax kommun ska ta sitt ansvar och se till att materialet blir bortfört och rätt omhändertaget.

Vem ska betala?

- Det är väl egentligen inte min sak att reda ut, säger Sommardahl.

Meticon anmäler Sommardahl för ärekränkning

Det som har hänt sedan Vasabladet först publicerade nyheten på torsdag, är att Meticon meddelat att man inte tänker köra bort avfallet före jurister har rätt ut vem som egentligen bär ansvaret.

Sommardahl och Meticon hade tidigare kommit överens om att Meticon sorterar materialet och kör bort det från Sommardahls tomt. Arbetet skulle påbörjas på torsdag morgon. Men så blev det inte.

- De kontaktade mig och meddelade att de framöver behandlar det här ärendet endast via ombud, säger Sommardahl.

Så nu är det alltså oklart vem, om någon, som transporterar bort materialet.

- Vår advokat gav oss rådet att inte göra något före man har utrett vem som är ansvarig och för vad, säger Katja Hajdari på Meticon.

Såväl Sommardahl som Meticon har gjort ärendet till en polissak. Sommardahl vill lägga ansvarsbördan på Malax kommun.

På torsdag eftermiddag besökte Katja Hajdari polisen och till Yle Österbotten säger hon att Meticon tänker anmäla Anders Sommardahl för ärekränkning.

- Det fanns många saker i artikeln i dagens Vasabladet som inte stämmer, säger Hajdari.

Hajdari anser också att Vasabladet har felciterat hennes man Muhamet Hajdari. Hon tänker be Vasabladet om en rättelse.

Markägaren ska se till att det förs bort men behöver inte betala

På Västkustens miljöenhet säger miljö- och hälsoskyddschef Harriet Perus-Marander att markägaren har gett lov till att avfallet förs till hans tomt och då är det också han som åläggs att se till att det förs bort därifrån.

- Men de som fört dit materialet ska transportera bort materialet, säger Perus-Marander.

Är det då Meticon som har fört dit det?

- Vi har inte en fullständig bild av vem som fört dit det, säger Perus-Marander.

Men även om markägaren ska se till att materialet förs bort är det inte han som ska betala för det.

- Vi bestämmer inte vem som betalar men det är klart att de som fört dit det tar hand om sitt avfall, för bort det dit det ska och betalar för det, säger Perus-Merander.

Med mer än en halv miljon euro, klart mest i landet, ger sig Karlebylaget Tiikerit in i kampen om FM-guld i volleyboll.

Det var våren 2013 som tigrarna tog guldet. I våras blev laget tvåa.

Spelare för 300 000 euro

Ligaspelen kör igång igen på lördag och Tiikerit siktar förstås på guld. De har bättre förutsättningar än andra lag. Totalt har laget 600 000 euro att röra sig med under säsongen, och spelarbudgeten ligger på 300 000 euro. Det är mest i hela landet.

Det lag med en budget som ligger närmast är Vammalan lentopallo, men de ligger nästan 200 000 euro under Tiikerit.

Europamatcher i egna ishallen?

Just nu ser det positivt ut för tigrarna även av en annan anledning. Laget har inte kunnat spela sina europacupsmatcher i den egna ishallen eftersom takhöjden inte räcker till. Kravet är minst nio meter. Längs taket går hallens ventilationsrör. De kan flyttas högre upp, men det har hittills ansetts för dyrt.

En ny beräkning visar att det inte behöver kostar mer än 25 000 euro, och beslut väntas nu inom några veckor.

Det drar ut på tiden innan Smedsby i Korsholm kan få en konstgräsplan. En ny markundersökning ska göras och före 2016 byggs inget.

Projektet vid Smedsby idrottsområde flyttas fram till 2016-2017. Kultur- och fritidsnämnden beslöt att kommunen ännu nästa år fortsätter att fortsätta köp träningstider på Botniahallens gräsplan.

Enligt ordförande Marcus Beijar (SFP) vill nämnden fortfarande ha en konstgräsplan i Korsholm, men inte innan man har mer information.

- Vi vill ha en helhetsbild av läget. Nästa år görs nya markundersökningar under den nuvarande gräsplanen vid skolcentrum, säger Beijar.

Enligt Beijar börjar det bli brist på mark i Smedsby centrum. Därför godkände inte nämnden att en konstgräsplan byggs på det som i dag är grusplan.

- Det kunde förhindra bygget av en ny ungdomsgård eller en framtida utbyggnad av högstadiet.

Fotbollsfolket har väntat 10 år

Ärendet kommer troligen upp i nämnden igen nästa vår. Fotbollsaktiva och kommuninvånare har redan i 10 års tid påtalat behovet av en ordentlig fotbollsplan vid idrottsområdet. Smedsby idrottsområde fanns med i fritidsnämndens investeringsplan sedan 2011.

