Skolorna i Jakobstad måste spara stora summor nästa läsår och i många skolor anser man nu att smärtgränsen är nådd. Gruppstorlekarna ökar i den allmänna undervisningen och även specialundervisningen blir lidande.
Lärarfacket, Hem och skola föreningen och elevkåren vid Oxhamns skola i Jakobstad kommer att bjuda in stadens politiker i slutet av den här månaden för att diskutera läget i skolorna och vart sparandet leder. Oron i klasserna ökar när grupperna blir större är en allmän uppfattning bland skolfolk.
- Läraren hinner inte med redan som det är, eleverna måste vänta länge på hjälp och får inte gjort så mycket som man borde få gjort , säger Olivia Sjölund i klass 9b i Oxhamns skola
- De som inte får hjälp blir oroliga och gör än mindre sina uppgifter, läraren hinner inte med, säger Lucas Käldström om läget i klassen idag.
- Det blir helt klart mera prat i klassen så länge eleverna väntar på att hjälp av läraren, säger å sin sida Alva Stenman.
Sparandet får följder för framtiden
Undervisningen kan indelas i tre stadier i skolorna i landet idag. I grunden finns den allmänna undervisningen, en del elever kan ges intensifierat stöd och som tredje form särskilt stöd. Eleverna har idag en subjektiv rätt till stöd, lagen kom i augusti 2011.
I Oxhamns skola är det elevvårdsteamet som tar ställning till en anhållan om stöd som kan komma från eleven själv eller föräldrarna eller skolan personal.
När resurserna inte räcker till blir elevgrupperna större och det får i sin tur kan få effekter i framtiden.
- Styrkan med vår skola i Finland har alltid varit att vi sett till de svaga eleverna och gett dom en möjlighet att utvecklas och komma vidare i sin strävan till ett yrke och en utbildning som de vill uppnå, säger Oxhamns skolas rektor, Peter Lindqvist
- När vi går åt den här undervisningen kommer vi i framtiden att ha en allt större grupp som faller ur och kanske också påverkar den demokratiska situationen och att den kanske inte är lika stark som tidigare, tillägger Peter Lindqvist