Skarven väcker känslor. Fiskerinäringen vill bli av med den och ornitologerna vill bevara den. I grova drag.
Nu har den hittat till Juckasgrynnan, en liten holme i stadsfjärden i Vasa. Det är ovanligt att skarven söker sig så pass nära bebyggelse.
- Nära villor har de varit tidigare. Men att de kommer så här nära stan är ovanligt, säger Hans-Göran Lax, specialforskare på Södra Österbottens NTM-central.
Finlands miljöcentral ska räkna skarvarna under sommaren men just nu uppskattar man att det finns mellan 50 och 70 par på den lilla holmen.
Skarven har ökat kraftigt
Skarven har ökat ordentligt de senaste tio åren. År 2004 fanns det cirka 3000 häckande par i hela Finland, förra sommaren var de uppe i 18 500.
I Kvarken finns de allra flesta av de cirka 1500 paren i Oravais-Monåfjärden. Där har de ökat med åren och det är sannolikt att de kommer att öka också i stadsfjärden i Vasa.
- På de ställen där kolonierna fått vara ifred återvänder de i allmänhet. Så är det i Oravais och på andra ställen, säger Lax.
Ofta domstolsfråga
Hans-Göran Lax behandlar ansökningar om skyddsjakt på skarv. Det är inte ovanligt att skyddsjakt på skarv blir en domstolsfråga.
Tidigare i år slog till exempel högsta förvaltningsdomstolen fast att det var fel av NTM-centralen att bevilja jakt på 150 skarvar i Oravais-Monåfjärden. Det är allt annat än enkelt att få lov att jaga skarv.
- Fågeldirektivet kräver att man ska kunna visa på stor skada. Nästan alla förstår att fisket drabbas på ett eller annat sätt om det finns stora mängder skarv i en relativt liten fjärd. Men är det stor skada? Det blir en tolkningsfråga, säger Lax.
Men läget är inte hopplöst. I Österbotten försöker en arbetsgrupp bestående av lokala yrkesfiskare, fågelföreningar och tjänstemän på NTM-centralen komma överens om hur stora skarvkolonier som är rimliga. En rapport ska ges ut under det här året.