Beijar betonar att konstgräsplanen inte har strukits ur budgetplanerna, utan bara flyttats fram.

På Smedsby idrottsområde finns bland annat en gräsplan och en rink. Sommartid används rinken som skate- och streetbasketområde.

En av fördelarna med konstgräs är att användningsgraden ökar. En naturgräsplan klarar användning högst 20 timmar per vecka medan en konstgräsplan kan användas obegränsat. Dessutom förlängs säsongen med flera månader. Då kan till exempel skolorna använda Smedsby idrottsområde mångsidigare. Naturgräsplanen är bara öppen från juni till sista september.

Färjan mellan Vasa och Umeå är det mest konkreta exemplet på samarbete över Kvarken. Det är ändå inte helt enkelt, landsgränserna är ett hinder.

- Statsmakterna vill att vi ska ha det här men ändå är gränsen ett hinder. Det är olika system i länderna, säger Lennart Holmlund (S), kommunalråd i Umeå.

Lennart Holmlund Lennart Holmlund Bild: SVT

- Egentligen är inte lagstiftningen det största hindret. Sådant här samarbete tar tid och resurser, säger Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa.

Holmlund säger att Haparanda är ett exempel där man fått det att fungera. I bägge städerna är man ändå hoppfull. Ett gott exempel är Kvarkenrådet, en förening som kan ses som upptakten till det nya hamnbolaget Kvarkenhamnar Ab.

Tomas Häyry Tomas Häyry Bild: Yle/Anna Ruda

Aktiebolag hämmar demokratin

Efter årsskiftet bildar Vasa och Umeå det nya och gemensamma hamnbolaget Kvarkenhamnar Ab. Både Wasaline och Kvarkenhamnar Ab ägs till lika delar av Vasa och Umeå. De båda bolagen är aktiebolag vilket kan hämma demokratin.

- Aktiebolag är en bra form att få saker till stånd. Men i ett sådant här fall är det svårt med demokratin. Det blir svårt för till exempel Vasa stad att säga åt sina representanter i bolagen att de ska göra så och så, säger Hannu Katajamäki, professor i regionvetenskap vid Vasa universitet.

Hannu Katajamäki Bild: Yle/Matti Tamminen

Sjukvård och universitet nästa samarbete

Att samarbeta kring logistiken och färjetrafiken har varit ett naturligt steg för Vasa och Umeå. Nu funderar städerna på nya samarbeten. Universitetsvärlden är en samarbetsfråga och specialsjukvården en annan.

- I synnerhet nu när social- och hälsovårdsreformen går vidare är det viktigt att se över nya samarbetsformer. Det är ett kompetent sjukhus som finns på andra sidan inte långt härifrån, säger Häyry.

Tror du att lagstiftningen tar med samarbete över gränserna?

- Det tvivlar jag på. Men jag tror att vi kan skapa något innovativt som lagstiftarna kan vara intresserade av, säger Häyry.

Det blir dyrare att gå på kurs vid Korsholms vuxeninstitut. Avgifterna höjs med 25 procent nästa år.

Genom att höja priset hoppas kultur- och fritidsnämnden få in 33.000 euro mer i kursavgifter.

- Jag tror inte att prishöjningen kommer att ha någon stor inverkan på antalet deltagare i kurserna. Jag hoppas åtminstone inte det, säger nämndens ordförande Marcus Beijar (SFP).

Enligt en jämförelse är kurserna i grannkommunernas medborgarinstitut dyrare än i Korsholm.

- Hittills har responsen från folk snarast varit att kurserna nästan är för billiga, säger Beijar.

Bakgrunden till höjningen är det kärva ekonomiska läget. Genom att öka intäkterna med drygt 30 000 kan institutet täcka hela budgetminskningen för nästa år. Syskonrabatten kommer också att upphöra.

FF Jaro är näst bäst på att göra mål i hela den inhemska ligan och Jonas Emet toppar skytteligan på 13 mål. Ändå tycker lagkaptenen att laget borde ha fått bättre utdelning för sina gjorda mål i serien.

– Spelmässigt tycker jag det har varit helt OK, men vi har varit ojämna inom matcherna och släppt in för många mål. Gör man tre mål framåt skall matcher inte sluta i förlust eller oavgjort, så enkelt är det, säger Emet till Yle Sporten.

Emet själv har gjort 13 mål av vilka fyra kommit på straff.

– Vi spelar en offensiv fotboll med stort bollinnehav så det borde skapa möjligheter för alla spelare i offensiven att komma till chanser. Vi har fler spelare som lyckats med målskyttet, det är inte bara jag, säger Emet ödmjukt.

