Hur ska man lära ut finskan? Mer praktiska övningar och mer finska också inom andra skolämnen, säger en lärare i Oxhamns skola i Jakobstad. Finskan ska inte bara finnas i klassrummet, säger en språkforskare.
- Jag försöker ha mer muntliga övningar och vardagssituationer. Inte bara tragglandet med grammatik, säger Heidi Vikman, lektor i finska på Oxhamns skola i Jakobstad.
Hon tycker att man ska fokusera på vad eleverna behöver finskan till i det vardagliga livet och inte bara stirra på grammatiken.
In med finskan också i andra ämnen
Vikman hoppas att den nya läroplanen som träder i kraft år 2016 ska ge mer utrymme för just de praktiska övningarna. Hon tycker också att man kunde föra in finskan i andra ämnen.
- Så mycket finska som möjligt, från alla håll och kanter. Det är bra för eleverna, säger Vikman.
#fattafinskan
Yle Österbotten granskar skolfinskan.
Har du erfarenheter? Dela med dig i vårt webbformulär.
Det här har vi gjort hittills:
Finska också i andra skolämnen
"Språkkunskap är en lätt börda att bära"
"Mindre grammatik, mer praktik!"
Handdockor hjälper barn att lära sig finska
Skolfinskan var långt från vardagen
Tyck till om skolfinskan!
I Oxhamns skola har man i år satt upp ett mål att alla ämnen på något sätt ska ha med det finska språket.
Det vi nu pratar om är ju egentligen början på språkbad. Vad tycker du om språkbad?
- Jag är väldigt positiv till det. Man ska ge sina barn så mycket finska som möjligt, på ett praktiskt sätt. Och det får man ju i språkbad, säger Vikman.
Hon påpekar dock att språkbadet kanske inte passar alla elever. En del kanske lär sig bättre på det traditionella sättet.
Finskan ska användas i verkliga livet
Katri Karjalainen är projektledare för flerspråkighetsinstitutet, som är gemensamt för Vasa universitet och Åbo Akademi.
Hon har bekantat sig med den nya läroplanen som tas i bruk år 2016. Det som betonas i den är bland annat att språket ska användas i autentiska situationer.
- Finskan ska inte vara något som bara finns i klassrummet. Finskan och andra språk ska användas i verkliga livet, i skolan och utanför, säger Karjalainen.
Hon är själv en av dragarna av ett projekt som kallas Klasstandem, där elever från Vasa gymnasium och Vaasan lyseon lukio jobbar i par och lär känna elever från den andra språkgruppen.
- Feedbacken från eleverna har varit att de nu vågar använda språket mer, säger Karjalainen.
Den röda pennan har lugnat sig
Karjalainen tror att den stereotypa undervisningen i finska, den där grammatiken är allt i allo, börjar luckras upp.
- Det är inte längre så att allt handlar om grammatik och regler och att den röda pennan kommer fram direkt, säger Karjalainen.
Eleverna är latare
Anita Åvall, också hon på Oxhamns skola, har undervisat i finska sedan 1985 och har således på nära håll sett hur undervisningen utvecklats.
Hon säger att läromedlen har blivit bättre. Men de är ändå inte riktigt lämpliga.
- Eller egentligen handlar det om läroplanen. Takten är för snabb, säger Åvall.
Eleverna har också ändrat.
- Det finns en vilja att lära sig. Men de är latare med läxläsningen nuförtiden.
Eleverna jobbar inte så hårt med finskan som de borde göra.
- Jag har träffat många gamla elever som beklagar sig över att de inte jobbade hårdare.
Glöm inte grammatiken
I undervisningen är man inte lika noga med grammatiken i dag som tidigare, noterar Åvall. Men det betyder inte att man ska sluta satsa på den.
- Finskan böjs så mycket. Om man inte satsar på grammatiken känner eleverna inte igen orden när de stöter på dem i en böjd form.
Åvalls egen undervisning har också förändrats. I dag satsar hon mycket mer på elevernas ordförråd än tidigare.
Det är också där man måste börja, enligt Åvall.
- Det är svårt att tala utan ordförråd.
Finns det ett rätt sätt att lära ut finskan?
- Det finns många olika sätt att lära sig på. Men det går inte att beakta när man har en stor grupp elever. Varje elev lär sig på sitt eget sätt men att beakta det som lärare är ganska svårt, säger Åvall.
En lärares önskan
Det här leder in Åvall på ett önskemål hon har om just undervisningen i finska. Ett önskemål som hon knappast tror att kommer att förverkligas.
Förutom den "vanliga" gruppen och den grupp med tvåspråkiga som läser modersmålsinriktad finska, borde man ha en tredje grupp.
Den gruppen skulle vara för elever som ändå har någon slags kontakt med finskan. I den gruppen kunde man gå snabbare framåt än i den "vanliga" gruppen, där finskan är ett främmande språk för eleverna.
- Jag vet att man har en sådan indelning till exempel i Borgå, säger Åvall.
Tre grupper, färre elever i klassen och en långsammare takt. Så kan Åvalls önskemål om den framtida undervisningen i finska sammanfattas.