Skolan kunde ta modell av finskundervisningen för invandrare

Skolundervisningen kunde ta modell av hur invandrare lär sig finska. Det säger Marika Boström, språklärare på Vasa Arbis.

- Jag tycker att man i skolan redan från början borde använda bara finska och inte vara rädd för att eleverna inte skulle förstå. De gör de nog bara man hittar en bra metod. Det är viktigt att man hör finskan hela tiden och att det blir naturligt att man på finskatimmen byter språk.

Hon lär ut bland annat finska till vuxna. Många grupper är internationella i form av invandrare som börjar helt från början med ett språk.

Boström berättar att på Arbis går språklärarna inför att använda målspråket från början. Även om deltagarna helt saknar kunskap sker undervisningen helt och hållet på till exempel finska.

- Jag talar finska och använder finska läromedel. Det är inte så att vi pratar engelska och sen gör vi en uppgift som är på finska.

- Ibland har vi inte heller ens ett gemensamt språk att ta till, men vi använder bilder och kroppsspråk. Ganska snabbt brukar språket ändå komma.

Invandrare vågar mer än finlandssvenskar

Det är också många finlandssvenskar som kommer för att förbättra sin finska. Till exempel om de behöver språkintyg för ett jobb eller liknande.

- Det är vanligt att en del är rädda för finskan. De har gått nio år i skolan, men har inte vågat säga ett ord på finska.

Finlandssvenskar vill gärna tala korrekt och ha alla ändelser rätt.

Boström berättar att just där finns det också en viss kulturskillnad mellan de internationella grupperna och finlandsvenskarna.

- Jag skulle säga att de som kommer från utlandet kanske nog vågar lite mera. De har inte samma ok som vi, att vi borde kunna mera och därför inte riktigt vågar. Vi vill gärna tala korrekt och ha alla ändelser rätt. De vill lära sig språket snabbt och komma in i samhället. Då är det bäst att bara kasta sig in i det och börja våga tala.

Öva i verkliga situationer

I nya läroplanen som tas i bruk 2016 betonas vikten av att praktisera ett språk i autentiska miljöer. Det vill säga ute i verkligenheten och inte bara inne i ett klassrum. Är det här något ni tillämpar?

De fick de råg i ryggen att våga tala finska. De förstod att folk nog förstår dem och tvärtom.

- Jo, det gör vi. Till exempel i lördags hade jag en nybörjargrupp som skulle tala finska på stan. De hade läst bara 30 av kursens 60 timmar. Först hade vi en finskspråkig man som kom in i klassrummet och tränade olika enkla fraser med dem. Juotko kahvia vai teetä? Käytkö saunassa? De fick testa på att intervjua honom.

- Sen gav de sig ut på stan i grupper och intervjuade folk. När de kom tillbaka till klassrummet bearbetade vi materialet och de fick hjälp med grammatiken.

Efter lektionen gav kursdeltagarna feedback och det ord som de flesta använde var confidence - självförtroende.

- De skrev att nu fick de råg i ryggen att våga tala finska. De förstod att folk nog förstår dem och tvärtom. Folk på stan var väldigt positiva och hejade på dem. De var glada att de försökte och vågade.