Bredd i målskyttet

Bakom Emet har Hendrik Helmke och Shahdon Winchester gjort åtta mål på var och burit en del av det offensiva ansvaret. Emet är ändå den som oftast varit rubrikernas man. Säsongen 2013 gav redan en förvarning om vad som var på kommande när Emet gjorde nio mål, men i år har allting gått 26-åringens väg.

– I och med att jag lyckats har jag fått mer självförtroende och således lyckats igen och igen. Vi har haft en helt ok säsong med laget och det hjälper till. Individer har lättare att kliva fram när laget klarar sig bra. Det är en stor orsak till att det gått bra för mig i år.

FF Jaro slåss ännu om fjärde platsen i serien medan Emet kämpar om att vinna skytteligan. Det förstnämnda målet går ändå alltid före.

– Laget går alltid först. När laget går bra är det lätt att skina som individ. Jag hoppas naturligtvis att vi tar fjärde platsen i serien, vi har allt i egna händer. Lyckas man själv vid sidan om är det bara ett stort plus, påpekar Emet.

Utomlands? Varför inte!

Emet har under sin redan otroligt långa karriär i den inhemska ligan spelat för FF Jaro, IFK Mariehamn och Tampere United. Även om cirkeln på sätt och vis är sluten i och med att han återvände till moderklubben finns det ingenting som säger att han nått en spelmässig ändstation i karriären.

Tvärtom.

– Det är klart att spel utomlands finns i bakhuvudet, det har alltid varit en dröm att få pröva sina vingar och se hur långt det kan bära. Det är inget jag tar stress över, nu spelar jag klart denna säsong och sen får vi se. En sak i taget.

Emets kontrakt med FF Jaro tar slut efter den pågående säsongen och han passerade i år 200 spelade ligamatcher i Finland. Han medger att omgivningen och serien börjar kännas bekant.

– Visst. Det kunde vara roligt att pröva på något nytt också, jag har varit här ganska läge. Däremot tycker jag inte att jag har någon brist på motivation med att spela här, varje säsong är olik och jag utvecklas fortfarande. Det är inget fel på att spela vidare i Finland.

Nästa gång Jonas Emet spelar är på söndag, när FF Jaro ställs mot FC Lahti. Efter det återstår ännu en bortamatch mot MyPa, en hemmamatch mot IFK Mariehamn och en avslutande bortamatch i Åbo mot FC Inter.

Jonas Emet genom åren

Yle Sporten har stött på Jonas Emet en hel del genom åren.

Just nu pågår en landsomfattande cykelkampanj bland personalen på vård- och rehabiliteringsanstalterna. Stafetten började redan förra lördagen i Rovaniemi och nu har den nått Österbotten.

Från Nykarleby sjukhem startar en stafett mot Seinäjoki i dag, och från Geritrim, sjukhemmet i Kristinestad, cyklar deltagarna söderut mot Björneborg. Fem vårdare delar på sträckan Kristinestad-Björneborg. Första växlingen sker i Härkmeri. Stafetten avslutas nästa vecka i och med sjukhemsdagarna i Helsingfors.

Men den här kampanjen vill Förbundet för vård- och rehabiliteringsanstalterna, Hokuli ry, fästa uppmärksamhet vid rehabilitering. Temat är "rehabilitering lönar sig alltid"

- Det hänger ihop med den pågående hälsovårdsreformen, där vi är måna om att man inte ska glömma bort sjuk- och brödrahemmen, som har 25 års erfarenheter av rehabiliterande verksamhet. Vi vill vara med när man utformar de nya vårdkedjorna i reformen, säger Tony Westerlund, direktör för Geritrim i Kristinestad.

Specialkunnande bör tas tillvara

De traditionella sjuk- och brödrahemmen inrättades för krigsinvaleder och krigsveteraner. När de minskar i antal frigörs platser även för andra som behöver rehabilitering. De som jobbar med rehabilitering vill gärna att deras specialkunnande ska tas till vara för att minska belastningen på till exempel bäddavdelningar och institutioner.

- Får man inte snabb rehabilitering och en snabb vårdinsats efter till exempel en olycka, så ökar risken att man förblir i behov av vård. För äldre som blir liggande länge ökar risken för att de institutionaliseras och blir liggande på något boende eller bäddavdelning.

Speciellt när det gäller äldre som inte får möjligheter att röra på sig och använda sina muskler, är risken stor att muskelmassan förtvinar.

Över 75-åringar fördubblas

Enligt statistiken kommer antalet personer som är över 75 år att fördubblas i Kristinestad. Situationen är motsvarande också i många andra kommuner.

- Det här är något som man i hela Finlands måste ta ställning till och i reformen försöker förbereda sig för. Jag tror att vi kommer att behöva ta en lite större roll för våra föräldrar och äldre i framtiden. Samhällets resurser kommer inte med nuvarande strukturer och metoder att kunna upprätthålla ett motsvarande system. Det är uteslutet, säger Westerlund.

