Projektet Bruksvatten för odling i växthus strävar till att hitta alternativa bevattningslösningar för växthusen, då vattenresurserna minskar och odlingsarealerna ökar.
Börje Ivars i Bäckliden har haft tur. Hans anläggning ligger inom räckhåll för en vattentäkt som inte längre används för dricksvatten. Tillsammans med några andra odlare bildade de ett eget vattenbolag för växthusbevattningen. Bäckliden växthusvatten Ab.
- Vi var i den situationen att vi behövde mera vatten och kunde inte ta mera från kommunala vatten. Det innebar en 250 000 euros investering och vi funderade många gånger innan vi gick in i det här, säger Börje Ivars.
Ett växthus på 2 hektar använder lika mycket vatten på ett dygn som ett hushåll gör på ett helt år, alltså ungefär 150 kubikmeter.
Den totala växthusodlingsytan i Närpes är 82 hektar, av dem är 50 hektar odlingar. Nästan 1/3 får sitt vatten från det kommunala vattenbolaget, Närpes Vatten, resten tar sitt bruksvatten från vattentäkter, egna brunnar, dammar eller från Närpes å.
Dricksvattnet räcker inte till
I takt med att växthusarealerna har ökat mycket under de senaste åren, är det omöjligt att tänka sig att alla skulle använda de i framtiden kan använda kommunalt vatten, dricksvatten, för växthusbevattningen. Kurt Rösgren, vd på Närpes Vatten, skulle helst se att Närpes Vatten i framtiden kunde vara enbart en buffert och säkerhetsventil för växthusen, inte den huvudsakliga vattenkällan.
Men vattenresurserna är inte outsinliga i övrigt heller. Projektet Bruksvatten för odling i växthus söker lösningar på problemet.
Vattenkvaliteten för växthusbevattning behöver inte vara lika god som för hushållsvatten, men det ställs ändå vissa kvalitetskrav.
Som en följd av den ökade vattenförbrukningen kan vattenkvaliteten i de olika källorna snabbt försämras. Därför behövs alternativa källor och ett utökat samarbete mellan de olika vattenandelslagen och bolagen i Närpes, anser Timo Vauhkonen, som leder bruksvattenprojektet.
- Det gäller att reda ut hur man kan utnyttja Närpes å och dess resurser och vattentäkter i Kauhajoki och Teuva (Östermark). Det finns ganska många alternativ. Vi har också diskuterat möjligheterna att använda ytvatten.
Laboratorium för vattenteknologi
Med tanke på att vattenkonsumtionen i Närpes är väldigt koncentrerad anser Vauhkonen att Närpes vore rätt ort för vidare forskning kring vattenteknologi. Det behövs utomstående kunskap för att lösa problemet, anser han.
- Vi skulle behöva en filial till någon yrkeshögskola eller universitet. Vi har stor vattenförbrukning och mycket praktisk erfarenhet av vattenförbrukning. Det skulle bli ett bra levande laboratorium, säger Vauhkonen.
Till exempel kunde det ske genom ett samarbete med yrkeshögskolor i Satakunda och Åboland, där kunskaperna i vattenteknologi finns.
Projektet Bruksvatten för odling i växthus tar slut vid årsskiftet.