Är det en skam att Finland inte tar emot fler flyktingar? Eller ska vi skärpa bevakningen av gränserna och i stället hjälpa folk i deras egna länder? Åsikterna går isär när 14 EU-kandidater från Österbotten svarar på frågor i Yles intervjuer. Det handlar också om miljökraven inom EU hämmar konkurrenskraften, om snuset är en bagatell och ifall banken eller människorna ska må bra.
Det handlar om byråkrati och om vem som bär skulden till att industrin inte drar som förr. Dessutom blir det stapplande engelska och frågor om flyktingpolitik och snus. Här presenterar Yle intervjuer med 14 av 15 EU-kandidater från Österbotten.
Kandidaterna har fått svara på olika frågor men en del teman återkommer. Sven Jerkku (SFP) från Närpes säger att han vill göra EU på österbottniskt vis. Enligt honom innebär det bland annat småskalighet och att man värnar om jordbruket och minskar byråkratin.
Just landsbygden och jordbruket verkar vara ett viktigt tema för flera kandidater. Mats Nylund (SFP) skulle söka nätverk för att få förståelse i frågan. Wivan Nygård-Fagerudd (SFP) skulle släpa hit politiker i april. Då kunde de själva se hur kort sommaren är i Finland och förstå varför stöden behövs.
Hjälpa alla barn?
En del av de österbottniska kandidaterna vill skärpa bevakningen av EU:s gränser. Peter Östman (KD) vill göra det för att lösa problemet med tiggare inom Europa. Kai Pöntinen (Saml) vill hjälpa papperslösa flyktingar i deras hemländer i stället för att de ska komma till Europa.
Maria Tolppanen (Sannf) vill skära i stöden som utländska medborgare kan få från Finland.
- Visst vill jag vill gärna hjälpa hela världens barn, men verkligheten kommer emot och skatteöret i Finland räcker inte åt alla, säger Tolppanen.
Mats Nylund (SFP) och Alina Böling (SFP) talar snarast för att öka flyktingmottagningen. Enligt Nylund är det en skam att Finland inte tar emot fler.
- Jag anser att vi ska ta emot fler flyktingar. Det har jag ansett i många år, säger Nylund.
Släppa på miljökraven?
Ett ämne som verkar vara viktigt för flera kandidater är miljökraven för industrin. Kai Pöntinen (Saml) säger att konkurrenskraften kan förbättras om man släpper på miljökraven. Marko Kulpakko (Sannf) vill återgå till läget 1990 innan klimatavtalen gjordes.
- Besluten har försvagat industrins möjligheter att verka.
Miapetra Kumpula-Natri (SDP) hoppas att unionen kunde tänka mer som en välfärdsstat.
- Där koncentrerar man sig inte bara på att banken mår bra, utan på att människorna mår bra. Och det är utgångspunkten för konkurrenskraft.
Vem kan engelska?
SFP:s kandidater intervjuas på svenska, de övriga har valt att svara på finska. Alla kandidater får också en fråga på ett annat språk som de själva har valt. De flesta har valt engelska, och många kämpar med den frågan. Svaren blir ibland korta och knaggliga. Flera av SFP:s kandidater klarar uppgiften rätt bra, det gör också till exempel Peter Östman (KD) och Miapetra Kumpula-Natri (SDP).
Alla kandidater har fått inbjudan till Yles kandidatintervju, men en av Självständighetspartiets kandidater dök inte upp. På tisdag inleds förhandsröstningen i EU-valet, själva valdagen är 25:e maj. Finland är en enda valkrets så man kan rösta på vilken kandidat som helst oavsett var man bor.
Kandidaterna från Österbotten:
Kai Pöntinen, Lappo
I förra EU-valet uppfattades Kai Pöntinens (Saml) valkampanj som rasistisk och Samlingspartiet ingrep.
- Det handlar om att jag inte godkänner felaktig användning av socialskyddet. Men det gäller både finländare och invandrare. Temat håller alltså fortfarande, säger Pöntinen.
Pöntinen säger att EU måste skärpa gränsbevakningen för att hindra papperslösa flyktingar att ta sig in i unionen.
- Vi ska hjälpa dem i deras egna länder i stället.
Enligt Pöntinen kunde NATO sköta bevakningen av EU:s gränser i de fall då en gemensam aktör behövs.
Pöntinen anser också att utsläppskraven inom EU i dag är alltför hårda. Pöntinen säger att konkurrenskraften kan förbättras om man släpper på miljökraven.
- Vi ska inte ha hårdare utsläppsgränser här än vad som gäller globalt.
Miapetra Kumpula-Natri, Vasa
Miapetra Kumpula-Natri (SDP) tycker att Sverige plockar russinen ur kakan och drar nytta av euron trots att de har kvar sin krona. Enligt Kumpula-Natri har euron inneburit stabila och låga räntor och de positiva sidorna överväger de negativa.