Westerlund säger också att det är viktigt att se till att det finns goda förutsättningar för dem som vill bo hemma att kunna göra det. Där gäller det för anhöriga och hemhjälpen att notera förändringar i den äldres förmåga att klara av vardagssysslor så att rehabilitering och förebyggande åtgärder kan sättas in i tid.

På söndag, 28 september, är det 20 år sedan Estoniakatastrofen, då passagerarfärjan M/S Estonia sjönk på sväg från Tallin till Stockholm och 852 människor dog.

- Nu kan vi acceptera att hon ligger i havet. Det måste vi för att få vardagen att fungera. Men sorgen och saknaden blir man aldrig fri från, säger hennes mamma Lise-Marie Burman.

Flera västerbottningar fanns på färjan

En av dem var Linda Burman från Storuman, som skulle fylla 18 år. Hon hade tillsammans med fyra klasskamrater och tre lärare från Malgomajskolan i Vilhelmina varit i Litauen på ett internationellt utbyte, och var på väg hem till Sverige. Ingen av dem skulle komma hem igen.

Lindas mamma Lise-Marie Burman, som idag bor i Skravsjöby utanför Storuman, glömmer aldrig katastrofmorgonen.

- Jag var i Saxnäs, och hade en konsig känsla på kvällen. På morgonen fick vi veta att det hade hänt, via en kompis. Det var kaotiskt, säger hon.

- Vi blev omhändertagna av folk i Vilhelmina. Man förstod inte riktigt hur det var. Vi var på församlingshemmet ett par dagar. Sen skulle vi fara hem, och vardagen skulle börja, men det blev ingen vardag för oss.

Lise-Marie och de andra i familjen följde rapporteringen om katastrofen i tv, radio och tidningar. Men något besked om vad som hänt Linda kom aldrig:

-Det gick flera, flera dagar innan vi fick veta att hon inte var med på listan över de som de tagit upp. Då förstod vi att hon aldrig skulle komma tillbaka, säger hon.

Ville få hem kroppen

Familjen Burman kämpade i många år för att de omkomnas kroppar skulle bärgas.

-För oss var det naturligt att försöka få hem Linda. Sen insåg vi att det var meningslöst. Det var så många emot oss, så det gick inte.

Efter flera utredningar beslutade regeringen 1999, att inte bärga de omkomna.

- Men nu har vi kunnat tänka tanken att vi kan minnas och acceptera att hon ligger i havet. Och det måste vi göra, annars orkar vi inte gå vidare och leva, säger Lise-Marie Burman.

Text: Olov Antonsson

Mer om Estonia

• SR Västerbotten: Lise-Marie förlorade dottern Linda när Estonia sjönk
• Fem timmar på flotten- hör överlevarens berättelse
• Förbättrad sjösäkerhet efter Estoniakatastrofen

Det behövs fler platser för funktionshindrade i Pedersöre. Men hälsovårdsreformen gör att Kårkulla inte får teckna långa hyresavtal, och nu är hela projektet hotat.

Det handlar om nio helt nya boendeplatser i Sandsund för funktionshindrade och utvecklingsstörda vuxna. Samkommunen hade tänkt gå in för ett typiskt avtal där Pedersöre bostäder FAB går in som byggherre och söker ARA-stöd för bygget medan Kårkulla förbinder sig att hyra boendet under en period på tio år.

Så gick det inte under torsdagens styrelsemöte. I stället såg man sig tvungen att gå in för ett "B-alternativ", alltså att samkommunen får en betydligt mindre roll. Beslutet betyder att Kårkulla enbart kommer att sköta verksamheten. Ett större ansvar faller därmer på Pedersöre kommun som bland annat blir ansvarigt för att rekrytera hyresgäster till boendet.

Nu är Bengt Kronqvist, Jakobstadsbo och vice ordförande i Kårkulla, långt ifrån säker på att projektet blir av.

- Situationen är brydsam. Det beror på hur kommunen resonerar. De har ju erfarenheter av ett annat boende, Hedbo, där det var svårt att få platserna fyllda, säger Kronqvist.

SOTE-reformen sätter käppar i hjulen

Anledningen till att man inte får ingå ett tioårigt avtal är social- och hälsovårdsreformen. Osäkerheten som den medför gör att Kårkulla inte får teckna så långa avtal.

- Det finns ju inga garantier för att Kårkulla finns kvar då, även om vi jobbar för det, säger Kronqvist.

Nu är det i alla fall bråttom. ARA-bidraget är stort, kanske till och med halva kostnaden, men ansökan måste lämnas in senast den fjärde oktober.

- Därför hoppas jag att Pedersöre lämnar in ansökan och bygger. För behovet av platser finns kvar oberoende av vem som upprätthåller boendet. Kommunen borde fatta beslutet genast, säger Kronqvist.