Aarre och Leonda Hattula öppnade affären A.Hattula längs riksväg 8 i Långåminnne 1964 och nu har byggnaden stått tom i närmare 20 år. I vår sommarserie "Det var en gång" där vi bekantar oss med platser där tiden stannat upp besökte vi Hattulas affär.
- Det är en gammal butik som byggdes 1964. Och det har varit bra verksamhet men på nitiotalet började det gå sämre. Och åren efter det gick det sakta sämre och sämre och till sist fick vi lägga av förstås, säger Harto Hattula som är son till Aarre och Leonda Hattula.
Fick inte förnya affären
Han var elva år gammal när affären öppnade och har också deltagit i affärens verksamhet. Han försökte ta över affären 1993, men fick inte lov att ändra på något av sin far.
- Då jag började så fick jag inte göra någonting alls. Ingenting skulle ändras, det var nästan det första som han fodrade, att allt skulle gå som förr. Men som sagt det gör ju inte det, man måste ju följa med tiden. Men det ville han inte och det bromsade mitt försök att göra affär.
Han gav upp i januari 1995, men hans far hade ännu inte gett upp.
- Han försökte nog en stund och trodde det skulle gå som förr men det var nog helt annorlunda på den tiden.
Bred verksamhet
Och Aarre Hattulas ihärdighet syns fortfarande i inredningen, det ser verkligen ut som att tiden har stannat när man besöker den gamla affären längs riksväg 8. Men 1964 var det en modern affär med en väldigt bred verksamhet. De sålde livsmedel, textilier, bränsle och dymit. Dessutom hade de butiksbil, postkontor, bankkontor, sädestork och tre skåp som fungerade som ett litet apotek.
Marita Gullholm och Harto Hattula.Marita Gullholm och Harto HattulaYLE/Mira Myllyniemi
- Det var inte långtråkigt, det kunde det ju inte vara när vi gjorde allting. Kom hit kom dit, så var det, säger Marita Gullholm som var butiksbiträde i starten och i flera repriser efter det.
Hon trivdes med sitt jobb som innebar mycket kontakt med kunderna.
- Jag brukar säga att nog känner jag Kolnebackbornaborna och Långåminneborna, säger Gullholm.
Personalen fick hemlagad mat
Dessutom bodde familjen Hattula i samma byggnad som affären. Och Leonda Hattula kokade mat åt hela personalen.
- Leonda lagade maten åt oss, det var tanten det, säger Gullholm.
Gullholm berättar att Leonda var snäll och ville alla väl. Aarre däremot var sträng, men inte elak.
- Han var nog ganska noga och sparsam och det var nog några gränser - vi skulle lyda.
Aarre Hattula var också misstänksam och ville inte lämna affären i någon annans händer. Både Harto Hattula och Marita Gullholm skrattar och berättar hur han inte kunde lämna affären en sekund för han var rädd för att någon skulle ta med sig hela affären medan han var borta.