Det är en osäker framtid som Folkhälsans tonårspoliklinik i Vasa går till mötes. Vasa sjukvårdsdistrikt köper inte längre poliklinikens tjänster eftersom man anser att tjänsterna inte hör till specialsjukvården.
Nu är det upp till städerna och kommunerna att enskilt skriva kontrakt med Folkhälsans tonårspoliklinik. Vasa stad låter göra en kartläggning över vilka aktörer det finns i landet som kunde tänkas hålla i en tonårspoliklinik på svenska i Vasa. Folkhälsan Botnias vd Markus Myllyoja säger att de givetvis vill fortsätta. Men det blir ett stort bortfall om Vasa eller Korsholm faller bort.
- Sjukvårdsdistriktet kommer att fortsätta köpa en del tjänster men Vasa står för hälften av våra patienter. Vi måste se över verksamheten om de inte kommer att köpa våra tjänster, säger Myllyoja.
Att det skulle pågå en kartläggning är något som Vasa stads social- och hälsovårdsnämndsordförande Thomas Öhman (SFP) inte är medveten om.
- Det som berättats åt oss i nämnden är att sjukvårdsdistriktet inte längre köper Folkhälsans tjänster och att det är upp till staden att självt köpa tjänsterna direkt av Folkhälsan. Jag har tagit för givet att vi fortsätter med Folkhälsans tonårspoliklinik, säger Öhman.
Öhman vidhåller ändå att en kartläggning behöver göras när staden ska ta över något. Vi har utan att lyckas försökt nå Vasa stads vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala för en kommentar.
Om ett par månader torde Vasa stads kartläggning vara klar och framtiden för Folkhälsans tonårspoliklinik mindre osäker.
Polikliniken behövs
Vid tonårspolikliniken arbetar ett team bestående av en psykolog och en kurator. Vasa stad har en egen hälsoklinik för ungdomar i ungdomsstationen Klaara. Den erbjuder inte helt och hållet samma tjänster som Folkhälsans klinik.
- Med de uppgifter jag har kan jag säga att staden inte klarar sig enbart med Klaara. Vi har många ungdomar och många med problem, vi behöver en svenskspråkig klinik, säger Öhman.
En som håller med är Pi Sundell, ledande psykolog vid Klaara och Vasa stads familjerådgivning.
- Det är oroväckande. Klaara har inte så långa köer men vem vet hur det blir om Folkhälsan inte kan fortsätta.
Mer resurser för förebyggande vård
Den senaste tiden har nyheterna haglat tätt om ungdomars ohälsa. Ökad droganvändning, självskadebeteende och nu senast den 16-åring som knivhögg en för honom okänd man i centrum av Vasa mitt på ljusa dagen. Men Kaj Björkqvist, professor i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa, vill inte säga att ungdomarna mår sämre nu än tidigare.
- Ungdomar har alltid haft det svårt. Det är för att de lider av sjukdomen ungdom, de är i obalans.
Björkqvist är ändå orolig. Det finns problem som hopar sig i horisonten, minskade resurser och svårigheter att se de som befinner sig i riskzonen.
- Oftast startar problemen i barndomen och de utvecklar sig i tonåren. Man pratar om copy cat, inlärningsmodeller. Ungdomar som annars inte skulle göra något våldsamt ser i medier om skolskjutningar och knivhuggningar och gör samma själv.
Björkqvist tror på förebyggande vård även om han säger att ungdomspsykiatrin behöver lika mycket resurser som barnpsykiatrin.
- Vi vet alla att det finns ett behov på skolpsykologer och kuratorer, det sägs fina ord men resurserna minskar ändå.
En som är van med minskade resurser är Pi Sundell.
- Här vid familjerådgivningen är våra köer två månader långa. Det är svårt när familjer ringer med problem och vi kan ge dem tid först två månader senare.
Sundell säger att de vid familjerådgivningen har behov av fler psykologer, socialarbetare och terapeutiskt utbildad personal.