Besökarantalet i föreningen Fri från narkotikas samtalsgrupper ökade i fjol med 35 procent jämfört med året innan. Föreningen i Vasa hade tidigare en stödgrupp för föräldrar, nu finns det fyra.
Regionkoordinator Anne Salovaara-Kero säger att samhället borde satsa mer på vård av hela familjen, inte bara den enskilde missbrukaren.
- Att ha ett barn som missbrukar är att se sitt barn långsamt begå självmord, sade en mamma. Det är en oerhörd kris de går genom och föräldrarna behöver hjälp i sin livssituation för att i sin tur orka stöda barnet på rätt sätt, säger Salovaara-Kero.
Anne Salovaara-KeroAnne Salovaara-Kero är regionkoordinator på Fri från Narkotika i Vasa Yle/Sara Bergström
Hon anser till exempel att familjemedlemmarna borde erbjudas terapi i samband med att ungdomar tas in för vård. Behovet är stort. I höstas startades en svenskspråkig grupp där mammor till missbrukande ungdomar från hela Österbotten träffas regelbundet.
För pappor finns det än så länge stödgrupper enbart på finska.
Att ha ett barn som missbrukar är att se sitt barn långsamt begå självmord, sade en mamma.
Anne Salovaara-Kero
Drogmissbruket bland unga har ökat
Andelen unga som prövar droger har ökat märkbart den senaste tiden. Cannabis är vanligast. Den senaste skolhälsoundersökningen visar att 18 procent av yrkesstuderanden testat cannabis. Motsvarande siffra för gymnasieelever är 10 procent och för åttonde- och niondeklassare 6 procent. Blandmissbruket har också ökat. Senaste veckoslut togs tre ungdomar in på intensiven i Seinäjoki efter att ha testat blandmissbruk.
- Där gick det riktigt galet, säger Salovaara-Kero. Kanske inte ens försäljarna visste vad det innehöll. Det kan vara vad som helst i det som köps, det har också hänt att det hittats råttgift i de här pulvren.
Attityderna till droganvändning har förändrats
- Attityden är mer tillåtande. Allt fler känner någon som har testat droger och ser att det inte har gått galet där, för det syns ju inte i början. Tröskeln att använda droger har blivit lägre.
Där har de vuxna ett ansvar att ge saklig information till ungdomarna.
- Vi kan inte stå med pekfingret i vädret och säga "ajabaja", för ingalunda blir alla som prövar droger fast. Om vi vuxna kommer med skräckpropaganda tror ungdomarna inte på det eftersom de har droganvändare i bekantskapskretsen och det uppstår en konflikt mellan det budskap vi vuxna ger och det de ser i det verkliga livet. Samtidigt måste vi berätta hur det kan gå om det går riktigt galet, för det är alltid någon som trillar dit.