Eleverna i finlandssvenska skolor presterar lika bra i matematik som eleverna i finskspråkiga skolor. Men det finns stora regionala skillnader på finlandssvenskt håll, visar en undersökning av Pisa-resultaten från år 2012. Skolorna i huvudstadsregionen och Åland når toppresultat.
Pisaundersökningen från år 2012 visade att resultaten i matematik i de finländska skolorna har gått ner sedan år 2003. Nedgången är ändå inte lika oroväckande i de svenskspråkiga skolorna som i de finskspråkiga, visar en kompletterande undersökning till den nationella Pisa-undersökningen. Det betyder att de svenskspråkiga eleverna nu presterar lika bra som de finskspråkiga i matematik.
- Det här är positivt, säger den ansvariga forskaren Heidi Harju-Luukkainen från Pedagogiska forskningsinstitutet.
Kunskaperna i matematik har sjunkit i hela Norden. Fortfarande klarar sig de finländska eleverna bra jämfört med de övriga nordiska länderna. Matematik var huvudundersökningsområdet i Pisa-undersökningen år 2012.
Stora regionala skillnader
En jämförelse mellan de olika regionerna i Svenskfinland visar ändå på stora skillnader.
Huvudstadsregionen och Åland når den klart högsta nivån i matematik, jämfört med de andra regionerna. Sämst i jämförelsen klarade sig övriga Nyland och Österbotten. Till exempel var skillnaden mellan Österbotten och huvudstadsregionen 21 poäng, vilket motsvarar omkring ett halvt års skolgång.
Sämre i läsning och naturvetenskaper
I läsning och naturvetenskaper klarade sig de svenskspråkiga skolorna däremot klart sämre än de finskspråkiga skolorna. I problemlösning låg de svenskspråkiga och finskspråkiga skolorna på ungefär samma nivå.
I de svenskspråkiga skolorna var skillnaderna mellan könen små inom matematik och i problemlösning. I läsning och naturvetenskap är skillnaderna däremot klart större till flickornas fördel.
De finlandssvenska eleverna är glada
De svenskspråkiga eleverna var överlag nöjda med sin skolvardag. Bland annat var relationen mellan lärare och elever positivare i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga. Känslan av skoltillhörighet var också aningen högre. Det disciplinära klimatet var bättre och det var mindre vanligt med till exempel skolk och förseningar. Hela 86 procent av eleverna i de svenskspråkiga höll med påståendet " i min skola känner jag mig glad".
Pisa är OECD:s internationella studie som undersöker elevers kunskaper i och attityder till matematik, naturvetenskap, läsning och problemlösning samt andra faktorer som påverkar skolvardagen. Nästa Pisa-undersökning görs år 2015.
Det är Svenska kulturfonden som i samarbete med Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet har låtit göra en kompletterande undersökning till den nationella Pisa-undersökningen. Ett större sampel med svenskspråkiga skolor ska ge högre tillförlitlighet i resultaten.
Läs också: Pisa: Finländska elever bäst i Europa på problemlösning