Vasa stad vill på sikt gå inför större och färre skolor. I framtiden har man tänkt sig skolor med 600-700 elever. Redan nästa höst har man tänkt att klasserna ska bli större. Specialklasslärare Mikael Nylund tycker att det låter kortsiktigt.
- Det är inte ljuv musik i mina öron. Jag tror inte att det är en bra väg som våra politiker och beslutsfattare är på väg att välja, säger Nylund.
Nylund poängterar vikten av trivsel i skolan och till den ekvationen hör att alla i skolan känner varandra. Det här kan vara svårt att uppnå i en skola med hundratals elever.
Större grupper betyder också alltid att det blir mer tungrott för läraren och mera utmanade för eleven.
- Allting går långsammare. Det tar längre tid med alla småsaker som att ta fram rätt material, att gå igenom läxan kan ta halva lektionen och de elever som har svårt får mindre stöd, så någonstans blir arbetet på hälft, säger Nylund.
Speciellt elever med särskilda behov får det svårare i större skolor och större grupper. Det blir helt enkelt knepigare att hänga med i undervisningen tror Nylund.
- De elever jag jobbar med har det allra svårast, den följande kategori av svårigheter, mindre svårigheter, de får klara sig själva. Jag som speciallärare blir en brandläckare som rusar runt och tar hand om små bränder där det är som svårast och kan inte fokusera på det långsiktiga arbetet som jag också borde hinna med, säger Nylund.
Disciplinen en utmaning
Att bemästra disciplinen i större grupper är också en utmaning. Arbetet löper inte på samma sätt som i mindre grupper och risken finns att allt mera av lärarens tid går åt till att bara försöka hålla ordning i klassen. Då finns det mindre tid att utveckla och använda sig av nya pedagogiska metoder som i större utsträckning skulle möta olika elevers olika sätt att lära sig.
- Det blir svårt att slippa den traditionella katederundervisningen och korvstoppningen för det blir det mera av om man har en stor grupp. Man kan göra mindre grupparbeten och forskning så att eleven själv tar reda på kunskap och fakta i interaktion med andra elever, säger Nylund.
För lärarna blir det också svårare att hinna se och bekräfta olika elever ju större grupperna är. Det här är ett problem eftersom allt fler elever i dag också har ganska stora behov på just det här området konstaterar Nylund.
- Vi har mera och mera elever som vill och behöver och borde få uppmärksamhet, säger Nylund.
Idealiskt med 15 elever
Enligt Nylund är en idealisk grupp att undervisa ungefär 15 elever plus minus tre. En sådan grupp är hanterbar och läraren hinner se alla elever och föra en konstruktiv och givande diskussion med eleverna.
- Då finns det lite tid för kittet som är så viktigt som ger en process som leder till att vi får fina medborgare som jobbar på teknologicenter här i Vasa säger Nylund.
Det är lätt att peka på saker som blir svårare och mer utmanande med stora skolor. Vissa saker ger ändå också stora skolor möjlighet till som inte alltid lyckas i skolor med bara några hundra elever. Valfriheten i vilka ämnen man vill läsa som tillvalsämnen kan till exempel tänkas bli klart större i stora skolor.
- Det blir flera grupper i tillval och man kan ha lite specialgrejer som man kan välja. Kanske man också kan samla mera spetskompetens på vissa områden. Kanske man också kan ha mera klubbar av olika slag, säger Nylund.