Om Kumpula-Natri blir invald vill hon betona välfärdsstatens betydelse.
- Jag skulle ta med mig hälsningar från välfärdsstaten. Där koncentrerar man sig inte bara på att banken mår bra, utan på att människorna mår bra och det är utgångspunkten för konkurrenskraft.
Elina Lappalainen, Toholampi,
Elina Lappalainen (C) har gjort militärtjänstgöring inom luftvapnet och har länge varit intresserad av internationell politik. Hon säger klart nej till ett NATO-medlemskap och stöder inte heller en gemensam europeisk armé.
- Vi ska inte ha gemensamma trupper. De som vill ha något gemensamt får gå med i NATO eller något annat samarbete.
Enligt Lappalainen ska Finland gärna agera via EU i viktiga frågor, och inte så mycket på egen hand.
- Finland har en viktig roll i relationen mellan Ryssland och EU. Men vi ska komma ihåg att Finland är EU-medlem och det är via unionen vi aktivt ska delta.
Maria Tolppanen, Vasa,
Maria Tolppanen (Sannf) vill skära i utländska medborgares rätt att få till exempel barnbidrag från Finland. Personer som jobbar i Finland har rätt till stöd efter en månad i landet.
- Vi betalar 10 miljoner euro till personer som aldrig ens har varit i Finland. Tyvärr räcker våra skatteinkomster inte till för att hjälpa alla. Visst vill jag vill gärna hjälpa hela världens barn, men verkligheten kommer emot.
Tolppanen säger att det här valet kan avgöra om EU blir en federation eller inte. Hon ser bankunionen som ett steg mot en federation. Enligt Tolppanen är Europas största problem arbetslösheten. Har tidigare sagt att miljökraven gör att industrin flyr till länder som Kina och Indien.
- En orsak är lägre lön, en annan orsak är att miljökraven inte är lika strikta där som i EU.
Marko Kulpakko, Kaustby
Marko Kulpakko (Sannf) tar också upp klimatpolitiken. Han vill återgå till läget 1990 innan klimatavtalen gjordes.
- Besluten har försvagat industrins möjligheter att verka. De har försvagat konkurrenskraften.
Kulpakko tycker att parlamentet borde få mer makt i EU-frågor. Han nämner till exempel att parlamentet ska få utse vem som leder kommissionen.
Det får ju parlamentet besluta om nu.
- Ja, men parlamentet borde få mer makt, det är ju ett bra första steg.
Kulpakko kritiserar EU och stödpaketen som drar pengar från Finland. Samtidigt anser han att Finland ska fortsätta i unionen och han säger att det till viss del kan vara bra med en gemensam utrikespolitik.
Eila Aarnos, Karleby
Eila Aarnos (VF) vill utveckla utbildningen i unionen och föra fram det nordiska skolsystemet till alla barn och unga i EU.
- Och så vill jag demokratisera EU och makten ska bort från finansbanditerna och till medborgarna.
Aarnos kan tänka sig att samarbeta med vänstern från alla EU-länder. Också de länder som har en mer extremvänster som till exempel Grekland.
- Jag gillar alla vänsterpartier i Europa och man behöver förstå dem utifrån situationen i deras eget land. Men jag kan inte ta ställning till vad vänstern gör i Grekland.
Aarnos har valt att få en fråga på franska och inte på engelska som de flesta övriga kandidater. Då hon ska svara på franska blir det tyvärr platt fall och hon får inte fram något riktigt svar.
Peter Östman, Larsmo
Peter Östman (KD) anser att islam kan vara ett hot mot Europa, men också en tillgång. Han anser att unionen har stiftat för många lagar och han vill inte öka EU:s befogenheter.
- EU består av självständiga stater och unionen är ett organ för samarbete och koordinering.
Östman anser att EU har förlorat har medborgarnas förtroende.
- Man borde inte stifta så många lagar att ingen hinner se hur de förverkligas.
Östman tycker inte heller att marknaden inom EU fungerar som den borde.
- En bilhandlare kan inte köpa bilar från en tysk firma på grund av momsen. Marknaden fungerar inte trots att det finns en väldig potential där.
Enligt Östman behöver EU bättre och effektivare gränsbevakning för att till exempel hindra tiggare att röra sig i unionen. Samtidigt anser han att Finland behöver fler arbetskraftsinvandrare.
Sven Jerkku, Närpes,
Sven Jerkku (SFP) säger att han vill göra EU på österbottniskt vis. Enligt honom innebär det bland annat småskalighet och att man värnar om jordbruket. Han vill ha mer stödpengar till jordbruket och anser att frågan berör fler än bara jordbrukarna.
- Maten blir dyrare om stöden skärs ner.
Jerkku är för ett finländskt NATO-medlemskap. Han anser att det är ett trygt alternativ. Han vill också minska byråkration i EU.
