Det kan bli en mager potatisskörd i år igen i Kristinestad, förutspår Henrik Antfolk, ordförande i Lappfjärdsnejdens odlarförening. Sommarens kraftiga åskskurar gjorde marken ogynnsam för potatisen, säger Antfolk.
- När det kom hårda slagregn kring midsommar gör att bänkarna blir hårdare och syrebrist i sängarna och rotsystemet utvecklas inte ordentligt. Då slår filtsjukan till och ger groddbränna och knölen får svårare att skjuta upp blasten. Till sist blir det bara ett litet toppskott och inget där under. Det är ungefär som fjolåret, säger Antfolk.
Förra höstens och vårens översvämningar gjorde marken mättad på vatten. Det är en orsak till att den snabbt blev hård och ogästvänlig för potatisen och på flera ställen finns stora luckor där potatisen inte har grott alls.
- I och med att vi hade de stora översvämningarna i fjol både på sommaren och hösten och igen i våras när islossningen slog till gjorde det att jorden slammade igen och blev hård. Det kan se bra ut på toppen men nere är det packat och tätt.
På en del potatisåkrar i Kristinestad finns stora ytor där inget har vuxit. Det är fråga om sådana ytor som har varit dränkta i vatten tidigare. Henrik Antfolk uppmanar dem som har luckor i odlingen att göra skördeskadeanmälan för att eventuellt kunna få ersättning.
- Det hör till att man anmäler om man har luckor som inte kommer att bli skördade, säger Antfolk.
Bladmögel brukar dyka upp i juli och bekämpningen mot bladmögel har redan börjat. Just nu är det inte alarmerande mycket, men om det kommer mycket regn kan odlaren inte ta sig fram för att bekämpa bladmöglet och då kan det sprida sig som en epidemi, säger Henrik Antfolk.