Mellan 30 och 50 miljoner euro kostar det att åtgärda fukt- och mögeldrabbade skolor i Karleby. Så stor blir räkningen de närmaste åren, uppskattar bildningsdirektör Peter Johnson.
Storkisbackens skola är värst drabbad. Den stängdes i våras av hälsovårdsmyndigheterna på grund av stora problem med inneluften.
Liknande bekymmer finns i Isokylän koulu och i Lucina Hagmanin koulu i Kelviå.
Av 5000 elever i Karleby tvingas cirka 1000 inleda skolstarten på tisdag i tillfälliga utrymmen. Bara kostnaden att hyra in skolbaracker kostar nästa år 690.000 euro. Dessutom kommer det till andra omkostnader på 150.000 euro.
Var femte elev i tillfälliga utrymmen
Situationen är exceptionell. På landsnivå uppskattar man att 10 procent av eleverna finns i tillfälliga utrymmen på grund av skolrenoveringar. I Karleby är siffran 20 procent.
Eftersatt underhåll, anger bildningsdirektör Peter Johnson som orsak. Från skolverket har man genom åren yrkat på högre anslag för reparationer, men det har blivit tummen ner av politikerna.
Nu kommer räkningen och tre planeringsgrupper jobbar med skolfrågorna.
Svenska skolornas situation bättre
- Inom den svenska skolsektorn har vi det bra jämfört med de drabbade finska skolorna, säger skoldirektör Per-Olof Nyström.
Villa skola blev inflyttningsklar för inte så länge sedan och är tip top.
Det är egentligen bara Chydenius och Kyrkbackens skola som borde åtgärdas, men där handlar det inte om akuta hälsorisker som på finska sidan.
I höst börjar 95 ettor i de svenska skolorna. Det var en lättnad, säger Nyström. Ifjol var man lite orolig då antalet ettor sjönk till bara 75.
Men nedgången visade sig tillfällig. Man är nämligen van vid att de svenska skolorna ska ha ungefär 100 nya elever per år.
I dag mår svenskan bra i Karleby och man hör överhuvudtaget inte ett kritiskt ord om att det skulle vara dyrt med små svenska skolor. Sånt var inte ovanligt på 90-talet, säger Nyström.