- Varför behöver man fylla i blanketterna varje år? Om uppgifterna är de samma så kunde man köra på föregående års blankett.
Bo-Göran Åstrand, Jakobstad,
Bo-Göran Åstrand (SFP) byter predikstolen mot samhällsperspektivet då han ställer upp i valet. Han vill hålla fram de grundläggande värderingarna som EU enligt honom borde bygga på.
- All lagstiftning påverkar människors vardag. Då är det viktigt att vi har en lagstiftning som motsvarar de grundläggande värderingarna. Det handlar om människovärde, jämlikhet, solidaritet.
Enligt Åstrand sätts för mycket fokus på enbart ekonomi i dag. Han menar också att byråkratin har fått en alltför stor roll, i synnerhet för jordbrukarna.
Wivan Nygård-Fagerudd, Vasa,
Wivan Nygård-Fagerudd (SFP) röstade emot ett EU-medlemskap vid omröstningen 1994. Idag ser hon unionen på ett annat sätt.
- Jag ser vilka föredelar och vilken stabilitet EU ger. Mår EU bra så mår Finland också bra.
Nygård-Fagerudd vill gärna vara aktiv inom frågor som rör datasäkerhet, kultur och EU-stöd.
- Jag vill se till att ordet minoritetsspråk finns med när program görs och när stöd fördelas.
För att få behålla stöden till jordbruket skulle hon gärna ta utländska politiker till Finland. Enligt henne handlar det om att skapa förståelse för vårt geografiska läge.
- Det kan vi genom att förklara att vi har så kort sommar och släpa politiker till Finland till exempel i april.
Snusfrågan handlar främst om inkonsekvens, anser Nygård-Fagerudd.
- Jag är ingen vän av snus, och det är inte en stor valfråga, men för EU:s image är det kanske en viktig fråga.
Mats Nylund, Pedersöre,
Mats Nylund (SFP) vill att Finland ska ta emot fler flyktingar och han anser att snuset är en viktig symbolfråga. Han tycker att SFP har lyckats rätt bra med att bevaka landsbygdsfrågor även om deras grupp i parlamentet talar för att stödet till jordbruken ska minskas.
- Det ska gå att bedriva lönsamt jordbruk i hela regionen. Marknadsmässiga villkor är okej om vi har samma utgångsläge, säger Nylund.
Därför vill han kompensera för klimat, kortare växtperiod och små åkrar som är villkoren i Finland.
Nylund anser att Finland borde ta emot fler flyktingar.
- Det har jag ansett i många år. Vi är ett rikt land.
Vad gäller snuset anser Nylund att var och en får bedöma hur viktig fråga det är.
- Det är en viktig symbolfråga, det är orättvist att snuset är förbjudet då tobak tillåts.
Marlen Timonen, Karleby,
Marlen Timonen (SFP) tar inte ställning i snusfrågan.
- Det är en bagatell.
Däremot vill hon minska byråkratin för jordbrukarna och jobba för att de unga ska få jobb eller utbildning.
Enligt henne kunde parlamentet påverka länderna för att de till exempel ska ta i bruk en fungerande ungdomsgaranti. Timonen säger också nej tack till "Europas förenta stater".
- Nej vi ska inte vara en federation, inte som Amerika. Vi ska ha viss bestämmanderätt nationerna. Jag kan inte tänka mig en förbundsstat. Det tar bort friheten.
Alina Böling, Vasa,
För Alina Böling (SFP) är EU något av en hjärtesak och hon är väldigt intresserad av europeiska frågor. Hon vill att Finland tar större ansvar i fråga om flyktingmottagning.
- Det handlar om att omförhandla de avtal vi har så att bördan fördelas jämnare mellan staterna. Då blir det också humanare för de flyktingar som vill komma in i EU.
Böling tycker att EU har ett demokratiunderskott i dag och vill se en demokratisering av institutionerna.
- Till exempel kommissionen har en stor inverkan på det ekonomiska beslutsfattandet, och det inverkar direkt på nationell nivå.
Enligt Böling kunde unionen föra en bättre utrikespolitik. Alla ska vara överens om vad man ska göra och vilket EU:s mandat är.
- Det betyder att den kommissionär som är ansvarig för utrikespolitiken har ett klarare mandat att till exempel förhandla med Ukraina och Ryssland, och att det kan gå snabbare, säger Böling i fråga om hur man kunde agerat i Ukraina-krisen.
Böling är en av få kandidater som väljer att svara på en fråga på franska, och hon klarar också uppgiften.
Antti Pesonen, Alajärvi,
Antti Pesonen från Självständighetspartiet säger att hans parti vill vara ett alternativ. Han ser inte mycket gott med EU
- Propagandan är bra.
Inget annat?
Allt det goda kunde vi ha fått utan EU också.
Självständighetspartiets Janus Putkonen från Alajärvi har valt att inte delta i Yles intervjuer.