
Österbottniska kommuner och organisationer ska börja samarbeta i flyktingfrågor. Målet är att flyktingarna ska få det bättre och för kommunerna ska det bli både enklare och billigare att ta hand om dem.
Ann-Britt KronqvistYLE/Ida-Maria Björkqvist
Kommunerna i Jakobstadsregionen har samarbetat i flera år med goda resultat. På tre år har de tagit emot 170 kvotflyktingar och få av dem har flyttat bort till större städer.
- Jag är glad att bo i Finland, alla är så snälla här. Min lärare är snäll, alla på socialen är snälla, säger Horiya Hosseini som kom till Kronoby för ett par år sedan.
Regionalt samarbete har hjälpt
När Hosseini kom till Kronoby fick hon genast börja umgås med afghaner i hela regionen.
Tack vare flyktingsamarbetet i jakobstadsreginen får hon också simma med andra afghanska kvinnor, laga mat med till exempel Marthor och få hälsovård som är skräddarsydd för kvotflyktingar.
Nu har Hosseini och hennes familj flyttat till Jakobstad eftersom det bor så många andra afghaner där.
De första åren kritiska
Så småningom ska kommuner i hela Österbotten börja samarbeta i flyktingfrågor.
- Det blir bättre för flyktingarna, man kan ha lite samma strukturer i kommunerna och ta tillvara erfarenheter från andra kommuner. De första åren som flyktingarna är i Finland är så viktiga, för det är då de ska lära sig hur det fungerar i Finland, säger flyktingkoordinator Ann-Britt Kronqvist.
- Då ska de få lära sig systemet och få information om utbildning och sånt. Om de har gått fem år i Finland och fastnat i bidrag så händer ingenting, säger Kronqvist.
För kommunerna betyder samarbetet att det finns mer kunskap och mer resurser än tidigare hos personalen. Det blir dessutom billigare då man inte behöver ha överlappande personal.
Det är institutet för hälsa- och välfärd, THL, som leder projeket för flyktingsamarbete i de österbottniska kommunerna.